PBL-UPPFÖLJNING 2018, FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV KOMMUNERNAS TILLÄMPNING AV BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD OM FRIYTOR VID SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

BOVERKET Rapport PLABYG 30 Friytor vid skolor, förskolor UPPDRAGSNUMMER 110022584 PBL-UPPFÖLJNING 2018, FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV KOMMUNERNAS TILLÄMPNING AV BOVERKETS ALLMÄNNA RÅD OM FRIYTOR VID SKOLOR OCH FÖRSKOLOR 2018-01-30

Sammanfattning Kopplat till PBL:s skrivning om friytor vid skolor och förskolor finns Boverkets allmänna råd om friytor (BFS 2015:1 FRI) och vägledningen Gör plats för barn och unga! (2015:8). I syfte att förstå hur råd och vägedningar tillämpas i praktiken har tjänstemän på fem kommuner intervjuats. De har bland annat fått frågan hur de relaterar till råden och vägledningen och vilken roll friytor spelar i kommunenns planeringsskeden. I de fall kommunerna gjort lokala ställningstaganden har de lokala skrivelserna och dokumenten studerats. Generellt är kommunerna positiva till det stöd som erbjuds och argument från vägledningen används för att driva friytefrågan. Det är däremot stor skillnad på förutsättningarna att tillgodose rekommendationer om storlek på friytor kommunerna emellan, beroende på om det rör sig om täta städer eller mindre samhällen. Det är tydligt att det finns stora utmaningar i den täta staden. Där befolkningstätheten är hög och behovet av förskoleplatser stor är det svårt att få plats med förskolor och skolor. Utvecklingen mot större enheter kräver än större plats. Gemensamt för alla tillfrågade kommuner är betydelsen av samsyn för att kunna arbeta atkivt med frågan, inte bara inom de intervjuade förvaltnignarna, utan även mellan förvaltningar och politiskt. Vikten av strategisk planering tidigt, lyfts. Kommunerna lyfter exmpel på hur de har resonerat i fråga om beräkningar, kompensationsåtgärder och samutnyttjande och vilka utmaningar just deras kommuner har när det gäller friytor vid skolor och förskolor. I ett avslutande stycke tas önskemål om kompletterande stöd från Boverket upp. Det som nämns är bland annat differentierade råd för olika täta sammanhang, sökbara dokument online och exempelvis direktiv för hur vinförhållande på tak bör hanteras. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040 16 70 00 Fax www.sweco.se Sweco Architects AB Org.nr 556173-0606 Styrelsens säte: Stockholm Johanna Eriksson Arkitekt, processledare, Tekn Lic Malmö Telefon direkt +46 (0)4 016 72 57 Mobil +46 (0)768 06 08 67 johanna.eriksson@sweco.se

Materialet är framtaget av Sweco på uppdrag åt Boverket. Kontaktperson på Sweco är Johanna Eriksson johanna.eriksson@sweco.se 040-167 257. Kontaktperson på Boverket är Ulrika Åkerlund ulrika.akerlund@boverket.se 0455-35 32 88 PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte 1 2 Genomförande 1 3 Summering intervjuer 2 3.1 Botkyrka 2 3.2 Göteborg 4 3.3 Malmö 7 3.4 Mariestad 10 3.5 Umeå 10 3.6 Översikt, lokalt använda dokument 11 4 Diskussion 13 Bilagor: Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Lista över kommuner och kontaktpersoner Bilaga 3: Insamlade dokument som länkar eller bilagor. PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

1 Bakgrund och syfte Som en del av den årliga uppföljningen av plan-och bygglagen har Boverket gett Sweco i uppdrag att genom fördjupande intervjuer ta reda på hur de allmänna råden om friytor vid skolor och förskolor tillämpas i praktiken i kommunernas olika planeringsskeden. Frågorna omfattar dels hur kommunerna resonerar och förhåller sig till frågor kopplade till friytor vid skolor och förskolor samt om och hur de gjort egna ställningstaganden eller tagit fram egna rekommendationer. Utöver Boverkets allmänna råd om friytor (BFS 2015:1 FRI) har Boverket också tagit fram vägledningen Gör plats för barn och unga! (2015:8) 2 Genomförande Tillsammans med Boverket valdes 5 kommuner ut för att representera Sverige, geografiskt, och storleksmässigt, men också med avseende på där det fanns kunskap om ett aktivt arbete med friytor. Respondenterna inom respektive kommun var utvalda för att representera både översiktsplanering, detaljplanering och bygglovskede. Utvalda kommuner: Botkyrka, Göteborg, Malmö, Mariestad och Umeå. Frågorna som ställdes var till största del lika, men någon anpassning för respektive skede. Nedan följer exempel på frågeställningar. Fullständig intervjuguide bifogas rapporten (se bilaga 1) 1. Vilken är din yrkesroll och hur länge har du arbetat på kommunen? 2. Hur hanteras frågan om friytor i Översikt/detaljplaneprocessen/bygglovskedet? Ex: Avsättning av mark, utformning av mark, samutnyttjande? 3. Hur relaterar ni till Boverkets allmänna råd om friytor (BFS 2015:1 FRI)? 4. Har kommunen gjort egna ställningstaganden gällande friytor, tagit fram egna rekommendationer som planeringsriktlinjer för friytor vid skolor och förskolor? 5. Om ja, vilka i så fall? 6. Vad omfattar riktlinjerna? 7. Status på dokument där det finns inskrivet. 8. Vilket år är riktlinjerna antagna? 9. Finns det skillnader för ombyggnader och nybyggnader? 10. Skiljer sig resonemanget mellan förskolor och skolor? Fristående skolor /förskolor. 11. Upplever du att frågan är prioriterad i er kommun? Ex i planeringens olika skeden. 12. Vad är utmaningen i just er kommun för att säkerställa friytor för skolor och förskolor? 13. Har ni behov av ytterligare eller annan typ av styrmedel från Boverkets sida, för att underlätta arbetet med att säkerställa friytor för skolor och förskolor? 14. Har Du något att tillägga som är viktigt för er kommun i fråga om friytor som vi inte frågat om? 1(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Svarsfrekvens och tolkning Två till tre intervjuer per kommun genomfördes via telefon eller i direkt möte. I Umeå kommun hade enbart en person tid att svara på frågor under rapportens löptid. Två kompletterande intervjuer med en projektledare och en representant från Lokalsekretariatet för projektet Älvstaden genomfördes i Göteborg för att få ytterligare insikt i hur dokumenten tagits fram och används. Återgivningen från intervjuerna i den här rapporten baseras på tjänstemännens reflektioner och erfarenheter och bör ses som stickprov och förslag på hur PBL och Boverkets råd och vägledningar tillämpas och används inom specifika sammanhang. Utfallet bör inte ses som representativt för kommunerna eller landet som helhet. 