SID 1 (18) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2013-09-20 Handläggare: Nina Jonsson Telefon: 08-508 40 950 Kvalitetsredovisning 2013
SID 2 (18) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget på Södermalm. Vi tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi har korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Vi har också en CSI-grupp som heter Sweden som tar emot elever i åk 7-9 med autismspektrumtillstånd. Denna verksamhet bedrivs i lokaler på Swedenborgsgatan i närheten av skolan. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan! Vårt arbete med Kvalitetsredovisning 2013 bygger på analys av resultaten som framkommit i vårt systematiska kvalitetssäkringsarbete i enlighet med vårt system för samverkan avseende elever, föräldrar och personal. Elever har deltagit via skolans elevråd, föräldrar har deltagit via skolans skolråd och personal har deltagit via mål- och resultatdialoger i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen har även behandlats i vårt samverkanssystem tillsammans med de fackliga företrädarna. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande:
SID 3 (18) IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Vi kommer under året att behöva modifiera vissa delar i IUP-processen men huvudtanken kvarstår. Vi ser att vi behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena och där är de pedagogiska planeringarna med tillhörande matriser ett bra verktyg. Vi behöver också utveckla elevdelaktigheten vad gäller framtagandet av pedagogiska planeringar. Under läsåret kommer hela skolan att börja tillämpa elevledda utvecklingssamtal som ett led i att lära eleverna att ta ett större ansvar över sitt eget lärande. Skolan har en IUPgrupp bestående av personal från de olika arbetslagen som arbetar med att utveckla delarna i IUP-processen. Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever upplever lugn och ro på lektionerna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna. Det är också av vikt att rummet är pedagogiskt utformat. Vår definition av ett pedagogiskt rum är att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med möblering och utformning av rummet. Digital utveckling - Vi har investerat i digitala verktyg så som smartboard, bärbara datorer, ipads samt diverse mjukvara. Skolan har en digital utvecklingsgrupp bestående av personal från de olika arbetslagen. Den digitala gruppen hjälper skolans personal att vidareutveckla kompetensen kring digitala verktyg och hur de kan användas pedagogiskt. Under detta läsår kommer vi också att fokusera på hur de digitala verktygen förbättrar lärandet samt kan hjälpa våra elever att nå högre resultat Jämställdhet - Vi behöver arbeta för att skapa en jämställd skola - vi måste öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor! Detta handlar både om att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsresultat men även om frågor som rör jämställdhet i allmänhet. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolans likabehandlingsplan har utvärderats med hjälp av en trygghetsenkät som genomförs årligen. Vi har även använt stadens brukarundersökning som underlag för utvärdering. I dessa utvärderingar kunde vi identifiera följande områden som utvecklingsområden: Området: arbetsro/studiero i klassen
SID 4 (18) Resultat; Enligt enkäterna anser 36 procent av de tillfrågade eleverna att studiero är dålig eller sådär. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva arbetsro i allt högre omfattning ska skolan formulera mål. Trots att detta område har varit ett läsårsmål för personalen kvarstår att eleverna inte anser att det alltid finns arbetsro på lektionerna. Skolan kommer att arbeta med detta område i form av förnyade läsårsmål. Lärarna kommer också att diskutera området arbetsro med eleverna för att skapa en gemensam definition och låta eleverna tala om vad som krävs för att de ska uppleva arbetsro och lugn och ro på lektionerna. Området: rastvärdar Resultat; Enligt enkäterna anser 57 procent av de tillfrågade eleverna att rastvärdarna är dåliga eller sådär. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva att rastvärdarna fungerar har skolan lagt in ett tätare rastvärdsschema och uppmanat samtlig personal att ta ett större ansvar i frågan. Alla rastvärdar har fått ett specifikt område att vakta över. Västar har delats ut till alla rastvärdar och skolgårdspersonal har tillsatts. Området: toaletter och omklädningsrum Resultat; Enligt enkäterna anser mer än hälften av de tillfrågade eleverna att miljön är dålig. Mål/åtgärder; För att eleverna ska uppleva miljön i allt högre omfattning som trivsam kommer rastvärdar att särskilt bevaka området. En upprustning av toaletterna är dessutom planerad för att få en mer tillfredsställande miljö. NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,3 % 0 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % 100 % 2013 78 % 100 % 2013 54 % 100 % 2013 87 % 100 % 2013
SID 5 (18) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 83 % 100 % 2013 94 % 100 % 2013 55 % 100 % 2013 97 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Förväntat resultat Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Arbetssätt - Ett systematiskt och ständigt pågående värdegrundsarbete som gäller alla elever och all personal. - Trygghetsgrupper bestående av personal på respektive stadium som arbetar förebyggande och operativt med konflikter och eventuell mobbning. - Skolgårdslek för år F-3 med vuxenstöd och organiserade lekar. - Skolstöd (fritidspedagoger kopplade till mellanstadiet som stöd under raster och på lektioner). - Fritidshems- och mellanstadieverksamhet. - Elev- och personaldrivet café - Elevskyddsronder i alla år. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal i årskurs 4, 6, 8. - Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för årskurs F-6. - Rastvärdssystem - Schemalagd mentorstid årskurs 1-9. - Elevråd och andra råd - Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar i årskurs 4-9. - Tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Inkludering Resursanvändning Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse.
