Malmö högskola Kursplan 2009-09-10 Dnr Mahr 59-09/424 Professioner i förändring I Teoretiska perspektiv och empiriska utmaningar Teoridel, 8 hp Professions in flux I: Theoretical perspectives and empirical challenges, Theory, 8 higher education credits Kurskod: LADOK. MAH 0112 Syfte Kursen syftar till att orientera om samtida teorier om professioner och professionsteoriernas utveckling i ett idéhistoriskt perspektiv. Utifrån begreppen akademisering och professionalisering belyser kursen professionernas roll och villkor i ett brett historiskt och samtidsrelaterat samhällsperspektiv. Kursen fördjupar kunskapen om förhållanden mellan professionell yrkesutövning, utbildning och forskning, samt hur välfärdsstatens professioner kan förstås i relation till teorier om människobehandlande organisationer. Nivå: Forskarnivå. Fastställande: Rektorssammanträde 2009-09-10. Huvudområde: Sociologi. Förkunskapskrav: Antagen till utbildning på forskarnivå. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska doktoranden kunna: beskriva och diskutera professionsteoriers utveckling och karaktär visavi specifika professionella grupper; redogöra för relationen mellan välfärdsstatens organisationer och professioner; förklara och reflektera över professioners roll i samhället och samhällets inverkan på professionernas utveckling utifrån begreppen professionalisering och akademisering. Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post 205 06 Malmö Hjälmaregatan 1 040-665 70 00 www.mah.se
Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer: Fortlöpande examination genom skriftliga och muntliga litteraturpresentationer vid ett antal seminarier. Uppfyllande av lärandemål visas genom aktivt deltagande i seminariediskussioner och genom skrivna texter som presenteras vid seminarier. Innehåll: Kursen inleds med att visa vilka teoretiska utvecklingslinjer och teoretiska utmaningar som professionsstudier idag står inför. Därefter följer olika historiska definitioner av, och teorier om, professioner och hur dessa påverkar samtida professionsforskning. Idéhistoriska och teoretiska sidor av professioner belyses utifrån: Professionsteoriernas och professionernas idéhistoria Samtida professionsteorier och professionsstudier Utvecklingstendenser inom professionsforskningen med avseende på: Välfärdsstatens professioner och organisationer Professioner i samhället belysta genom begreppen akademisering och professionalisering Arbetsformer: Arbetsformerna utgörs av föreläsningar och seminarier. Doktoranden förutsätts under åtminstone ett seminarietillfälle svara för och leda diskussionen utifrån en eller flera texter. Detta seminarietillfälle ska redovisas skriftligt. Betygsgrader: Underkänd eller Godkänd. Litteratur och övriga läromedel: Se bilaga. Övergångsbestämmelser: När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under en tvåterminsperiod examineras enligt den kursplan som gällde vid registreringen. Kursvärdering: Doktoranderna har under kursens gång kontinuerligt inflytande genom tillfällen med återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Vid kursslutet genomförs en muntlig och en skriftlig värdering som ligger till grund för återkoppling av resultat och åtgärder till doktoranderna.
Litteratur *Abbott, A. (1988) The System of Professions. An essay on the division of expert labor. London: The University of Chicago Press. Abbott, A., (1991). The Future of Professions: Occupation and Expertise in the Age of Organization. Research in Sociology of Organization, 8: 17-42. Abernethy, M. A & Stoelwinder, J. U (1995) The role of professional control in management of complex organizations, Accoutning, Organization and Society, vol 20 no p 1: 1-17. Agevall, O. & Olofsson, G. (2013) The Emergence of the Professional Field of Higher Education in Sweden, Professions & Professionalism, vol.3, no.2. 22 sidor. Agevall, O. & Olofsson, G. (2014, forthcoming) Den högre utbildningens professionella fält. Manuskript. Tillhandahålls av författarna. C:a 100 sidor. Aldridge, M. & Evetts, J. (2003) Rethinking the concept of professionalism: The case of journalism. The British Journal of Sociology, 54(4):547 564. Abbott, P. & Merrabeau, L. (1998) The Sociology of the Caring Professions. London: UCL Press. Alvesson, M. & Willmot, H. (2002) Producing the appropriate individual. Identity regulation as organizational control: Journal of Management Studies, 39(5):619 644. Andersson, S (2003). Ordnande praktiker. En studie av status, homosocialitet och maskuliniteter utifrån två närpolisorganisationer. Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska Institutionen. Anderson-Gough, F., Grey, C., & Robson, K (2005) Helping them to forget Organizational Embedding of Gender Relations in Multi-national Auditing Firms, Accounting, Organization and Society, vol 30(5); 469-490. Anell, A. (2007) Varför är det så svårt att styra sjukvården? Medicinsk specialisering och professionens intresse. i Blomqvist, P. Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. Stockholm: SNS Förlag. Arbetsmarknad & Arbetsliv (2011) Temanummer om professionsstudier, nr. 17:4. Becher, T. (1999) Professional practices. Commitment & capability in a changing environment. New Brunswick: Transaction Publishers. Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Björngren Cuadra, C. & Fransson, O. (red. 2012) Tillit och förtroende: Ständiga utmaningar för professioner. Lund: Gleerup,
