BUDGET 2014 Ekonomisk planering 2015-2016 Vision, prioriteringar, uppdrag och resurser Fastställd av förbundsstyrelsen 21 November 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Politikens förord... 2 Vision... 3 Grundläggande värderingar... 3 Kalmarsunds gymnasieförbunds organisation... 4 Organisationsschema... 5 Resultatstyrning... 6 Målavstämning & 3KVH-samarbete... 7 PRIORITERADE OMRÅDEN 7 Alla elever skall nå kunskapsmålen... 8 Eleven i centrum trygghet och trivsel...11 Elever i behov av särskilt stöd... 13 Digital kompetens... 15 Ekonomi i balans... 17 SFI och yrkesutveckling... 19 Jämställdhet... 21 En skola på vetenskaplig grund... 23 Specifika prioriteringar & satsningar... 24 BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016.27 Budget 2014 & planering 2015-2016... 27 Beskrivning av budgetsystemet... 29 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation... 30 Interkommunala ersättningar... 31 Driftsbidrag från medlemskommunerna 2014-2016... 33 Budgetram och driftsbudget 2014... 34 Investeringsbudget 2014... 35 Resultatbudget 2014... 37 Finansieringsbudget 2014... 38 Balansbudget 2014... 39 GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET 41 Förbundsövergripande... 41 Skolområden... 42 Skolområde 1... 42 Jenny Nyströmsskolan... 43 Lars Kaggskolan... 46 Stagneliusskolan... 48 Skolområde 2... 50 Axel Weüdelskolan... 50 Stage4you Academy... 52 Ölands Gymnasium... 54 1
POLITIKENS FÖRORD Politikens förord Större likvärdighet och en gymnasieutbildning som en självklar grundutbildning - sätter våra ungdomar och ungdomars utbildningsplattform i centrum! Dagens skolsystem oroar med allt hårdare kompetenskrav, högre konkurrens och med kunskapsresultat som bara faller. Vi befinner oss i en utveckling som måste brytas. Vi vet att utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft men också till människors frihet att forma sina egna liv. Alla ungdomar ska ha rätt att utvecklas och att nå kunskapsmålen. Ungdomar ska ges möjlighet att på lika villkor utveckla nödvändiga kompetenser för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. Värdefullt är också att koppla samman arbetslivet genom mer praktisk förlagd utbildning till de yrkesförberedande programmen. På samma sätt ska vuxna ha rätt att studera. Det ska vara möjligt att komplettera och utveckla sina kunskaper. Det behövs många möjligheter och återkommande chanser att satsa framåt, utbilda sig, skapa karriär och finna intressanta jobb. Vi vill ha kompetenta, kritiskt granskande och kreativa studerande. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för arbetsro och trygghet och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap. Kalmarsunds gymnasieförbund står väl rustad för att möta och stimulera elevernas vilja och lust att lära och lära mera. Med hög kompetens och bibehållen kvalitet, tillsammans med moderna arbetsmetoder och verktyg, ska vi ge våra elever de bästa förutsättningarna att nå kunskapsmålen. Mona Jeansson (S) Ordförande Marcus Johansson(C) Vice ordförande 2
Vision Inom Kalmarsunds gymnasieförbund har alla studerande nått sina kunskapsmål och som fria och ansvarstagande människor - berikade med kunskaper och färdigheter - lämnar de gymnasiet väl rustade för att möta yrkeslivet och vidare utbildning. Grundläggande värderingar Alla som arbetar inom Kalmarsunds gymnasieförbund är i första hand till för eleverna. För att skapa en kultur som sätter våra elever och studerande i främsta rummet krävs en tydlig och engagerad tjänsteutövning. Förbundets anställda skall vara aktiva, engagerade och ta tillvara alla möjligheter att stödja ungdomars och vuxnas utveckling och lärande. Genom att ha höga förväntningar på elever och studerande skapas en ökad tillit till den egna förmågan och en vilja att utvecklas, samtidigt som lusten att lära och lära mera stimuleras. Att skapa förtroendefulla relationer och att anpassa arbetssättet efter elevernas förutsättningar och behov, tillsammans med höga förväntningar, är grunden för att eleverna ska nå utbildningens mål. Genom att alla medarbetare har klara och tydliga mål i sin yrkesutövning, ser sin roll i helheten och har kunskaper om de resultat som uppnås blir gymnasieförbundet en framgångsrik organisation. 3
KALMARSUNDS GYMNASIEFÖRBUNDS ORGANISATION Kalmarsunds gymnasieförbunds organisation Styrelsen är det högsta beslutande organet i Kalmarsunds gymnasieförbund och har det yttersta ansvaret för förbundets verksamhet. Delegationsordningen förtecknar de ärenden där styrelsens beslutanderätt har delegerats till arbetsutskottet eller till enskilda tjänstemän för beslut. Arbetsutskottet är ett utskott som bereder de ärenden som skall behandlas i förbundsstyrelsen. Presidiet består av ordförande och vice ordförande som planerar och förbereder förbundsstyrelsens sammanträden. Förbundschefen är förbundets högste tjänsteman och har det yttersta ansvaret mot huvudmannens styrelse. Förbundskontoret (staben) är direkt underställd förbundschefen, ekonomichefen eller administrativa chefen, men ej överställd någon personal på enheterna. Förbundschefen kan vid behov utse en ställföreträdare. Förbundskontoret (staben) leds av förbundschefen och består av kvalificerade stödfunktioner som samordnar och ansvarar för förbundets olika områden såsom ekonomi, kansli, arbetsrätt, arbetsmiljö, personal, IT med mera. Förbundskontoret biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser, utredningsarbeten och dylikt. Skolområdeschefen har det övergripande ansvaret för personal- och ledningsresurs inom respektive skolområde. Ansvar för samordning och fördelning av ekonomi, ledningsresurs, arbetsmiljö, fastighetsfrågor, resultat och kvalitetsuppföljning. Skolorna är organiserade i skolenheter där rektor är pedagogisk ledare för lärare och elever inom sin skolenhet. Rektor har det pedagogiska ansvaret för skolenheten och skall på ett effektivt sätt organisera och leda arbetet inom enheten. I sin myndighetsutövning arbetar rektor utifrån skollagen, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och gymnasieförbundets mål och vision. 4
ORGANISATIONSSCHEMA Organisationsschema Styrelse Presidiet Arbetsutskott Förbundschef Stab Skolområdeschef Skolområdeschef Planeringschef Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Axel Weüdelskolan Stage4you Academy Ölands gymnasium Skolenhet 1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 Skolenhet 1 Skolenhet 2 Skolenhet 2 Skolenhet 2 Skolenhet 3 Skolenhet 3 Skolenhet 4 5
RESULTATSSTYRNING Resultatstyrning Syftet med budgetdokumentet är att skapa ett sammanhållet dokument som synliggör gymnasieförbundets vision och de prioriterade områden som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete inom förbundets enheter. Med planen vill politiken visa på de områden som anses angelägna att utveckla under mandatperioden. Kalmarsunds gymnasieförbund erbjuder idag väl fungerande verksamheter, men strävar alltid efter att bli ännu bättre. Resultatförbättringar måste därför ständigt stå i fokus inom alla verksamhetsområden för att eleverna ska nå målen. Budgetdokumentet formulerar mätbara mål och konkreta uppdrag, tillsammans med resurser i budgeten, och blir därmed ett viktigt styrdokument för utbildningsverksamheten inom Kalmarsunds gymnasieförbund för att nå såväl nationella, som lokala mål. De formulerade målen ska i sin tur brytas ner av enheterna till SMARTA mål, det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbestämda och ansvarstilldelade. Ett sådant synsätt underlättar prioriteringar av gemensamma resurser, verksamheternas mål och resultatarbete, samt mätningar av kvaliteten på det arbete som utförs. Med de nationella målen och förbundsstyrelsens prioriterade fokusområden som utgångspunkt, utformar varje enhet årligen en lokal plan som visar på vilka sätt enheten avser att arbeta för att nå målen. Med hjälp av budget, prioriterade fokusområden och enheternas lokala planer får utbildningsverksamheten i förbundet ett antal tydliga och mätbara mål inom prioriterade områden. En röd tråd skapas därigenom från de nationella målen, genom de kommunala, till enheternas egna målbeskrivningar. Med hjälp av förbundets verksamhetsledningssystem och systematiska kvalitetsarbete ska avstämning, uppföljning och utvärdering ske kontinuerligt genom delårsrapporter, årsredovisning och enheternas resultatredovisningar. 6
MÅLAVSTÄMNING & 3KVH-SAMARBETE, PRIORITERADE OMRÅDEN Målavstämning & 3KVH-samarbete Ett jämförande kvalitetsnätverk, kallat 3KVH, startade 2005 mellan kommunerna Karlskrona, Kristianstad, Växjö, Halmstad och Kalmarsunds gymnasieförbund. Syftet med samarbetet är bland annat att: ge kommunstyrelser och berörda nämnder (styrelsen för Kalmarsunds Gymnasieförbund) underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat, ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet, skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader. I samarbetet mellan kommunerna mäts kostnadsnyckeltal, volymnyckeltal, samt objektiva och subjektiva kvalitetsmått. I samarbetet inom ramen för subjektiva kvalitetsmått genomförs en enkätstudie med elever i årskurs två i samtliga kommuner. Eleverna svarar på 22 påståenden genom att markera från (1) instämmer inte alls till (6) instämmer helt. I samband med 3KVH-enkäten genomför Kalmarsunds gymnasieförbund en trivselenkät för att belysa elevernas trygghet och trivsel. I budget 2014 har endast två kommuner (Kristianstad och Växjö) lämnat jämförelsetal för trivselenkäten. Detta innebär att gymnasieförbundets mål gällande trivselenkäten baserar sig på ett genomsnitt av endast två kommuner. PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden under planeringsperioden med mål, ansvar och uppdrag är; Alla elever skall nå kunskapsmålen Eleven i centrum trygghet och trivsel Elever i behov av särskilt stöd Digital kompetens Ekonomi i balans SFI och yrkesutveckling Jämställdhet En skola på vetenskaplig grund 7
PRIORITERADE OMRÅDEN - NÅ KUNSKAPSMÅLEN Alla elever skall nå kunskapsmålen Skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen. Utbildningen inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska främja alla flickor och pojkar, män och kvinnors utveckling och lärande, samt ge en livslång lust att fortsätta lära. Förbundets skolor ska arbeta för att skapa engagemang, som tillsammans med en god miljö främjar elevernas utveckling, och därmed ger alla elever möjlighet att uppnå goda resultat. Uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling behöver förbättras. Kunskapsresultaten utgör inte i tillräcklig grad utgångspunkter för ett systematiskt kvalitetsarbete i gymnasieskolan, särskolan och vuxenutbildningen. Skolornas årliga kvalitetsredovisningar, som ska innehålla en samlad bedömning av måluppfyllelsen och en redovisning av de åtgärder skolan tänker vidta för att öka måluppfyllelsen, fungerar i de flesta skolor inte fullt ut som det stöd i arbetet de är avsedda att vara. Huvudmannen måste därför ta ett ökat ansvar så att rektorerna ges kunskaper och möjligheter att leda kvalitetsarbetet. Rektorns pedagogiska ledarskap skall stärkas. En framgångsfaktor är att rektorerna arbetar undervisningsnära och är synliga, vilket bl.a. innebär en regelbunden kontakt med eleverna inom sina respektive program. Tillgänglighet till elever, lärare och elevhälsans personal gör att rektorerna är väl insatta i enskilda elevärenden inför eventuella beslut om stödåtgärder. För att uppnå en god lärandemiljö är undervisningens kvalitet, liksom arbetet för att skapa en trygg lärandemiljö, centrala. Det är viktigt att skapa förutsättningar för ökad lärarsamverkan såväl inom, som mellan, skolorna inom förbundet. Att stärka det kollegiala samarbetet och den lärande gemenskapen innebär att lärare behöver spendera mer tid tillsammans för att samplanera undervisningen och för att utveckla ett lärande som bygger på samverkan. En ytterligare framgångsfaktor är att förbundet har god tillgång till utbildad personal, och att lärare ges goda möjligheter till kompetensutveckling. En av de viktigaste förutsättningarna för att alla flickor och pojkar ska kunna utveckla sitt lärande och nå högre resultat är att alla vuxna har höga förväntningar på eleverna. Värdegrunden ska genomsyra hela skolan och alla vuxna har i uppdrag att inkludera, se, höra och bekräfta eleverna på lika villkor. Ökad motivation och lust att lära skapas därigenom hos eleverna. Skolverkets studie Gymnasieelevers byten av program och skolor visar att mer än var tionde elev byter program under de första två åren. Många av dessa elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med både fyra och fem år på gymnasiet. Målet måste vara att vägleda eleverna bättre så att byten av studievägar och avbrotten minskar och att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Skolan har en viktig uppgift när det gäller att utrusta eleverna med ett starkt självförtroende och en grundläggande tilltro till den egna förmågan. För att lyckas med det här krävs att varje elev blir sedd och att de individuella behoven synliggörs. Det behövs tidiga och täta kontakter med vårdnadshavarna, där skolan kontinuerligt diskuterar elevernas studiesituation för att tidigt kunna fånga upp de elever som har funderingar kring sina studier. Att kontinuerligt följa elevens frånvaro, tillsammans med att reagera snabbt och tydligt, är av stor betydelse. 8