3 Summering intervjuer 3.1 Botkyrka I Botkyrka har intervjuer skett med en person från kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Intervju har också gjorts med en person på tekniska förvaltningen som arbetar aktivt med frågan om friytor i detaljplaneskedet, inför bygglovskedet. Ytterligare en person från planavdelningen intervjuades. Representant för bygglovavdelningen har avböjt intervjutillfället med svarat att frågorna inte är aktuella för dem eftersom de jobbar med uppföljning av det som slagits fast i detaljplanen och PBL. Förskolor i fokus Kommunens tätorter omfattar flera typiska miljonprogramområden, där förtätning planeras, både med bostäder och med förskolor. Huvudfokus hos de svarande har varit förskolor då de är mitt i ett arbete där 13 befintliga förskolor från 1970-talet rivs och nya planeras på samma eller något utökade tomter. De innebär detaljplaneförändringar genom att verksamheterna går från en- till tvåvåningsbyggnader. De allra flesta förskoleprojekt sker helt i kommunal regi, de privata projekten är få. Det innebär att frågan om friytor främst är en intern kommunal diskussion, som sker mellan stadsbyggnadsförvaltningen, teknisk förvaltning och utbildningsförvaltning. Utemiljöer för förskolor är politiskt prioriterade, medan byggnaderna standardiseras allt mer. Förutsättningar och utmaningar I den översiktliga planeringen är det inte svårt att tillgodose behovet av friytor, sett till kvadratmetrar, däremot lyfts flera andra aspekter som kommunen brottas med. Den kuperade terrängen gör att placeringen av förskolor ibland blir svår. Här handlar det alltså om branter och berg som kräver sprängning för att kunna brukas. Verksamheterna själv önskar plana ytor, och även angöringen kan bli problematisk p g a terrängen emellanåt. Med sitt läge inom Storstockholm jämför exempelvis kommunens exploateringsavdelning sig emellan åt med Stockholms innerstad, där friytor är en stor utmaning att få till, men 2(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

flera av de intervjuade påpekar att de inte ser någon anledning att inte följa Boverkets rekommenderade ytor, samt att de för det mesta lyckas tillgodose behoven väl, särskilt i de aktuella projekt som rör nybyggnader på befintliga eller något utökade tomter. Generellt finns det mycket natur och mycket plats. Ett politiskt beslut om att alla förskolebarn ska få maten lagad lokalt, gör att nya förskolor byggs med tillagningskök, i vilket i sin tur kräver enheter om 10-12 avdelningar, ca 180 barn. Med en sådan skala är det svårt att tillgodose friytebehovet och samtidigt passa in ytan i ett befintligt sammanhang, inte minst i de miljonprogramsområden som Botkyrka kommun har flera av. Man uppskattar att en sådan skola behöver en tomt om ca 10 000 kvm. Det här är ett nytt beslut och man har ännu inte hittat sätt att hantera det. Andra aktuella frågor är om och hur ytor kan samutnyttjas eller delas. Det finns exempel inom kommunen på hur närliggande parker har setts som kompensation för att man inte fullt når upp till den rekommendation som Boverket anger i sina riktlinjer. Det är däremot inte okomplicerat och Parkförvaltningen är ofta negativt inställd till att iordningsställa ytor, inhägnade för förskolans verksamhet på sin mark. Dokument Botkyrka Från tekniska förvaltningens sida använder man en checklista. Den baserar sig på ett dokument som tagits fram åt Uppsala kommun och har hos Botkyrka utvecklats till att vara en blandning av manual och riktlinjer att förhålla sig till när utemiljön planeras och gestaltas. Den är ett internt arbetsdokument och används främst av tekniska förvaltningen, men även de som arbetar med detaljplaner refererar till den. Planavdelningen hänvisar till flera dokument som tar upp friytor. I samband med ombyggnaderna och de nya detaljplanerna för förskolorna har flera interna dokument tagits fram, men man tittar också på material från Södertälje kommun och Malmö stad. Förskoleutvidgning, synpunkter LA 2016-07-01 Grönytor runt förskolor och skolor i Botkyrka Rymlig friyta på förskolegårdar, folkhälsooch hållbarhetsperspektiv Reviderat lokalprogram vid ny-, om- och tillbyggnad av förskola Nyplanering av förskolor sammanställning av krav och behov Malmö: Friytor vid Förskolor och skolor Södertälje: Utökning av skolor och förskolor Funktionsprogram/checklista för förskolors och skolors 2 s Kartläggning, tips, stöd och inspiration, 24 s Utkast 2017-02-03, 5 s Revidering av tidigare material 2017-01-19, utbildningsförvaltningen, 7 s Tjänsteskrivelse 2016-09-29, 4 s Riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö, 24 s, ännu inte antagen version av dokumentet. Samhällsbyggnadskontoret, Södertälje kommun, 2014-10-01 Utbildningsförvaltningen och Tekniska förvaltningen, framtaget 3(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

utemiljö i Botkyrka kommun 2014-06-25, senaste reviderat 2018-01-10. Checklista för markprojektering 3.2 Göteborg I Göteborg har en översiktsplanerare på strategiska avdelningen intervjuats. Intervju har också gjorts med en planarkitekt på planavdelningen och med en bygglovsarkitekt på bygglovsavdelningen. För att få bättre insikt i ramprogrammet och arbetet med friyta i den täta staden gjordes även intervjuer med en person på Lokalsekretariatet och en person som arbetar med projektet Älvstaden. Friytor i en tät stad I Göteborg råder brist på mark för friytor, särskilt i den centrala staden. Man har ambitioner om att bygga tätt och konkurrensen om marken är hög. Det gör det svårt att få till friytor enligt rekommenderad storlek. I nu gällande översiktsplan från 2009 hanteras inte friytan på något tydligt sätt. Tanken finns att man ska arbeta in frågan om offentlig service som ett tematiskt område i nästa översiktsplan. Ambitionen är att inkludera nyckeltal och eventuell någon form av differentiering av riktlinjerna i förhållande till område och täthet. Visionen i projektet Älvstaden är att ta fram en färdplan för offentlig service som en vägledning i det fortsatta arbetet med att säkerställa ytor för bland annat förskolor och skolor. Strategiska avdelningen har fått i uppdrag att ta fram strategier för hur skolor och förskolor kan integreras i den täta staden med ambitionen att inte sänk exploateringsgraden mer än nödvändigt. 