Brante, T. (2011) Professions as Science-Based Occupations. Professions & Professionalism, nr. 1:1, s. 4-20. (se www.professionsandprofessionalism.com) Brante, T. (2010) Professional Fields and Truth Regimes: In search of Alternative Approaches Comparative Sociology (9) 843-886. Brante, T. (2014) Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället, Lund: Liber Brint, S., Riddle, M., Turk-Bicakci, L., & Levy, C. S. (2005). From the liberal to the practical arts in American colleges and universities: Organizational analysis and curricular change. The Journal of Higher Education, 76, 151 180. Brint, S. et al. (2012) The Market Model and the Growth and Decline of Academic Fields in U.S. Four-Year Colleges and Universities, 1980 2000, Sociological Forum, Vol. 27, No. 2, pp.275-299 Bohlin, I & Sager M. (red.) (2011) Evidensens många ansikten. Lund: Arkiv Förlag. Burrage, M. & Torstendahl R. (1990) Professions in theory and history: Rethinking the study of the professions. London: Sage. Davies, C. (1996) The sociology of professions and the professions of gender Sociology, 30(4):661 678. Dellgran, P. & Höjer S. Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete Socialvetenskaplig tidskrift 2005: 2 3. Temanummer om organisering, privatisering och professionalisering. Dellgran P. (2008) Fattigdomens professionalisering och flykten från myndighetsutövningen, i Swärd H. & Egerö M-A. (red.) Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder då och nu. Malmö: Egalité. Elzinga, A., (1997) The science society contract in historical transformations: with special reference to epistemic drift in Social Science Information, 36 (3). Eraut, M. (1994) Developing Professional Knowledge and Competence. London: Falmer Press. Evans, T. & Haris, J., (2004) Street-Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion, British Journal of Social Work, 34, 871-895. Evetts, J., (2003) The Sociological Analysis of Professionalism: Occupational Change in the Modern World International Sociology, 18, 395. Evetts J. (2006) Trust and professionalism: Challenges and occupational changes. Current Sociology, 54(1):133 143.
Faulconbridge, J. R.; Muzio, D. (2009) The financialization of large law firms: situated discourses and practice of reorganization, Journal of Economic Geography. Vol. 9 Issue 5, p641-661. 21p. Fauske, H., (2008) Profesjonsforskningens faser og stridsspørsmål i Molander, A. & Terum, L. I. (2008) Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget. Fransson, O. (2012) Om avprofessionaliseringen av universitetets läraruppdrag i Ankarloo, D & Friberg (red.) Den högre utbildningen. Ett fält av marknad och politik Möklinta: Gidlunds Förlag. Fransson, O & Friberg, T. (forthcoming) Constructive alignment: From professional teaching technique to governance of profession (Texten tillhandahålls av författarna.) Freidson, E. (1986) Professional Powers: A Study of Institutionalization of Formal Knowledge. Chicago: University of Chicago Press. *Freidson, E (2001) Professionalism. The third logic. Oxford: Polity Press. Fournier, V. (1999) The appeal to "professionalism" as a disciplinary mechanism. The Sociological Review, 47(2):280 307. Gersick, C, J. G. ; Dutton, Jane E. & Bartunek, Jean M. (2000) Learning from Academia: The Importance of Relationships in Professional Life. Academy of Management Journal, vol: 43(6): 1026-1045. Glenn Morgan & Sigrid Quack (2006), The Internationalisation of Professional Service Firms: Global Convergence, National Path-Dependency or Cross-Border Hybridisation?, in Greenwood, Royston & Suddaby, Roy (ed.) Professional Service Firms (Research in the Sociology of Organizations, Volume 24), Emerlad Group Publishing Limited, pp.403-431. Greenwood, R. & Suddaby, R. (2006). Institutional entrepreneurship I mature fields: The big five accounting firms. Academy of Management Journal. 49 (1): 7-48 Grimen, H. & Terum L-I. (red.) (2009) Evidensbasert profesjonsutøvelse. Oslo: Abstrakt forlag. Hall, Richard (1968) Professionalization and Bureaucratization American Sociological Review, Volym 33 nr 1 (febr), ss. 92-104. Hanlon, G. (1998) Professionalism as Enterprise: Service Class Politics and the Redefinition of Professionalism. Sociology, 32(1):43 63. Hasselblad H. & Bejeroth E. & Gustafsson R. Å. Bortom New Public Management. Lund: Academia Adacta. Hedegaard, J. (2014) The Production and Maintenance of Inequalities in Health care a communicative perspective. School of Education and Communication, Jönköping University, Disseratation Serues No 26.