PRIORITERADE OMRÅDEN - NÅ KUNSKAPSMÅLEN Mål Ansvar Uppdrag Minst 92% av eleverna ska erhålla slutbetyg. Samtliga gymnasieskolor. Alla flickor och pojkar ska ges möjlighet att nå målen för utbildningen. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Minst 87 % av eleverna på högskoleförberedande program ska ha grundläggande behörighet till högskola/universitet. Samtliga gymnasieskolor. För att öka elevers möjlighet till vidare studier efter gymnasiet ska andelen flickor och pojkar med grundläggande behörighet öka. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Maximal andel av elever i årskurs 1 som avbryter studierna får högst uppgå till 3%. Samtliga gymnasieskolor. För att öka elevens möjlighet att avsluta gymnasiestudier inom tre år ska genomströmningen i gymnasieskolan skolan öka. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom grundläggande vuxenutbildning ska vara minst 66 %. Skolor med komvux. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser inom grundläggande vuxenutbildning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Andel studerande som slutför påbörjade kurser inom gymnasial vuxenutbildning ska vara minst 71 %. Skolor med komvux. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser inom gymnasial vuxenutbildning. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Andelen elever som byter studieväg mellan årskurserna ska minska. Samtliga gymnasieskolor. Andelen elever som byter studieväg har ökat inom förbundet. Det har visat sig vid nationella undersökningar att av de elever som byter program erhåller endast 29 procent slutbetyg efter tre års studier. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Genomströmningen av elever som påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning inom tre år skall öka. Samtliga gymnasieskolor. Förbundet ska intensifiera arbetet med att följa elever över tid för att mäta om de fortsätter på den studieväg de en gång påbörjat. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Den totala närvaron i samtliga årskurser ska öka. Samtliga gymnasieskolor. För att lyckas med studierna är elevens närvaro i undervisningen av avgörande betydelse. Skolorna måste förbättra uppföljning av elevernas frånvaro och vid behov sätta in åtgärder i tid. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 9
PRIORITERADE OMRÅDEN - NÅ KUNSKAPSMÅLEN Det systematiska kvalitetsarbetet ska stärkas för att säkra likvärdigheten i de utbildningar som förbundet erbjuder. Öka antalet gymnasiala lärlingsplatser inom förbundet. Utveckla och fördjupa samarbetet med företag, arbetsliv och universitet. Förutsättningar för rektors pedagogiska uppdrag skall stärkas Samtliga skolor. Samtliga gymnasieskolor. Samtliga skolor. Skolområdescheferna i dialog med huvudmannen. Varje skolas resultatredovisning ska innehålla rektors analys och identifierade förbättringsområden, tillsammans med åtgärder. Ett viktigt steg är att förbättra uppföljningen av skolornas resultat för att definiera och ta ansvar för de utvecklingsbehov som finns för att på så sätt öka skolornas måluppfyllelse. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Antalet gymnasiala lärlingsplatser inom förbundet är få i förhållande till antalet utbildningsplatser. Redovisas i samband med årsredovisning. Det entreprenöriella lärandet ska uppmuntras och behöver vidareutvecklas inom förbundet. Ett fördjupat samarbete behöver bland annat ske med branschråd och företag gällande såväl praktikplatser, som det arbetsplatsförlagda lärandet. Redovisas i samband med årsredovisning. Huvudmannen ska försäkra sig om att förutsättningarna ger rektor utrymme att utföra det nationella uppdraget och att verka som pedagogiska ledare över verksamheten. Redovisas i samband med årsredovisningen. 10
PRIORITERADE OMRÅDEN - ELEVEN I CENTRUM Eleven i centrum trygghet och trivsel Alla flickor och pojkar, män och kvinnor har rätt till trivsel, trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Skolan ska vara en trygg och stimulerande arbetsmiljö en plats dit elever och medarbetare känner lust att gå till. Hur väl verksamheten lyckas med uppdraget gällande arbetsmiljö och likabehandling har också betydelse för skolans totala måluppfyllelse. Genom att visa respekt för varandra, i en miljö som präglas av trygghet och trivsel, skapas de bästa betingelserna för att nå goda resultat i verksamheten. Förbundets skolor ska ha ett målinriktat arbete med att förebygga kränkande behandling och diskriminering. Enheternas likabehandlingsplaner ska revideras årligen, i samråd med elever, och bygga på en aktuell kartläggning av verksamheten. Utifrån kartläggningen ska konkreta och planerade aktiviteter utformas för det kommande året. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt, men det gäller även att skyndsamt sätta in åtgärder så snart kränkande behandling inträffar. Elevhälsans insatser är viktiga såväl i det övergripande förebyggande och hälsobefrämjande arbetet, som på individnivå. Mål Ansvar Uppdrag Eleverna ska ange minst 4,8 gällande påståendet som helhet fungerar vår skola bra. Samtliga skolor. Varje elev ska uppleva att skolan är en verksamhet som fungerar bra genom att trygghet och trivsel skapas. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Eleverna ska ange minst 4,5 gällande påståendet på min skola respekterar vi alltid varandra. Samtliga skolor. Varje elev ska uppleva att såväl elever som personal respekterar varandra. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ges de bästa förutsättningar för att nå goda resultat. Samtliga skolor. Varje skola ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever och studerande. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande plan. Elever ska involveras i arbetet med planen, vilken ska vara känd för såväl elever, som personal. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 11
PRIORITERADE OMRÅDEN - ELEVEN I CENTRUM Flickor och pojkar ska ha likvärdig tillgång till alla kompetenser inom elevhälsan. Samtliga gymnasieskolor. Varje skola ska se till att den inre organisationen och ledningsstrukturen överensstämmer med författningen. Alla elever ska känna sig trygga i att det finns personal med adekvat kompetens för att möta eventuella problem som kan uppstå i såväl inlärningsprocessen som i den studiesociala miljön. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. 12
PRIORITERADE OMRÅDEN - ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Elever i behov av särskilt stöd Skolan har ett speciellt ansvar för flickor och pojkar i behov av särskilt stöd. Verksamheten kan aldrig utformas lika för alla elever. Kalmarsunds gymnasieförbunds uppdrag är att skapa en miljö som möter varje elev i sitt lärande och som tar sin utgångspunkt i att alla ungdomar har styrkor. De elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling skall få det. Kalmarsunds gymnasieförbund har under en projektperiod, fått stöd av Hjälpmedelsinstitutet för att öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning att med teknikstöd klara sin skolgång och i större utsträckning nå uppsatta mål. Förbundet ska fortsätta att kartlägga och sätta in teknikstöd i skolan på individnivå utifrån varje individs behov av anpassning av skolmiljön. Eleverna ska lära sig varaktiga, hållbara och effektiva strategier för att klara studierna med högre måluppfyllelse men också att hjälpa till med övergången från skola till arbetsliv. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är fullföljd gymnasieutbildning. En stor grupp ungdomar som ej har slutfört grundskolan, försöker via introduktionsprogrammen att bli behöriga till gymnasieskolan, eller att nå en anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammen kräver en stor flexibilitet för att möjliggöra optimala kombinationer av grundskolekurser, gymnasiekurser och praktik i enlighet med kraven på programmens individuella anpassning. Introduktionsprogrammen är numera tillgängliga för elever från särskolan som kan erbjudas individuellt alternativ eller yrkesintroduktion om de vill och bedöms kunna klara av utbildningen. Detta kommer att kräva särskilda satsningar och resurser. Kartläggningen av varje enskild elevs behov och förutsättningar kräver gedigna överlämningskonferenser och nära samarbete med grundskolans studie- och yrkesvägledare och rektorer. Elever som av olika anledningar väljer att inte läsa vidare efter grundskolan eller hoppar av gymnasiet måste få fortsatt hjälp. Coaching för framtiden är en del av det nationella Plug Inprojektet och har som syfte att fånga upp ungdomar som står utanför gymnasieskolan. Ungdomscoachen har till uppgift att kontakta ungdomar 16-20 år som inte slutfört gymnasiet och inte har någon fast sysselsättning, och erbjuda dem coachning och framtidsplanering. En förutsättning för detta är att vi har ett väl fungerande kommunalt uppföljningsansvar. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat i landet, detta gäller även i Kalmar län. Det är viktigt att identifiera samverkansytor och klargöra för varandra vad som görs i respektive verksamhet i kommuner och landsting för att identifiera förbättringsområden och sätta in snabba och relevanta åtgärder för elever i behov av stöd. Mål Ansvar Uppdrag Eleverna ska ange minst 4,2 gällande påståendet jag får det stöd jag behöver i skolan när jag har svårigheter i skolan. Samtliga skolor. Alla flickor och pojkar ska ges möjlighet att nå lägst målen för utbildningen. De elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling ska, i ett så tidigt skede som möjligt, få det. Redovisas årligen i samband med resultatredovisning. Öka möjligheterna för elever med kognitiva svårigheter att med teknikstöd klara sin skolgång och i större utsträckning nå uppsatta mål. Förbundskontoret. Söka finansieringsmöjligheter, exempelvis hos Specialpedagogiska Skolmyndigheten, för att prioritera elever med funktionsnedsättningar av neuropsykiatrisk karaktär. Redovisas i samband med årsredovisningen. 13
PRIORITERADE OMRÅDEN - ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Identifiera och erbjuda utbildningsinsatser, coaching och framtidsplanering för den ungdomsgrupp i åldern 16-20 år som idag befinner sig utanför skolans värld eller som ej har lyckats i den traditionella skolan. Delta i kartläggning av kommunens och landstingets insatser för barn och ungdomar som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Lars Kaggskolan. Förbundskontoret/ Elevhälsan. Fortsätta att utveckla Navigatorskolan, med Socialförvaltningen i Kalmar kommun. Genom att skapa en verksamhet där gymnasieskolan och socialtjänsten samverkar ska dessa ungdomar känna trygghet, delaktighet och meningsfullhet så att deras kapacitet ökar för att klara studier eller att närma sig den reguljära arbetsmarknaden. Fortsatt satsning på Ungdomscoachen som har till uppgift att kontakta ungdomar 16-20 år som inte slutfört gymnasiet och inte har någon fast sysselsättning, och erbjuda dem coaching och framtidsplanering. Redovisas i samband med årsredovisningen. Ha representation i Psynkprojektets styrgrupp i samverkan med Landstinget, Socialförvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen. Redovisas i samband med årsredovisningen. 14
