Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Relevanta dokument
GHQ-12 General Health Questionnaire-12

BUS Becks ungdomsskalor

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

FTF Fem till Femton (5-15)

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

KSQ Karolinska Sleep Questionnaire

EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument

SCL Symptoms Checklist

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

SDQ Strengths and Difficulties Questionnaire

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

KASAM Känsla av sammanhang

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.

Uppföljning av BBIC 2014

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Projektrapport - HeLa Barn

Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)

Förändringskonceptens bakgrund

BAS-kurs i Skövde 23 april Catherine Larsson, Sjuhärads kommunalförbund Georg Fischer, Fyrbodals kommunalförbund

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL AVSEENDE TJÄNSTEN ESTER

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

Utredning av alkohol- och drogproblem

Kvalitativa metoder II

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Instrument för bedömning av suicidrisk

LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Självmordsriskbedömning

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Differentiell psykologi

Åtgärder för att stödja sociala insatsgrupper. Socialstyrelsens arbete

Bedömning av unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende: En studie av ESTER-bedömnings interbedömarreliabilitet.

Familjehemsplacerade barns röster

Differentiell psykologi

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Att anmäla oro för barn

Ätstörningar vid fetma

Evidensgrader för slutsatser

! Pappor"är"allt"mer"involverade"i"sina"späda"och"små"barn." ! Depression"hos"pappan"riskerar"aJ"påverka"barnet"negaKvt."

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Arbetsblad för SARA:SV

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

SOFIA gillar skolan. Louise Frogner och Karin Hellfeldt Center for Criminological and Psychosocial Research (CAPS)

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Lathund till ansökan om projektbidrag för utveckling av ANDT-förebyggande arbete 2017

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

standardiserade bedömningsmetoder

KOGNITIV UTREDNING GENOM TOLK

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Statestik över index brott RPV-sektionen

-NYTT #4:

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Välkommen till Tryggare barn!

CAMBERWELLS BEHOVSSKATTNING

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Tidiga insatser för barn i förskolan

Antisociala ungdomar

Multisystemisk terapi (MST)

MSF för läkare Feedback och kompetensvärdering under ST

Transkript:

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det är utvecklat för att användas från första bedömningstillfället till att ärendet avlutas och innehåller stöd för beslut om insatser. ESTER består av två delar: ett screening-system och ett strukturerat bedömningsinstrument. ESTER-screening utgörs av ett kort formulär som kan fyllas i av förälder, lärare eller barnet/ungdomen själv (från 10 års ålder). Syftet är att få en uppfattning om huruvida risker föreligger och om det finns behov av en mer detaljerad bedömning. Screening-formuläret kan också användas för att samla in information inför en sådan bedömning. För varje bedömare finns ESTER-screening i två versioner, med eller utan frågor som berör familjeriskfaktorer. ESTER-bedömning är ett strukturerat beslutsstöd vid insatser till unga och avser täcka in de senaste 1-36 månaderna [2]. Det syftar till att underlätta, systematisera och strukturera bedömning och dokumentation av risk- och skyddsfaktorer till unga som uppvisar, eller är i risk för, normbrytande beteende. ESTER-bedömning lämpar sig för bedömning, uppföljning av insatser samt som ett komplement vid utredningar för normbrytande beteende. ESTER kan användas både i förebyggande och behandlande syfte. ESTER-bedömning mäter totalt 12 riskfaktorer och sju skyddsfaktorer indelade i följande kategorier: Risker hos barnet Risker i familjen Skydd hos barnet Skydd i familjen Vilka grupper är instrumentet gjort för? Barn och unga 0-18 år. Översikt Funktion Screening Stöd vid bedömning/diagnostisering Uppföljning av insats till en individ Sakområde Beteendeproblem Målgrupper Ålder 0-18 år ESTER-screening Självskattning Föräldraskattning Lärarskattning ESTER-bedömning Professionsskattning Antal frågor - Tidskrav ESTER-bedömning: 7-8 timmar Tolkningsstöd Svensk manual Legitimationskrav Nej, men en utbildning för instrumentet krävs Licenskrav Ja Kostnad Kostnad utgår för licens, datorstöd och obligatorisk kurs. Manual är tillgänglig via datorstödet. Administration ESTER-screening fylls i på papper. För dokumentation av ESTERbedömning används ett strukturerat häfte samt ett datorbaserat verktyg. Evidens och beprövad erfarenhet Ej möjligt att bedöma 1

