Meddelande Datum Dnr 2017-10-31 Tjänsteställe, handläggare, telefon Miljö- och byggenheten Love Gardtman 0620-68 23 23 Meddelande om antagande av Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl., Verksamhetsområde, Sollefteå kommun Kommunfullmäktige i Sollefteå kommun har beslutat att anta detaljplanen för Hamre 3:5 m.fl. Beslutet har tillkännagivits genom justerat protokoll på kommunens anslagstavla i kommunhuset, Djupövägen 3 i Sollefteå 2017-10-31. Protokollsutdrag och antagandehandlingar finnas att ta del av i kommunhuset samt på kommunens hemsida www.solleftea.se. Detaljplanen vinner laga kraft efter tre veckor från den dag då justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla, om ingen har överklagat beslutet under den tiden. För att detaljplanen ska vinna laga kraft krävs även att länsstyrelsen inte överprövar planen. Du kan överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, det vill säga genom formaliafel. Ange i din eventuella överklagan på vilket sätt du anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring du vill ha. Bifoga handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning. Ange även i överklagan paragrafen i protokollet eller ärendets diarienummer. Överklagande av detaljplanen ska göras skriftligen senast 2017-11-22 till: Miljö- och byggenheten, Sollefteå kommun, 881 80 Sollefteå eller till e-postadressen: samh.bygg@solleftea.se. Har ditt överklagande kommit i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till länsstyrelsen. Underteckna skrivelsen och uppge namn, adress och telefonnummer. Om ingen överklagat beslutet att anta detaljplanen och om länsstyrelsen inte beslutar att överpröva beslutet, vinner detaljplanen laga kraft 2017-11-23. Detaljplanen har utförts enligt utökat förfarande. Planens syfte är att expandera befintliga industriområdet i Hamre i anslutning till Långsele tätort genom att skapa planberedskap för etableringar av verksamheter. Detaljplanen stämmer överens med Sollefteå kommuns översiktsplan. Planförslaget har varit utställt för granskning under perioden 2017-09-12 till 2017-10-04. Inlämnade synpunkter har sammanställts och besvarats i ett granskningsutlåtande som är bifogad planhandlingarna. Vill du ha planhandlingarna skickade till dig eller om du har frågor, kontakta planens handläggare Love Gardtman på telefonnummer 0620-68 23 23 eller på e-post love.gardtman@solleftea.se.
Planbeskrivning Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE Antagandehandling Utökat planförfarande
Dnr 2 (18) Handlingar Till planen finns följande handlingar: - Planbeskrivning - Plankarta med bestämmelser - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande - Behovsbedömning - Fastighetsförteckning (inte på internet) Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att expandera befintliga industriområdet i anslutning till Långsele tätort genom att skapa planberedskap för etableringar av verksamheter. Målsättningen är att tillåta olika typer verksamheter så att området bättre kan anpassas efter hur behovet på marknaden ser ut. De verksamheter som kan tillåtas i detaljplanen ska ha en begränsad omgivningspåverkan för att inte störa skolor och boenden i omgivningen. Planen möjliggör framföra allt nya etableringar med fokus på verksamheter som är energi- och ytkrävande. Del av befintligt industriområde får ändrad användning, från industri till verksamhetsområde. I planområdets sydvästra del, ingår även en fastighet som idag är planlagd som handelsträdgård. Fastigheten föreslås få användningen verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor. Förenlig med 3, 4 och 5 kap MB Planförslaget bedöms vara förenligt med 3, 4 och 5 kap i Miljöbalken. Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljödömning för planen. En särskild behovsbedömning är gjord och finns bifogad planhandlingarna. PLANDATA Läge och areal Området ligger strax norr om Långsele samhälle, mellan väg 952 och stambanan genom övre Norrland. I norr avgränsas området av en kraftledning och i söder av en äng mot bostadsområden och Faxälven. På platsen finns redan nu två större industribyggnader och en transformatorstation. De två befintliga industribyggnaderna, som ingick i planprogrammet, ingår inte i planförslaget. För dessa två byggnader kommer gällande detaljplan att kvarstå. Planområdets area är ca 54 hektar.
Dnr 3 (18) Kartan visar planen avgränsning med det mindre verksamhetsområdet i den syvästra delen. Markägoförhållanden Sollefteå kommun äger till största delen marken inom planområdet. Hamre 4:176 och 4:186 i planområdets sydvästra del som i planförslaget föreslås till verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor ägs av privatpersoner. Inom planområdet finns fastigheten Hamre 3:61 som ägs av E.ON Elnät på vilken det finns en transformatoranläggning. Inom området finns samfälligheten Hamre s:1 som berör vägen och Stordiket. Sollefteå kommun samt ett tiotal övriga markägare ingår i samfälligheten. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunala beslut Beslut att påbörja planprocess togs av kommunfullmäktige i oktober 2014. Översiktsplan I Sollefteå kommuns översiktsplan antagen 2017-08-28 av kommunfullmäktige, är planområdet utpekat utvecklingsområde för energi- och ytkrävande verksamheter. Planprogram För detaljplanen har ett planprogram upprättats.