PRIORITERADE OMRÅDEN - DIGITAL KOMPETENS Digital kompetens Skolans uppdrag är att ge alla barn och ungdomar utbildning så att de kan medverka i samhället och samtidigt vara med och påverka dagens och morgondagens informationssamhälle. Skolans elever ska ges möjlighet att utveckla en nödvändig digital kompetens för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i ett framtida internationellt samhälle. De ska på ett säkert och kritiskt sätt kunna använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i såväl utbildning och arbetsliv, som under fritiden. Kalmarsunds gymnasieförbund har ett omfattande uppdrag att utbilda och ge eleverna moderna IKT-kunskaper, och samtidigt motverka en utveckling där de digitala klyftorna mellan olika grupper av elever tenderar att öka i samhället. Som ett led i det pedagogiska utvecklingsarbetet Digital kompetens har styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund avsatt medel för stora investeringar i utökad kompetens och infrastruktur för teknik inom utbildningsområdet. Projektets inledande delmål, en personlig dator som arbetsredskap till samtliga gymnasieelever, är nu uppnått. Det pedagogiska långsiktiga utvecklingsarbetet går nu vidare med tidsenliga arbetsredskap. Gymnasieförbundet satsar på Digital kompetens med målsättning att öka kvaliteten på utbildningen i förbundets skolor, utveckla nya metoder och arbetsformer, öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. Digital kompetens handlar om grundläggande färdighet i användning av datorer, men inbegriper också ett kritiskt förhållningssätt och säker användning utav den digitala kompetensen. För att kunna delta i utvecklingen och konkurrera med ledande nationer måste svensk gymnasieskola etablera hög digital kompetens hos såväl personal, som elever. En grundläggande IKT-kunskap har, och kommer att ha, en betydande roll för individer och samhällsmedborgare. Krav på att alla skall kunna använda IT som ett naturligt verktyg ökar i snabb takt, vilket i sin tur ställer krav på skolan. Den snabba utvecklingen kan innebära svårigheter att överblicka vilka satsningar som faktiskt ger effekt. Därför har ett samarbete inletts med Linnéuniversitetet om så kallad följeforskning, vilken baseras på ett samspel mellan följeforskaren och förbundet som projektägare. Följeforskaren kan därmed återföra de iakttagelser som har gjorts till projektet genom dialog under arbetets gång och därmed utreda nyttan med utvecklingsarbetet Digital kompetens. 15
PRIORITERADE OMRÅDEN - DIGITAL KOMPETENS Mål Ansvar Uppdrag Elevers digitala kompetens ska höjas och digitala klyftor därmed suddas ut. Samtliga skolor. Satsningen på digital kompetens innebär en kvalitetshöjning och bidrar till en ökad pedagogisk måluppfyllelse. Satsningen påbörjades 2012 och fortsätter under 2014. Lärarnas digitala kompetens ska stärkas. Samtliga skolor. Kompetensutveckling ska fortsätta för lärare och skolledare inom området digital kompetens, bland annat med inslag av kollegialt lärande och omvärldsanalys. Satsningen påbörjades 2012 och fortsätter under 2014. Under genomförandet av satsningen digital kompetens, bedrivs följeforskning i samarbete med Linnéuniversitet, med mål att återföra de iakttagelser som har gjorts till projektet genom dialog under arbetets gång. Styrgruppen för Digital Kompetens. Satsningen på digital kompetens ska följas på nära håll av forskare, i samarbete med Linnéuniversitetet. Utgångspunkten kan exempelvis vara att följa och utvärdera vad som händer med lärandet i och utanför klassrummen när lärare och elever har tillgång till en personlig bärbar dator. Följeforskningen som har inletts under 2013 fortsätter under 2014. 16
PRIORITERADE OMRÅDEN - EKONOMI I BALANS Ekonomi i balans Kalmarsunds gymnasieförbunds ekonomiska förutsättningar är helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. Den elevminskningen som gymnasieförbundet står inför började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter enligt befolkningsprognosen med cirka 5 % per år fram till år 2015. Denna utveckling ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieförbundets organisation, som hantering av personal och lokaler samt utbudet av program och inriktningar inom utbildningsorganisationen. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utveckla organisation både gällande kvalitet och måluppfyllelse, samt att stå starka i konkurrensen med fristående skolor och andra utbildningsanordnare. För att klara framtidens utmaningar är därför en god ekonomisk hushållning en utav framgångsfaktorerna. Kalmarsunds gymnasieförbunds avsikt är att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång och resultat. Gymnasieförbundet ska även ta vara på möjligheterna till övrigt finansiellt stöd som ges via olika EU-program och andra externa finansieringskällor och samverkansprogram. Mål Ansvar Uppdrag Kalmarsunds gymnasieförbunds investeringar ska självfinansieras till 100% över en rullande femårsperiod. Samtliga enheter. Samtliga enheter ska bidra till att Kalmarsunds gymnasieförbund når en ekonomi i balans. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårsoch årsbokslut. Andel elever från medlemskommunerna som studerar vid skolorna inom Kalmarsunds gymnasieförbund ska uppgå till minst 70 %. Samtliga gymnasieskolor. Det är av stor ekonomisk betydelse att ungdomar inom förbundets medlemskommuner väljer att studera inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Redovisas 2 ggr/år i samband med delårs- och årsbokslut. Förbundets enheter ska inspireras till verksamhetsutveckling och ökad måluppfyllelse. Nyskapande tankar och idéer kan därmed skapas och spridas. Förbundsövergripande. Skolutvecklingspengar avsätts i en verksamhetsutvecklingsfond. Medlen är sökbara en gång per kalenderår. Redovisas i samband med årsredovisningen. Ökad förbundssamverkan kopplat till utbildningsutbudet i förbundet. Förbundsövergripande. En översyn ska ske av förbundets utbud av program och inriktningar där förbunds nyttan är i fokus. Såväl pedagogiska, som ekonomiska, aspekter ska tas med i analysen. Redovisning sker i samband med att styrelsen fattar beslut om organisation inför varje nytt läsår. 17
PRIORITERADE OMRÅDEN - EKONOMI I BALANS Kalmarsunds gymnasieförbund ska aktivt söka möjligheterna till övrigt finansiellt stöd inom de prioriterade områdena Förbundskontoret. Redovisas årligen i årsredovisningen. 18
PRIORITERADE OMRÅDEN - SFI OCH YRKESUTVECKLING SFI och yrkesutveckling Svenska för invandrare (SFI) är en central del av integrationspolitiken för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i samhället. Goda kunskaper i det svenska språket förenklar vid inträde i det svenska arbetslivet. Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska ge språklig beredskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags- och arbetslivet. En väl fungerande SFI syftar således till att förbättra individens kunskaper i svenska språket så att hans eller hennes möjligheter att erhålla ett arbete ökar. SFI undervisningen måste i högre utsträckning utgå från den enskilde individens behov, förutsättningar och studiebakgrund. Inom SFI verksamheten behöver det göras mer individuell kartläggning och studieplanering som påverkar utbildningens utformning. Flexibiliteten och tillgängligheten behöver stärkas och SFI måste i högre grad kunna kombineras med bl.a. arbete, praktik och yrkesutbildning samt annan vuxenutbildning. På så sätt påskyndas såväl språkinlärningen som möjligheten för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta förutsätter väl fungerande samverkan mellan och inom kommuner samt mellan olika huvudmän och andra instanser. Mål Ansvar Uppdrag Andel studerande som slutför påbörjade kurser i svenska för invandrare (SFI) ska vara minst 77 %. Rektorer för SFIvuxenutbildning. Arbetet måste intensifieras för att öka måluppfyllelsen för de studerande som läser svenska för invandrare. Redovisas i samband med årsbokslut. Närvaron i SFI-undervisningen för vuxna ska uppgå till minst 80 %. Rektorer för SFIvuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner. Redovisas årligen i årsredovisningen. Flexibiliteten, kvaliteten och individanpassningen inom SFI - undervisningen ska öka. Förbundschef och rektor för Axel Weüdelskolan i dialog med andra instanser/intressenter. Redovisas årligen i årsredovisningen. Utveckla samverkan med andra aktörer i regionen kring SFI, så att samhällets olika resurser bidrar på ett effektivt sätt. Kopplingen till arbetsintegration bör förstärkas. Rektorer för SFIvuxenutbildning inom förbundets medlemskommuner i dialog med andra aktörer. Skapa och formalisera mötesforum för kontinuerlig avstämning mellan aktörer, exempelvis med invandrarservice, och arbetsförmedling, frivillighetsorganisationerna med flera. Redovisas årligen i årsredovisningen. 19
PRIORITERADE OMRÅDEN - SFI OCH YRKESUTVECKLING Ta initiativ till att det i medlemskommunerna upprättas en gemensam väglednings-, kartläggnings- och uppföljningsfunktion. Förbundschef och rektor för Axel Weüdelskolan i dialog med andra aktörer/intressenter. Presentera SFI utredningens slutsatser för medlemskommunerna som påvisar fördelarna med en gemensam vägledning-, kartläggnings- och uppföljningsfunktion. Redovisas årligen i årsredovisningen. 20
PRIORITERADE OMRÅDEN - JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet Kalmarsunds gymnasieförbund har sedan 2009 (via SKL:s projekt Hållbar Jämställdhet) ett aktivt arbete med jämställdhetsintegrering och det övergripande målet är att jämställdhet ska råda i förbundets verksamhet utifrån såväl ett medarbetarperspektiv, som elevperspektiv. Förbundet har genomfört kartläggningar av verksamheten och med utgångspunkt i dessa, tagit fram verktyg för hållbar jämställdhetsintegrering. En politisk vision har arbetats fram och har brutits ner i en checklista, en övergripande 3-årsplan för att integrera jämställdhetsfrågor i undervisningen har tagits fram, befintliga mätrutiner har förstärkts och översyn av befintliga policydokument har skett. Olika typer av riktade utbildningsaktiviteter har genomförts för personal och elever/studerande i syfte att höja medvetenhet och öka kunskapen. Kalenderåret 2014 innebär att arbetet övergår från projektform till förvaltningsform och under kommande planeringsperiod fortsätter arbetet med att konsekvent och metodiskt systematisera jämställdhetsarbetet. Det innebär bl.a. att upprätthålla olika stödfunktioner, förstärka rutiner kring uppföljning av jämställda resultat, skapa analysmetoder, samt att implementera verktyg och redskap. Mål Ansvar Uppdrag Premiera goda insatser i förbundets verksamhet som bidragit till en ökad jämställdhet Samtliga enheter. Upprätta och utdela ett jämställdhetspris som årligen uppgår till 10 tkr. Redovisas årligen i årsredovisningen. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ges likvärdigt inflytande och delaktighet Samtliga enheter. Varje enhet ska ha ett kontinuerligt och systematiskt arbete med jämställdhet så att varje pojke och flicka, man och kvinna har förutsättningar för likvärdigt inflytande och delaktighet. Arbetet sker i enlighet med jämställdhetsplanen och i samverkan med arbetstagarorganisationer. Redovisas i skolornas resultatredovisning. Undervisningen bedrivs och planeras utifrån ett genusmedvetet/normkritiskt perspektiv där frågor kring genus, jämställdhet, jämlikhet och demokrati har genomslag i det vardagliga arbetet. Kunskap om genusmedveten undervisning ökar. Samtliga gymnasieskolor och komvux. Varje arbetslag/programlag ska varje år upprätta en genusstrategi. Redovisas i skolornas resultatredovisning. Flickor och pojkar, män och kvinnor ska ha lika möjligheter till god utveckling. Samtliga enheter. Varje skola via programlag/arbetslag ska genomföra genus,- och jämställdhetsanalys av könsuppdelad betygstatistik samt ge förslag på åtgärder. Redovisas i skolornas resultatredovisning. 21
PRIORITERADE OMRÅDEN - JÄMSTÄLLDHET En jämnare fördelning av flickor och pojkar ska eftersträvas på alla utbildningar En jämnare fördelning av män och kvinnor ska eftersträvas vid nyrekryteringar. Kvinnor och män, pojkar och flickor har lika möjligheter att kunna kombinera föräldraskap med en god utveckling i arbetet och i studier. Samtliga enheter. Samtliga chefer. Samtliga enheter. Varje skola arbetar efter förbundsgemensamma riktlinjer för genusmedvetna informationssatsningar. Redovisas i skolornas resultatredovisning. Förbundet arbetar efter en genusmedveten rekryteringsstrategi. Redovisas i skolornas resultatredovisning. Varje skola arbetar efter förbundsgemensamma riktlinjer för att främja en god arbetsmiljö och möjlighet att kombinera yrkesutveckling med föräldraskap. Redovisas i skolornas resultatredovisning. 22