2014 tog Lokalsekretariatet fram ett ramprogram för förskole- /skolbyggnader där man inkluderat riktlinjer för friyta för förskolor och skolor. Dokumentet har inte varit på remiss hos planerande förvaltningar eller godkänts politiskt utan är tänkt som ett vägledande material i nya förskole- och skolprojekt i kommunen. I planering av området Älvsstaden har man 2015, med hjälp av en konsult, tagit fram arbetsmaterialet Förskolor, skolor och idrott i den täta staden där man visar på principer för friytor vid skolor och förskolor. Man tar också upp möjliga sätt att kompensera små friytor genom ex samutnyttjande. Under 2018 ska Lokalsekretariatet i samarbete med de kommande förskolenämnd och grundskolenämnd ta fram ett nytt ramprogram och planen är att detta då ska antas av kommunstyrelsen. Gränsdragningen mellan vad som ska ingå i olika planer och behov av ytterligare dokument är för närvarande under diskussion. I både översiktlig planering och på detaljplanenivå ser man stora utmaningar i konflikten mellan friyta och den täta staden. Det är svårt att prioritera friytor när det finns ett stort behov av bostäder och en ambition om att bygga tätt. Frågor om friytor verkar främst hanteras i översiktlig planering och detaljplanering. I intervju med bygglovshandläggare framkommer att man inte tittar på friytans storlek specifikt eftersom man förutsätter att man gjort en beräkning av ytor i detaljplaneskedet. Ramprogrammet anger målsättningen 35 kvadratmeter per barn i förskolan som nyckeltal vid planering. Man ser dock att det sällan blir så stora ytor i realiteten. I de täta delarna av staden har det byggts förskolor med väldigt små friytor. Det framkommer att ramprogrammet anses vara tydligt i sina 4(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

ambitioner men att dessa inte följs i praktiken. Det finns dock i planeringsskedet en praxis att inte gå under 20 kvadratmeter per barn i förskolan, 15 kvadratmeter per barn för yngre skolbarn och 10 kvadratmeter per barn för äldre skolbarn. Ökat intresse Det finns ett större intresse för frågan om friytor i skolor och förskolor nu än vad som har funnits innan. Man ser idag ett stort intresse för lokalförsörjningen till skolor och förskolor generellt men att frågan om friyta i förhållande till andra intressen ändå upplevs som för lågt prioriterad. I byggnadsnämnden efterfrågas regelbundet information kring uppdraget om förskolor och skolor. Frågor ställs ofta angående avsteg från ramprogrammet och hur man motiverat dessa. Avsteg från ramprogrammets rekommendationer om friytans storlek görs ofta, särskilt i de centrala delarna av staden. Det är bara i undantagsfall som man når upp till ramprogrammets ambitionsnivåer. Det pratas mycket om barns behov i centrum och barnkonventionen, men när det kommer till konkreta siffror om storlek på ytor och kostnader för dessa så är det inte lika lätt att driva frågan om friytor. Det blir ofta en tydlig målkonflikt som till slut måste landa i ett politiskt ställningstagande. Ofta blir då barnens behov utkonkurrerade av till exempel krav på hög exploatering. Utmaningar I den täta staden begränsas möjligheterna av det faktiska utrymmet. Man kan se problem i att det i områden med hög täthet ofta bara rymd lösningar där man får enheter som bara rymmer 1-2 avdelningar. Även om man uppfyller rekommendationerna för friytan vill kanske inte verksamhetsutövaren och lokalförvaltningen bygga då de anser att det blir för dyrt att driva så små enheter. Om man i den riktigt täta stadsmiljön tvingas att bygga mindre enheter kan man fundera kring vem som ska bekosta den förhöjda driften. En av de intervjuade lyfter frågan om vem som bör betala för att man vill ha en tät stad. Är det förskoleförvaltningen, eller ska den täta staden kompensera för dessa ökade kostnader? Ofta uppkommer även diskussioner om lösningar som känns tveksamma, som till exempel skolgård på tak eller förskolegårdar i kringbyggda kvarter. Det blir ofta bristfälliga miljöer på olika sätt, till exempel dåliga vind- eller ljusförhållanden. Den stora utmaningen är att uppnå en samsyn gällande behoven av friytor, menar man. Det behöver finnas en gemensam förståelse för hur ett visst antal lägenheter genererar en viss friyta som borde lyftas bort från exploateringen. Man konstaterar att arbetet med att identifiera dessa behov av offentlig service behöver göras tidigt för att lyckas. Ett stort tryck på att få fram bostäder har gjort att planeringen för förskolor och skolor har kommit i skymundan. För att lösa den akuta situationen har man under en tid använt sig av tillfälliga bygglov och paviljonger, varav några på parkmark. Man ser att det framöver kan skapa problem då dessa inte kan vara kvar hur länge som helst och många inte kan anses som lämpliga för att göra permanenta. Att ta fram en ny förskola kan ta lång tid. Finns det inte en tomt får man räkna med att det tar cirka 8 år tills man har en färdig förskola. Eftersom det bara är möjligt att förlänga tillfälliga bygglov i 15 år börjar det brinna i knutarna för att hinna hitta ersättningar för de paviljongerna man placerade ut för att täcka det tidigare behovet. I intervjuerna framkommer att man för en diskussion angående differentiering av riktlinjer för friytor utifrån stadens täthetsgrad. Man menar att olika förutsättningar för utrymme kräver en flexibilitet i resonemanget kring friyta. Även möjlighet till kompensationsåtgärder och samutnyttjandelösningar är något som man gärna vill kunna använda sig av. Ett 5(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