Hellberg I. (1991) Professionalisering och modernisering. Stockholm: Arbetslivscentrum. Kurunmäki, L. (1999), Professional vs Financial Capital in the Field of Health Care Struggles for the Redistribution of Power and Capital, Accounting, Organizations and Society, Vol. 24, No. 2, pp. 95 124. *Larson M. S. (1977) The Rise of Professionalism: A Sociological Analysis. Berkeley: University of California Press. Liljegren, A & Parding, K (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner exemplet evidensbasering i socialt arbete Socialvetenskaplig Tidskrift nr 3-4. *Lipsky, M. (2010) Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. Russell Sage Foundation, New York. Macdonald, K. (1995) The Sociology of the Professions. London: Sage. Molander, A. & Terum, L. I. (2008) Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget. Molander, A. & Grimen, H. (2010) Understanding professional discretion in Svensson, Lennart G. & Evetts, Julia (eds.) Sociology of Professions. Continental and Anglo-Saxon Traditions, Göteborg: Daidalos. Molander, A. (2011) Efter eget skön: Om beslutsfattande i professionellt arbete Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, s 320-335. Morgan, G. & Quack S. (2006), The Internationalisation of Professional Service Firms: Global Convergence, National Path-Dependency or Cross-Border Hybridisation?, in Greenwood, Royston & Suddaby, Roy (ed.) Professional Service Firms (Research in the Sociology of Organizations, Volume 24), Emerlad Group Publishing Limited, pp.403-431. Munro, E (2004). The Impact of Audit on Social Work Practice. British Journal of Social work 34. (1075-1095). Noordegraaf, M (2011). Risky Business: How Professionals and Professional Fields (Must) Deal with Organizational Issues. Organization Studies. 32(10) pp. 1349-1371. Ouchi, W. G. (1979) A conceptual framework for the design of organizational control mechanisms Management Science. Sep 79, Vol. 25 Issue 9, p 833-848. Parker L. D., (1994) Professional accounting body ethics: In search of the private interest. Accounting, Organization and Society, 19(6), 507-525. *Parsons, T., (1939) The Professions and Social Structure Social Forces Vol. 17, No. 4, 457-467. *Parsons, T., (1974 [1968]) Profession, i Sills, D. (ed.) International Encyclopedia of the Social Sciences, 536-547, New York: Macmillan. (Stencil.)
*Parsons, T. (1978[1969) Research with Human Subjects and the Professional Complex i Action Theory and the Human Condition, New York: The Free Press. (stencil) Profession & professionalism (2013), 3 (2) (Texterna av Brante och Johnsson & Svensson L. och Svensson, K. & Åström och Lindström Nilsson & Beach) https://journals.hioa.no/index.php/pp/issue/view/89 Scott, R. W. (2008) Lords of the Dance: Professionals as Institutional Agents. Organization Studies 29(2):219 238. Socialvetenskaplig tidskrift (2011) Temanummer om moderna professioner, nr 18:4. Suddaby, R. & Greenwood, R. (2001). Colonizing knowledge: Commodification as a dynamic of jurisdictional expansion in professional service firms. Human Relations, 54(7): 933 953. Svensson, Lennart G. & Evetts, Julia (eds.) (2010) Sociology of Professions. Continental and Anglo-Saxon Traditions, Göteborg: Daidalos. Svensson, Lennart G (2010) Professions, organizations, collegiality and accountability I Svensson, Lennart G & Evetts, Julia (red.) Sociology of Professions. Continental and Anglo-Saxon Traditions. Göteborg: Daidalos. Svensson, Lennart G (2011a) Ny professionalism, förtroende, tillit och kompetens, i Fransson, Ola & Jonnergård, Karin (red. 2011) Tillit och förtroende: Ständiga utmaningar för professioner. Lund: Gleerup, ss 23-40. Svensson, Lennart G (2011b) Inledning till studier av professioner och professionellt arbete Socialvetenskaplig tidskrift nr 4, ss 254-267. Svensson, Lennart G (2011c) Profession, organisation, kollegialitet och ansvar Socialvetenskaplig tidskrift nr 4, ss. 301-319. Wallander, L., & Blomqvist, J. (2008). Modeling Ideal Treatment Recommendations: A Factorial Survey of Swedish Social Workers Ideal Recommendations of Inpatient or Outpatient Treatment for Problem Substance Users. Journal of Social Service Research, 35(1), 47 64. Wallander, L. (2012) Measuring Social Workers' Judgements: Why and How to Use the Factorial Survey Approach in the Study of Professional Judgements. Journal of Social Work, 12 (4), 364-84. Wallander, L., & Molander, A. (2014) Disentangling professional discretion: A conceptual and methodological approach, Professions & Professionalism, https://journals.hioa.no/index.php/pp/article/view/808 van Lent, L., (1999) The Economics of an Audit firm: The Benefits of Partnership Governance. British Accounting Review, 31 (2), 225-254 Warren, E.D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the Saliency of the professional identity, Group Decision and Negotiation, 18:41-56.
Waters, Malcolm. (1989) Collegiality, bureaucratization, and professionalization: A Weberian analysis, American Journal of Sociology, Volym 94:5, March, ss 945-72. Vinzant, J. C. & Crothers, L. (1998) Street-Level Leadership. Discretion and Legitimacy in front-line public service. Washington: Georgetown University Press.