PRIORITERADE OMRÅDEN - EN SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND En skola på vetenskaplig grund Svenska skolelevers kunskapsprestationer är i en internationell jämförelse höga, men resultaten har försvagats under senare år. Oavsett vilken skola eller vilka orsakerna är till att skolresultaten dalar i Sverige, så är det rektorer och lärare ute i skolverksamheten som är ytterst ansvariga för att eleverna ska nå de nationellt uppsatta målen. Det är skolans viktigaste och tydligaste uppdrag. I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt som sprids och dokumenteras. För att göra det till verklighet i skolans vardag behöver lärare och rektor ha en levande diskussion om vad begreppen konkret innebär och hur forskningen kan bidra till att utveckla undervisningen. Den bästa garantin för en skola, är lärare som är vetenskapligt skolade och som kan identifiera det kunskapsbehov som föreligger och de kunskapsluckor som hindrar eleverna att nå full måluppfyllelse. Läraren är skolans viktigaste resurs och det finns många duktiga lärare i förbundets skolor. Det är viktigt att lärare vid sidan av lärarskicklighet också utvecklar en vetenskaplig kompetens. Läraryrket kan först då utvecklas till en gedigen profession som tar makten över kunskapsutvecklingen inom skolans område och forska i frågor som lärarna själva definierar. Samarbetet med högskolor och universitet behöver stärkas, så att gymnasieförbundet kan få tillgång till kvalificerad kompetensutveckling för alla lärare. Skolorna kan också därigenom lättare få tillgång till forskning som är av intresse för verksamheten. Skickliga lärare är en av de viktigaste förklaringsfaktorerna för att eleverna ska nå goda resultat i skolan. Genom att erbjuda särskilt yrkesskickliga lärare olika karriärsteg kan också skolan som helhet utvecklas. Vid inrättandet av karriärtjänster är det viktigt att utgå från gymnasieförbundets behov av utveckling och förbättring samt skolans uppdrag och verksamhetsmål. Under planeringsperioden skall förbundet stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket, utan att behöva sluta undervisa. Mål Ansvar Uppdrag Antalet forskarutbildade lärare ska öka. Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förbundsövergripande. Förbundet ska avsätta en promille av driftsbudgeten för forskning, utöver de satsningar som staten gör. Redovisas i samband med årsredovisningen Stimulera yrkesskickliga lärare att kunna göra karriär inom läraryrket. Förbundsövergripande. Arbeta fram förslag till nya karriärsteg för lärare. Redovisas till styrelsen våren 2014. 23
SPECIFIKA PRIORITERINGAR & SATSNINGAR Specifika prioriteringar & satsningar Verksamhetsutvecklingsfond För att uppmuntra och stimulera förbundets enheter avsätter förbundet så kallade Skolutvecklingspengar som syftar till verksamhetsutveckling. Medlen skall vara sökbara och projekten skall ha en framåtsyftande karaktär och sporra till att nyskapande tankar och idéer sprids. Systematiskt kvalitetsarbete Uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling behöver förbättras. Kunskapsresultaten idag utgör inte i tillräcklig grad utgångspunkter för ett konsekvent kvalitetsarbete. Medel har således avsatts för att systematisera arbetet så att rektorerna ges kunskaper och möjligheter att leda kvalitetsarbetet. Följeforskning universitet Digital kompetens Satsningen på digital kompetens ska följas på nära håll av forskare vid Linnéuniversitetet, i en så kallad följeforskning. Fokus är att IKT-satsningen ska utgöra ett stöd i det pedagogiska arbetet och att det gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Navigatorskolan - medfinansiering Navigatorskolan är ett samverkansprojekt med Socialförvaltningen i Kalmar kommun och Samordningsförbundet i Kalmar län. Projektet löper under tre år och innebär att förbundet startar upp en kompletterande verksamhet inom ramen för introduktionsprogrammen. Beloppet avser hyran för lokal samt utrustning. Plug In Motivationscoach För elever som av olika anledningar väljer att inte läsa vidare efter grundskolan eller hoppar av gymnasiet, behövs fortsatta insatser. Förbundet avsätter därför medel till en Motivationscoach som har till uppgift att kontakta ungdomar 16-20 år som inte slutfört gymnasiet och inte har någon fast sysselsättning. Motivationscoachen är en del av det av det nationella Plug In-projektet. Särskilt yrkesskickliga lärare Förbundet har avsatt medel för meriteringsprogrammet Arete, för särskilt yrkesskickliga lärare. Lärare inom förbundet som vill påvisa yrkesskicklighet och utveckla sin praktik, kommer att få möjlighet att ansöka om deltagande i ett meriteringsprogram. Utveckling Ölands Gymnasium Utveckling och förnyelse av Ölands Gymnasium är ett pågående samarbetsprojekt mellan Kalmarsunds gymnasieförbund, Regionförbundet och Borgholms kommun. Projekt löper under perioden 2012-2015 och huvudsyfte är att med Ölands gymnasium som utgångspunkt utveckla ett centrum för gymnasie- och yrkeshögskoleutbildningar inom gastronomi och besöksnäring. Projektets utgångspunkt var den förstudie som Kalmarsunds gymnasieförbund genomförde under oktober till december 2011 kring utvecklingsstrategier för Ölands Gymnasiums gymnasieprogram riktade mot restaurang, turism och hotell. 24
SPECIFIKA PRIORITERINGAR & SATSNINGAR Modersmålsundervisning Enligt skollagen ska elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Förbundet avsätter 400 tkr för ändamålet. Fler forskarutbildade lärare Undervisningen ska i högre utsträckning vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förbundet avsätter således cirka 1 promille av nettobudgeten för att stimulera till att få fler forskarutbildade lärare inom förbundet. Praktikanskaffare SFI vuxenutbildning Genom att SFI undervisningen skall koppla språkutvecklingen till olika arbetsplatser, finns ett stort behov av olika praktikplatser inom såväl privata som offentliga sektorn. Syftet för deltagarna är att nå en högre måluppfyllele i svenska språket och samtidigt lättare etablera sig på arbetsmarknaden, därav medel till en praktikanskaffare vid Axel Weüdelskolan. Tilläggsbelopp särskilt stöd samt pedagogiska assistenter IM programmen Enligt skollagen ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Introduktionsprogrammen vänder sig till elever som ännu inte uppnått behörighet till nationella program. Antalet elever på introduktionsprogrammen blir allt fler och behoven av stödinsatser av olika slag ökar. Riksrekryterande utbildning Stage4you Academy medfinansiering En strategisk utbildnings- och näringspolitisk satsning har påbörjats vid Stage4you Academy i Torsås. Syftet är att förbundet, tillsammans med Regionförbundet och Torsås kommun, vill vidareutveckla plattformen inom branschen för upplevelseindustrin. Gymnasieförbundet har intentionen att i Torsås utveckla en riksrekryterande utbildning för såväl gymnasiet som inom yrkeshögskoleutbildningar. Ersättning till grundskolan för prövningar av introduktionsprogrammen Ersättning till grundskolan gäller examinationer i grundskoleämnen för ungdomar som inte tidigare varit inskrivna vid den aktuella grundskolan. Målgruppen inflyttade invandrare i åldern 16-19 utan grundskolebetyg, har ökat de senaste två åren. Grundskolan prövar kurserna och undervisar de aktuella grundskoleämnena och får en ekonomisk kompensation för detta. Jämställdhetspris Förbundet kommer att upprätta och utdela ett jämställdhetspris för att premiera goda insatser i förbundets verksamhet som bidragit till en ökad jämställdhet. Gemensam rättningspool För att få en mer rättsäker bedömning av elevernas kunskapsnivå avsätter förbundet medel till en gemensam rättningspool av nationella prov. En gemensam rättningspool kommer också innebära en kompetenshöjande aspekt då lärares sambedömning genererar i en samsyn kring kunskapskrav och betygsättning över skolgränserna. 25
SPECIFIKA SATSNINGAR 2014 Specifika satsningar 2014 (tkr) Verksamhetsutveckling (medel att söka för enheterna) 2000 Systematiskt kvalitetsarbete 250 Följeforskning universitetet digital kompetens 500 Navigatorskolan medfinansiering 600 Plug In Motivationscoach Särskilt yrkesskickliga lärare Utveckling Ölands Gymnasium medfinansiering Modersmålsundervisning Promille av hela driftsbudgeten stimulera forskarutb. Praktikanskaffare SFI Aw Tilläggsbelopp särskilt stöd samt Pedagogiska assistenter IM programmen Riksrekryterande utbildning S4Y Academy medfinansiering Ersättning till grundskolan för prövningar av introduktionsprogrammen 400 660 544 400 430 500 435 3000 500 Jämställdhetspris 10 Gemensam rättningspool av nationella prov 500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 26
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Riksdag och regering har under de senaste åren tagit beslut om att införa mycket stora förändringar inom det svenska utbildningsväsendet, vilket har inneburit ett omfattande reformarbete för Kalmarsunds gymnasieförbund. En ny gymnasiereform med förändrad programstruktur, förändrade ämnesplaner och examensmål, vilket även omfattar den gymnasiala vuxenutbildningen, en ny yrkeshögskola samt en ny lärarutbildning. Lägg därtill en reviderad läroplan, ny skollag och ett nytt betygssystem. Utöver de reformer och förändringarna som skett inom utbildningsväsendet så påverkas även Kalmarsunds gymnasieförbund av den demografiska utvecklingen inom medlemskommunerna. Kalmarsunds gymnasieförbunds ekonomiska ram baserar sig på att medlemskommunerna lämnar en ersättning per 16-19 åring inom respektive kommun till förbundet. Gymnasieförbundets ekonomiska förutsättningar är således helt beroende på utvecklingen av antalet ungdomar 16-19 år inom medlemskommunerna. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 DEMOGRAFISK UTVECKLING 16-19 åringar Utveckling av 16-19 åringar Under en 20 års period (2003-2022) har antalet 16-19 åringar som flest uppgått till 5 452 individer år 2009 och prognosen är att de som lägst kommer att uppgå till 4 074 individer år 2016. Detta resulterar i en minskning på ca 25 procent av medlemsbidraget under perioden och därmed även en kostymanpassning av gymnasieförbundets verksamhet i samma nivå. Den elevminskningen som gymnasieförbundet står inför antal 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås 2013 480 3218 682 337 2014 449 3030 635 312 2015 428 2879 604 306 2016 399 2808 579 289 började få effekt år 2009 och nedgången fortsätter med cirka 5 % per år fram till år 2015. Detta innebär att större delen av den uppskattade nedgången redan är avklarad. Det är dock viktigt att framhålla att trots en kostymanpassning på 25 procent under perioden (2003-2015) så har förbundet förbättrat sitt betyg gällande elevernas upplevelse av att skolan som helhet fungerar bra och att eleverna får det stöd de behöver. De senaste tre åren kan gymnasieförbundet även se att resultaten (slutbetyg) i skolan har förbättrats. Andra avgörande faktorer för ekonomin är nettoinströmningen av elever från andra kommuner, samt etableringar av fristående gymnasieskolor. Samtidigt som elevkullarna minskar, ökar antalet fristående skolor som får etableringstillstånd av Skolinspektionen. Den ökade konkurrensen är ett faktum i vår region, samtidigt som det råder en överetablering av antalet utbildningsplatser. Ett resultat av konkurrensen kan vara att den indirekt hjälper till att höja kvalitén och effektiviteten på andra skolor i en kommun, åtminstone i inledningsfasen. Alltför många alternativ kan dock innebära att alltfler skolor, såväl de redan etablerade friskolorna som de offentliga, får svårigheter att upprätthålla en god kvalitet, då elevunderlaget kraftigt sjunker. Generellt innebär en fortsatt utökning av fristående skolor kombinerat med ett 27
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 sjunkande elevtal, att förbundets möjlighet att erbjuda nationella program och inriktningar kommer att minska under planeringsperioden. Redan i nuläget innebär nyetableringar att det blir en ökad kostnad för det program i förbundets organisation som inte får fulla klasser på grund av etableringen. Den ökade konkurrensen och överetablering av antalet utbildningsplatser har lett till att gymnasieförbundet arbetar med flertalet utvecklingsstrategier inom flera skolor. En av dessa strategier har nyligen resulterat i en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet med inriktning musik vid Stage4you i Torsås kommun. Ett arbete som kommer att fortlöpa under de kommande åren är att finna lämpliga strategier för att möta konsekvenserna av dels minskade elevkullar och medlemskommunernas besparingar, dels etableringar av fristående skolor. Verksamma strategier måste finnas för att hantera i första hand lokaler och i andra hand personal inom såväl gymnasie- som vuxenutbildning. De kommunala gymnasieskolorna har visserligen redan anpassat sig till den fria marknaden, men utvecklingen ställer stora krav på flexibilitet på såväl gymnasieskolans organisation, som hanteringen av personal och lokaler. 28
