Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde KASAM (Känsla av sammanhang, kallad Orientation to Life Questionnaire i dess originalform) är ett instrument som utvecklats utifrån teorin att hur man upplever sin tillvaro är avgörande för den psykiska och fysiska hälsan. En stark känsla av sammanhang bygger på att tillvaron uppfattas som 1) begriplig, 2) hanterbar och 3) meningsfull. Ibland används även den engelska förkortningen, SOC (Sense of Coherence), när man avser instrumentet. KASAM, eller SOC, finns i ett flertal olika versioner med olika antal frågor. Det här användarstödet inbegriper de två vanligaste versionerna, fullskalan med 29 frågor (KASAM-29) och en kortare version med 13 frågor (KASAM-13). Det finns även en skala speciellt utvecklad för barn (BarnKASAM). KASAM är avsett att användas inom forskning och ska inte ligga till grund för diagnostiska eller kliniska utvärderingar. Detta innebär att ingen typ av diagnos, bedömning eller behandling ska baseras på poängen på KASAM-skalan. Vidare avråds det från att basera terapeutiska eller medicinska beslut på KASAM [1]. Det finns dock forskning som pekar på att KASAM samvarierar med skalor som avser mäta bland annat självkänsla, psykisk och fysisk hälsa, ångest, depression, utmattningssyndrom, stress, generell hälsa och välmående och upplevd livskvalitet [2,3]. Detta innebär inte att KASAM mäter just de här tillstånden, däremot går det i vissa fall att se samband mellan dem och känslan av sammanhang. Om instrumentet används i andra syften än forskning är det viktigt att vara medveten om vad KASAM mäter och inte mäter så att inte felaktiga slutsatser dras utifrån resultaten. Känsla av sammanhang är inte ett begrepp med en klinisk definition, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Översikt Funktion Uppföljning av insats till en grupp Sakområde Välmående (allmänt) Målgrupper Från 13 år Självskattning Antal frågor KASAM fullskala: 29 frågor KASAM kortversion: 13 frågor Tidskrav KASAM-29: 15-20 minuter KASAM-13: 10-15 minuter Tolkningsstöd - Legitimationskrav Nej Licenskrav Nej, men tillstånd måste erhållas Kostnad Gratis Administration Fylls i manuellt på papper. Möjlighet finns att få tillstånd för att administrera en web-baserad enkät Evidens och beprövad erfarenhet Vilka grupper är instrumentet gjort för? KASAM används framför allt med ungdomar och vuxna både i Sverige och utomlands. För barn finns BarnKASAM, men 1
ännu finns få vetenskapliga studier på detta. Instrumentet har använts i olika kulturella och socioekonomiska grupper. Hur många frågor består instrumentet av? Originalversionen av KASAM består av 29 frågor. Dessa antas mäta olika delar av känslan av sammanhang och fördelar sig enligt följande: begriplighet (11 frågor), hanterbarhet (10 frågor) och meningsfullhet (8 frågor). KASAM-13 består av 13 frågor. Hur lång tid tar det att fylla i? KASAM kan administreras antingen i intervjuform eller som en enkät för självskattning. KASAM- 29 tar ca 15-20 minuter att administrera och KASAM-13 tar ca 5 minuter mindre [2]. Tolkning av resultat KASAM-29 består av 29 frågor som berör hur individen upplever olika delar i livet. Dessa besvaras på en sjugradig skala. Poängen summeras och ger en totalsumma på 29-203 poäng. Tretton påståenden är negativt formulerade och kräver omvänd poängsättning. På så sätt innebär en högre totalpoäng alltid en starkare känsla av sammanhang [2]. KASAM-13 ger en totalsumma på 13-91 poäng. Från totalsumman samt för summorna för delskalor kan man sedan räkna ut medelvärden. Gränsvärden Eftersom KASAM mäter känslan av sammanhang, som är både en personlig och individuell upplevelse, finns inte gränsvärden framtagna för vad som kan anses vara bra eller dålig känsla av sammanhang. Normalvärden Normalvärden (normer) är värden som tagits fram i en större grupp som anses vara representativ för en viss befolkning. För att få fram normalvärden för KASAM har man låtit en sådan representativ grupp besvara formuläret och sedan har man räknat ut medelvärde och standardavvikelse (hur mycket alla poängsummor i genomsnitt skiljer sig från medelvärdet) för denna grupp. Detta gör det möjligt att jämföra en poäng med normalvärdet. På så sätt kan man få en indikation på om den undersökta gruppen verkar ha mer, eller mindre, problem än vad som kan anses vara normalt. 2