Dnr 4 (18) Detaljplan För del av området gäller två detaljplaner, Hamre industriområde, fastställd 1973-02-13 och Del av Hamre 4:118, Handelsträdgård antagen 1987-09-28. Detaljplaneprocessens olika steg redovisas nedan, där arbetet med den här detaljplanen nu är i antagandeskede. PROGRAMSKEDE SAMRÅDSSKEDE GRANSKNINGSSKEDE ANTAGANDESKEDE Program- Program- Plan- Plan- Plan- Granskning Färdigt Antagande Laga förslag samråd förslag samråd förslag planförslag Kraft Behovsbedömning Detaljplanen utförs med utökat förfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900, SFS 2014:900). Nedan karta på nuvarande utsträckning av detaljplaner i det aktuella området. Utsnitt ur nuvarande detaljplan för Hamre industriområde
Dnr 5 (18) Riksintressen Inom planområdet eller i dess direkta anslutning finns inga riskintressen. Öster om planområdet passerar stambanan som är en järnväg av riksintresse. Rennäring Området är inte av riksintresse men tillhör samebyn Ohredahkes vinterland. Miljökonsekvensbeskrivning och miljöbedömning Enligt plan- och bygglagen (PBL 4:34) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med naturresurser. Enligt andra stycket, samma lag och paragraf, anges att även bestämmelserna i miljöbalkens 6 kap. skall tillämpas om planens genomförande antas medföra en betydande miljöpåverkan. Någon särskild miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats för detaljplanen eftersom den inte bedöms leda till en betydande påverkan på miljön, hälsan eller naturresurser. En särskild behovsbedömning är gjord och finns bifogad planhandlingarna. Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och föranleder därför inte krav på en särskild miljöbedömning av planen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Miljökvalitetsnormer Området ligger i närhet till vattenförekomsten Faxälven SE 701081-156758, som i Vattenmyndighetens vattendatabas VISS tillhör kategorin Kraftigt modifierade vatten (KMV). På denna sträcka av Faxälven, mellan Hjälta kraftverk och utloppet i Ångermanälven, leds vattnet i en drygt 6 km lång tunnel. Den gällande miljökvalitetsnormen är God ekologisk potential till 2021 och God kemisk ytvattenstatus till 2015. Nuvarande status är Otillfredsställande ekologisk potential och God kemisk status om kvicksilver räknas bort. Skälen till att kvalitén vad gäller de ekologiska faktorerna bedöms som otillfredsställande, hör främst ihop med vattenkraftens inverkan på parametar som kontinuitet, morfologi och hydrologisk regim. Det sätt som användningen av området skulle kunna påverka den aktuella vattenförekomsten, är genom avledande av dagvatten från anläggningen. Påverkan skulle då röra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormen God kemisk ytvattenstatus. Bedömningen är att framtida dagvattenhanteringen till följs av genomförande av detaljplanen kommer inte att påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten. Vattendraget Lägerbäcken/Stordiket som avvattnar området norr om detaljplaneområdet är inte klassad som en vattenförekomst av Vattenmyndigheten och omfattas därför inte av någon miljökvalitetsnorm.
Dnr 6 (18) Nuvarande markanvändning Området är redan delvis detaljplanerat för industriändamål men marken utgörs till största delen av åkermark samt delvis av skogsmark. Långsele skola använder skogsområdet regelbundet i sin undervisning där eleverna studerar olika trädslag och kan se spår av olika djur. Övrig trädbevuxen mark finns mestadels längs områdets åkerdiken. Ingen äldre skog finns i området. Åkermarken är utarrenderad till olika privatpersoner som delvis har jordbruksstöd. Området korsar av ett antal elledningar, både luftledningar och markförlagda, som det finns ledningsrätter för. Naturmiljö En naturinventering utfördes sommaren 2015 för området kring Stordiket och av det centrala skogspartiet inom föreslaget planområde. Områdena har genomsökts okulärt och en lista har gjorts över noterade växter vid inventeringstillfället. Hela området synes tidigare ha varit odlingsmark, även barrskogspartiet som utgörs av en ca 50-årig skog. Floran indikerar ingen kalkpåverkan och består av arter man kan förvänta sig här på markgrund av finsediment och relativt kväverik miljö. Inga rödlistade arter har noterats varken inom det avgränsade inventeringsområdet eller utefter Stordiket. Jordbruksmark Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, enligt miljöbalken 3 kap 4. Kommunens bedömning vid denna planläggning är att området har unika förutsättningar för en etablering av ytkrävande verksamheter som exempelvis datorhallar. Området är sedan tidigare delvis planlagt som industrimark och infrastrukturen gällande elförsörjning för denna verksamhet är till stora delar redan utbyggt i området. Kommunens har studerat andra alternativa placeringar inom kommunen för verksamhetsetableringar så som exempelvis datorhallar men inte funnit annat område med lika goda förutsättningar. Kommunens bedömning är att mellan en avvägning att bevara åkermarken eller skapa möjligheter för en stor etablering av ny verksamhet är det ett väsentligt samhällsintresse och viktigt för kommunens framtid att skapa möjligheter för en etablering av ny verksamhet.. Flygbild som visar planområdet från söder.
Dnr 7 (18) Karta som visar de kommunägda markområden som är utarrenderade. Kultur Historia Området är en del av gammal kulturbygd, finns rikligt med forntida bosättningar utmed älvarnas stränder (varav två ca 600 meter från planområdet) och de bördiga strandängarna har brukats för odling sen järnåldern (ca 500 fkr). Ungefär 550 meter från planområdet ligger Långsele kyrka, den nuvarande är uppförd 1828 men ersatte en stenkyrka från 1500-talet. Den ersatte i sin tur ersatte en äldre träkyrka med okänd ålder, det finns en kyrkogrund ca 130 m söder om den befintliga kyrkan. Det finns en hemmansägare nedtecknad i Hamre i slutet av 1500-talet, hundra år senare finns 5 hemman och dess ägare dokumenterade. Hela dalgången fungerade som bondesamhälle med odling, jakt och fiske som huvudsakliga inkomstkällor. Stambanan genom övre Norrland byggdes 1883-1894 och Långsele tätort blev en knutpunkt för järnvägstrafiken. Det aktuella planområdet avgränsas i öster av stambanan. Kulturmiljöprogram Mittemot planområdet i väster ligger Hamre by och Långsele kyrka som är utpekade i Sollefteå kommuns program för Kulturmiljövården. Då byggnaderna är tydligt avskilda från planområdet både av väg 952 och de befintliga industribyggnaderna bedöms inte detaljplanen medföra någon påverkan på det utpekade kulturmiljöområdet. Geotekniska förhållanden En geoteknisk undersökning som behandlar översiktliga förutsättningar avseende geoteknik och grundvatten har genomförts. Generellt sett kan grundläggning av byggnader ske med kantförstyvad platta eller sulor på ett dränerande och kapillärbrytande lager av makadam. Utredning är endast översiktlig och innan något bygge påbörjas inom planområdet bör en geotekniker rådfrågas för att bedöma om kompletterande undersökningar krävs för att kunna dimensionera grundläggning av planerad byggnad/anläggning.