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Beskrivning av budgetsystemet Från och med höstterminen 2005 tillämpar Kalmarsunds gymnasieförbund en programrelaterad elevpeng enligt nedanstående beskrivning. Den av Skolverket beslutade riksprislistan (senast kända) för fristående skolor används som fördelningsnyckel när budgetramarna fördelas till enheterna. Beloppen som anges i prislistan kan både bli högre och lägre för enheterna inom Kalmarsunds gymnasieförbund, då de endast används som fördelningsnyckel. Justering görs efter meritvärde enligt Växjös modell (5-15 %). Detta bör ge kompensation för svagpresterande elever inom både ordinarie och specialutformade program. Meritvärde 70-120 ger 15 % mer i bidrag. Meritvärde 120,5-155 ger 10 % mer i bidrag. Meritvärde 155,5-190 ger 5 % mer i bidrag. Särskild viktning ska göras för nationellt godkänd idrottsakademi fotboll med 12 500 kr/elev. Kalmarsunds gymnasieförbund har möjlighet att ställa av lokaler som inte används i verksamheten på Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. För de avställda lokalerna utgår en hyresreduktion med 50 % av hyreskostnaden för den avställda ytan under perioden 15/8 15/8. Hyresreduktionen baserar sig på ett genomsnitt av de tre skolornas hyror. Den maximala ytan som Kalmarsunds gymnasieförbund kan ställa av är 4 000 kvm per läsår. Avtalet om avställning av lokaler tecknades med Serviceförvaltningen i Kalmar kommun under våren 2011. Avräkning med budgetjustering sker en gång om året per den 15 september (när antagningen avslutad). Samma prislista används som i budgeten. Debitering sker mellan enheterna för gemensamma kurser såsom språk, estetisk verksamhet och individuella val. Debitering sker med schablonbelopp som baserar sig på samma princip som den programrelaterade elevpengen. Snittkostnad för poäng per elev och skola beräknas enligt följande: total budget/antal elever/ 833 poäng. Nedanstående verksamheter undantas från elevpengen för gymnasiet: - Förtroendevalda - Förbundskontoret - Gymnasiesärskolan - Kostenheten - Elevresor - Inackorderingstillägg - Interkommunala ersättningar - Gemensam kompetensutbildning - Ungdomsmottagningen - Förändring av semesterlöneskuld (budgeteras centralt) När det gäller Kostenheten räknas budgetramen upp för löner och övriga kostnader och intäkter enligt de procentsatser som tilldelas gymnasieförbundet. En justering görs sedan med förändringen av antalet elever inom dess upptagningsområde. Avstämning sker en gång per år den 15 september. 29
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Dimensionering av gymnasieskolornas organisation Nedanstående tabell visar antalet platser i årskurs 1. Antalet platser har minskat med totalt 55 platser mellan antagning 13/14 och 14/15. Skola Anskod Benämning Kommun 14/15 13/14 12/13 JN BF Barn- och fritidsprogrammet Kalmar 30 30 42 JN BF Barn- och fritidsprogrammet, pedagogiskt arbete, lärling Kalmar 2 2 LK BA Bygg- och anläggingsprogrammet Kalmar 32 48 66 LK BA Bygg- och anläggingsprogrammet, husbyggnad, lärling Kalmar 2 LK BA Bygg- och anläggingsprogrammet, måleri, lärling Kalmar 2 2 S4Y BAHUS0L Bygg- och anläggningsprogrammet, husbyggnad, lärling Torsås 0 0 6 S4Y EK Ekonomiprogrammet Torsås 0 0 16 ST EK Ekonomiprogrammet Kalmar 66 90 90 LK EE El- och energiprogrammet Kalmar 64 48 48 LK EE El- och energiprogrammet, elteknik, lärling Kalmar 2 JN ESBIL Estetiska programmet, bild och formgivning Kalmar 24 16 16 JN ESDAN Estetiska programmet, dans Kalmar 14 14 12 JN ESEST Estetiska programmet, estetik och media Kalmar 48 32 32 S4Y ESEST Estetiska programmet, estetik och media Torsås 12 16 16 JN ESMUS Estetiska programmet, musik Kalmar 16 16 16 S4Y ESMUS Estetiska programmet, musik Torsås 32 36 34 S4Y ESMUS0S Estetiska programmet, musik, riksrekryterande spetsutbildning Torsås 16 JN ESTEA Estetiska programmet, teater Kalmar 18 18 16 LK FT Fordons- och transportprogrammet Kalmar 10 20 32 LK FT Fordons- och transportprogrammet, lastbil o mobila maskin, lärling Kalmar 6 ST HA Handels- och administrationsprogrammet Kalmar 22 20 24 ST HA Handels- och administrationsprogrammethandelö o service, lärling Kalmar 2 2 LK HVFRI Hantverksprogrammet, frisör Kalmar 16 16 32 S4Y HVSTY Hantverksprogrammet, styling Torsås 16 16 16 JN HVTEX Hantverksprogrammet, textil design Kalmar 8 16 16 JN HT Hotell- och turismprogrammet Kalmar 22 20 30 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet Borgholm 8 20 JN HT Hotell- och turismprogrammet, hotell o konferans, lärling Kalmar 2 2 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet, hotell o konferans, lärling Borgholm 4 20 ÖG HT Hotell- och turismprogrammet, turism o resor, lärling Borgholm 4 ST HU Humanistiska programmet Kalmar 0 15 30 S4Y INSVE0L Industritekniska programmet, svetsteknik, lärling Torsås 0 0 4 JN NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 32 48 60 LK NA Naturvetenskapsprogrammet Kalmar 80 96 64 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Kalmar 48 50 56 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet Borgholm 32 32 34 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, bageri o konditori, lärling Kalmar 2 2 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färskvaror, lärling Kalmar 2 2 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, färskvaror, lärling Borgholm 2 2 JN RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling Kalmar 2 2 ÖG RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet, kök o servering, lärling Borgholm 2 2 Org.platser S4Y SA Samhällsvetenskapsprogrammet Torsås 0 0 16 ST SA Samhällsvetenskapsprogrammet Kalmar 192 196 190 LK TE Teknikprogrammet Kalmar 90 96 112 LK VF VVS- och fastighetsprogrammet Kalmar 12 12 12 JN VO Vård- och omsorgsprogrammet Kalmar 32 32 34 Summa 1 020 1 075 1 212 30
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Interkommunala ersättningar De interkommunala ersättningarna för år 2014 påverkas av antagningen till två läsår; dels läsåret 2013/14, dels läsåret 2014/15. Antagningen visar att färre elever från förbundets kommuner söker utbildningar utanför gymnasieförbundet, vilket innebär minskade kostnader. Antal elever från andra kommuner som vill studera i förbundets skolor beräknas minska på gymnasiet, dock mindre än de generella elevnedgångarna. Interkommunala intäkter Kalmarsunds gymnasieförbund har störst inflöde av elever från några kommuner i synnerhet. Det totala antalet elever från Nybro kommun är 167 (172 elever, läsåret 2012/13), Oskarshamn kommun 69 elever (61 elever, läsåret 2012/13), Mönsterås kommun 126 elever (116 elever, läsåret 2012/13) samt Emmaboda kommun 68 elever (74 elever, läsåret 2012/13). Totalt studerar 569 elever, inkl 34 stycken asperger elever, från andra kommuner inom förbundet (536 elever, läsåret 2012/13). De program som elever från andra kommuner i första hand söker är estetiska programmet, hantverksprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet. Elever från andra kommuner finns dock på alla program. Intäkterna beräknas till totalt 64,2 miljoner kronor (verklig intäkt år 2012 var 66,8 miljoner kronor), inklusive gymnasiesärskolan 10,4 miljoner kronor. Interkommunala intäkter Lå 10/11 Lå 11/12 Lå 12/13 Lå 13/14 Antal elever i gymnasieskolan från andra kommuner 602 593 536 519 Antal elever i gymnasiesärskolan från andra kommuner 61 48 42 34 Summa 663 641 578 553 Interkommunala kostnader Elever som studerar i andra kommuner är 92 stycken (135 elever, läsår 2012/13). På fristående skolor, belägna i Kalmar kommun, studerar 643 elever i (757 elever, läsår 2012/13). 7% 12% Antal elever på gymnasiala utbildningar i andra kommuner Fristående skolor lokala Fristående skolor externa 81% 31
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Förändringar inom den interkommunala kostnaden Inom samverkansområde Sydost söker alla elever som förstahandssökande. Inom området studerar 69 elever i någon annan kommun (41 elever, 12/13). John Bauergymnasiet har antagit 43 elever (58 elever, 11/12). CIS har antagit 50 elever (62 elever, 12/13). KPG har antagit 15 elever (30 elever, 12/13). Ingelstorp har antagit 17 elever (20 elever, 12/13), intagningen sköts via Växjö. SYAB har antagit 27 elever (23 elever, 12/13). Dag HammarsköldsskolanWaldorf har antagit 8 elever (1 elever, 12/13). Helgesbo har antagit 4 elever (0 elever, 12/13). Plusgymnasiet har antagit 22 elever (30 elever, 12/13). Den totala kostnaden, inklusive gymnasiesärskolan, beräknas till 88,5 miljoner kronor för år 2014. 32
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Driftsbidrag från medlemskommunerna 2014-2016 Enligt befolkningsprognosen för 2014 är antalet 16-19-åringar 4 426. Bidraget från kommunerna blir 84 tkr per 16-19-åring till förbundet. Befolkningsprognosen för år 2014 visar på en sänkning jämfört med 2013 års prognos, med 297 personer, och därmed minskar även bidraget. Totalt driftsbidrag Till detta kommer justering för statsbidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och som omfattar bidrag till gymnasie- och komvuxverksamhet. De statsbidrag som ingår i budgetramen uppgår till ett belopp om 694 tkr. I beloppet ingår dock ej statsbidraget för lärarlegitimation eftersom beloppet ingick i budget för år 2013. Statsbidrag som omfattas är; - Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionshinder - Nya skollagen - Rektorsutbildning - Den nya gymnasieskolan - Nationella prov Planeringsperiod för åren 2015 och 2016 innebär en fortsatt reducering av kommunbidraget eftersom prognosen visar på en fortlöpande minskning av antalet 16-19-åringar. År 2017 vänder dock utveckling och antalet elever börjar sakta öka för varje år framöver. Antalet 16-19-åringar beräknas minska med 209 till 4 217 den 1 januari 2015 och med ytterligare 142 till 4 075 den 1 januari 2016. För år 2015 räknas därför gymnasieskolans nettokostnader i förhållande till minskningen ner med 17 566 tkr. För år 2016 räknas på motsvarande sätt nettokostnaderna ner med 11 935 tkr i förhållande till år 2015. Utöver förändringar som beror på befolkningsprognoserna tillkommer även plus och minuspost för förändringar inom statsbidragen. TKR TKR TKR 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2014 46 475 281 124 55 848 28 673 412 120 2015 44 709 268 427 53 242 28 168 394 546 2016 42 272 262 459 51 140 26 739 382 610 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Gymnasieskola 0 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2014 39 087 254 824 52 262 26 519 372 692 2015 37 321 242 127 49 655 26 014 355 117 2016 34 884 236 160 47 554 24 585 343 182 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Vuxenutbildningen 0 Borgholm Kalmar Mörbylånga Torsås Summa 2014 7 388 26 299 3 586 2 154 39 428 2015 7 388 26 299 3 586 2 154 39 428 2016 7 388 26 299 3 586 2 154 39 428 33
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Budgetram och driftsbudget 2014 Budgetförslag inför år 2014 utgår från år 2013 års budget inklusive löneökningar samt justering för minskning av antalet 16 19-åringar och förändringar av statsbidrag. Sammantaget innebär detta en budgetram för år 2014 som uppgår till 412 120 tkr. (tkr) Intäkter Budget 2013 Budget 2014 Driftsbidrag från medlemskommunerna Gymnasieskola -372 692-390 919-372 692 Vuxenutbildning -39 428-38 523-39 428 Total summa: -412 120-429 441-412 120 Gemensamt Förbundskontoret 9 201 13 995 Gemensamma verksamhetskostnader 107 489 93 975 Ers från gymnasieskola och vuxenutbildning -116 691-107 970 Total summa: 0 0 0 Gymnasieskola Lars Kaggskolan 84 047 73 433 Stagneliusskolan 64 266 67 566 Jenny Nyströmsskolan inkl Gymnasiesärskolan 92 088 94 023 Ölands Gymnasium 5 993 4 779 Stage4You Academy 15 949 12 565 Kostenheten 13 328 12 512 Ers för gemensam adm 114707 106 134 Total summa: 0 390 377 371 011 Vuxenutbildning Axel Weüdelskolan 27 731 29 639 Stage4You Academy, komvux 2 038 2 061 Ölands Gymnasium, Komvux 6 812 7 073 Ers för gemensam adm 1 984 1 835 Total summa: 0 38 565 40 608 Resultat: 412 120 500 500 34
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Investeringsbudget 2014 Investeringsbudgeten för år 2014 uppgår till 5 150 tkr vilket är en sänkning med 229 tkr jämfört med föregående års budgetutrymme. Ölands Gymnasium inkl kvx Stage4you Academy Axel Weüdelskolan Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Stagneliusskolan Förbundsövergripande 60 100 300 930 1060 1200 1500 Ölands Gymnasium Ölands gymnasium och Ölands komvux planerar inga större satsningar avseende investeringar under 2014 men har avsatt budget för AV-media och på komvux även för stadigvarande undervisningsmaterial. Stage4you På Stage4you finns det ett uppbyggt behov av nytt undervisningsmaterial till Hantverksprogrammet, inriktning styling, för att kunna uppfylla en kvalitativ utbildning. Axel Weudelskolan Under 2013 nyttjades knappt några medel för investering avseende Axel Weüdelskolan. Då man under året bytt personer på skoledartjänster har man avvaktat med inköp. En upprustning av arbetsrum och gemensamma utrymmen samt vissa specifika investeringar för teknisk utrustning planeras därför under 2014. Jenny Nyströmskolan De stora övergripande satsningarna på Jenny Nyströmsskolan 2014 kommer vara att förbättra den ergonomiska arbetsmiljön för personal i form av kontorsutrustning, bygga ett nytt rum för de digitala coacherna samt inköp av viss teknisk utrustning i aula i takt med satsningen på digital kompetens. För programmen finns behov av kompletterande utrustning med direkt koppling till viktigt undervisningsmaterial. Uppbyggnaden av lokalerna till den nya inriktningen estetik och media på det Estetiska programmet är ännu inte helt komplett och kommer därför under 2014 att utrustas i enlighet med de behov som finns. Lars Kaggskolan På flera av Lars Kaggskolans program är behovet av ny utrustning stor. Dels beroende på flera års slitage men även på grund av de nya kursplanerna från gymnasiereformen GY2011 som startar under vårterminen 2014. I huvudsak berörs främst de yrkesförberedande programmen där krav på ny teknik ställs både för att ge förutsättningar till att ge eleverna en hög måluppfyllelse och att samtidigt bibehålla samt utveckla ett viktigt samarbete med branscherna. Stagneliusskolan Stagneliusskolan behöver fortsätta anpassa sina lokaler för att de ska kunna utnyttjas ändamålsenligt. Aulan är idag en yta som inte kan användas tillräckligt ofta på grund av begränsningar i sitt möblemang och utseende. Lokalen måste moderniseras och bli anpassningsbar för 35