I tabellen nedan presenteras normalvärden för en svensk befolkning [4]. I den undersökning som normalvärdena baseras på fann man inga skillnader mellan män och kvinnor. Normalvärden för KASAM N Medelvärde Avvikelser KASAM-29 total 145 151 18 KASAM-13 total 145 61 9 Förutsättningar för användning KASAM är gratis att använda för akademiska, icke-kommersiella syften. Tillstånd måste dock erhållas. Samtliga versioner och översättningar är upphovsrättsskyddade och får ej administreras i elektronisk form utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren, Dr Avishai Antonovsky. Tillstånd krävs för att publicera skalorna i t ex olika slag av avhandlingar. För att erhålla tillstånd kontaktas docent Monica Eriksson, Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Trollhättan, Sverige: monica.eriksson@hv.se eller professor Bengt Lindström, NTNU, Universitetet i Trondheim, Norge: bengt.lindstrom@svt.ntnu.no [1]. Evidens och beprövad erfarenhet KASAM bedöms vara ett väletablerat instrument. Den svenska versionen av KASAM har utvärderats i minst åtta referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter av olika team av utredare [4-11]. En av dessa visar på både bra reliabilitet och validitet. Övriga studier visar på övervägande bra reliabilitet och minimal till bra validitet. Studier från andra euroepiska länder visar också på bra reliabilitet och validitet för olika versioner av instrumentet [12,13]. En litteratursökning visar att BarnKASAM inte har använts i någon större utsträckning inom forskning, varken den engelska eller den svenska versionen. Den svenska versionen har endast testats i två magisteruppsatser [14,15]. Ingen av dessa uppsatser har kunnat styrka användningen av BarnKASAM, även om formuläret tenderade att fungera bättre bland de något äldre barnen (10-12 år). KASAM har använts i svenska och europeiska studier för att mäta effekter av interventioner och förändringar över tid på gruppnivå [16,17]. Vad som kan betraktas som en statistiskt säkerställd förändring beror på flera olika faktorer och kan skilja mellan olika behandlingar och grupper. Därför bör en statistiker alltid konsulteras för att klargöra vad som innebär en signifikant förändring i varje enskilt fall. 3
Referenser 1. Centrum för salutogenes. The SOC questionnaire. Trollhättan: Centrum för Salutogenes Högskolan Väst. http://www.salutogenesis.hv.se/eng/soc_questionnaire.19.html. 2. Antonovsky, A. (1982). The structure and properties of the sense of coherence scale. Social Science and Medicine, 36(6), 725-733 3. Eriksson, M., & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky s sense of coherence scale: a systematic review. Journal of Epidemiology & Community Health, 59, 460-466 4. Langius, A., & Björvell, H. (1993). Coping ability and functional status in a Swedish population sample. Scandinavian Journal of Caring Science, 7, 3-10. 5. Bengtsson-Tops, A., & Hansson, L. (2001). The validity of Antonovsky s Sense of Coherence measure in a sample of schizophrenic patients living in the community. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 432-438. 6. Blom, E. H., Larsson, J.-O., Serlachius, E., & Ingvar, M. (2010). The differentiation between depressive and anxious adolescent females and controls by behavioural self-rating scales. Journal of Affective Disorders, 122(3), 232-240. 7. Eli, K., Sorjonen, K., Mokoena, L., Pietrobelli, A., Flodmark, C.-E., Faith, M. S., & Nowicka, P. (2016). Associations between maternal sense of coherence and controlling feeding practices: The importance of resilience and support in families of preschoolers. Appetite, 105(Supplement C), 134-143. 8. Langius, A., Björvell, H., & Antonovsky, A. (1992). The sense of coherence concept and its relation to personality traits in Swedish samples. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 6(3), 165-171. 9. Sandell, R., Blomberg, J., & Lazar, A. (1998). The factor structure of Antonovsky's sense of coherence scale in Swedish clinical and nonclinical samples. Personality and Individual Differences, 24(5), 701-711. 10. Söderhamn, O., & Holmgren, L. (2004). Testing Antonovsky's sense of coherence (SOC) scale among Swedish physically active older people. Scandinavian Journal of Psychology, 45(3), 215-221. 11. Von Bothmer, M. I. K., & Fridlund, B. (2003). Self-rated health among university students in relation to sense of coherence and other personality traits. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), 347-357. 12. McGee, S. L., Höltge, J., Maercker, A., & Thoma, M. V. (2017). Evaluation of the revised version of Sense of Coherence scale in a sample of older adults: A means to assess resilience aspects. Aging & Mental Health. http://dx.doi.org/10.1080/13607863.2017.1364348. 4