SID 6 (18) Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning, skolans egen trivselenkät, utvärdering av likabehandlingsplanen samt upprättande av ny sådan, utvecklingssamtal, elevråd och andra råd, mentorstid. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Resultat Resultat enligt brukarundersökningen så har vi genomgående höga siffror vad gäller trygghet och trivsel. Uppföljningen visar att frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna är ett generellt utvecklingsområde. Resultaten i samtliga skolformer vad gäller trivsel och trygghet är samstämmigt och något högre än stadens genomsnitt. Resultatet avseende frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna ligger högre i förskoleklass och åk 5 än i åk 2 och åk 8. ÅTAGANDE: Vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställt förhållningssätt Förväntat resultat Att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor ökar Arbetssätt - Lärarna reflekterar över genus när didaktiska överväganden görs t ex vid val av författare, vetenskapsmän - Diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön kopplas till undervisningen - Personalen har punkten jämställdhet på dagordningen på arbetslagsmötena Skolan har ett jämställdhetsråd bestående av elever och personal Resursanvändning - Ett arbetslagsmöte i månaden har punkten jämställdhet på dagordningen. - En gång i månaden träffas skolans jämställdhetsråd Uppföljning På arbetslagsmötena varje månad. Jämställdhetsrådet gör årliga utvärderingar kring jämställdhet på skolan Utveckling Utvärdera och analysera skolans jämställdhetsarbete årligen.
SID 7 (18) Resultat Våra kunskapsresultat visar att flickor i åk 9 VT 2013 generellt når högre resultat både vad gäller meritvärde och nationella prov i sv, en och ma. I åk 6 ser vi dock att pojkarna ligger strax över flickorna på resultaten i nationella prov i sv, en och ma. På de nationella proven i åk 3 så ligger flickorna på högre resultat än pojkarna i sv och ma. Det jämställdhetsarbete som vi planerat att genomföra under det gångna läsåret har inte riktigt fallit ut så väl som vi har önskat. Ett mer systematiskt jämställdhetsarbete behövs. Bedömning och analys Det arbete vi gör kring trygghet och trivsel är framgångsrikt. Vad gäller tryggheten, oavsett skolform, så ser vi att vi genomgående ligger högt och vi närmar oss vårt årsmål. Vi ska därför koncentrera oss på att bibehålla dessa goda värden. Resultat avseende frågan om eleverna kan arbeta i lugn och ro på lektionerna i grundskolan når inte upp till våra förväntade årsmål. Särskilt anmärkningsvärt är det låga resultatet i årskurs 2 som ligger under stadens snitt. Resultatet i årskurs 5 ligger ungefär på samma siffra som förra året och klart över stadens snitt. Resultatet för åk 8 ligger på ungefär samma snitt som i staden. Vi ser att vi genom hela grundskolan behöver arbeta intensivt med lugn och ro på lektionerna. Resultat avseende lugn och ro på lektionerna i förskoleklass ligger över stadens genomsnitt. Resultatet i grundsärskolan ligger lägre än förväntat årsmål men i snitt med stadens siffra. Sammantaget är resultatet kring lugn och ro på lektionerna för lågt och vi har därför identifierat det som ett utvecklingsområde. Vi ser att vi behöver få eleverna delaktiga i detta utvecklingsområde så att de får definiera vad lugn och ro på lektionerna är för dem men också att de är med i dialogen kring hur vi ska förbättra detta område. Jämställdhetsarbetet är också ett utvecklingsområde. Vi behöver fortsätta systematisera vårt arbete med jämställdhet och se till att vi alltid har genusperspektivet med oss då vi analyserar våra olika resultat. Skolans jämställdhetsråd behöver ta fart och vi behöver synliggöra det arbete de gör. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen
SID 8 (18) Indikator Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Periodens utfall Årsmål Period 93 % 100 % 2013 87 % 100 % 2013 98 % 100 % 2013 99 % 100 % 2013 99 % 100 % 2013 100 % 100 % 2013 94 % 100 % 2013 100 % 100 % 2013 Meritvärde i årskurs 9 238 Poäng 255 Poäng 2013 ÅTAGANDE: 1. Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9 2. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Förväntat resultat Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Arbetssätt - Skolan formulerar läsårsmål och arbetslagen formulerar arbetslagsmål. Dessa är kopplade till kunskapsresultat och brukarundersökning. Målen och resultaten stäms av under året och avslutas sedan med en mål- och resultatdialog. - Alla lärare, i samråd med fritidspedagoger, elevassistenter och elevhälsan, gör noggranna kartläggningar av elevernas kunskaper, utveckling och behov. - Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav tillämpas. - Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska vara
SID 9 (18) begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande verktyg i undervisningen. - Alla elever vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas där elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven och utveckling i övrigt bedöms (skriftliga omdömen). Även en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål formuleras. - Pedagogisk utredning genomförs för elever vi befarar inte kommer att nå målen. - Åtgärdsprogram upprättas då särskilda stödinsatser krävs. - Specialpedagogerna arbetar systematiskt med lärarna, arbetslagen och eleverna kring elevernas utveckling och behov. - I ämnet matematik har vi satsat extra resurser i form av halvklass eller dubbla lärare på högstadiet. Vi har även lärare som i sin tjänst arbetar som extra matematikresurs vilket betyder att de handleder andra lärare, utvecklar undervisningsmateriel samt är resurser på lektioner där behov finns. - Kontinuerliga samtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och utveckling. - Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik med leken som grund för lärande. - Lärarna ansvarar för att eleverna får en strukturerad och utvecklande undervisning. - Ett tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Lugn och ro på lektionerna - Inkludering - Använda digitala verktyg i undervisningen Resursanvändning Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. Uppföljning Mål- och resultatdialoger utifrån uppsatta mål samt kunskapsresultat och resultat på Stockholms stads brukarundersökning, uppföljning av IUP-processen, utvecklingssamtal, nationella prov, schemalagda mentorssamtal, utvärdering av elevhälsoarbetet samt regelbundna verksamhetsbesök. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Resultat 87 % av våra elever i grundskolans årskurs 9 hade minst E i alla ämnen och 93 % var behöriga att söka till gymnasiet. Det är ett bra resultat men vårt mål är självklart att 100 % av våra elever ska ha minst E i alla ämnen och 100 % ska vara
SID 10 (18) behöriga att söka till gymnasiet. Tre elever har fått betyg i grundsärskolan och alla var behöriga att söka till särgymnasiet. Våra resultat avseende de nationella proven har gått upp i alla åk och i alla tre ämnen. Vad gäller ämnet svenska så har 100 % av eleverna uppnått kravnivån i både åk 6 och åk 9. Vårt meritvärde har sjunkit sedan förra året och vi ligger VT 2013 på ett meritvärde på 238. 2012 låg vi på 10:e plats bland de kommunala grundskolorna vad gäller meritvärde och 2013 ligger vi på 14:e plats. Bedömning och analys Vi har försämrat vårt meritvärde sedan föregående år. Vi tror att detta har att göra med det nya betygssystemet vilket har fler steg och då rimligen borde påverka meritvärdet. Vi vet också att vi har haft elever som har saknat betyg av olika anledningar och det har påverkat vår statistik. Det finns ett behov av kompetensutveckling gällande det nya betygssystemet och i synnerhet kring bedömaröverensstämmelse för att i förlängningen höja vårt meritvärde. Vi kommer därför att satsa på kompetensutveckling inom detta område under läsåret 13-14. Eleverna har gjorts delaktiga i IUP-processen genom t ex pedagogiska planeringar, matriser, elevledda utvecklingssamtal och individanpassad undervisning. Vi har riktat, utvärderat och sedan eventuellt riktat om det extra stöd