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 flera behov. Likaså behöver klassrummen och övriga utrymmen en förnyelse för att kunna stödja det IKT-relaterade arbetssättet som idag genomsyrar verksamheten. Möbler och lokaler behöver följa med i den takt som Resursenheten har ökat sin verksamhet. Det finns även ett löpande behov av utrustning till skolans medieinriktning, idrottsverksamhet och UF-företag. Förbundsövergripande Investeringsutrymmet för förbundsövergripande består av investeringsutrymme av investeringar i samband med förbundskontorets flytt från kvarnholmen till Lars Kaggskolan samt av investeringar för kostenheten för ersättning av uttjänad köksutrusning. 36
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Resultatbudget 2014 Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Resultatbudget (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 143 359 143 359 142 501 64 624 64 158 60 115 Verksamhetens kostnader -569 292-569 292-574 863-474 310-470 893-441 215 Avskrivningar -4 590-4 590-3 548-3 234-3 234-3 234 Verksamhetens nettokostn. -430 523-430 523-435 910-412 920-409 968-384 334 Bidrag från medlemskommunerna 454 154 454 154 429 347 412 120 409 150 383 364 Generella statsbidrag Övriga finansiella intäkter 2 221 2 221 1 300 1300 1300 1300 Finansiella kostnader -18-18 -210 KLP (netto) Resultat före extraordinära poster 25 834 25 834-5 473 500 482 330 Årets resultat 25 834 25 834-5 473 500 482 330 37
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Finansieringsbudget 2014 Ekonomisk planering Bokslut Bokslut Prognos Finansieringsbudget (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tillförda medel Resultat 25 834 8 279-5 473 500 482 330 Justering för gjorda avsättningar, pensioner 4 590 3695 1 076 0 0 0 Justering för gjorda avsättningar, övrigt Justering för av- o nedskrivningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -693-1 668-1 638-13 786-115 3 548 3 234 3 234 3 234 16 639 11 166-2 517 2 096 3 716 3 564-4 205-39 920-839 0 0 0-13 -15 0 0 0 0-13 272 14 802 1 842 0 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -851-13 967-1 515 2 095 3 716 3 564 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 166 0 0 0 0 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 100 0 Investering i materiella anläggningstillgångar -2 917-3 359-4 379-5 500-5 500-5 500 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 752-3 259-4 379-5 500-5 500-5 500 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 45 Övriga finansiella poster 0 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 45 0 0 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE -3 603-17 180-5 894-3 405-1 784-1 936 38
BUDGET 2014 & PLANERING 2015-2016 Balansbudget 2014 Bokslut Bokslut Prognos Ekonomisk planering Balansbudget (tkr) 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tillgångar Anläggningstillgångar 12 886 12 405 13 235 15 501 17 767 20 033 - materiella tillgångar 12 788 12 352 13 182 15 448 17 714 19 980 - finansiella 98 53 53 53 53 53 Omsättningstillgångar 138 185 160 939 155 885 152 480 150 696 148 760 - varulager 833 849 849 849 849 849 - kortfristiga fordringar 54 242 94 161 95 000 95 000 95 000 95 000 - placering i KLP 0 0 - likvida medel 83 110 65 930 60 036 56 631 54 847 52 911 Summa tillgångar 151 072 173 344 169 120 167 981 168 463 168 793 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 53 064 61 342 55 869 56 369 56 851 57 181 - ingående balans 27 229 53 063 61 342 55 869 56 369 56 851 - utdelning 0 0 0 - årets resultat 25 834 8 279-5 473 500 482 330 - uppbokning av särskild löneskatt - uppbokning mot BR, pension Avsättningar 7 232 6 423 5 831 4 193 4 193 4 193 - pensioner 7 232 3 116 4 193 4 193 4 193 4 193 - öriga avsättningar 3 306 1 639 Skulder 90 776 105 578 107 420 107 420 107 420 107 420 - långfristiga 0 0 - kortfristiga 90 776 105 578 107 420 107 420 107 420 107 420 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 151 072 173 344 169 120 167 981 168 463 168 793 39
40
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Förbundsövergripande Förbundets uppgifter enligt förbundsordningen är att ansvara för ungdomars gymnasieutbildning, bedriva vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt anordna uppdragsutbildningar. Den förbundsövergripande verksamheten uppgår till 29 % av förbundets kostnader dvs ca 120 mkr. I den övergripande verksamheten administreras verksamhet som ej är direkt hänförbar till gymnasieskolan eller komvux, exempelvis kostnader för ekonomi- och lönesystem, viss fortbildning, lärarlyftet, informationsinsatser, IT, kvalitéts- och utvecklingsfrågor samt ersättning till fackliga förtroendemän. Cirka 71% av de förbundsövergripande kostnaderna består av interkommunala ersättningar, skolmåltider, elevresor och kostnader för introduktionsprogrammet. Inom verksamheten för det förbundsövergripande återfinns förbundets stab. Staben biträder styrelsens, förbundschefens och enheternas behov av spetskompetenser och kan knyta till sig ytterligare experthjälp vid behov eller under vissa projektperioder. Staben tar också fram professionella beslutsunderlag, konsekvensanalyser och utredningsarbeten. Under år 2014 kommer förbundet arbeta vidare med särskilda satsningar och aktiviter. Skolområde 2 13,6% Resultat 0,1% Förbundsövergripande 29,2% Skolområde 1 57,0% Förbundets satsning på digital kompetens fortsätter enligt plan med löpande tilldelning av datorer till nya elever. Till detta kopplas fortsatta utbildningsinsatser i digital kompetens för pedagogisk personal (lärare och skolledare). Förbundets IKT-pedagoger är ett stöd i den satsningen. Ökat fokus på kvalité och verksamhetsutveckling med en nyinrättad tjänst som stöd för enheterna samt avsatta medel i en verksamhetsutvecklingsfond ska borga för högre måluppfyllelse i kärnverksamheten. Ett antal utvecklingsprojekt är initierade av förbundet och drivs i samarbete med Regionförbundet, Borgholms kommun och Torsås kommun med flera externa aktörer. Det handlar om utveckling av Ölands Gymnasium kopplat till gastronomi och besöksnäring på Öland, utveckling av Stage4you Academy of Music, Media & Styling samt det nationella projektet Plug in och Navigatorskolan i samarbete med Samordningsförbundet och Socialförvaltningen i Kalmar kommun. Förbundet ansöker också om ett antal YH-utbildningar kopplade till verksamheterna på Ölands Gymnasium och Stage4you. Förbundet ingår i forskningsprojekt gällande digital kompetens (sk följeforskning) som leds av Linnéuniversitetet. 41
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Skolområden Inledning Den nya ledningsorganisationen med skolområden och skolområdeschef, som introducerats 1 september 2013, skapar goda och, jämfört med tidigare, bättre förutsättningar att på ett kraftfullt sätt samverka mellan skolorna och mellan skolenheterna. Denna samverkan förväntas ge positiva synergieffekter för utbildningsverksamheten inom både skolområdet och inom hela gymnasieförbundet. Samtliga rektorer har därför i sina uppdragsbeskrivningar fått ett tydligt uttryckt samverkansuppdrag. Ett betydande sparbeting inför kommande budgetår innebär naturligtvis betydande begränsningar vad gäller kostnadskrävande förbättrings- och utvecklingsområden. Det blir, på samma sätt som på senare år men nu i än högre grad, rektorernas kvalificerade uppgift att tillsammans med övrig personal målmedvetet arbeta för att säkra det viktiga pedagogiska utvecklingsarbetet mot ökad måluppfyllelse samtidigt som nödvändiga besparingsåtgärder vidtas. Nödvändigt för alla skolorna är att arbeta för en resursoptimering på respektive skola, både vad gäller materiella och personella resurser. En lokal- och personaloptimering i samverkan både med övriga skolor inom skolområdet och mellan skolområdena, är av stor betydelse för att minska och hålla nere kostnaderna. Skolområde 1 Skolområde 1 organiserar 13 skolenheter samlade i tre skolor i Kalmar nämligen Jenny Nyströmsskolan, Lars Kaggskolan och Stagneliusskolan. Skolenheterna bedriver verksamhet inom totalt 16 nationella gymnasieprogram, introduktionsprogrammen samt inom gymnasiesärskola. Skolenheterna leds och samordnas av 11 rektorer, omedelbart underställda en skolområdeschef. Hösten 2013 får totalt ca 2 900 ungdomar och knappt 50 vuxna utbildning inom skolområdet. Den totala personalstyrkan, lärare och övrig personal, uppgår till ca 370 personer och verksamheten omsätter 2013 ca 250 miljoner kronor. De tre stora gymnasieskolorna inom skolområdet har olika ursprung, ålder och historia men utmärks alla av en god utbildningsmiljö med bra lokaler och modern och funktionell utrustning samt en lojal och mycket professionell lärarpersonal. Alla tre skolorna har dessutom en för eleverna väl fungerande stödorganisation med bland annat en väl utbyggd elevhälsa med skolsköterskor och kuratorer, flera studie- och yrkesvägledare, en god specialundervisningsorganisation samt mycket väl fungerande gymnasiebibliotek med pedagogiskt engagerad personal. Detta sammantaget innebär att den elev som söker sig till någon av skolområdets skolor har bästa möjliga förutsättningar att nå sina studiemål, och detta i en god och trygg miljö. En redan mycket framgångsrik utbildningsverksamhet spetsas nu, både under innevarande och kommande år, genom en målmedveten fokusering på ett antal viktiga strategiska och pedagogiska utvecklingsområden, områden som väl harmonierar med de politiskt formulerade och prioriterade målområdena. En ökad måluppfyllelse vad gäller kunskaper och färdigheter inom ramen för tilldelade medel sammanfattar verksamhetens fokus även under kommande budgetår. För att få en gemensam och tydlig utgångspunkt för skolornas fortsatta verksamhet har skolområdets rektorer i uppdrag att under 2014 arbeta fram en mål- och strategiplan som skall fungera som en levande och reviderbar utvecklingsplan för respektive skola. Stagneliusskolans nyligen antagna strategiplan kommer härvid att fungera som mall för de övriga skolorna. Planen kommer, utöver att beskriva skolans allmänna strategier inför framtiden, vara det dokument som beskriver hur respektive skola ska arbeta med både de statliga, i lag och förordning föreskrivna, och de lokala politiska målen. 42
