Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Relevanta dokument
Habilitering och rehabilitering

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Överenskommelse avseende habilitering

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-037

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Habiliteringen i Dalarna

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Projektplan Utvärdering av hemsjukvården i Sörmland

Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

SJUKGYMNASTERS OCH ARBETSTERAPEUTERS HABILITERINGSANSVAR PÅ BAS- RESP. SPECIALISTNIVÅ FÖR VUXNA PERSONER I VÄSTRA GÖTALAND

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

En policy och modell för samverkan och samordning av insatser

Länsgemensam ledning i samverkan

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Desirée Sjölin Lundberg

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Att hitta rätt som vuxen

Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Råd och stöd. Handikappreformen 1994: Tillägg till HSL(3b, 18b ) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Habiliteringsprogram autism

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Hemsjukvård 2015 inriktning

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HSL 18 och 18 a sjukvårdsansvar och ansvar för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Samverkan gäller vid insatser för personer som omfattas av LSS Lagen om stöd och service för vissa personer med funktionshinder

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet

Gränsdragningsproblem

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Samtliga kommuner i Södermanlands län Akten

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?


Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

ARBOGA KOMMUN. Förslag till avgifter för hemsjukvård. Kommunstyrelsen. Blad 11. Ks 118 Au 132 Dnr 205/

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

MIMI - Modell för Informationsutbyte Mellan vårdgivare I Sörmland

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Överenskommelse mellan Stockholms läns land s- ting och Stockholms stad om hälso- och sjukvårdsansvar

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

14/16 Uppföljning av handlingsplan för hemsjukvården

Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

Transkript:

H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten Detta dokument är ett förtydligande inom TRYGGVE-överenskommelsen, dvs skatteväxlingen av hemsjukvården. Överenskommelsen gäller sjukgymnastik- och arbetsterapiinsatser, för personer med funktionsnedsättning över 18 år. Överenskommelsen gäller oberoende av boendeform. Alla tidigare överenskommelser har upphört i och med TRYGGVEöverenskommelsen. Gemensamma utgångspunkter/grundsyn: Tröskelprincipen Huvudinriktningen är att öppenvårdsbesök ska utföras på mottagning. Hembesök ska endast erbjudas de personer som inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till öppenvårdsmottagning på vårdcentralen eller sjukhuset. Behovet av insats och rimligheten att ta sig till mottagningen avgör om insatsen ska utföras i hemmet eller på mottagning. Bedömningen är beroende av den aktuella situationen och kan innebära att kommunen gör hembesök vid särskilda tillfällen hos en patient som normalt behandlas på mottagningen. Principen innebär att hembesök såväl till patienter som är inskrivna i hemsjukvård som till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården ingår i kommunens åtagande. (Kommunalisering av hemsjukvården. Praktiska anvisningar till hemsjukvårdsavtalet. Mars 2010.) Primärvårdsnivån är med i ärendet från början alternativt kommer in tidigt när övergång från barn till vuxen är aktuell. Överrapportering mellan verksamheterna skall ske på ett strukturerat sätt med en tydlig ansvarsfördelning. Om ärendet först aktualiseras på specialistnivå ansvarar denna för att primärvårdsnivån kopplas in. Specialistnivån har en konsultativ roll där en viktig del är att föra ut kunskap om funktionshindret till kollegor och nätverk. Målgruppen har som regel många kontakter i sitt professionella nätverk. Det är inblandade verksamheters ansvar att hjälpa brukaren/patienten att komma rätt. Riktlinjerna i SOSFS 2008:20 skall tillämpas för att underlätta samordningen av insatser. Alla insatser kan finnas både på primär- och specialistnivå. 1