resonemang kring dessa frågor är något man saknar i Boverkets material. Man önskar också inkludera resonemang kring friytor på tak och de speciella förutsättningar som kan uppstå kring till exempel vindförhållanden. Dokument Göteborg Ramprogram för förskole- /skolbyggnader Lärmiljöer som inspirerar och stödjer lärandet version 3.0 (2014) Omfattar totalt 33 sidor. Frågor om utemiljö behandlas på sammanlagt 2-3 sidor. Dokumentet är framtaget i samverkan mellan Lokalsekretariatet, Lokalförvaltningen och center för skolutveckling. Avses att fungera som stöd och vägledning för stadsdelsförvaltning och lokalförvaltning vid byggprojekt och fastighetsförvaltning inom förskola och skola i kommunen. Den behandlar förskole- och skolfrågor i stort och innehåller till största del riktlinjer som gäller inomhusmiljö. Det finns några avsnitt som tar upp vikten av en god utemiljö. I kapitel 3.1 Nyckeltal och behov fastställer man att; Utifrån barnperspektivet uppmärksammas speciellt att yta för utemiljö tillgodoses. (sida 14) Ramprogrammet förordar en uppdelning mellan förskola, årskurs f-3 och årskurs 4-9. En målsättning för förskolebarns utemiljö är 35 m 2 /barn, 20 m 2 för yngre barn i skolan och 15 m 2 för äldre barn i skolan. (sida 14) Man tar upp verksamhetens ansvar att genomföra en barnkonsekvensanalys utifrån det verktyg som stadsbyggnadskontoret tagit fram. I detta sammanhang nämns inte friyta uttryckligen men kan förväntas vara en del av analysområdet Byggnad och plats. I resonemanget kring lärmiljö och kopplingen till läroplanen finns ett kort avsnitt om utemiljö med exempel på vilka pedagogiska inslag som är önskvärda att inkludera. I utomhusmiljön ska det finnas plats för lek och rörelse, att kunna klättra, springa och dansa. Det är också bra om man kan utforska kraft och rörelse, till exempel friktion, tryck, volym, hävarmar och magnetism. Det är också bra om man kan; - se årstidernas växlingar - ha möjligheter till källsortering - ha en plats för framträdanden (alternativt i närmiljön) (sida 17) För arbetet med koppling mellan utemiljö och läroplan hänvisar man till en bifogad mall med ett kort exempel på hur denna kan användas. När det kommer till utformning av friytor i förskola och skola pekar man ut fyra fokusområden; situationer i social gemenskap, aktivera alla sinnen, ge plats för rörelse och stimulera kreativitet. Beskrivningarna av vad dessa områden omfattar är korta och övergripande. Det är viktigt att miljön ger upplevelser och inbjuder till roliga aktiviteter (sida 21) Miljön ska inbjuda till skapande och erbjuda en variation av skapandematerial (sida 21) 6(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Man pekar även kort ut vissa specifika kvalitéer som viktiga såsom naturmaterial, skugga, tillgänglighet och belysning. I detta sammanhang tar man också upp idéer om hur investeringar i utemiljön kan fördelas över tid. Det är ur verksamhetssynpunkt önskvärt att kunna skjuta på investeringar i utemiljö så att förskolan/skolan får en chans att växa in i vilket behov som faktiskt föreligger med den verksamhet som man bedriver. Man har då också möjlighet att få till en bra barn- och elevmedverkan. Det är viktigt med en dialog mellan stadsdelsförvaltningen och lokalförvaltningen om hur gården ska användas och hur den ska skötas (sida 21) I text som främst rör inomhusmiljö finns även kortfattade riktlinjer för ljudmiljö på gården. Förskolor, skolor och idrott i den täta staden. Kvaliteter och principlösningar vid planeringen av den täta staden med barnets behov i fokus. Ett projekt inom Älvstaden. (2015) Omfattar totalt 68 sidor. Rapporten är framtagen av en extern konsult i samarbete med kommunen. Avsikten anges ha varit att ta fram kunskapsbaserade kvaliteter och principer som ska fungera som ett underlag för bedömning och ge vägledning i planeringssituationer samt vara ett diskussionsunderlag i arbetet med planering av den täta staden. Man poängterar att det är ett internt arbetsmaterial som inte kan jämföras med ramprogrammet. Detta dokument innehåller riktlinjer för storlek på friytor och exempel på hur man kan kompensera för mindre ytor genom samutnyttjande av intilliggande mark. 3.3 Malmö I Malmö har intervju genomförts med en översiktsplanerare på strategiavdelningen. Intervju har också genomförts med en planarkitekt som arbetar med detaljplaner på stadsbyggnadskontoret. För att få svar på hur man arbetar med frågan på bygglovssidan har vi intervjuat en bygglovsarkitekt. Malmö har haft ett stort tryck på utbyggnaden av förskolan under de senaste 10 åren och är nu även inne i en intensiv utbyggnadsfas även för grundskolan. För att kunna lösa nuvarande situation på sikt och undvika tidigare missar i planeringen har man nu utvecklat arbetet långsiktigt med dessa frågor utifrån ett strategiskt perspektiv och bland annat tagit fram dokumentet Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö. Arbetet omfattar markbehov för all typ av offentlig service där friytor för förskolor och skolor är en viktig del. På översiktplanenivå handlar arbetet med friytor mest om att reservera tillräckligt stora totala ytor på rätt plats. I detta skede behandlar man inte innehållet på ytorna men kan till viss del ta hänsyn till markens kvaliteter, buller, tillgång till kommunikationer eller närheten till parkmark. Det finns tydliga ambitioner om att lokalisera skolor nära kommunikationer och park. Huvudprincipen är att alla verksamheter ska sträva efter ökat ömsesidigt samutnyttjande. Men det förutsätter ändå en bedömning från fall till fall då samutnyttjandet ska ske på ett sätt som fungerar för kärnverksamheten. Intilliggande parkmark ses generellt som en bonus som inte kan räknas in i friytan. Även ur stadsbyggnadssynpunkt anses en samlokalisering vara positivt då det skapar upplevelsen av ett större grönt område. 