vissa elever eller klasser har behövt. Lärarna har medvetet arbetat i form av läsårsmål i syfte att höja kunskapsresultaten. Dessa har redovisats i analyser och dialoger. Lärarna har ökat samarbetet inom ämnen men också mellan ämnen. Vi ligger över stadens resultat vad gäller de nationella proven i alla årskurser. Vi har höjt våra resultat på samtliga nationella prov och närmar oss våra årsmål. I ämnet svenska har vi nått vårt årsmål med 100 % i både årskurs 6 och 9. Resultaten i matematik har över tid förbättrats markant i alla tre årskurser och en anledning kan vara att vi har anställt och tjänstefördelat fler lärare med behörighet i matematik som undervisar i matematik. En annan anledning kan vara arbetet med de nationella provens resultat och analyser kring resultaten. 2009 hade 82 % av eleverna godkänt på de nationella proven i matematik i åk 9 och 2013 hade 94 % av eleverna nått kunskapskraven på de nationella proven i matematik. Vi har inte nått våra mål vad gäller behörighet till de nationella programmen samt andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Dessa siffror kan i stor grad härledas till ett fåtal elever som av olika anledningar saknat betyg i flertalet ämnen..
SID 11 (18) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Periodens utfall Årsmål Period 84 % 100 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 71 % 100 % 2013 59 % 100 % 2013 81 % 100 % 2013 ÅTAGANDE: Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande. Förväntat resultat Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande. Arbetssätt - Den pedagogiska planeringen (PP) ska vara utformad så att eleven klart och tydligt vet vad den behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. - Lärarna planerar den pedagogiska planeringen och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna - Lärarna låter eleverna bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer. - Den individuella utvecklingsplanen (IUP) används som ett levande verktyg där eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete. - Eleven har huvudrollen i sitt eget utvecklingssamtal. - I vissa mentorsgrupper provas elevledda utvecklingssamtal. Resursanvändning Skolan har en utvecklingsgrupp där lärare arbetar för att utveckla IUP-processen och genom den öka elevernas inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet.
SID 12 (18) Uppföljning IUP-processen. Stockholms stads brukarundersökning. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Utveckling Arbetet med utvecklingsgruppen utvärderas. Elevernas upplevelse över inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet utvärderas årligen. Resultat I samtliga undersökningar ligger vi för långt ifrån vårt årsmål. Vi har dock höjt resultaten sedan 2012 vad gäller andel elever som enligt skolundersökningen vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. 2012 var det 60 % av eleverna i åk 5 som visste vad vad de behövde kunna för att nå kunskapskraven jämfört med 84 % år 2013. I åk 8 var siffran 61 % jämfört med 71 % för 2013. Resultatet gällande vårdnadshavarnas inflytande över fritidshemmets aktiviteter har gått ner från 70 % år 2012 till 59 % år 2013. Resultatet avseende vårdnadshavarnas uppfattning "Jag vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas" i åk 2 ligger på samma nivå som föregående år. Vad gäller grundsärskolans resultat inom området inflytande så ligger vi under stadens snitt på samtliga frågor. Bedömning och analys Enligt resultaten i brukarundersökningen behöver skolan förbättra inflytandet över undervisningen i högstadiet. Eleverna behöver göras mer delaktiga i planeringsarbetet och därmed utformandet av undervisningen. I grundsärskolan behöver vi generellt utveckla arbetet med elevinflytande. Vi måste fortsätta att arbeta med att få eleverna mer delaktiga vad gäller ansvar och inflytande i alla våra skolformer. Vi måste kommunicera med eleverna när de faktiskt är med och påverkar så att deras delaktighet blir konkretiserad och exemplifierad. Det är också viktigt att förklara vad man kan