Dnr 8 (18) Förorenad mark Markundersökningar har gjort i område där misstanke funnits för föroreningar på ett mindre område, beläget strax söder om Stordiket, som används som upplagsplats för förorenade jordmassor. Utförda undersökningar har omfattat analys av alifater, aromater, PaH och metaller. Då samtliga analysresultat från de undersökta provpunkterna understiger Naturvårdsverkets gränsvärden för KM (Känslig Markanvändning) bedöms det inte finnas några kända risker för den planerade användningen (industrimark) av området. De påträffade halterna av Glyfosat och AMPA innebär inte heller några hälso- eller miljörisker. Med avseende på den samlade bedömningen av de analyser som gjorts anses det inte nödvändigt med några kompletterande miljötekniska markundersökningar. I övrigt finns inga tidigare uppgifter beträffande förorenad mark i området. Området utgörs av tidigare oexploaterad mark varför risken för förorenad mark bedöms som mycket liten. Radon Enligt en översiktlig utredning av markradonförhållandena i kommunen, bedöms risken för förhöjda radonhalterna vara liten i både berggrund och lösa jordarter i stort sett i hela kommunen. Prover tagna inom Sollefteå kommun påvisar normalriskområde, vilket innebär att grundläggning av byggnader skall ske med radonskyddat utförande. Fornlämningar På fastigheterna finns inga kända fornminnen, det finns inte heller några kända fornminnen på angränsande fastigheter som kan påverkas av åtgärden. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Alla arbeten inom fornminnesområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Bebyggelse inom planområdet Den enda bebyggelse som finns inom planområdet är en transformatoranläggning. Bebyggelse utanför planområdet I anslutning till planområdet finns två industribyggnader där det tidigare bedrivits tillverkning av bromsband, verksamheten upphörde 2009. Båda fastigheterna som byggnaderna står på är numera i privat ägo och används för olika verksamheter. Flygbilden visar den blå byggnaden och den gula byggnaden.
Dnr 9 (18) Ny bebyggelse inom planområdet Planförslaget innebär en möjlig exploatering av området. Riktlinjen är att tillåta olika typer verksamheter så att området bättre kan anpassas efter hur behovet på marknaden ser ut. De verksamheter som kan tillåtas i detaljplanen, ska ha en begränsad omgivningspåverkan för att inte störa skolor och boenden i omgivningen. Detaljplanen kommer att ge byggrätter för större byggnader som exempelvis serverhallar på totalt 12 hektar. Högsta tillåtna byggnadshöjd som tillåts är 40 meter. Illustrerade byggnader på plankartan redovisar den maximala utbyggnad som planen tillåter. Ett område i den norra delen av planen av avsatt för teknisk anläggning. Då planen inte exakt slår fast byggnadernas utformning och placering är det en fråga som kommer att hanteras i markanvisningsavtal samt i bygglovsprövningen. Med hänsyn till omkringliggande bostadsbebyggelse har byggrätten placerats i centrala delen av planområdet med minsta avstånd på ca 270 meter till bostadsbebyggelsen. Arbetsplatser En full utbyggnad av verksamheter inom planområdet uppskattas generera 300-400 arbetstillfällen. Bedömningen görs utifrån exempel på verksamhetsetableringar gällande datahallar i landet. Offentlig service Lokal service finns i Långsele centrum, belägen ca 1.5 km söder om planområdet. Förskola och grundskola ligger i närheten. Tillgänglighet Plan- och bygglagens krav på tillgänglighet kommer att tillgodoses vid bygglovsprövningen. Utomhusmiljön ska vara tillgänglig för rörelsehindrade både då det gäller lutningar och markbeläggning. Strandskydd Strax nordost om planområdet rinner Lägerbäcken som mynnar i Stordiket i planområdet norra del som passerar området i väst- östlig riktning och mynnar i Faxälven. Stordiket är inte en naturlig bäck utan en grävd avledning av Lägerbäcken som tidigare hade en sträckning väster om planområdet. Stordiket omfattas av strandskydd. För att ny bebyggelse skall kunna uppföras krävs upphävande av strandskyddet inom detaljplaneområdet. Strandskyddet föreslås upphävas inom hela planområdet. Särskilt skäl för upphävandet är att marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse. (MB 7 kap 18c punkt 5). Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger därför, enligt kommunens uppfattning, tyngre än strandskyddsintresset.
Dnr 10 (18) Fotona visar Stordiket som sträcker sig genom planområdet norra del i väst-östlig riktning Flygbild över planområdet med illustrerade datorhallar. Höjden på de två hallarna i mitten är 40 meter och de två yttersta 20 meter. Illustration visar vy från villaområdet söder om planområdet. Avståndet är 340 meter.
Dnr 11 (18) Vy på norra sidan av illustrerade byggnader. Vy från östra sidan. Den befintliga gula industribyggnadens skymtar i bildkant. Landskapsbild En exploatering av området kommer att förändra landskapet. Stora ytor tas i anspråk för anläggande av byggnader men även tillhörande kör- och parkeringsytor. Lokalt kommer en exploatering att innebära en stor påverkan på landskapsbilden då exploateringen kommer att synas från närbelägna vägar och kringliggande bebyggelse. Området är flackt med delvis högvuxen skogsvegetation som har en viss döljande förmåga.
Dnr 12 (18) Biltrafik Området har från trafiksynpunkt ett bra läge då väg 952 passerar förbi området vilket ger goda möjligheter för trafikförsörjning till och från området. Från väg 952 finns för närvarande två avfarter in i området. En i norra delen som leder bara in i området men den sydligaste används för trafik som skall vidare till fiskodlingen, boende och kraftverksdammen. Den nya detaljplanen föranleder ingen ny avfart från väg 952 men en ändrad sträckning av den enskilda vägen inom planområdet för att skapa en större sammanhängande byggrätt. Parkering Parkeringsytor för ny verksamhet kommer att anordnas inom kvartersmarken. Kollektivtrafik På väg 952 intill planområdet passerar landsortsbussar och skolskjutsbussar. Gång- och cykeltrafik För närvarande planeras en GC-väg från matbutiken i Långsele fram till skolan. I ett längre perspektiv kan det vara lämpligt att se över en förlängning av denna fram till arbetsplatser inom Hamre verksamhetsområde. STÖRNINGAR Buller Vid driften av verksamheter inom planomredet ska inga bullerstörningar uppstå för närliggande bebyggelse. Lämplig placering och utformning av fläktar och dylikt kommer att hanteras i bygglovskedet. Verksamheten ska klara villkor för industribuller. För störningar som förekommer under själva byggskedet tillämpas regler om buller som ges ut av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. Elektromagnetiska fält Elektriska fält alstras av spänning i en kraftledning och mäts i Volt per meter (V/m). Strömmen i kraftledningen orsakar ett magnetiskt fält som mäts i Tesla, vanligtvis μt. Elektriska och magnetiska fält avtar snabbt med avståndet till kraftledningen. Det finns för närvarvarande inga svenska lagar eller gränsvärden för acceptabla fältstyrkor. Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut har tillsammans utarbetat en vägledning för att utgöra stöd för beslutsfattare i frågor om hälsorisker och elektromagnetiska fält. Myndigheterna rekommenderar en försiktighetsprincip som går ut på att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. Inga människor ska enligt bedömningarna permanent komma att vistas inom ca 50 meter från kraftledningar och transformatorstationer varför inga negativa konsekvenser bedöms uppstå. Ytterligare åtgärder beträffande elektromagnetiska fält bedöms därför inte nödvändiga.