Nedanstående lista är exempel på insatser. Ansvarsfördelning: PRIMÄRVÅRDSNIVÅ (Kommun och Vårdcentral) Denna nivå är den 1:a instansen för bedömning och insats. Aktivitets- och funktionsbedömning. Funktionsuppehållande träning Hjälpmedel Bostadsanpassningar Handledning till personal Träning/behandling SPECIALISTNIVÅ (Habiliteringsverksamheten) Konsultinsats Vid insatser som görs tillsammans med primärvårdsnivån är insatsen tidsbegränsad till dess åtgärden är väl integrerad i personens omgivning och till dess att primärvårdsnivån har kunskap att överta behandlingsansvaret. Gruppverksamhet för att främja brukarens delaktighet - Diagnoskunskap - Möta andra i samma situation - Transitionsprocessen, frågor inför vuxenblivande Syfte med gruppverksamhet är att främja brukarens delaktighet genom att ge ökad kunskap och få möjlighet att möta andra i samma situation. Specifik tidsbegränsad intensiv habiliteringsinsats - Ex vid botox- behandling : Habiliteringsverksamhetens uppdrag och målgrupp, för personer över 18 år. SID 2(5)

Beskrivning av habiliteringsverksamhetens uppdrag och målgrupp för personer över 18 år. Habiliteringsverksamheten i Sörmland ingår i förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget Sörmland. Verksamheten vänder sig till barn, unga och vuxna upp till 65 år, med varaktiga funktionsnedsättningar, såsom autismspektrumtillstånd, hjärnskada, rörelsehinder och utvecklingsstörning. En kombination av flera funktionshinder är vanlig. Målet med habilitering är att skapa förutsättningar för delaktighet, självständighet och ett aktivt liv genom utvecklande, stödjande och kompenserande insatser. Verksamheten är geografiskt indelad med tvärprofessionella team och finns i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Aktuella insatser planeras tillsammans med brukare och/eller dennes företrädare och dokumenteras i sk habiliteringsplan. Barnet/ungdomen skall tidigt erhålla kunskap om sin funktionsnedsättning och vara delaktig i planeringen av habiliteringsinsatser. Samverkan med och kunskapsöverföring till andra i brukarens nätverk är ofta en förutsättning för att stödja en fungerande vardagssituation. Frågeställningar för vuxna som remitteras till Habiliteringsverksamheten kan vara: Psykosociala, funktionsuppehållande och eller kompenserande insatser från Habiliteringsverksamheten med fokus på konsekvensen av funktionsnedsättningen i vardagen. Stöd och insatser kan samtidigt behövas från andra verksamheter inom eller utom landstinget. Utredning i syfte att fastställa diagnos vid frågeställning inom autismspektrat. Utredning om personkretstillhörighet enligt LSS, inför beslut om kommunal LSS-insats. Enskilda konsultinsatser, där annan verksamhet inom eller utom landstinget har behandlingsansvaret men där Habiliterings-verksamhetens specifika kompetens efterfrågas. Habiliteringsverksamhetens insatser syftar till att: Ge stöd och kunskap till den vuxne kring funktionsnedsättningen, förmedla strategier till den enskilde och nätverket, i syfte att vardagen skall fungera. Ge insatser i syfte att bibehålla och förstärka förmågor. Upprätta personlig plan/habiliteringsplan i samverkan med den vuxne. Diagnostik och utredning av funktionsnedsättning samt livssituation. Ge psykosocialt stöd utifrån behov som relateras till funktionshinder. SID 3(5)

Ge information och vägledning kring samhällsstöd. Samordning av insatser, då flera aktörer finns runt brukaren. Ge vägledning vid övergång till annan verksamhet, om/när behov finns. Medicinska behov för vuxna inom målgruppen skall tillgodoses av andra verksamheter i landstinget, behovet avgör vilken verksamhet. Detta dokument innehåller överenskommelse angående ansvarfördelning mellan primärvårdsnivån och habiliteringsverksamheten i kommun och landsting, i Södermanlands län Överenskommelsen gäller sjukgymnastik- och arbetsterapiinsatser, för personer med funktionsnedsättning över 18 år.. SID 4(5)