Statistiskt underlag Linnébarometern 2017 Fakulteten för samhällsvetenskaper Information om Linnébarometern 2017 Studien är genomförd på uppdrag av universitetsledningen vid Linnéuniversitetet. Projektledare: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Undersökningen är genomförd av: Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Åsa Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Statistiken är framtagen av: 2017-09-21 Tony Wågman (utredare), universitetsledningens kansli Dnr: 2017/4967-1.2 1 (14)
Sammanfattning I sammanfattningen presenteras de mest framträdande resultaten på fakultets- och programnivå. Det som lyfts fram har bäring på såväl programutveckling som systematiskt kvalitetsarbete och utgör samtidigt underlag till höstdialogen. Sammanfattningen fyller en viktig funktion, men det är betydelsefullt att analysen som tar vid på program- och fakultetsnivå inte begränsas till den utan att det statistiska underlaget gås igenom i sin helhet. Det är på fakultets- och programnivå som beslut om insatser och åtgärder fattas, samt diskussioner bör föras om hur resultaten ska värderas och förstås. Fakultetsnivå Linnébarometern 2017 ger överlag en positiv bild av universitetet och dess utbildningar, även om vissa förbättringsområden kan identifieras. Två styrkor gäller att undervisningen fokuserar studenters lärande (K3) och vilar på vetenskaplig grund (K4). FSV:s resultat för samtliga utvärderingskriterier är i paritet med Lnu som helhet och/eller de flesta fakulteter, vilket innebär att den positiva bilden även gäller FSV. Det resulterar i att 9 av 10 FSV-studenter skulle rekommendera sin utbildning och Lnu. o Hur kan resultaten förklaras och förstås? Kan förbättringsområden identifieras trots det, relativt sett, positiva resultatet? De allra flesta FSV-studenterna (80-90 procent) upplever att universitetets olika stödfunktioner har en hög tillgänglighet och ändamålsenlighet. När det gäller utbildningsadministration och studievägledning på fakultetskansliet ges dock ett sämre omdöme. Cirka 65 procent anser att funktionerna har hög tillgänglighet och ändamålsenlighet, vilket är 15-20 procentenheter lägre än vid övriga fakulteter. o Vilka förklaringar finns till att FSV sticker ut i negativt hänseende? Med utgångspunkt i dem, hur kan fakultetskansliet stärka verksamhetsstödet till studenter i framtiden? Endast var sjätte student upplever att resultaten från kursvärderingar som de lämnat in har återkopplats till dem (K7). Situationen är ungefär densamma på övriga fakulteter och resultatet ligger i linje med internrevisionens kritik (Dnr: 2014/322-1.2). o Hur kan fakulteten stärka kursvärderingsprocessen? Och, hur kan ett sådant arbete knyta an till kvalitetsrådets arbetsgrupp för kursvärderingar? Institutionen för idrottsvetenskap har ett program på vardera campus. I mångt och mycket ger studenterna likartade omdömen, men skiljer sig väsentligt åt i ett avseende: rättssäker examination (K2). Det gäller framför allt meningsfull återkoppling, men även kännedom om kursmål och betygskriterier. o Vad är studenternas skilda uppfattningar ett uttryck för? Finns goda exempel att lyfta fram som går att dra lärdom av? Programnivå Sociologiprogrammet Ges överlag positiva omdömen, särskilt lärande (K3), vetenskaplighet (K4) och lärares kompetens (K6). Det resulterar i att samtliga studenter skulle rekommendera sin utbildning (Ö2) och ger därtill sin utbildning ett högt sammanfattande omdöme (Ö1). Socionomprogrammet Resultaten för samtliga utvärderingskriterier och strategiska områden ligger under, eller i paritet med, fakultetsgenomsnittet. Kritik riktas framför allt mot lärarnas kompetens (K6) men även vissa aspekter av lärande (K3) och rättssäker examination (K2). Därtill upplever en tredjedel att studiemiljön inte har varit fördomsfri och inkluderande. Det resulterar i ett lågt sammanfattande omdöme av utbildningen (Ö1) och att relativt få skulle rekommendera sin utbildning och Lnu (Ö2). 2
Nytt fokus för Linnébarometern Linnébarometern är en del av universitetets systematiska uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå och genomförs på uppdrag av universitetsledningen. Kvalitetsrådet ansvarar för innehåll och genomförande. Enkäten har genomgått en omfattande revidering och innehåller till stor del nya frågor. Tidigare knöt frågorna an till universitetets vision och strategi, men numera till bedömningskriterier i Linnéuniversitetets samarbete med Karlstads universitet och Mittuniversitetet kring utbildningsutvärderingar (s.k Treklövern 1 ) samt det av riksdagen beslutade nationella utvärderingssystemet för högre utbildning 2. Det innebär att jämförelser med Linnébarometern 2014-2016 utgår, men det kan finnas anledning för fakulteten att stämma av mot tidigare underlag för att kartlägga huruvida det är samma program som faller positivt och negativt ut. Revideringen innebär att Linnébarometern blir ett mer kraftfullt och konkret verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Frågornas användningsområde breddas och resultaten kan användas på ett mer fördelaktigt sätt i programutvecklingsarbete, i dialogen mellan universitets- och fakultetsledning samt utgöra underlag i olika utvärderingssammanhang. Enkäten sätter studentens lärande i centrum och fokuserar i högre grad än tidigare på utbildningens upplägg, genomförande och examinationer. Därtill konkretiseras frågorna som berör stödfunktioner och Linnéuniversitetets strategiska områden, såsom lika villkor, hållbar utveckling, internationalisering och samhällelig drivkraft. 