Närstående i palliativ vård

Relevanta dokument
Närstående i palliativ vård

När mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Samtal med den döende människan

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Mediyoga i palliativ vård

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Arbetsmiljö för doktorander

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

KOMPETENSBESKRIVNING AVANCERAD NIVÅ

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

PALLIATIV VÅRD I HEMMET

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Barn och unga i palliativ vård

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning

Min vårdplan introduktion och manual

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Bilaga 1. Artikelmatris

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Arbetsmiljö för doktorander

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Questionnaire for visa applicants Appendix A

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

PERSONCENTRERAD VÅRD I ETT HOSPICE De 6 S:n som stöd

Att vara syskon till en bror eller syster med en allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning Barn av vår tid, 17 mars 2011

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Döendet. Palliativa rådet

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Palliativ vård talare

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Patientsäkerhetsberättelse

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Transkript:

Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal Bräcke högskola Vårdutvecklingsledare och Forskare, Capio ASIH och Palliativ vård, Dalens sjukhus anette.alvariza@esh.se

Idag Närståendes situation CSNAT Carer Support Needs Assessment Tool

Livet kan förändras mycket påtagligt när någon som står en nära blir obotligt sjuk och döden förväntas inom en nära framtid.

Ett systemiskt förhållningssätt

Att vara närstående Förändrade roller i familjen. Rollen som vårdare, stort ansvar idag, resurs Livet anpassas ofta till den som är sjuk. Det personliga utrymmet minskar och det egna livet pausas. Ökad trötthet och minskad ork gör det svårt att orka engagera sig i livet utanför familjen. Svårt att hinna. Andra drar sig undan olika anledningar.

En tid i sorg men ångest depression ensamhet sömnsvårigheter viktminskning tacksamhet för tid tillsammans visa kärlek, samtala, försonas stärkta relationer, starkare band

Livet nära döden Att hitta sin plats i tillvaron vem var jag, vem har jag blivit, vem är jag och vem ska jag bli?

Stöd till närstående Information sjukdomen, framtiden, resurser Emotionellt stöd samtal om känslor, sorg Enskilda samtal/familjesamtal Praktiskt stöd omvårdnad, hjälpmedel, hemtjänst, närståendepenning Det allra viktigaste är att patienten får bästa möjliga vård hur visar vi det?

CSNAT Carer Support Needs Assessment Tool - ett verktyg Ett omvänt förhållningssätt där närstående ges möjlighet att reflektera över sin situation, egna resurser, resurser i eget nätverk samt vilket stöd som finns att tillgå.

CSNAT Utvecklad efter intervjuer med närstående Ingen skala Används fråga för fråga Varannan fråga om vilket stöd närstående behöver för att kunna hjälpa patient Varannan fråga om vilket stöd närstående behöver för sin egen skull Närstående styr eller leder Användandet av CSNAT ses som en intervention i sig. Närståendes svar kan initiera stödinsatser eller aktivera närstående själva att hitta lösningar

1) Introduktion/presentation 2) Närstående reflekterar över sina egna stödbehov inom vilket eller vilka områden finns behov, prioritering sker 3) Bedömningssamtal 4) Gemensam handlingsplan som Dokumenteras. Vad tror närstående själva skulle hjälpa, vad har de tillgång till och vad finns att erbjuda? 5) Gemensam utvärdering sker kontinuerligt och omprövning kan bli nödvändigt

Viktigt med introduktionen så att närstående ser CSNAT som en möjlighet att tänka igenom och bedöma sina egna stödbehov, inte som en skyldighet att 'Fylla i en blankett.

Översatt till svenska Intervjuat 9 närstående (makar/partners) och 10 sjuksköterskor Relevanta, tydliga, inte känsliga frågor To Care for skapade problem Sjuksköterskorna vill kunna hjälpa Testat CSNAT via 114 närstående som besvarat Validerad och reliabilitetstestad Alvariza A, Benkel I, Håkanson C, Holm M, Norinder M, Öhlen J, Grande G, Ewing G & Årestedt K

knowing what to expect in the future when caring for your relative? having time for yourself in the day? dealing with your feelings and worries? practical help in the home? understanding your relative s illness? talking with your relative about his or her illness? looking after your own health (physical problems)? managing your relative s symptoms, including giving medicines? equipment to help care for your relative? getting a break from caring overnight? providing personal care for your relative (eg dressing, washing, toileting)? knowing who to contact if you are concerned about your relative (for a range of needs including at night)? your financial, legal or work issues? your beliefs or spiritual concerns? anything else (please write in)? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Efter de sista dryga 7 månaderna har jag nu blivit sjukskriven, först helt och sedan på deltid. Ett jobb som medför resor i landet och aktiv närvaro blir svårt under dessa förhållanden. Det svåraste blev att inte kunna sova eller våga sova. Ändå behöver jag arbeta för att under några timmar flytta fokus från min man. Parallellt med min mans försämring så har min mor fallit i hemmet och efter sjukhusvistelse och kortids boende fått en plats på äldreboende. Tyvärr anses hon utveckla demens. Att vara anhörig i båda fallen och ha kontakter med biståndshandläggare och sjukvård tar på krafterna. Det bidrog till att jag själv fick härdsmälta. Kvinna född-54

- Att förstå din närståendes symtom inklusive att ge medicin? -Att hantera egna känslor och oro?

Hjärntumör innebär en förändring av personligheten på många plan. Hade vi fått mer information om detta och hur det kan te sig för oss hade det besparat oss oändligt mycket lidande, oönskat beteende, elakhet, ilska, krav osv. CSNAT 1 behöver du mer stöd med att förstå din närståendes sjukdom?

Vi hade behövt hjälp med avlastning så att någon kan passa barnen ibland

Om jag inte hade lärt mig så mycket hade han antagligen avlidit jag fick ta över katastrof för ekonomin. Jag kan inte lämna hemmet mer än 1.5 timme. Har inte sovit en natt sedan juni 2016 Ett vettigt bra familjeliv upphörde. Alla i familjen fick en förändring till det sämre. Ekonomin försämrades rejält

Användandet av CSNAT ses som en intervention i sig. Minskad upplevelse av börda/påfrestning Ökad känsla av förberedelse för att vårda Högre grad av tillgodosedda stödbehov Högre grad av rätt stöd Patientens önskan om plats för död överensstämde med plats för död i högre grad Högre grad av samstämmighet mellan närstående och patient avseende önskad plast för död Lätt att använda Främjar kommunikation

Förberedelse för att vårda Känslan av att vara förberedd för att vårda kan minska negativa konsekvenser Mindre ångest och oro Mindre depression Mindre upplevd börda Högre välbefinnande

Förbereder sig för det värsta men hoppas på det bästa

Hur gör vi i dagligt arbete? All personal har ansvar- alla kan- medmänsklighet Var aktiv, ta kontakt, visa intresse- gå in i rummet trots många närstående, föregå, var modig Var lyhörd Lyssna Bekräfta Tala om när du inte har tid, tala om hur mycket tid du har Kom ihåg att återkomma Återkoppla tidigare samtal