Dnr 13 (18) Vibrationer I Banverkets skrift Buller och vibrationer från spårbunden trafik, Dnr S02-4235/SA60 anges 0,4 mm/s som riktvärde för högsta tillåten vibrationsnivå, vid nybyggnation av bana eller bostäder. För verksamhetsområden accepteras normalt högre nivåer. I befintliga bebyggelseområden vid befintlig järnväg accepteras högre vibrationsnivåer än de nivåer som gäller vid nybyggnad. Då avståndet mellan ny bebyggelse och järnvägen kommer att överstiga 150 meter bör inga vibrationsproblem uppstå. Farligt gods Transport av farligt gods sker på järnvägen öster om planområdet och kan även ske på väg väster om planområdet. Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods, om de inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på vagnar för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods inte ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR/RID systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. Riskanalys Det finns styrande dokument i form av lagar och förordningar (plan- och bygglagen, miljöbalken m.fl.) som anger att riskanalys eller motsvarande ska genomföras. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut riktlinjer på området som ger rekommendationer beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i olika sammanhang, och vilka krav som bör ställas på dessa analyser. Länsstyrelsen har tagit fram Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods som vägledning för riskhantering i detaljplaneprocessen. I dokumentet anges att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en led med farligt gods. Närmaste avstånd mellan planområdet och järnvägsspårets mitt överstiger 50 meter. Med hänsyn till järnvägen och risker med farliga transporter har detaljplanen utformats så avståndet mellan järnvägen och närmaste byggrätt överstiger 150 meter, vilket innebär att ingen riskanalys behöver tas fram. Mellan väg 952, väster om planområdet, och närmaste byggrätt inom planområdet är avståndet 40 meter. Skyltad hastighet på väg 952 förbi planområdet är delvis 50 km/h och delvis 70 km/h. Trafikmängden är 510 fordon per dygn. Eftersom avståndet mellan vägkant och planområdet är 40 meter är bedömningen att inga riskreducerade åtgärder krävs avseende riskexponering från väg 952.
Dnr 14 (18) TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Det finns kommunalt vatten och avlopp framdraget till området och det finns goda möjligheter att kunna koppla kommande verksamheter till detta ledningssystem. Anslutningsavgifter tas ut enligt kommunens gällande taxa. Dagvatten Befintligt område består i huvudsak av öppen mark där dagvatten delvis infiltreras i marken och delvis avleds i öppna diken söderut mot Faxälven. Viss avvattning sker även mot Stordiken i norra delen av planområdet. Beräkningar på dagvattenmänger från takytor på fullt utbyggnad av planen har utförts. Totala byggrätten är 120 000 kvm. Beräkningarna visar att högsta dagvattenflöde från takytorna kommer att vara ungefär 2700 liter per sekund. Detta är i direkt anslutning till området och minska ju längre ju längre ifrån man kommer. Flöde är uträknat enligt den rationella metoden, Svenskt vattens publiktiaton P 110. Följande antagen är gjorda: Återkomsttid på 10, enligt rekommendation för industriområde. 10 minuters regnvaraktiget Avrinningskoefficient på 0.9, enligt rekommendation för norra Norrland. Klimatfaktor på 1.10, enligt rekommendation för norra Norrland.
Dnr 15 (18) Val av diken och dimensionering av ledningar bör vidare utredas inför detaljprojektering men oavsett val av diken går det kapacitetsmässigt lösa omhändertagandet och avledningen av dagvattnet inom området. Öppna diken är att föredra före ledningar. Den beräknade mängden dagvatten är möjligt att omhändertas med ett antal öppna diken. Dagvattnet kommer att avledas mot Faxälven via det sanka området i södra delen av planområdet, i detaljplanen avsatt som naturområde. Det kan bli aktuellt att viss avvattning även sker via Stordiket, Rent dagvatten från tak och grönytor får inte blandas med eventuellt förorenat dagvatten från större kör- och parkeringsytor. Dagvatten från trafikerade ytor där halten av oljeföroreningar inte kan anses vara obetydlig ska behandlas med oljeavskiljning. Utformingen av dagvattnets omhändertagande och eventuell oljeavskiljning ska dimensioneras och projekteras i detalj när definitiv layout för byggnader och hårdgjorda ytor är framtagen. Dagvattenhanteringen som verksamheten kan medföra, ger möjligheter att kunna skapa en vacker och kreativ naturmiljö mot de boende i söder. Förutom dagvatten kan det bli aktuellt att hantera kylvatten vilket gör att ett antal dammar mm kommer kunna skapas. I den här skapade miljön går det att göra unika förutsättningar för flora och fauna i så kallade kreotoper, det vill säga konstgjorda boendemiljöer för olika växter och djur. Slutlig dagvattenlösning granskas och hanteras i bygglovsprövningen. Fotot visar det sankta området i söder som är utlagd som naturområdet för omhändertagande av dagvattnet.