påverka och vad man inte kan påverka samt på vilket sätt man bäst påverkar. Vi har ett tydligt system för elevinflytande med bland annat flertal råd på skolan (elevråd, matråd, biblioteksråd, klassråd, fritidsråd e t c) och vi måste tydligare visa hur de råden genom sina representanter kan påverka, ta ansvar och öka sitt inflytande. Vi försöker t ex alltid få elever delaktiga vid rekrytering av ny personal. Pedagogiska planeringar är ett verktyg som underlättar för eleverna när de ska veta vad de behöver kunna för att lära och utvecklas och för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Arbetet med att förankra och använda verktyget är påbörjat och fortgår. IUP-processen måste bli tydligare för lärare, elever och föräldrar. Utvecklingssamtalet behöver också utvecklas så att eleverna
SID 13 (18) görs mer delaktiga och på så sätt kan ta större ansvar och få större inflytande över själva utvecklingssamtalet. Vi tror att det kan leda till en djupare förståelse för vad de behöver kunna och hur de ska nå dit. Vi har därför fr o m läsåret 13-14 infört elevledda utvecklingssamtal på hela skolan. Vi har en utvecklingsgrupp på skolan bestående av personal och skolledare som driver utvecklingen kopplat till IUP-processen framåt. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med vårdnadshavarna för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling. Skolan samverkar med socialtjänsten, polisen, BUP och förskolan. Förväntat resultat God samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer. Arbetssätt - Skolråd och arbetslagsråd. - Skolstartsmöte och föräldramöte - Utvecklingssamtal - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis - Närpolis stöttar med bekymringsstamtal vid behov - Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7 - Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden - Förskollärarna besöker förskolor inför övergången till förskoleklass Resursanvändning Handlingsplan för föräldrasamverkan där ett system för skolans samverkan med vårdnadshavare har utarbetats. Andra aktörer så som närpolisen och fältassistenter används i skolans arbete med eleverna. Uppföljning Skolrådets utvärdering, Stockholms stads brukarundersökning, Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll
SID 14 (18) Utveckling Handlingsplanen för föräldrasamverkan utvärderas och revideras årligen. Samverkan med andra aktörer bör utvärderas årligen. Resultat Handlingsplan för föräldrasamverkan utvärderas årligen och detta år visade resultatet att föräldrarna är nöjda med skolrådet men en övervägande del ville ha annat innehåll, mer informativt, på arbetslagsråden. Därför beslutade vi gemensamt att ta bort arbetslagsråden och ersätta de med pedagogiska kvällar som är mer informativa och riktar sig till fler föräldrar. Vad gäller utvecklingssamtalen och resultaten i brukarundersökningen som är kopplat till detta område så har vi genomgående bra siffror, och siffror över stadens genomsnitt, på dessa frågor. Vi kan dock se ett utvecklingsområde i grundsärskolan där siffrorna gällande utvecklingssamtal är låga och där det krävs mer arbete för att få eleverna att känna sig delaktiga. Södermalms fältassistenter finns tillgängliga för eleverna på skolan en halvdag i veckan och kommer att fortsätta med det. Vi kommer även att fortsätta våra nätverksmöten med NÄPO och fältassistenterna. NÄMNDMÅL: 2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra grundskolor. Skolan har kontakt med skolor utomlands. Förväntat resultat En fortsatt god samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra grundskolor. Ett dokumenterat samarbete med vår grannskola Högalidsskolan. Ett ökat samarbete med skolor utomlands. Arbetssätt - Kontakter med näringslivet via ett utformat system för hur PRAO genomförs i årskurs 8. - Skolan tar emot VFU-studenter. - Skolan arbetar med att etablera kontakter med skolor i andra länder - Tar emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder. - Ett samarbete med vår grannskola Högalidsskolan där vi arbetar gemensamt kring olika områden.