13. Söderhamn, U., Sundsli, K., Cliffordson C., & Dale, B. (2015). Psychometric properties of Antonovsky s 29-item Sense of Coherence scale in research on older home-dwelling Norwegians. Scandinavian Journal of Public Health, 43(8), 867-874. 14. Ahlström, A., & Henriksson, S. (2003). Hur jag mår? En valideringsstudie av BarnKASAMtestet i årskurs 1-4. Lunds universitet, Socialhögskolan. 15. Nagy, E. (2004). Barns Känsla av Sammanhang. En valideringsstudie av BarnKASAM i årskurserna 1-6 (ålder 7-12 år). Lunds universitet, Socialhögskolan. 16. Heggdal, K., & Lovaas, B. J. (2017). Health promotion in specialist and community care: how a broadly applicable health promotion intervention influences patient s sense of coherence. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Doi: 10.1111/scs.12498 17. Bergh, I., & Björk, M. (2012). Sense of coherence over time for parents with a child diagnosed with cancer. BMC Pediatrics, 12(1), 79. 5
Bilaga. Sammanställning av evidens. Evidensnivå SOC-29 SOC-13 Väletablerad bedömningsmetod Delvis väletablerad bedömningsmetod Referenser [1] Bengtsson-Tops, A., & Hansson, L. (2001). The validity of Antonovsky s Sense of Coherence measure in a sample of schizophrenic patients living in the community. Journal of Advanced Nursing, 33(4), 432-438. [2] Blom, E. H., Larsson, J.-O., Serlachius, E., & Ingvar, M. (2010). The differentiation between depressive and anxious adolescent females and controls by behavioural self-rating scales. Journal of Affective Disorders, 122(3), 232-240. [3] Eli, K., Sorjonen, K., Mokoena, L., Pietrobelli, A., Flodmark, C.-E., Faith, M. S., & Nowicka, P. (2016). Associations between maternal sense of coherence and controlling feeding practices: The importance of resilience and support in families of preschoolers. Appetite, 105(Supplement C), 134-143. [4] Langius, A., & Björvell, H. (1993). Coping ability and functional status in a Swedish population sample. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 7(1), 3-10. [5] Langius, A., Björvell, H., & Antonovsky, A. (1992). The sense of coherence concept and its relation to personality traits in Swedish samples. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 6(3), 165-171. [6] Sandell, R., Blomberg, J., & Lazar, A. (1998). The factor structure of Antonovsky's sense of coherence scale in Swedish clinical and nonclinical samples. Personality and Individual Differences, 24(5), 701-711. [7] Söderhamn, O., & Holmgren, L. (2004). Testing Antonovsky's sense of coherence (SOC) scale among Swedish physically active older people. Scandinavian Journal of Psychology, 45(3), 215-221. [8] Von Bothmer, M. I. K., & Fridlund, B. (2003). Self-rated health among university students in relation to sense of coherence and other personality traits. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), 347-357. 6
Reliabilitet Validitet Artikel N Ålder Urval Intern konsistens Reliabilitet Strukturell validitet Prediktiv validitet Samtidig validitet Yta under kurvan Sensitivitet/ specificitet Totalt 1 SOC-29 120 18-81 Patienter med schizofreni 0,65-0,68 - - 2 SOC-29 66 73 15-17 14-18 Generellt*/patienter med depression/ångest - 0,89 (0,84-0,93 för undergrupper) 3 SOC-13 565 Medelålder: 36 år Kvinnliga vårdnadshavare för 4- åringar 0,89 (0,73-0,76 för delskalor) - RMSEA = 0,089 TLI = 0,81 CFI = 0,85 4 SOC-13 145 26-70 Generellt 0,88 - - - 0,30 - - SOC-29 145 26-70 Generellt 0,77 - - - 0,29 - - 5 SOC-29-77 - Kvinnliga sjuksköterskor 0,79-0,83 (VAS) 0,81-0,89 - - 0,69 (VAS) - - 0,90 (Likert) (VAS & Likert) 0,54-0,66 (VAS & Likert) SOC-29 166 Medelålder: 36 år Patienter på akutmottagning 0,89 (VAS) - - 7
SOC-29 145 Medelålder: 48 år Generellt 0,88 (Likert) - - 6 SOC-29 161 20-69 Patienter inom psykoterapi 427 18-59 Patienter på väntelista inom psykoterapi 0,91 - RMSEA = 0,10 AGFI = 0,60 SOC-29 0,91 - RMSEA = 0,094 AGFI = 0,68 SOC-29 146 20-69 Generellt 0,91 - RMSEA = 0,10 AGFI = 0,58 SOC-29 181 18-69 Studenter 0,91 - RMSEA = 0,11 AGFI = 0,55 7 SOC-29 145 65+ Äldre, fysiskt aktiva 0,92 (0,76-0,87 för delskalor) 8 SOC-29 - RMSEA = 0,083 328 Ca 20-40 år Universitetsstudenter 0,91 - Inte korrekt testat = Minimal (M); = Tillfredsställande (T); = Bra (B). Kriterier för bedömningen av evidensen hittar du här. * Generellt urval innebär att befolkningen inte har några specifika problem eller risker. 8