Dnr 16 (18) Elförsörjning Lokaliseringen är unik i Sverige eftersom det finns två kringliggande kraftnät med 400 kv ledningar som tillsammans bidrar till en otroligt driftssäker placering med så kallad redundans. Redundansen innebär att om det ena kraftnätet skulle gå ner så fungerar fortfarande det andra och energiförsörjningen till de kommande verksamheterna inte kommer att påverkas. Strax norr om planområdet sträcker sig en 130 kv kraftledning ut från Hjälta kraftverk. Utrymme finns för att placera ytterligare en kraftledning mellan den befintliga ledningen och planområdet. Diagonalt över planområet går idag en 40 kv regionsnätsledning parallellt med en 10 kv lokalnätslednings. 40 kv-ledningen övergår i markförlagd kabel i sydvästra delen. Ledningsrätt förelägger för 40 kv-ledningen samt delar av 10 kv- ledningar. Utöver detta finns också ett antal 10 kv luftledningar, 10 kv markkablar, 0.4 kv luftledningar samt markkablar. Ledningshavare är E.ON. Inom planområdet finns en 40 kv transformatiostation. Vid nyetableringar i området uppkommer behov av uppförande av nya tekniska anläggningar. Läget för ny anläggning är fastställt i detaljplanen. Bredband Finns goda möjligheter att lösa inom området. Konsekvenser av planens genomförande Sker ingen exploatering av området kommer de kommunala markområdena att fortsatt vara utarrenderade och brukade som de är nu. En etablering av det slaget som planen möjliggör kommer att skapa nya jobb vilket ger underlag för nya bostäder, utökad service och förbättrad kollektivtrafik. Den stora konsekvensen av planen är en stor förändring av landskapsbilden. En fullt ut exploatering av planen kommer att förändra landskapsbilden i området då planen medger en byggnadshöjd på 40 meter för stora delar av byggrätten. Hur stor påverkan blir är helt avhängt på hur höga de nya byggnaderna kommer att bli. När det exempelvis kommer till tidigare byggda datorhallar i Sverige har dessa inte överstigit 29 meters bygghöjd. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen hanteras med utökat planförfarande. Tidplanen är preliminär. 2017 Maj September Oktober Samråd under tre veckor Granskning av planförslaget Detaljplanen godkänns och antas av kommunfullmäktige
17 ( ) Dnr Genomförandetid Genomförandetiden är fem år. Efter genomförandetidens slut fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras utan att fastighetsägare har rätt till ersättning. Fastighetsrättsliga frågor Utbyggnad enligt planen kommer att medföra förändringar i fastighet och för samfällighet inom området. Fastighetsbildning ska genomföras på frivillig basis. Kommunen äger till största delen marken inom området. Nya fastigheter kommer att ske genom avstyckning. Förändringar kommer att ske gällande gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3, då en genomförande av planen medför en ny sträckning för väg inom planområdet. Hamre ga:3 kommer därmed att behöva omprövas i en lantmäteriförrättning (en anläggningsförrättning). Andelstalen kommer att förändras då det kommer att ingå nya fastigheter genom exploateringen av området. Hur fastighetsindelningen kommer att bli och vilka fastigheter som kommer att ingå i gemensamhetsanläggningen får hanteras i framtida fastighetsförrättningar. Detta regleras via avtal mellan berörda parter. Angående anläggningsförrättningar där så pass många fastigheter berörs kan det vara svårt att få till avtal. Om inte sakägarna kan komma överens om fördelningen av förrättningskostnaderna kommer Lantmäteriet besluta att förrättningskostnaderna ska fördelas mellan de deltagande fastigheterna enligt reglerna i anläggningslagen. Ersättning ska även betalas för markintrånget på den fastighet som belastas av gemensamhetsanläggningens nya sträckning. Det gäller under förutsättning att ägaren till denna fastighet inte medger att någon ersättning inte ska betalas Kommunen har med stöd av detaljplanen rätt att lösa in den allmänna platsmarken. Fastighetsägarna har rätt att kräva att kommunen ska lösa in marken. Marken värderas utifrån de regler som finns i expropriationslagens 4 kap., vilket innebär att ersättning ska utgå med fastigheternas marknadsvärdeminskning med ett påslag med 25 %. Vid en fastighetsreglering kan reglerna i 6 kap. 6 fastighetsbildningslagen dock innebära att någon ersättning inte ska betalas alls om marknadsvärdet är tillräckligt litet. Om gemensamhetsanläggning minskas i omfattning betalas ersättning enligt gällande regler i anläggningslagen. Nätstationer och allmänna ledningar bör säkras med ledningsrätt. Arrende Åkermarken är utarrenderad till olika privatpersoner. Arrendeavtalen gäller årsvis och kommer att sägas upp om marken kommer att exploateras enligt detaljplanen. Sker ingen exploatering kommer arrendeavtalen att fortsätta gälla. Planekonomi Sollefteå kommun bekostar framtagandet av detaljplanen. Planavgift kommer att tas ut vid framtida bygglov/bygganmälan.
Dnr 18 ( ) Tekniska frågor och ansvarsfördelning Inom planområdet finns vatten-, avlopps- och dagvattenledningar samt elledningar för vilka det inte lagts ut några u-områden för eller område för allmännyttiga luftledningar. Vid en exploatering av området kommer behov uppstå av omläggningar eller andra förändringar av befintliga anläggningar. Dessa kostnader ska via avtal regleras mellan ledningsinnehavare och exploatör. Grundprincipen är att exploatören bekostar dessa kostnader. Vid förändringar av ledningar ska dessa säkerställas med ledningsrätter. Kommunen samordnar genomförandefrågor vad gäller markköp, markförsäljning, ansökan om fastighetsbildning, markreglering och övriga avtal. Vägen som korsar planområdet föreslås ha enskilt huvudmannaskap då kommunen bedömer att vägen inte har ett så stort allmänt intresse så kommunen ska ha huvudmannaskapet. Kostnaden för byggande av ny väg bekostas av exploatör. Tekniska utredningar Eventuella kompletterande utredningar inför en exploatering av området bekostas av exploatör. Detta förslag till detaljplan har upprättats av miljö- och byggenheten, Sollefteå kommun
Behovsbedömning Datum Dnr 2017-10-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE
2 (6) Dnr Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget kan komma att innebära betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 11 miljöbalken och 4 kap 34 plan- och bygglagen. Första steget är att utföra en behovsbedömning och i de fall förslaget kan antas innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Sammanfattning av behovsbedömningen Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i Miljöbalken. En föreslagen exploatering utgör en utökning av befintligt verksamhetsområde. I detaljplanen preciseras användningen verksamhetsområde med bestämmelsen Z. En uppdatering av behovsbedömningen är gjord efter beslutet att skicka ut detaljplanen på samråd efter en justering. Motivet till justeringen är framförallt att använda bestämmelsen Z i det syfte den infördes, dvs. att undvika att låsa fast utvecklingsmöjligheterna. Verksamheterna som tillåts ska ha en begränsad påverkan på omgivning för att inte störa skolor och boenden i omgivningen. Planen möjliggör framföra allt nya etableringar som är energi- och ytkrävande. En exploatering av området bedöms inte få betydande påverkan på miljön, hälsa eller hushållning med mark vatten och andra resurser. Ett genomförande av en detaljplan kommer inte att medföra någon negativ påverkan på riksintressen eller miljökvalitetsnormer. Förslag till ställningstagande Genomförandet av detaljplanen och dess påverkan på miljön, hälsan eller naturresurser bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Därför föranleder inte krav på en särskild miljödömning för planen och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning. Ytterligare miljöprövningar och bedömningar görs vid en exploatering av området. Checklista behovsbedömning Checklistan nedan är ett arbetsunderlag för att bedöma om planens genomförande innebär betydande miljöpåverkan. Checklistan kan också användas till att utreda vilka typer av faktorer som kan behöva beskrivas vidare. Stämmer planen överens med: Ja Nej ÖP Sollefteå 1990/ 2017 Kommentar: En ny ÖP är antagen 2017-08-28. Området är utpekat som utvecklingsområde för verksamheter. Miljömål för Sollefteå kommun Begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, ett rikt odlingslandskap, grundvatten av god kvalitet. Kommentar: Jordbruksmark tas i anspråk för byggnader. Kulturmiljöprogram för Sollefteå kommun
3 (6) Dnr Övriga kommunala planer, policys och program. Kommentar: Näringslivsprogrammet Kommer verksamheter som planen tillåter kräva en anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken? Kommentar: Om det krävs reservkraftsanläggning med effekt mer än 20 MW. Påverkan Miljöfaktor Nej Ja Påverkan på naturmiljö och naturvård Riksintresse för naturvård Natura 2000 Övriga riksintressen enligt MB 4kapitlet? Naturreservat/naturskydd Strandskydd Kommentar: Inga kända värden finns. Naturvärdesinventering kommer att finnas som underlag. Biotopskydd Skogsmiljövärden Kommentar: Inga kända värden. Annan värdefull natur Kommentar: Inga kända värden. Rödlistade arter Kommentar: Inga kända värden. Orsaker planens genomförande förändrade förutsättningar för växt- eller djurarter i området? Kommentar: Både positiva effekter och negativa effekter kan uppnås i och med en expansion av området. Påverkan på kulturmiljö/kulturarv Riksintresse för kulturmiljövård Kulturreservat
4 (6) Dnr Landskapsbildsskydd Fornminne Kommentar: Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Alla arbeten inom fornminnesområde kräver tillstånd från Länsstyrelsen. Byggnadsminne Kulturminnesvård Andra kulturhistoriska värden Påverkan på mark och vatten Markföroreningar Markens stabilitet Yt-och grundvattnets kvalitet Kommentar: Dagvattnet kommer att lösas i samband med bygglovshantering. Yt-och grundvattnets nivå Kommentar: Dagvattnet kommer att lösas i samband med bygglovshantering. Risk för förändrade flöden i eller till något vattendrag Kommentar: Beroende på lösning av dagvattenhantering kan flöden från Lägerbäcken och till Faxälven påverkas. Översvämningsrisk Skyddsområde för vattentäkt Dagvatten/Spillvatten Kommentar: Kommer att utredas i samband med detaljplanearbetet Påverkan på luft och klimat Luftkvalitet Lokalklimat Kommentar: En påverkan på lokalklimat kan ske genom lokal temperaturhöjning och temperaturskillnad i ventilationsluft. Utsläpp från transporter Kommentar: En etablering kan komma att innebära en ökning av transporter jämfört med i dag. Utsläpp från energianvändning
5 (6) Dnr Påverkan på växt och djurliv Vegetation Grönstruktur Djurliv Påverkan på hälsa och säkerhet Riksintresse för försvarsmakten Trafikmiljö Gång och cykelväg Kommentar: I ett längre perspektiv är det lämpligt att se över anläggandet av en CG-väg till arbetsplatser på programområdet. Buller Vibrationer Risker Ljus Riksintresse för friluftsliv Områden utpekade som av vikt för rekreation och friluftsliv Personlig säkerhet och trygghet Påverkan på miljökvalitetsnormer Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Kommentar: Verksamheter skall följa riktlinjer för industribuller. Föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477) Parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Kommentar: Dagvattenhanteringen utformas så att eventuella föroreningar inte når Faxälven. Utformningen av dagvattenlösning kommer att hanteras i kommande detaljplan och efterföljande bygglov. Kemiska föroreningar i fisk och Musselvatten (SFS 2001:554) Påverkan på hushållning med naturresurser och andra resurser Mark och vatten Övriga naturresurser Areella näringar
6 (6) Dnr Riksintresse för rennäringen Riksintressen för kommunikationer Riksintresse energi Energiförsörjning Påverkan på Miljömål (undantaget Hav i balans och storslagen fjällmiljö) Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Övrigt Kumulativa eller tillfälliga effekter Miljöpåverkan i annan kommun eller land
Detta är en redogörelse av detaljplanesamrådet, då verksamhetsområdet var specificerat till att endast gälla etablering av datorhallar. Detaljplan för del av Hamre 3:5 m.fl. DATORHALLAR, Sollefteå kommun Samrådsredogörelse Planens syfte är att expandera befintliga industriområdet i anslutning till Långsele tätort. Planen möjliggör nya etableringar med fokus på datorhallar som är en energikrävande och ytkrävande verksamhet. Del av befintligt industriområde får ändrad användning, från industri till verksamhetsområde för datorhallar. Syftet med upprättandet av planen är att skapa beredskap för etablering av större anläggningar för datalagring. I detaljplaneförslaget ingår även en, i planområdets sydvästra del, fastighet som idag är planlagd som handelsträdgård. Fastigheten föreslås få användningen verksamhetsområde för småindustri, handel och kontor. Planförslaget har varit på samråd tiden 21 november - 12 december 2016. Under samrådstiden har 11 skriftliga yttrande inkommit. 1. Långsele skola 2. Svenska kyrkan 3. Försvarsmakten 4. Räddningstjänsten 5. Luftfartsverket 6. Tekniska enheten, Sollefteå kommun 7. Trafikverket 8. Länsstyrelsen 9. Lantmäteriet 10. E.ON Elnät Sverige AB 11. Höga kusten Airport SAMMANFATTNING AV SYNPUNKTER 1. Personalen på Långsele skola har framfört följande i sitt yttrande: En viktig del i vår undervisning i skolans ämnen är att arbeta praktiskt, väcka lust och nyfikenhet. Vår närhet till och vår skolskog har stor betydelse i vår verksamhet. Vår tolkning av vårt pedagogiska uppdrag enligt läroplanen leder till att vi lägger en stor del av undervisningen i framförallt åk F-3 i just naturen. På vår skola har vi en skolgård som är begränsad när det kommer till att lägga undervisning kopplad till naturen. Vi går därför till vår skolskog som ligger i just det planerade byggnadsområdet. Från Förskolans barn i åldrarna 3-5 år nyttjar de skogen en gång i veckan under höst och vårtermin.