SID 15 (18) Resursanvändning Resurser läggs på lärares kompetensutveckling för kontakt med skolor utomlands och antalet kontakter internationellt förväntas öka. Ett samarbete med Högalidsskolan kring rättning av nationella prov. Elever i årskurs 8 gör PRAO i två veckor. Uppföljning Skolledningens resultatanalys, utvärdering av PRAO, utvärdering av samarbetsprojektet med Högalidsskolan Utveckling Sambedömningen kring nationella prov förväntas leda till en mer likvärdig bedömning. PRAO ger eleverna en inblick i arbetslivet. Skolans internationella kontakter förväntas öka. Resultat Vid utvärdering av PRAO visade det sig att det var ett mycket uppskattat inslag i undervisningen i åk 8. Vi har tagit emot studiebesök under det gångna året och ser att det berikar både för de som besöker men även för oss som får besök. Vi uppmanar alltid besökarna att ge oss feedback på vad de ser vi kan utveckla i vår verksamhet. Samarbetet med Högalidsskolan hade goda intentioner men föll tyvärr inte så väl ut. Vi kommer därför inte att fortsätta samarbetet kring nationella prov under läsåret 13-14. Bedömning och analys Samarbetet med våra externa kontakter och nätverk fungerar relativt bra och bidrar till helhetssynen kring våra elever. Vi har regelbundna möten med närpolis och fältassistenter vilket ökar samarbetet mellan dessa instanser och skolan. Vi kommer att fortsätta med dessa nätverksmöten. Vi ser att de studiebesök vi tar emot ger oss och besökarna mycket och vi kommer därför att fortsätta att ta emot studiebesök. En av de biträdande rektorerna har studiebesök på skolan som sitt ansvarsområde. Skolan tar emot VFU-studenter vilket har resulterat i fördjupade pedagogiska diskussioner med koppling till aktuell forskning men även givit skolan en bra rekryteringsbas. Södermalmsskolan skulle behöva utveckla sina internationella kontakter då det är ett eftersatt område på skolan som inte har prioriterats tidigare.
SID 16 (18) Övrig uppföljning Skolinspektionen har gjort tillsyn på Södermalmsskolan våren 2013. I helhetsbedömningen går följande att läsa: Tillsynen visar att eleverna i Södermalmsskolan ges förutsättningar att nå kunskapskraven. Kunskapsresultaten är i flera avseenden goda och ligger i de flesta fall över motsvarande värden för riket. Skolan behöver dock förbättra sitt arbete för att förbättra pojkarnas resultat. I övrigt framkom följande förbättringsområden: Skolan behöver förbättra sitt samarbete över ämnesgränserna. Skolan behöver förbättra planen för kränkande behandling. Grundsärskolans resultat måste följas upp och synas bättre i skolans kvalitetsarbete. Skolan behöver också arbeta med att förbättra tryggheten på nedre plan i det hus där åk 4-9 håller till. Detta mot bakgrund av en incident under våren. Sammanfattande analys Södermalmsskolan är en skola med goda förutsättningar och bra resultat inom många områden. Vi har ambitiös och kompetent personal, bra ändamålsenliga lokaler, utarbetade system och engagerade föräldrar. Vi har det senaste året höjt våra resultat på de nationella proven och nått 100 % inom flera områden. Vårt mål är att nå 100 % på alla nationella prov i alla årskurser. Vårt arbete med sambedömning av de nationella proven kommer att fortsätta och vi har nästa läsår avsatt en heldag till sambedömning av nationella prov. Vi har sänkt vårt meritvärde i åk 9. Vårt mål är att höja meritvärdet till 245 nästa år. Vi har bibehållit våra goda resultat vad gäller trygghet och trivsel. Vi har fullt i nästan alla årskurser samt elevkö till skolan. Vi kommer att utveckla arbetet med elevinflytande under detta läsår så att alla elever ska känna att de har inflytande över sitt skolarbete. Detta ska vi göra genom att göra eleverna mer delaktiga i planeringen av de pedagogiska planeringarna samt att hela skolan ska genomföra elevledda utvecklingssamtal under läsåret 13-14. Arbetet med att eleverna ska uppleva lugn och ro på lektionerna kommer också att fortgå. Arbetslagen ska återkoppla brukarundersökningarna till eleverna och diskutera vad som ska göras för att höja resultaten vad gäller upplevd lugn och ro på lektionerna. Arbetslagen ska även genomföra ett gemensamt arbete kring förhållningssätt och lugn och ro på lektionerna. Södermalmsskolan ska fortsätta utvecklas. Utveckling ska vara ett tillstånd och inte något som sker ibland. Den utveckling vi driver ska alltid ha elevernas bästa i fokus och målet ska alltid vara att höja våra resultat och förbättra vår måluppfyllelse. Vi måste därför ständigt arbeta med att analysera våra resultat och