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Jenny Nyströmsskolan Vi arbetar för att alla elever på Jenny Nyströmsskolan ska få en meningsfull utbildning i ett vänligt klimat och i en god miljö Jenny Nyströmsskolan invigdes 1992 och firade därmed 20-årsjubileum 2012. I organisationen bedrivs utbildningsverksamhet inom både gymnasium och gymnasiesärskola. Skolan är en modern skolbyggnad med många specialsalar anpassade för flera speciellt utrustningskrävande program. I detta sammanhang kan nämnas Estetiska programmet med sina fem inriktningar och Restaurang- och livsmedelsprogrammet med sina inriktningar mot kök och servering samt mot bageri. Utöver dessa program erbjuder skolan utbildning inom ytterligare 5 gymnasieprogram. Utmärkande för skolan är dess stora och estetiskt tilltalande galleria och stora och funktionella aula. Hösten 2013 har Jenny Nyströmsskolan totalt 973 elever inskrivna vid skolan varav 780 studerar på nationellt gymnasieprogram, 107 elever på gymnasiesärskolan, 58 elever på Introduktionsprogrammen och 28 elever är vuxenstuderande. Elevtalet har efter flera års minskning, de senaste två åren stabiliserats och t.o.m. ökat något. Nästkommande läsår beräknas elevtalet öka med 21 elever. Den totala budgetramen för 2014 innebär ett ökat budgetutrymme på 1 158 tkr för gymnasiet och ett ökat budgetutrymme på 776 tkr för gymnasiesärskolan jämfört med 2013. Kommentarer till budgetförslag 2014 Jenny Nyströmsskolan har de senaste åren haft en positiv verksamhetsutveckling med ett utökat antal program och inriktningar samt ett något ökat elevtal. Vård-och omsorgsprogrammets, samt de nystartade inriktningarna inom Estetiska programmet, musik respektive estetik och media, har kompletterat och bidragit med ytterligare värden till en redan väl fungerande skola med många spännande program. Skolans betydande komplexitet med många unika men förhållandevis små program utgör något av skolans signum. Samtidigt är detta en av skolans svårigheter då undervisningen som en konsekvens av detta alltför ofta tvingas bedrivas i alltför små grupper för ekonomisk hållbarhet. Skolan skulle, på samma sätt som de två andra skolorna inom skolområdet, behöva ett eller ett par stora program med fyllda klasser för att nära verksamheten. En ambitiös och yrkesskicklig pedagogisk personal vid skolan kompletteras med en väl fungerande stödorganisation i enlighet med den inledande beskrivningen av skolområdet. En viktig och flitigt utnyttjad resurs vid skolan är dess studiehall, ständigt bemannad med specialpedagog och/eller annan lärarpersonal. Studiehallen är till för alla elever, både för dem som behöver stöd för att klara sina studier och för dem som siktar mot högre betyg. Med detta som grund, tillsammans med de nya digitala förutsättningar som gäller sedan läsårstarten 2012, och ett påtagligt och engagerat utvecklingsklimat bland personalen kommer att innebära att år 2014 utmärks av ett fortsatt brett pedagogiskt utvecklingsarbete vid skolan. 43
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Skolan har, framför allt under de senaste 5 åren, på många sätt anpassat verksamheten till ett betydligt mindre elevantal än tidigare. Avgörande för skolans framtida ekonomi är nu ett fortsatt och målinriktat arbete mot en mer effektivare resursanvändning. Detta ska, så långt som möjligt, ske parallellt och i samklang med utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. Den fortsatta utvecklingen av alternativa och moderna undervisningsmetoder ger, inte minst med tanke på den digitaliserade skolan, nya infallsvinklar vad avser både det materiella och personella resursbehovet. Prioriterande målområden för gymnasiet vid Jenny Nyströmsskolan läsåret 2013/14, vilka alla i hög grad stöds av förbundets prioriterade mål, är;. Det pedagogiska rummet, nya förutsättningar i gamla lokaler. Hur kan vi optimera den digitala verkligheten i skolans lokaler? Elevinflytande i undervisningen som ett viktigt inslag i ökad måluppfyllelse. Ett målinriktat arbete för att finna optimala samverkansformer mellan naturvetenskapsprogrammen på Jenny Nyströmsskolan och på Lars Kaggskolan. En optimering av lokaler, utrustning och kompetens för ett högkvalitativt naturvetenskapligt utbildningsalternativ. Ett fortsatt utvecklingsarbete inom det Estetiska programmets nya inriktningar, Estetik och media respektive musik. Ett utvecklat samarbete för positiva synergieffekter med Restaurang och livsmedelsprogrammet vid Ölands Gymnasium och med Estetiska programmet vid Stage4you i Torsås. Speciellt för gymnasiesärskolan gäller 2014 att; Implementera den förhållandevis stora reformen Gysär13 och finna formerna för det fortsatta utbildningsarbetet med den speciella målgruppen som gymnasiesärskolan arbetar mot. Utveckla det pedagogiska arbetet inom ramen för satsningen Digital kompetens. Skarpt läge för gymnasiesärskolan från och med läsårsstarten 2013/14 En satsning på omvärldsspaning och nätverkande med andra gymnasiesärskolor runt om i Sverige. Ett målinriktat arbete att finna samverkansformer med introduktionsprogrammen, speciellt inom IMyrk och IMind. Utveckling och förändring 2015-2016 Den relativt positiva utvecklingen vad avser elevtalet vid skolan de senaste två åren har förutsättningar att hålla i sig under perioden. Kanske inte i absoluta tal men i varje fall i förhållande till aktuella demografiska förutsättningar. En fortsatt utveckling mot en modern utbildningsorganisation med tidsenliga och delvis alternativa undervisningsformer känns både spännande och nödvändig. I denna utveckling ingår också att med minst bibehållen kvalitet sträva efter en ur alla aspekter effektivare resursanvändning. Sammantaget skapar förhoppningsvis denna utveckling ekonomiska förutsättningar att även i framtiden kunna erbjuda smalare utbildningsalternativ, utbildningar med relativt få sökande elever. Målet är också att bredda utbudet av 44
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET utbildning inom andra områden än de traditionella, bland annat att utveckla vuxenutbildningsmöjligheterna inom framför allt Restaurang- och Livsmedelsprogrammet samt Hantverksprogrammet, inriktning mode och design. 45
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Lars Kaggskolan Vår vision på Lars Kaggskolan är att alla ungdomar utifrån sina individuella förutsättningar ska öka sina kunskaper och förbättra sina förmågor under sina gymnasieår hos oss Lars Kaggskolan fick sitt namn någon gång i slutet av 1970-talet då det traditionstyngda Tekniska Gymnasiet i Kalmar och det från, omkring år 1966 nybildade, Erik Dahlbergsgymnasiet slogs ihop till en gemensam gymnasieskola. Skolan är en komplex byggnad som flera gånger byggts ut och byggts om. Ihopbyggd med skolan är också den huskropp där den dåvarande Sjöbefälsskolan var belägen. Delar av denna byggnad nyttjas idag av Lars Kaggskolan, andra delar av Jenny Nyströmsskolan och övriga delar av annan verksamhet. Lars Kaggskolan bedriver utbildning inom flera resurskrävande gymnasieprogram, som Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordonsprogrammet och Teknikprogrammet. Utöver dessa program finns ytterligare 5 program vid skolan. Hösten 2013 har Lars Kaggskolan totalt 1092 elever inskrivna vid skolan varav 924 studerar på nationellt gymnasieprogram, 151 elever på Introduktionsprogrammen och 17 elever är vuxenstuderande. Elevtalet har minskat på senare år och nästkommande läsår beräknas elevtalet minska med ytterligare 54 elever. Den totala budgetramen för 2014 innebär ett minskat budgetutrymme på 10 614 tkr jämfört med 2013. Kommentarer till budgetförslag 2014 Lars Kaggskolan, förbundets största gymnasieskola med avseende på antal studerande elever, har de senaste åren haft en negativ elevutveckling. En förklaring till denna utveckling finns dels i rådande demografiska förhållanden men även i förändringar i förbundets programutbud i samband med införandet av Gy-11. Medieprogrammet har upphört som eget gymnasieprogram och har därför avvecklats från skolan där den sista ungdomskullen lämnade utbildningen i samband med vårterminens slut 2013. Som mest var omkring 180 elever inskrivna i Medieprogrammet. Samtidigt som det nya teknikprogrammet visat sig vara en succéss så har andra program förlorat i popularitet, t.ex. Bygg- och anläggningsprogrammet som mer än halverat sitt elevtal på ett par år. Lars Kaggskolan är en väl fungerande skola med många spännande program och det finns all anledning att se på framtiden med tillförsikt. Den yrkesskickliga pedagogiska personalen vid skolan är, tillsammans med en väl fungerande stödorganisation i enlighet med den inledande beskrivningen av skolområdet, en garant för en förväntad positiv utveckling på ett sådant sätt att Lars Kaggskolan även i fortsättningen kommer att vara utmärkt studieval för de ungdomar som är intresserade av de utbildningsalternativ som skolan erbjuder. Skolans, av pedagogisk personal alltid bemannade, välrenommerade Resurscentrum är en flitigt utnyttjad resurs av de elever som på något sätt önskar stöd och hjälp, 46
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET inte minst av de elever som studerar vid högskoleförberedande program och kämpar för höga betyg. Det mesta talar för att år 2014 kommer att präglas av ett fortsatt offensivt utvecklingsarbete vid skolan. Skolan har under de senare årens plötsliga elevminskning och av diverse andra skäl haft vissa problem att anpassa verksamheten till ett lägre elevantal men nuvarande söktryck till de olika programmen gör att skolan nu ser möjligheter att göra besparingar, bland annat vad avser lokaler. Mycket viktigt för skolans framtida ekonomi är nu ett fortsatt och målinriktat arbete mot en än effektivare resursanvändning både vad avser personal och lokaler. Samtidigt är det viktigt att skolan har en optimistisk framtidsvision och parallellt med nödvändiga besparingsåtgärder satsar på ett offensivt kvalitetsarbete mot högre måluppfyllelse. Prioriterande målområden för Lars Kaggskolan läsåret 2013/14 i samklang med förbundets gemensamma prioriterade mål är; Att förstärka arbetet med grundläggande värden. Ett målinriktat arbete för ökat elevinflytande. Att stärka känslan av trygghet och studiero för eleverna. En strävan efter att skapa större meningsfullhet i relationen mellan mentor och elev och att göra upplevelsen av utvecklingssamtalen mer meningsfulla för eleverna. Ett målinriktat arbete för att finna optimala samverkansformer mellan naturvetenskapsprogrammen på Lars Kaggskolan och på Jenny Nyströmsskolan. En optimering av lokaler, utrustning och kompetens för ett högkvalitativt naturvetenskapligt utbildningsalternativ. Arbetet med att på ett konstruktivt sätt inlemma den nya inriktningen Energiteknik i El- och energiprogrammet. Utveckling och förändring 2015-2016 Lars Kaggskolan har genom sitt spännande och i hög grad varierande programutbud en stor och viktig funktion i sydostregionen vad avser utbildning av ungdomar för både högskoleförberedande och yrkesutbildande natur. Programutbudet är ur ett samhällsperspektiv mycket viktigt och flera branscher som kan associeras till utbudet är också engagerade i utbildningarna och vill på olika sätt medverka för att säkerställa en god återväxt av yrkeskunniga framtida medarbetare. Av stor vikt för skolan är därför en fortsatt god relation till branschföreträdarna. De senaste åren väntas en betydande elevminskning och skolan kommer under de närmsta åren, parallellt med stora kostnadsbesparingar på grund av minskad budget, kunna satsa offensivt för att med sitt unika och viktiga programutbud möta både samhällets behov av elever som vill studera vidare och med välutbildade yrkeskunniga människor. 47
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Stagneliusskolan Stagneliusskolan skall vara en ledande gymnasieskola i Sverige vad gäller arbetssätt och resultat. Måluppfyllelsen är avgörande för styrkan i vårt varumärke. Vi ska därför möta alla elever utifrån deras individuella kompetenser. Alla medarbetare skall ha elevernas måluppfyllelse som högsta prioritet. Ständig utveckling och förbättring av vår verksamhet är vår metod att förverkliga vår vision Stagneliusskolan, före detta Kalmar Högre Allmänna Läroverk fram t.o.m. 1966 och med flerhundraåriga utbildningsanor, ritad av Ragnar Östberg och byggd 1932, är en vacker och betydelsefull byggnad i Kalmars stadsbild och samtidigt något av en artefakt för gymnasieskolor under den första halvan av förra seklet. Byggnaden är traditionellt uppbyggd kring korridorer och klassrum med mycket begränsad flexibilitet vad avser anpassning till vår tids utbildningsförutsättningar men ändå funktionell i det att undervisningen naturligt anpassas efter rådande förhållanden. Stagneliusskolan erbjuder i första hand utbildning inom de högskoleförberedande programmen Samhällsvetenskaps- och Ekonomiprogrammen men även inom yrkesprogrammet Handelsprogrammet. Hösten 2013 har Stagneliusskolan totalt 896 elever inskrivna vid skolan varav 875 studerar på nationellt gymnasieprogram och 21 elever på Introduktionsprogrammen. Elevtalet har de senaste åren varit stabilt och t.o.m. ökat något trots minskande elevkullar. Nästkommande läsår beräknas elevtalet öka med 39 elever. Den totala budgetramen för 2014 innebär ett ökat budgetutrymme på 3 300 tkr jämfört med 2013. Kommentarer till budgetförslag 2014 Stagneliusskolan har till skillnad från övriga skolor de senaste åren, trots de av demografiska skäl minskande elevunderlagen, kunnat behålla och till och med ökat sitt elevtal. Skolan har en mycket lång och välrenommerad tradition som utbildningsanordnare i Kalmar och bedriver utbildning inom program som av tradition drar många elever. Skolan har, liksom övriga skolor i skolområdet, en lärarkår med hög kompetens som på ett ambitiöst och yrkesskickligt sätt stöttar de ofta mycket studiemotiverade elever som söker sig till de teoretiska och högskoleförberedande program som skolan erbjuder. Utöver att ge stöd åt elever som har svårt att nå godkända resultat arbetar skolan därför också för att på ett bra sätt kunna ge extra stöd åt de elever som vill nå de högsta betygen. Ett engagerat utvecklingsarbete vid skolan säkerställer att även kommande elever ska få utmärkta möjligheter att på en hög kvalitativ nivå nå sina studiemål även i framtiden. 48