7(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Malmö stad har även tagit fram dokumentet Friytor vid förskolor och skolor som ställer krav både på friytornas storlek och innehåll. Detta är baserat på Boverkets allmänna råd samt tidigare interna dokument och PM. Detta används framförallt i detaljplaner och bygglovsskeden. Planering för friytor Malmö har en ambition att förtäta staden för att undvika att bygga på omkringliggande åkermark. I centrala lägen och täta utbyggnadsområden med hårt exploateringstryck är det svårt att få till friytor enligt kommunens ambitioner då konkurrensen om marken är stor. I arbetet med detaljplaner utgår man från kommunens riktlinjer och önskemål från grundskole- eller förskoleförvaltningen för beräkning av storlek på planerad fastighet. Då enheterna generellt är större nu än tidigare behövs också större sammanhängande ytor. Det kan vara svårt att veta hur stora enheter man ska planera för då det inte är ovanligt att behovet ändras i ett annat skede. När man i en detaljplan har planerat för en förskola med 6 avdelningar och det sen visar sig att verksamheten har behov av 8 avdelningar kan det vara svårt att lösa frågan om friyta. Under en period har man försökt att styra ganska hårt med schablonberäkning, anpassad byggrätt och krav på minsta antal kvadratmeter friyta totalt. Det finns tveksamheter om lagstödet för detta sätt att styra och osäkerhet kring resultatet då man inte kan styra antalet barn i detaljplanen. Man har därför frångått att kräva totalt antal kvadratmeter friyta och försöker hitta andra sätt att säkerställa tillräckliga ytor för utevistelse. Genom att styra byggrätten kan man tvinga fram byggnader i två eller tre plan och därmed öka friytan på mark. I Malmö pågår också en diskussion om huruvida man ska skilja på skola (S) och förskola (S 1 ) i detaljplaner för att värna om förskolans behov. För att påverka innehållet på friytan arbetar bland annat med att begränsa andelen hårdgjorda ytor och krav på marklov för att fälla träd. Det finns ett stort intresse av att bevara befintlig vegetation generellt men även här är det otydligt om det finns lagstöd för att kräva bevarande eller återplantering. Friytefrågan är en levande fråga i kommunen. Den är politiskt prioriterad och debatteras ofta. I diskussionerna märks en stark koppling till frågor om trafik och parkering. Ofta blir det konflikt mellan dessa intressen. Ibland kan diskussionerna tendera att handla mer om ideologi och politik än om den verkliga situationen. De intervjuade upplever att det är stadsbyggnadsförvaltningen som strider mest för friytor i skolor och förskolor. I Malmö ställer man krav på både yta och innehåll i prövning av bygglov. Storleken på friytan landar oftast mellan ambitionsnivå och miniminivå. Kommunen gör en beräkning av lekvärdesfaktor med hjälp av ett verktyg som man själva tagit fram som ingår i dokumentet Friytor vid förskolor och skolor. Om gården inte uppfyller 3,0 poäng blir det i regel omtag för att hitta lösningar och skapa kvalitéer. Dokument Malmö I Malmös senaste förslag till översiktsplan (2017) nämns friyta när man talar om strategier för samhällsservice. Då handlar det främst om att tillgodose tillräckligt stora ytor samt ge förutsättningar för samutnyttjande. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö (2016) Benämns som ett långsiktigt styrdokument som används i den fysiska planeringen för att bättre tillgodose kommande behov av samhällsservice i Malmö. Här beskrivs principer för 8(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

ökat samutnyttjande och planering för samhällsservice i stort. Man definierar också specifika riktlinjer för olika typer av service där förskola och grundskola. Friytor vid förskolor och skolor. Riktlinjer från Stadsbyggnadsnämnden i Malmö (2016) Omfattar totalt 23 sidor. Dokumentet med dess riktlinjer och bilagor är avsett att användas som stöd i detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Det är godkänt av stadsbyggnadsnämnden 2016-08-26. Dokumentet börjar med ett klargörande av syftet med riktlinjerna och hur det är tänkt att användas i de olika planeringsskedena. Själva riktlinjerna omfattar detaljerade beskrivningar om kraven på friytan vid skolor respektive förskolor. Man beskriver krav på ytornas storlek, möjlighet till friyta på tak, ljud och ljusförhållanden, terräng och vegetation, koppling till byggnad, komplementbyggnader samt parkering och angöring. Malmö har definierat en ambition om friyta utomhus på 30 kvadratmeter/barn i förskola och 15 kvadratmeter per elev i grundskolan. Avsteg från denna ambition kan göras vid hårt exploateringstryck i tät stadsbebyggelse med tillgång till park inom 500 meter. Under vissa omständigheter kan man då acceptera en friyta på 25 resp. 12 kvadratmeter per barn i förskola respektive skola. Man beskriver tydligt vilka villkor som ställs för att kunna göra dessa avsteg. Bland annat ska en lekvärdesfaktor/friytefaktor på minst +3,0 uppfyllas vid bygglov. Lekvärdesfaktor och friytefaktor är en beräkning för bedömning av kvaliteter på förskole- respektive skolgård. Detta används som ett planeringsverktyg i detaljplaneskedet samt ett analysverktyg för bygglovsgranskning och bifogas som bilaga. Beräkningen beskriver och bedömer önskvärda kvaliteter såsom friyta, zonering, vegetation och topografi, integrering av lekutrustning i landskapet, möjlighet till förståelse av sin omvärld samt samspel mellan ute och inne. Tydliga ställningstaganden finns även gällande friytans placering. Avsteg från att friytan ska ligga i direkt anslutning till förskoleverksamhetens lokalers entréer är inte möjligt (sida 10) Skolverksamhetens yta ska hanteras inom fastigheten och ligga i direkt anslutning till verksamhetens lokaler I beskrivningen av utformning av friytan hänvisas till PBL och de allmänna råden. Friytan ska enligt PBL allmänna råd, vara så rymlig att det går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden utan risk för omfattande slitage. Skolgården ska upplevas grön och varierad och inbjuda till olika typer av aktiviteter. Sol- och skuggförhållanden ska vara goda och det ska finnas vindskydd Hänvisning finns även till Boverkets vägledning Gör plats för barn och unga. Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet bifogas som bilaga. 9(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