Hur många frågor består instrumentet av? ESTER-screening är ett fyrsidigt formulär med fokus på riskfaktorer för beteendeproblem. ESTER-bedömning inkluderar ett häfte där all information och alla steg i bedömningen dokumenteras. Bedömningen görs utifrån de 19 risk- och skyddsfaktorerna och minst två informationskällor och två olika typer av informanter ska användas. Manualen specificerar principerna för bedömning [2]. Hur lång tid tar det att fylla i? En ESTER-bedömning tar i genomsnitt 7-8 timmar att slutföra [2]. Tolkning av resultat ESTER är utvecklat i Sverige av svenska forskare och baseras på utgångspunkten att beteenden, förhållanden och omständigheter är föränderliga. Manualen beskriver bakgrund och syfte med ESTER och hur det ska användas. Den beskriver även alla risk- och skyddsfaktorer som ingår i bedömningen. Förutsättningar för användning Ingen särskild legitimation eller akademisk utbildning krävs för att använda ESTER. Däremot behöver man gå en endags-utbildning (ESTER grundutbildning) för att få använda instrumentet. Ett datorbaserat verktyg underlättar dokumentationen av ESTER-bedömningen samt ger en grafisk presentation av resultat av bedömningar och insatser. Genom detta verktyg underlättas även samarbete mellan olika professionella kring den enskilde klienten. En licensavgift tas ut för användning av datorstödet till ESTER-bedömning. Licensen gäller i ett år. Evidens och beprövad erfarenhet ESTER är ett relativt nytt bedömningsinstrument och utvärdering av det pågår kontinuerligt. Det man framför allt tittar på är samstämmigheten mellan olika bedömare. Evidensnivån för ESTER kan inte bedömas utifrån givna kriterier och dokumenterade erfarenheter av användningen är begränsad. För att ta del av den forskning som finns om ESTER rekommenderas att man besöker ESTERs hemsida: http://www.ester-bedomning.se/omester/vetenskapligt-stod-och-testning-av-ester/. I dagsläget är det utvecklarna själva som står bakom den forskning som finns gällande reliabilitet. 2

Referenser 1. ESTER. http://www.ester-bedomning.se. 2. Andershed, H., & Andershed, A-K. (2010). Risk-need assessment for youth with or at risk for conduct problems: introducing the assessment system ESTER. Procedia Social and Behavioral Sciences, 5, 377-383. 3

Bilaga. Sammanställning av evidens. Evidensnivå Inte applicerbart Referenser [1] Andershed, H., Fredriksson, J., Engelholm, K., Ahlberg, R., Berggren, S., & Andershed, A-K. (2010). Initial test of a new risk-need assessment instrument for youths with or at risk for conduct problems: ESTER-assessment. Procedia Social & Behavioral Sciences, 5, 488-492. [2] Bond, H., Rudenhed, M., Bergquist, E, Andershed, A-K., & Andershed, H. (2013). Further testing of the inter-rater reliability of ESTER-assessment instrument for youths with or at risk for conduct problems. Journal of Applied Psychology, 2(2), 16-21. 4

Reliabilitet Validitet Artikel N Ålder Urval Intern konsistens Reliabilitet Interbedömar-reliabilitet (ICC) Strukturell Prediktiv Samtidig Yta under kurvan Sensitivitet/ specificitet Totalt 1 30 16-19 Flickor med allvarliga psykosociala problem - - 0,71-0,78 (faktorer ungdom) 0,62-0,68 (faktorer familj) - - - - - - 2 30 15-20 Flickor med allvarliga psykosociala problem - - 0,38 (riskfaktorer) 0,37 (skyddsfaktorer) - - - - - - = Minimal (M); = Tillfredsställande (T); = Bra (B). Kriterier för bedömningen av evidensen hittar du här.