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET De program som skolan erbjuder lockar i hög grad dagens ungdomar. Avgörande för skolans framtida ekonomi är ändå, på grund av de demografiska förutsättningarna de närmsta åren, trots allt ett målinriktat arbete mot en effektivare resursanvändning. Samtidigt måste skolan, i samklang med gällande ekonomiska förutsättningar, värna sitt viktiga arbete mot ett utvecklat och förbättrat systematiskt kvalitetsarbete. Prioriterade målområden för Stagneliusskolan, i samstämmighet med förbundets gemensamma prioriterade mål, är; Ett arbete mot generellt hög måluppfyllelse med ett starkt elevfokus. Ett arbete med målet att uppnå en högre studiero och ökad trivsel för eleverna. Det digitala lärandet i samklang med Gy-11. Ett arbete mot den Öppna skolan innebärande en ny syn på lärande ur ett rumsligt perspektiv. Utveckling och förändring 2015-2016 Stagneliusskolan har av tradition, och på grund av sitt utbildningsutbud, en mycket stark ställning i både Kalmar och i hela sydostregionen. Denna ställning är välgrundad men utmanas samtidigt av konkurrerande skolor med hög utbildningskvalitet både inom och utanför förbundet. Det är av mycket stor vikt att Stagneliusskolan, på saklig grund, även framgent framstår som ett av de viktigaste utbildningsalternativen för framför allt de ungdomar som har för avsikt att studera vidare vid universitet och högskola. En gymnasial utbildning vid Stagneliusskolan ska, på samma sätt som vid skolområdets övriga skolor, vara en garanti för goda förutsättningar för framgångsrika vidare och högre studier. Av detta skäl får inte skolan slå sig till ro utan måste aktivt arbeta för att anpassa sin utbildning till dagens och morgondagens krav och förutsättningar. Denna utmaning är väl känd och skolans personal är väl rustad för att anta denna. Utvecklingsarbetet vid Stagneliusskolan de närmsta åren kommer att präglas av ett upprätthållande av en hög och utvecklandet av en ännu högre, preakademisk nivå inom samtliga utbildningsalternativ som skolan erbjuder. 49
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Skolområde 2 Skolområde 2 organiserar 4 skolenheter samlade i tre skolor runt om i förbundskommunerna. Ölands Gymnasium och komvux i Borgholm, Stage4you Academy och komvux i Torsås samt Axel Weüdelskolan, som bedriver vuxenutbildning i Kalmar. Skolenheterna bedriver verksamhet inom totalt 8 nationella gymnasieprogram. Varje skola bedriver även vuxenutbildning i olika omfattning. På Axel Weüdel erbjuds alla former av vuxenutbildning: grundläggande, gymnasial och särvux samt svenska för invandrare och uppdragsutbildningar såsom vård. Skolenheterna leds och samordnas av 4 rektorer, omedelbart underställda en skolområdeschef. Axel Weüdelskolan Axel Weüdelskolan ger goda förutsättningar att trivas. Cafeteria, två datasalar där eleverna kan arbeta spontant på egen hand när de är lediga samt tillgång till allmänna datorer på andra platser på Komvux t. ex. i biblioteket på tredje våningen och i studiehallen ger möjligheter till självstudier eller arbete i grupp. Skolan har även ett särskilt studierum där eleverna kan få hjälp med sina studier av lärare och specialpedagog. All personal inom skolan arbetar ständigt med att verksamhetens kvalité ska förbättras. Skolan vill skapa en miljö för elevens livslånga lärande som ger studieglädje, ökad kompetens och självtillit. I kombination med att eleven får möta människor i alla åldrar och med varierande yrkes-, studie- och livsbakgrund uppstår en speciell dynamik. På komvux i Kalmar kan eleverna läsa fristående kurser, kortare och längre utbildningar på grundläggande och gymnasial nivå. Skolan har också utbildning i vård och omsorg och svenska för invandrare (SFI) och för vuxna med speciella funktionshinder (Särvux). Axel Weüdelskolans budget beslutas i samarbete med Kalmar kommuns styrelse för vuxenutbildning. Diskussioner förs löpande med företrädare för Kunskapsnavet för att på största möjliga sätt ha den inblick som krävs i respektive förutsättningar. Inga större förändringar av skolans budget har aviserats från styrelsen inför 2014. Kommentarer till budgetförslag 2014 Det stora prioriteringsområdet 2014 ligger i att utveckla verksamheterna på skolan. Ett steg för att kunna göra detta är att utveckla den systematiska kvalitetsuppföljningen och etablera uppföljnings- och kvalitetsrutiner runt detta. Att löpande under året kunna följa prisutveckling per elev och per poäng för att på så sätt kunna styra verksamheten utifrån ännu ett perspektiv ut över det pedagogiska. För att förbättra och utveckla verksamheterna kommer det även att krävas att skolan ännu mer än förut anpassar undervisningsformer och tider/utbud efter individ- 50
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET erna. Samarbetet med de övriga gymnasieskolorna i förbundet, kommuner, arbetsförmedling och andra nära relaterade aktörer kommer att ingå i detta arbete. Genom detta arbete hoppas skolan åstadkomma en bra marknadsföring med hjälp av eleverna själva genom bra omdömen och vitsord till blivande nya elever. Inflödet av SFI elever fortsätter troligen att öka då Kalmar kommun åtagit sig en ökad kvot flyktingar. Skolan ska erbjuda plats inom 8 veckor från att behovet uppstår och verksamheten kan därmed variera mycket i omfattning vilket i sin tur kräver stor flexibilitet hos personal och verksamhet. Även efterfrågan på vårdutbildningsplatser är fortsatt hög. Detta är en utbilningsform som skolan tillhandahåller på uppdrag av Kunskapsnavet och fortsatta täta kontakter däremellan är alltså viktig. Utveckling och förändring 2015-2016 Utvecklingsarbetet för skolan är inriktat på att skapa tydlighet och trygghet för både personal och elever, alla elever ska ha tillgång till dator, att prestera ett högre trivselindex och att eleven alltid ska vara i centrum. God ekonomi, hög måluppfyllelse och hög trivsel är förutsättningar då Axel Weüdelskolan ska bli känd som en av Sveriges bästa skolor för vuxenutbildningar. 51
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Stage4you Academy Vi på Stage4you Academy vill skapa en skola där alla känner lust att lära, skapa, ta ansvar och känna delaktighet Stage4you Academy är en skola som vänder sig till elever som vill arbeta praktiskt och kreativt med den senaste tekniken. Visionen är att ge eleven kunskaper och färdigheter som överträffar förväntningarna. Det ska hela tiden finnas en koppling mellan utbildningen och livet efteråt. Målet är att eleven ska utvecklas till en stark, kreativ och företagsam person. Skolans tre utbildningar arbetar ofta i gemensamma projekt där stylisterna på Hantverksprogrammet stylar musikerna på det Estetiska programmet inför ett event som mediaeleverna från det Estetiska programmet filmar. Skolverket har beslutat att godkänna Kalmarsunds gymnasieförbunds ansökan om riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet med inriktning musik vid Stage4you Academy i Torsås. Det är första gången Kalmarsunds gymnasieförbund får en riksrekryterande spetsutbildning. Första antagningen till den riksrekryterande spetsutbildningen Stage4you Academy Music sker till nästa läsår 2014/2015. Stage4you Academy ligger i Torsås med bra bussförbindelser till både Kalmar och Karlskrona. Många elever väljer att bo i Torsås och skolan hjälper till med att ordna bostad. Skolan erbjuder en inspirerande miljö med utbildade, kunniga och engagerade pedagoger samt professionell utrustning. Budget 2014 är beräknad på ett elevantal om 133 elever under vårterminen 2014 samt 117 elever till höstterminen 2014. Detta ger ett genomsnitt på 125 elever vilket är 36 elever mindre än i budget 2013. Tilldelad budget 2014 innebär ett minskat utrymme på 3 385 tkr för gymnasiet samtidigt som komvuxverksamheten får ett ökat utrymme på 23 tkr. Kommentarer till budgetförslag 2014 Tilldelad elevpeng för skolans verksamhet innebär fortsatta utmaningar för att kunna driva verksamheten på bästa och resurseffektivaste sätt. Industritekniskt program, Samhällsvetenskapliga programmet inriktning Räddning och säkerhet samt Bygg och Anläggningsprogrammet fasas alla ut inför höstterminen 2014 vilket gör att skolan blir helt inriktad på Hantverksprogrammet och Estetiska programmet med inriktning estetik och media respektive musik. Under utfasningen av Sabet ( Räddning och säkerhet) samt Lärlingsprogrammet vt 14 kommer inte elevpengen att räcka till för att driva dessa verksamheter. 52
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Skolan kommer att arbeta fram ett nytt lokalförsörjningsprogram baserat på de nya förutsättningar som kan komma att gälla. Det är viktigt att påpeka i detta sammanhang att det måste finnas en koppling till Torsås kommuns planering av lokaler i framtiden. Samverkan och synergimöjligheter bör och måste eftersträvas för att optimera lokalanvändningen och få en ekonomisk hållbar lokalkostnad för verksamheten. Det arbetas intensivt med att utveckla innehållet i den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen inom musik för att vara väl förbereda inför starten läsåret 2014 2015. Skolan ser också över olika vägar för elevrekrytering. Inte enbart för ovan nämnda utbildning utan för samtliga program och inriktningar på Stage4you Academy. Skolan kommer att tillsammans med skolledningen och personalen på Jenny Nyströmsskolans Estetiska program att identifiera möjliga samverkansformer mellan skolorna och programinriktningarna. Vars syfte är att få mervärden för bägge skolorna, både gällande undervisningen för eleverna men också i utveckling och kompetensutveckling i personalgruppen. Utveckling och förändring 2015-2016 För att bredda elevunderlaget samt få en stabil grund att stå på har skolan ansökt om att få starta två nya utbildningar: eventtekniker och BE@M. Dessa två yrkesinriktningar är efterfrågade av branscherna och skolan har också fått starka signaler från gymnasieelever om ett fjärde år och en ytterligare fördjupning inom dessa yrkesområden. Stage4you Academy arbetar med att utveckla formerna för samarbetet med Linnéuniversitetet för att förbereda sig inför en etablering av dessa. Skolledningen förutsätter att efter den pågående utvecklingsfasen vid skolan ska Stage4you Academy klara de vikande elevkullarna och konkurrensen från omvärlden och få en stabil och ökande elevutveckling. Den unika utbildningsplattform skolan erbjuder idag och i framtiden tror man kommer att göra skolan attraktiv som utbildningsanordnare. Stage4you Academy utbildar elever i den växande branschen inom upplevelseindustrin en av de starkast växande verksamheterna i landet. 53
GYMNASIEFÖRBUNDETS VERKSAMHET Ölands Gymnasium Du märker skillnaden! Ölands gymnasium är den lilla, mysiga och familjära skolan där alla känner alla. Skolan har blivit utsedd till Sveriges bästa restaurangutbildning. Det är ingen slump att eleverna vinner tävlingar, snabbt får jobb och är eftersökta. De är helt enkelt väl förberedda för det verkliga vuxenlivet och det sker på deras villkor. På skolan återfinns både Restaurang-och Livsmedelsprogrammet och Hotell- och Turismprogrammet. Skolans valspråk är Endast det Bästa är Gott nog och ger eleverna en gedigen utbildning med möjligheter till jobb tack vare skolans samarbete med branschen. Branschanknytningen ger eleverna värdefulla kontakter i arbetslivet för framtida anställning. Hos Ölands Gymnasium sker utbildningen i eget restaurangkök och i bistro på välrenommerade Halltorps Gästgiveri. Eleverna får mycket tid med Halltorps egna kockar och serveringspersonal i deras kök och matsal. Våren 2012 utökade skolan samarbetet med hotell-och restaurangbranschen med Hotell Borgholm som tar emot två elever. Skolans elever är framgångsrika i de tävlingar som finns för elever på programmet. Bara under 2013 har två elever vunnit gymnasie-sm, en blivit årets Kockelev och så har det blivit vinst i Unga Ekokockars regionfinal. Hotell- och turismeleverna får mycket av sin yrkesutbildning på exempelvis Ekerum Golf- och Resort, Strand Hotell i Borgholm och på flera andra turistanläggningar. Under 16 veckors APL (arbetsplatsförlagt lärande), praktik, som pågår hela höstterminen i årskurs tre, är eleverna spridda runt om i Sverige och utomlands på välkända hotell och restauranger. En praktiktid som ofta leder till en anställning efter studenten. Kombinationen ungdomsgymnasium och vuxenutbildning har stora fördelar och är en styrka. Samläsning ungdomar vuxna möjliggör ett större utbud av kurser och minskade kostnader. Det ger möjlighet till många individuella lösningar för både gymnasieelever och vuxenstuderande. Budget 2014 är beräknad på ett elevantal om 45 elever under vårterminen 2014 samt 50 elever 54