3.4 Mariestad I Mariestad har intervju genomförts med en planarkitekt som hanterar både detaljplanefrågor och översiktsplanering, inom kommunen. Från bygglovavdelningen har en arkitekt intervjuats. Flera skolor har byggts på senare år, liksom detaljplaneförändringar för ombyggnationer av förskolor, inom kommunen. Generellt är tillgången till yta inget problem i Mariestad. Det finns plats, både i anslutning till skolor och förskolor och gott om natur inom och nära tätorten, att röra sig ut i. På grund av detta har inga lokala ställningstaganden behövt göras för att driva arbetet med friytor vid skolor och förskolor. Det råder en samsyn mellan planeringsinstanserna och verksamheten om att det ska ordnas bra ytor att röra sig på för förskole- och skolbarn. Däremot beskrivs planberedskapen som dålig, från bygglovhåll. De förväntas godkänna större avvikelser snarare än att en ny plan tas fram. I friytefrågorna görs en bedömning från fall till fall. De råd och den vägledning som Boverket tagit fram används, men har inte behövts lyftas som argument hittills. Bygglovenheten hänvisar till en bok som samlar byggregelverket, kallad Uggleboken och ges ut av Lagtexten AB. Den redogör överskådligt för Boverkets allmänna råd och hänvisar till bl a PBL Kunskapsbanken. Kvadratmetrarna är ofta inte svåra att få till, det är att säkerställa kvaliteten inom kvadratmetrarna som är utmaningen. Både vad det gäller gestaltning och att kvaliteten kan upprätthållas över tid, genom smidig drift. Från bygglovenheten menar man att det ibland kan bli för stort fokus på storlek och att man därmed riskerar att tappa de andra kvaliteterna. Andra förvaltningar är duktiga på att titta på det mätbara, vilket gör att planeringsenheterna starkare får driva frågorna om de andra kvaliteterna. Samarbetet mellan plan- och bygglovenheterna (som tillhör olika förvaltningar i Mariestad) har blivit mycket bättre de senaste åren, vilket göra att frågan och medvetandenivån om friytor tas upp tidigare i projekten. Det förekommer samutnyttjande, där förskolor använder parker nära som kompensation för att friytestorlek inte helt kan uppnås på tomten, men här lyfts risken med att planen som omfattar parken, över tid kan förändras och bebyggas, vilket gör att de villkor som togs med i bygglovbedömningen inte längre uppfylls. Den sortens lösningar är svåra att garantera över tid, menar man. Utmaningen ligger i att vara vaken för när friytorna kan bli ett problem och se till att frågan lyfts i rätt skede. 3.5 Umeå Umeå har haft extra mycket att göra under perioden för intervjuer och endast en tjänsteman, en planarkitekt, har haft möjlighet att svara på frågor. 10(17) Umeå är en växande kommun där de har satsat mycket på bostadsbyggande på de senaste åren. Nu ökar behovet av förskolor och skolor och en av kommunens utmaningar är att håll jämna steg med planeringen av dessa för att slippa att bussa barn mellan olika delar av staden. En annan utmaning ligger i att passa in förskolor i befintliga strukturer. PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Respondenten beskriver hur de använder framför allt vägledningen i planbeskrivningen och att den är ett gott stöd för att förklara varför olika ställningstaganden görs. Den fungerar väl, som inspiration. De använder de rekommenderade ytorna som ungefärliga för att skaffa sig en insikt om vilka ytmässiga utmaningar en detaljplan har. Om de rekommenderade friytorna inte kan nås diskuteras om det finns park nära eller om det går att hitta kvalitetshöjande åtgärder inom tomten. I Umeå är snön en faktor som ofta lyfts som en kvalitet för friytorna. Hur en mindre yta kan kompenseras är däremot svårt att säga, menar man i Umeå. Det sker en bedömning från fall till fall för att avgöra möjligheten att använda parker, eller skapa nya kvaliteter. I ett fall har man löst skolgården på andra sidan en gång och cykelväg. Ju större barn desto lättare är det att hitta alternativa lösningar, anser man. Samutnyttjande, med friytor i parker förekommer, men avdelningen för gator och parker är inte alltid förtjusta i att räkna in parker som en del av förskolors utemiljö. Slitaget ökar och eftersom ytan kan behöva hägnas in, upplevs den som mindre tillgänglig för andra. Samarbetet med andra planeringsnivåer eller förvaltningar inom kommunen fungerar bra, men det är ofta endast i konkreta fall som frågan om friytor tas upp. När det inte finns något problem, blir det ingen diskussion. Ur politiskt perspektiv är barnperspektiv och tillgänglighet frågor som prioriteras och lyfts ofta, men från planavdelningens håll upplevs det som att många goda föresatser kommer bort på vägen. Några av dem är väl pålästa och insatta, men kunskapen behöver nå ut till politiken så att det finns mer bakgrund än bara kvadratmetrar, menar man. Det är också något som Umeå efterlyser, material som lätt kan vidarebefordras och göras tillgängligt för exempelvis politikerna, gärna digitalt. Dokument Umeå En kollega till respondenten i Umeå har hänvisat till material från Karolinska Institutet, ett material som fanns före Boverkets vägledning. Forskningsprojektet Scamper behandlar exempelvis andel kuperad och bevuxen yta, samt himmelsvyer. Materialet från projektet ligger även till grund för Boverkets allmänna råd. I kommunens översiktsplan nämns barns utemiljö enbart som viktig för inlärning, medan förvaltningen för Miljö & Hälsa använder en checklista. 2007 togs ett funktionsprogram för förskolor fram och en del behandlar just utemiljöer. Här tas inga absoluta krav på storlek upp, det viktiga är den totala bedömningen av tomten. Den intervjuade lyfter att programmet bland annat innehåller fem exempel på hur man kan lösa utemiljön med olika förutsättningar. Ihop med Boverkets vägledning är ovanstående de dokument som används av planavdelningen i Umeå. 3.6 Översikt, lokalt använda dokument Dokument som kommunerna tagit fram eller hänvisar till i intervjuerna, förutom Boverkets material. 11(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Botkyrka Göteborg Förskoleutvidgning, synpunkter LA 2016-07-01 Grönytor runt förskolor och skolor i Botkyrka Rymlig friyta på förskolegårdar, folkhälsooch hållbarhetsperspektiv Reviderat lokalprogram vid ny-, om- och tillbyggnad av förskola Nyplanering av förskolor sammanställning av krav och behov Malmö: Friytor vid Förskolor och skolor Södertälje: Utökning av skolor och förskolor Funktionsprogram/checklista för förskolors och skolors utemiljö i Botkyrka kommun Ramprogram för förskole- /skolbyggnader Förskolor, skolor och idrotten i den täta staden, 2 s Kartläggning, tips, stöd och inspiration, 24 s Utkast 2017-02-03 Annelie Svanold, 5 s Revidering av tidigare material 2017-01-19, utbildningsförvaltningen, 7 s Tjänsteskrivelse 2016-09-29, 4 s Riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö, 24 s, ännu inte antaget material Samhällsbyggnadskontoret, Södertälje kommun, 2014-10-01 Utbildningsförvaltningen och Tekniska förvaltningen, framtaget 2014-06-25, senaste reviderat 2018-01-10. Checklista för markprojektering 2014, 33 s, frågor om utemiljö behandlas på 2-3 s Älvstaden, vägledning till kvaliteter och principlösningar, 2015, 68 s Malmö Översiktsplan 2017 Plan för samhällsservicens 2016 markbehov i Malmö Friytor vid skolor och förskolor, Riktlinjer från stadsbyggnadsnämnden i Malmö, 2016, 23 s. Godkänt av stadsbyggnadsnämnden Mariestad Lagtextens byggregler Översikt av PBL, PBF, BBR m fl, Umeå Funktionsprogram förskola, 10-06-21 ges ut av lagtexten AB 12 sidor, en del av Funktionsprogam förskola, Umeå kommun, framtaget av samhällsbyggnadskontoret /Fastighet och Samhällsbyggnadskontoret/ Miljöoch hälsoskydd, samt White arkitekter. 12(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