Förskoleklass går till skogen en gång varje vecka där de arbetar med både svenska, matematik och biologi. Här lär vi oss våra vanligaste barrväxter. Här väcker vi barnens nyfikenhet på att ta reda på och lära sig om vad olika svampar de hittar i skogen heter och vilka egenskaper de har. I skogen har vi också genomfört olika experiment som handlar om hållbar utveckling, ekosystem och miljö. På väg till vår skog tränar vi också trafikvett. Vår promenad och vår vistelse i skogen är också ett viktigt inslag i att få barnen att röra på sig, upptäcka, väcka lust till utelekar och inspirera till lärande om djur. Skolans uppdrag är också att ge inblick i och värna om vår närmiljö och natur för att skapa en hållbar utveckling. Därför anser vi att det är viktigt att barnen tidigt får respekt för och känner sig insatt i naturens resurser och vikten av bevarandet. Om bygget skulle genomföras vill vi ha en garanti på att det lilla skogsparti med vindskydd som finns mellan den planerade byggnationen och befintliga byggnader (gamla bromsband) bevaras. Om inte vill vi ha ett förslag på ett nytt område i närhet till skolan dit vi kan gå för att bedriva vår undervisning som vi i dagsläget bedriver just i den skog där projektet är planerat. Vi har behov av likvärdig fauna. Bemötande av synpunkterna: Det aktuella området är sedan tidigare planlagt som industrimark, dock har marken inte exploaterats utan skolan har haft möjlighet att nytta skogsområdet. Tills en exploatering sker kommer området att vara möjligt för skolan att använda tillsvidare. Om det sker en storskalig utbyggnad enligt planen är det inte möjligt för skolan att då använda området. Då ett naturområde är viktig för skolans verksamhet ska skolan erbjudas ett alternativt område för sin verksamhet. 2. Svenska kyrkan har inget att invända mot planförslaget. 3. Försvarsmakten har inget att erinra mot planförslaget. 4. Räddningstjänsten framför i sitt yttrande att byggnaderna ska utformas så att räddningsinsatser är möjliga att utföra med tillfredställande säkerhet (BBR 21 5:7) samt att om gatunät eller motsvarande inte ger åtkomlighet ska särskild räddningsväg anordnas som ger god framkomlighet (BBR 5:721). De påpekar även att brandvattensystemet behöver anpassas och utformas med hänsyn till Räddningstjänstens förmåga och bebyggelsens utformning. Bemötande av synpunkterna: Räddningstjänstens synpunkter kommer att beaktas i kommande bygglovprövningar. 5. Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. De påpekar dock att de inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. Bemötande av synpunkterna: Luftfartsverkets synpunkt har tillgodosetts. Den berörda flygplatsen, Höga kusten Airport har tillfrågats.
6. Tekniska enheten på Sollefteå kommun Tekniska enheten har tagit del av förslag till detaljplan för rubricerad fastighet och har inget att erinra mot förslaget. 7. Trafikverket har inget att erinra. 8. Länsstyrelsen anser att planförslaget saknar redovisning av dess påverkan på medborgarnas hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen kan därför inte avgöra om detaljplanen kan komma att bli föremål för en överprövning enligt 11 kap 10 plan- och bygglagen (2010:900). Länsstyrelsens framför att deras synpunkter från planprogrammet har i stort sett tillgodosetts. Länsstyrelsen angav i samrådet gällande planprogrammet att en riskanalys bör göras om bebyggelse planeras inom 150 meter från spårmitt och att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom 30 meter från järnvägen. När det gäller planområdets närhet till järnväg och väg och transporter av farligt gods kopplat till riskanalys innehåller planbeskrivningen enbart fakta om farligt gods, någon analys har inte gjorts. De påpekar även att när detaljplanen vinner laga kraft blir plankartan juridiskt bindande, vilket bland annat innebär att endast mindre avvikelser kan göras från de illustrationer som presenteras på denna. Illustrationsförslag och utredningsdata kan med fördel presenteras i detaljplanens beskrivning, dessa bör dock inte finns på själva plankartan. Det kan även finnas anledning att göra plankartan tydligare, till exempel kunde höjdkurvorna tas bort. Länsstyrelsen rekommenderar även att färgläggning sker utifrån Boverkets allmänna råd om planbestämmelseer för detaljplan. Bemötande av synpunkterna: Planbeskrivningen har kompletterats med text gällande kravet på riskanalys. Då avståndet mellan byggrätten inom planområdet och järnvägen överstiger 150 meter anser kommunen att det inte föreligger något krav på framtagande av riskanalys för detaljplanen. Synpunkterna gällande illustrationer på plankartan och borttagande av höjdkurvor för att göra plankartan tydligare har beaktats. Färgläggning enligt Boverkets allmänna råd kan inte göras då kommunen inte har program med den funktionen. 9. Lantmäteriet har framfört följande i sitt yttrande: Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade 2016-11-12) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen genomföra de fastighetsbildningsåtgärder, den omprövning av gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3 och de ledningsrättsåtgärder som ska genomföras enligt planbeskrivningen.
Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser Av planbeskrivningen framgår att det inte lagts ut u- eller l-område för flera av vatten- och elledningarna i området. Vid genomförandet av planen kommer omläggningar krävas. De nya ledningarna ska säkras med ledningsrätt. Om avsikten är att ledningarna till någon del sak förläggas till kvartersmarken behöver u- eller l-område läggas ut för det. Annars kommer ny ledningsrätt i sådan sträckning strida mot detaljplanen och inte kunna skapas. I plankartan har ett l-område lagts ut. Som framgår av planbestämmelserna är detta en administrativ bestämmelse. En administrativ bestämmelse gäller till en administrativ gräns, till en användningsgräns eller planområdesgräns. Om administrativa gränser och egenskapsgränser sammanfaller ritas en kombinerad gränslinje. l- området är delvis avgränsat med en egenskapsgräns. Till den del samma egenskapsbestämmelser ska gälla i l-området och på andra sidan gränsen anser Lantmäteriet att en administrativ gränslinje ska ritas ut. Till den del olika egenskapsbestämmelser ska gälla i l-området och på andra sidan gränsen anser Lantmäteriet att en kombinerad gränslinje ska ritas ut. Om det ska vara en egen egenskapsbestämmelse i l-området saknas sådan bestämmelse i plankartan. I planbestämmelserna är egenskapsbestämmelsen för största byggnadsarea markerad med en användningsgräns. Lantmäteriet anser att bestämmelsen ska markeras med en egenskapsgräns. Också bestämmelsen för l-område är markerad med en användningsgräns. Lantmäteriet anser att bestämmelsen ska markeras med en administrativ gräns. Bland planbestämmelserna står att kommunen inte är huvudman för väg inom planområdet. För att inga tveksamheter ska uppstå anser Lantmäteriet att bestämmelsen om huvudmannaskap istället utformas som att den allmänna platsmarken för väg inom planen ska ha enskilt huvudmannaskap. Planbeskrivning Under rubrik Organisatoriska frågor i planbeskrivningen beskrivs att genomförandet efter lagakraftvunnen detaljplan kommer innebära förändringar i fastighetsindelningen. Lantmäteriet anser att det bör framgå tydligare vilken fastighetsbildning som kommer behöva genomföras, fr.a. i vilken utsträckning detta kommer beröra marksamfälligheten Hamre s:1 och de fastigheter inom planområdet som inte är kommunägda. Det bör även behandlas vem som har ansvar för att bekosta lantmäteriförrättningar, samt om fastighetsbildningen delvis kommer genomföras utan överenskommelse, eller endast med hjälp av köp eller överenskommelser. Av planbeskrivningen framgår också att förändringar kommer att ske gällande vägföreningen eftersom plangenomförandet medför en ny sträckning för vägen genom området. Från och med 1997 räknas vägföreningar och vägsamfälligheter enligt enskilda väglagen (EVL) som samfällighetsföreningar enligt samfällighetsförvaltningslagen (SFL). Samfälligheter enligt (EVL) räknas som gemensamhetsanläggningar (ga) enligt anläggningslagen (AL). I detta sammanhang förvaltar samfällighetsföreningen Forsvägens vägsamfällighet gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3. Lantmäteriet föreslår därför att begreppet gemensamhetsanläggningen Hamre ga:3 används istället för begreppet vägföreningen.
En omdragning av vägen kommer innebära att Hamre ga:3 måste omprövas vid en lantmäteriförrättning. Vid en sådan omprövning kommer det beslutas om nya andelstal och om vilket område och vilka fastigheter som ska anses vara betjänt av ga:n. Nya andelstal kommer också innebära att ersättning ska betalas av de som inträder och får högre andelstal och att de fastigheter som utträder och får lägre andelstal ska få ersättning. Lantmäteriet anser att detta bör framgå tydligare. Lantmäteriet anser också att det bör framgå vilka fastigheter som är tänkta att använda och därmed delta i ga:n. Dessutom bör det framgå vem som ska bekosta lantmäteriförrättningen och byggandet av den nya vägen. Ska det göras av deltagarna i ga:n, av exploatören eller av kommunen? Eftersom nuvarande andelstal är skapade enligt EVL år 1956 finns det skäl för en omprövning av andelstalen. Ska det finnas skäl för att omprövningen ska medföra en ny sträckning av vägen behöver den nya vägen byggas och bekostas innan omprövningen görs. Annars är inte det s.k. båtnadsvillkoret i 6 AL uppfyllt. Till grund för att vägen ska förvaltas av en ga ligger att den allmänna platsmarken för väg ska ha enskilt huvudmannaskap och inte kommunalt. Lantmäteriet anser att planbeskrivningen behöver innehålla en motivering (särskilda skäl) för att det ska vara enskilt huvudmannaskap (se PBL 4:7). I detaljplanen har lagts ut l-område för luftledning. Lantmäteriet anser att det av planbeskrivningen bör framgå vilken eller vilka ledningshavare som ska ansvara för de l- och u-områden som läggs ut. Lantmäteriet anser även att det bör framgå vem som ska betala för bildande av ledningsrätt för de ledningar som ska dras om vid plangenomförandet. Under rubrik Teknisk försörjning i planbeskrivningen anges att det finns kommunalt vatten och avlopp i området och att det finns goda möjligheter till anslutning. Lantmäteriet anser att det i planbeskrivningen bör stå om anslutningsavgifter kommer tas ut eller ej. Under rubrikerna Förutsättningar och förändringar Biltrafik kan sista meningen tolkas som att detaljplanen föranleder att väg 952 ska få en ändrad sträckning. Om det är så att det är den ändrade sträckningen på Hambre ga:3 som avses bör formuleringen ändras. Grundkarta och fastighetsförteckning Fastighetsgränserna för fastigheterna i den norra delen av planområdet saknas. För att detaljplanens konsekvenser ska framgå tydligare anser Lantmäteriet att de behöver markeras ut. Lantmäteriet anser också att de fastighetsbeteckningar som saknas i grundkartan ska skrivas ut och att de som finns med behöver göras större för större tydlighet. I fastighetsförteckningen saknas fastigheterna Hamre 2:13, 2:36 och 5:30 bland fastigheterna inom planområdet. Lantmäteriet anser att dessa fastigheter måste tas med. Bland de delägande fastigheterna i Hamre s:1 saknas Hamre 2:39, 3:5, 4:118, 5:3 och 5:13 i fastighetsförteckningen. Lantmäteriet anser att dessa fastigheter måste tas med. Lantmäteriet anser också att det av fastighetsförteckningen bör framgå att Hamre s:1 finns inom planområdet. Lantmäteriet anser att det av fastighetsförteckningen bör framgå att Hamre ga:3 finns inom planområdet och föreslår att det läggs till att ga:n förvaltas av Forsvägens vägsamfällighet. Bemötande av synpunkterna: De flesta synpunkterna har beaktas och revideringar har gjort både i plankartan, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen. Dock är det synpunkter