SID 17 (18) ta fram handlingsplaner för hur vi ska förbättra resultaten. Vi ska också sträva mot att arbeta med resultat som går att mäta för att på så sätt möjliggöra en mätning av vår utveckling. Personalen ska vara delaktig i utvecklingsarbetet och analysarbetet - det är tillsammans vi utvecklar skolan! Skollagen betonar att "utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". Det finns gedigen erfarenhet på Södermalmsskolan och den använder vi oss av ständigt. Vi ska fortsätta ta del av forskning som rör skolan så att vi med trygghet kan säga att vår utbildning vilar på vetenskaplig grund i större utsträckning. Skolans ansvar är stort och vi styrs av ett stort ramverk. Det är en utmaning att möta de förväntningar som ställs på oss utifrån de styrdokument vi har att följa, de förväntningar våra elever har samt de förväntningar elevernas vårdnadshavare har. Det är viktigt att tydliggöra de förväntningar som ställs och vara öppen i en dialog om hur vi kan möta förväntningarna. Det är också viktigt att vara tydlig med vilka förväntningar vi inte har möjlighet att möta och vilka som faller utanför skolans ansvarsområde. Vi arbetar ständigt med systematiskt kvalitetssäkringsarbete på skolan. Att systemen är tydliga, förankrade och regelbundet utvärderade ser vi som en förutsättning för att komma vidare i vårt kvalitetsarbete. Alla som arbetar på skolan gör varje dag sitt yttersta för att leverera en skola av god kvalité så att våra elever har goda kunskapsresultat och trivs och känner sig trygga på skolan. Värdegrundsarbetet är ett ständigt fokusområde och kommer under läsåret 2013-2014 vara fortsatt prioriterat. Vi måste leva vår värdegrund! Det gäller alla i skolan; elever, personal och föräldrar! Vi har en chef- och ledarfilosofi som är dokumenterad och kommunicerad med personalen på skolan. Detta för att personalen ska veta vilken typ av ledarskap de kan förvänta sig. Södermalmsskolan strävar efter att bli en skola i världsklass och vi tror att vi med de förutsättningar vi har samt ett ständigt utvecklingsarbete har möjlighet att bli det! Prioriterade åtgärder för utveckling Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande: IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Vi kommer under året att behöva modifiera vissa delar i IUP-processen men huvudtanken kvarstår. Vi ser att vi
SID 18 (18) behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena och där är de pedagogiska planeringarna med tillhörande matriser ett bra verktyg. Vi behöver arbeta med att utveckla den formativa bedömningen kopplat till undervsiningen. Vi behöver också utveckla elevdelaktigheten vad gäller framtagandet av pedagogiska planeringar. Under läsåret kommer hela skolan att börja tillämpa elevledda utvecklingssamtal som ett led i att lära eleverna att ta ett större ansvar över sitt eget lärande. Skolan har en IUP-grupp bestående av personal från de olika arbetslagen som arbetar med att utveckla delarna i IUP-processen. Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever upplever lugn och ro på lektionerna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna. Det är också av vikt att rummet är pedagogiskt utformat. Vår definition av ett pedagogiskt rum är att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med möblering och utformning av rummet. Digital utveckling - Vi har investerat i digitala verktyg så som smartboard, bärbara datorer, ipads samt diverse mjukvara. Skolan har en digital utvecklingsgrupp bestående av personal från de olika arbetslagen. Den digitala gruppen hjälper skolans personal att vidareutveckla kompetensen kring digitala verktyg och hur de kan användas pedagogiskt. Under detta läsår kommer vi också att fokusera på hur de digitala verktygen förbättrar lärandet samt kan hjälpa våra elever att nå högre resultat. Jämställdhet - Vi behöver arbeta för att skapa en jämställd skola - vi måste öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor! Detta handlar både om att utjämna skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsresultat men även om frågor som rör jämställdhet i allmänhet. Kvalitetsredovisning upprättad av Nina Jonsson 2013-09-20 Bilagor