4 Diskussion Här nedan lyfts några av de aspekter som varit återkommande i de intervjuades svar. Prioriterad fråga I samtliga kommuner arbetar kommunerna med frågan, men i några av dem upplevs frågan som mer prioriterad, även utanför bygglovs-, detaljplane- och översiktsplanearbetet. I Malmö, Göteborg och Botkyrka, har dokument tagits fram. Arbetet i Göteborg kan beskrivas som att de är mitt i processen utvecklar sätt att hantera frågan och skapa samsyn om den. Här finns en vilja att komma vidare och utveckla det strategiska arbetet med friytor. Barnen är viktiga, men i praktiskt genomförande, med prislapp, blir det svårare att driva frågan. Då sker en förhandling och kraven ifrågasätts. Samtidigt befinner sig Göteborg mitt i en process där förståelsen ökar i de politiska leden och vikten av att planera för det, långsiktigt. För att hitta formerna för sitt arbete tittar man bland annat på hur Malmö har gjort. I Malmö finns stor kunskap och hög medvetenhet. Arbetet med riktlinjerna har pågått under flera år. I diskussioner kan det ibland dock bli en fråga som handlar mer om ideologiska ställningstaganden än om den verkliga situationen. I Botkyrka har lokalförsörjningsenheten under flera år arbetat aktivt med utemiljön och först på sistone hittat stöd hos planerarna, som beskriver att frågan förmodligen kommer att ta större plats framöver, ju mer förtätning som sker inom kommunen. Även Botkyrka tar sin inspiration från Malmö och deras dokument. Fysiska förutsättningar påverkar fokus Kommunernas arbete med friytor påverkas av de fysiska förutsättningar som finns inom kommunen. Svårigheter att få till goda ytor, som i de stora städerna Malmö och Göteborg, har drivit fram lokala riktlinjer och ställningstaganden och, som i Malmös fall också gjort det till en politisk fråga. Tillgång till parkmark och natur styr också hur förskolor och skolor kan placeras. Fokus över tid Hur länge frågan har varit aktiv spelar också roll. I Malmö märks att frågan har haft stort fokus under lång tid. Man har hunnit med att ta fram bearbeta och uppdatera egna riktlinjer i flera omgångar. Att friytan behandlas i ett eget dokument som dessutom är förankrat politiskt ger en tydlighet i kommunens intentioner. Ett liknande fokusskifte skedde även i Botkyrka där man berättar att genom att börja formulera riktlinjer har de fått en ökad medvetenhet och kunskap om behoven och utmaningarna. Politisk förankring Politisk förankring av friytor skapar skillnader i status på dokument. Politiskt tagna eller inte göra att de får olika gehör /genomslag. I Malmö finns en samsyn inom 13(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

kommunen, vilket skapar tydlighet genom alla led. I Botkyrka hänvisar de intervjuade till att politikerna saknar kunskap om friytors värde, utöver en kvadratmetersiffra. I Göteborg är ramprogrammet inte politiskt förankrat än, men har hög status. I samband med att man ser över och reviderar dokumentet tänker man sig att det ska tas upp politiskt. Stora enheter försvårar Av ekonomiska skäl vill exploateringskontor och verksamheter bygga stora förskolor. Förr var det vanligt med förskolor med 2-4 avdelningar men de intervjuade berättar att nu vill man bygga minst 6 avdelningar per enhet, exempelvis i Malmö. Där finns exempel på planerade förskolor med upp till 15 avdelningar och i Botkyrka har det politiskt slagits fast att alla förskolor ska ha eget tillagningskök så att barnen kan äta mat som är lagad på plats. Det gör att enheterna behöver vara ca 10 st för att det ska bli ekonomiskt försvarbart med köket. Där lyfter man frågan om det är rimligt att tänka 40 kvadratmeter friyta per barn. I Göteborgs tätaste stadsdelar finns sällan ytor för stora enheter och då behövs det istället fler mindre förskolor. Små förskoleenheter är dyra, men lättare att hitta tomter till i en tät stat. Vem tar de ökade kostnader för drift av små enheter? Att möta behoven rätt Trycket på att bygga fler förskolor är stort i Göteborg och Malmö. Paviljonger med tillfälliga bygglov får täcka upp akut behov. Flera av dem har nu stått så länge att mer permanenta lösningar behövs. Det förekommer också att behoven av förskoleplatser ändras över tid, exempelvis att flera barn än beräknat börjar gå på en förskola och därigenom ökas slitaget på den friyta som från början ansågs tillräcklig. I Botkyrka tittar man på lösningar för att hantera skiftande behov. Något som byggts som förskola har redan från början förberetts för att kunna omvandlas till lågstadium när behovet i området skiftar. Byggnaden skulle sedan kunna fortsätta att möta senare behov och sedan åter fungera som förskola ett par år senare. Med friytor dimensionerade för förskolebarn möts även de äldre barnens behov. Motstridiga direktiv Flera kommuner tar upp exempel där motstridigheter mellan förvaltningar eller framtagna policys berör friytor. Ett exempel är det politiskt tagna beslutet om tillagningskök i alla förskolor som tvingar upp storleken på enheterna och därmed friytorna. Parkeringspolicys kontra friytepolicys, talar flera kommuner också om. Flera kommuner talar om att det satsats mycket på bostäder under de senaste åren och att de därför ligger efter med förskolesatsningar. Det finns också exempel där byggandet av förskolor med sina friytor ställs mot förtätning av 14(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

bostäder. Där frågan om offentlig service har funnits med tidigt i planeringen är det lättare att hitta plats för förskolorna och deras friytor. Ofta hittar kommuner friytelösningar som känns acceptabla och fler svaranden säger att det handlar om att titta på fall till fall, det finns inga generella påståenden om hur frågan hanteras. Flera av de intervjuade tar också upp att det är stadsbyggnadsförvaltningen som driver frågan, framför allt om friytornas storlek. I de stora städerna där det är ont om förskoleplatser är fokuset från utbildningsförvaltningen framför allt på kapaciteten, att få plats med barn på avdelningar och det ses som viktigare än att tillgodose friytebehovet. Vägledningens ytrekommendationer I Malmö har man lokalt lagt fast en miniminivå på 25 kvm för förskola, men 30 som ambition. Motsvarande miniminivå är 12 kvm för skolbarn, men med 15 som ambition. Andra krav måste uppfyllas för att man ska få lägga sig nära miniminivån. Miniminivåerna kommer från bedömningar om när slitaget blir så hårt att ytans kvalitet som helhet försämras. I Göteborg är praxis att inte gå under en viss yta, som är 20 kvm /barn i förskolor, även om man har ambitionen om 35kvm, nås den endast i undantagsfall. Motsvarande siffror för skolbarn är uppdelad på 15 kvm för yngre skolbarn och 10 kvm för äldre skolbarn. Det kan också beskrivas som att det finns en önskvärd nivå och en miniminivå. Ytfrågan ses som en viktig kvalitetsfaktor i arbetet med Älvstaden. I Botkyrka beskriver man att ambitionen är 40 kvm per förskolebarn, men att man tittar på fall till fall. Ibland blir det något lägre, men sällan närmare 30kvm. Umeå ser de rekommenderade ytorna som ungefärliga för att skaffa sig en insikt om vilka ytmässiga utmaningar en detaljplan har. Om de rekommenderade friytorna inte kan nås diskuteras om det finns park nära eller om det går att hitta kvalitetshöjande åtgärder inom tomten. I Mariestad ser man inga problem med att uppfylla rekommendationerna, utan pekar istället på utmaningen att säkerställa kvaliteten inom kvadratmetrarna och att upprätthålla den över tid. Kompensationsåtgärder I Malmö har man en modell där en friyta samlar poäng för att komma upp i en viss lekvärdesfaktor, som de upplever fungerar väl. För liten friyta kan däremot inte kompenseras med andra kvaliteter. I Göteborg förekommer kompensationsåtgärder om ytan ligger på en miniminivå. I Älvstaden ser man över hur kvalitéer som ljus, topografi, mm vägs samman, jämte ytan som parameter. Man sneglar på lekvärdesfaktorarbetet från Malmö Stad. 15(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Botkyrka kommun använder ogärna kompensationsåtgärder, de vill i möjligaste mån nå Boverkets ytrekommendationer och diskutera kompensation enbart som en nödåtgärd. Barnen i planeringen Göteborg pekar på en tydlig målkonflikt där alla är överens om barnens behov av friyta och håller med om att en rekommendation på 35 kvm är önskvärd, men när det kommer till faktiska prioriteringar är det svårt att driva frågan om barnens behov. I Malmö är det också självklart att barnen ska få ta plats, men hur mycket plats ska de få ta? I Botkyrka finns det en uttalad satsning på förskolors utemiljöer och inte minst folkhälsoperspektivet är ett starkt argument för att skapa goda miljöer. Friytorna i bygglovskedet I Göteborg beskriver man det som att man enbart tittar på om bygglovet följer detaljplanen och eftersom friytorna beräknas där är det inget som det läggs mer fokus på. På bygglovavdelningen i Malmö är man väl insatt i frågan om friytor och resonerar om storlekar och lekvärdesfaktor, och eftersom det finns politiskt antagna dokument är deras direktiv tydliga. Även på Mariestads bygglovavdelning diskuteras friytorna aktivt, medan Botkyrka avböjde intervjun med motivet att de enbart arbetar efter det som är fastlagt i detaljplan och PBL. Samutnyttjande Det förekommer ofta ambitioner till samutnyttjande men resonemanget skiljer sig något mellan kommunerna. Malmö ser till exempel samutnyttjande av parkmark främst som en bonus som inte kan räknas in i friytan och arbetar med att placera skolor och förskolor nära parker. I Göteborg ses det som en kompensationsåtgärd när ambitionen inte nås på tomten. I Göteborg nämns också samutnyttjande av olika slag, ex att skolor och förskolor samutnyttjar friyta, eller att delar av friytan för en förskola skulle kunna ligga på ett tak. Från parkförvaltningarnas sida möter förskolors önskemål om att använda parken som friyta motstånd i Umeå och Mariestad. Invändningarna grundar sig i att slitaget ökar och att ytan riskerar att upplevas som mindre tillgänglig för andra om den hägnas in. Det finns också en risk att om förskolan räknar in friyta på annan plats och den marken sedan bebyggs, uppfyller inte längre förskolan det som engång i tiden var ett villkor för att beviljas bygglov. Från verksamhetshåll innebär friytor någon annanstans att personal måste följa med barnen när de ska vara ute. Med större barn bedöms de i vissa fall själva kunna ta sig till friytor i närheten. 16(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR

Vägledningar och stöd från Boverket: Generellt sett utgör det material som finns ett gott stöd i arbetet med friytor. Särskilt vägledningen lyfts eftersom den på ett annat sätt ger argumentation för ställningstaganden för friytor. Däremot varierar kunskapen om vad vägledning innehåller mellan de olika svarande. Några av de synpunkter och önskemål som framkommit är: Stödet skulle kunna utvecklas och rekommendera olika förutsättningar i olika tät stad Flera kommuner efterlyser kortare sammanfattande stycken, ex en vägledningslathund eller material som lätt kan skickas till ex politiker. Tydliga argument för att nå vissa nivåer, gentemot utbildningsförvaltning, exploatering och fastighetskontoret. Vad baseras ytorna på? Varför ska de väga tungt? Aspekter för vindförhållanden, ex när friyta är på tak Sätt att styra kvaliteter i detaljplaner, ex bevarande/återplantering av vegetation. Otydligt om kraven kan ställas i detaljplanen Vägledningen har ett bra innehåll och är fullmatad, men hur kan man göra den lätt sökbar online? Då kan den också uppdateras med aktuella exempel på lösningar från olika delar i landet. Främst bygglov efterlyser krav snarare än råd, för att det ska kunna var ett verktyg i deras bedömningar. 17(17) PLABYG 30 FRIYTOR VID SKOLOR, FÖRSKOLOR