3 Revideringen medför att tonvikten i de skriftliga avrapporteringarna förändras. Fakulteternas statistiska underlag förblir relativt oförändrade, men den universitetsövergripande rapporten minskas i omfattning till förmån för promemorior riktade till exempelvis kommittéer och förvaltning. På så sätt görs resultaten mer tillgängliga och angelägna att arbeta vidare med. Dessa kompletterande avrapporteringar levereras till berörda parter under november-december 2017. De skriftliga avrapporteringarna relaterar till Linnéuniversitetets kvalitetspolicy i den meningen att grunden för kvalitetsarbetet ska vara ett systematiskt förbättringsarbete genom uppföljning, analys och utveckling. Processen betraktas som cyklisk och kan illustreras i form av Kvalitetshjulet, med återkommande moment som knyts samman med varandra. Linnébarometern är därför i grund och botten ett verktyg för fakulteterna och administrationen att agera utifrån, antingen genom fördjupade studier i syfte att förstärka kunskapsunderlaget eller i form av konkreta insatser och åtgärder. 1 Mer information om Treklövern finns här: https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/kvalitetsradet/kvalitetsutvarderingar/ https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/kvalitetsradet/kvalitetsutvarderingar/ 2 Mer information finns att tillgå här: Mer information finns att tillgå här: http://www.uka.se/kvalitet--examenstillstand/sa-granskas-hogre-utbildning.html 3 En av Kvalitetsrådet utsedd referensgrupp har ansvarat för revideringsarbetet, bestående av följande personer: Brita Johansson-Cederblad, Anders Åberg, Amelie Johansson, Magnus Persson och Helen Andersson (studeranderepresentant). Undertecknad har lett referensgruppens arbete. 3
Läsinstruktioner UPPLÄGG OCH STRUKTUR Det statistiska underlagets upplägg och struktur utgår från bedömningskriterierna i Treklövern och Linnéuniversitetets strategiska områden (se figur 1). Figuren har tre nivåer som illustrerar hur kriterier och strategiska områden har operationaliserats till enkätfrågor. Exempelvis: kriterium 3 (undervisningen fokuserar studenters lärande) fokuseras i fråga 1A-E och 2A-C och berör bland annat progression, konstruktiv länkning och samtalsklimat. 4 Siffran inom parentes visar hur stor tyngdpunkt respektive kriterium ges i enkäten. Kriterium 1 behandlas uteslutande i Alumnundersökningen 2017, så även de resultat som gäller kriterium 5. Figur 1: Linnébarometerns uppbyggnad (2017) Treklövern - utbildningsutvärderingar Strategiska områden Övrigt K1 Utb. når kraven i HL/HF K2 Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt K3 Undervisningen fokuserar studenters lärande K4 Under- visningen vilar på vetenskaplig grund K5 Utb. är användbar för studenterna och samhället K6 Verksamma i utb. har aktuell kompetens K7 Studenterna har inflytande över utb. K8 En tillgänglig & ändamålsenlig studiemiljö föreligger S1 HFK S2 IK S3 KSD Ö1 Sammanfattande värdering Ö2 Bakgrund (0) F3:A-E (5) F1:A-E F2:A-C (8) F4:A-C (3) F8:D/F9:C F10:C/F11:C (4) F2:D-E (2) F5:A-C (3) F6:A-B F7:A-C (5) F8:A-D F9:A-B (6) F10:A-C (3) F11:A-C (3) (+4 i K5) F12:A-G F14:A-B (9) F15-23 (9) Kursmål Betygskriterier Bedömning Återkoppling Progression Ansvar Undervisning Förutsättningar Samtalsklimat Konstruktiv länkning Vetenskaplighet Forsknings- koppling Intresse Applicera utb. i arbetsliv (+S1-3) Ämneskunskap Pedagogik Kursvärderingar - relevans - ifyllande - återkoppling Funktioners tillgänglighet och ändamålsenlighet MyMoodle Studiemiljö Process- beskrivning Utlandsstudier Entreprenöriellt förh.sätt Perspektiv i utbildningen Omdöme Rek. utb./lnu Kön Ålder Barn Modersmål Utbildning Flyttmönster Arbete FÄRGMARKERINGAR Kriterier och strategiska områden avhandlas var för sig i tabeller (3-15) där resultaten för respektive enkätfråga presenteras. Vissa resultat är markerade i grönt och orange, vilket syftar till att indikera när resultaten: 1) sticker ut i positivt respektive negativt hänseende för ett program i jämförelse med fakultetens övriga program och/eller fakulteten som helhet, samt 2) för fakulteten gör detsamma i relation till Lnu som helhet. Observera att färgmarkeringarnas funktion enbart är att illustrera skillnader. Likheter mellan program och fakultet och/eller universitetsnivå, såväl i positivt som negativt hänseende, är inte färglagda. Gul färgmarkering används vid skillnader som inte nödvändigtvis kan kategoriseras som positiva eller negativa. En grön markering pekar ut ett gott exempel och en orange markering att det kan finnas anledning för utbildningsansvariga att analysera vad resultaten betyder och varför de ser ut som de gör. I vissa fall är medelvärdet för ett helt kriterium färglagt på programnivå (såsom SGSOC i tabell 4) vilket ska 4 Frågeformuläret finns att tillgå här: https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/kvalitetsradet/enkater/ 4
tolkas som att de allra flesta delfrågorna pekar i en viss riktning. I dessa fall färgläggs inte delfrågorna separat. På samma sätt färgläggs inte separata program om fakulteten får en färgmarkering. Vissa av färgmarkeringarna lyfts fram i sammanfattningen och är de resultat undertecknad särskilt vill lyfta fram. Sammanfattningen fyller en viktig funktion, men det är samtidigt betydelsefullt att analysen som tar vid på program- och fakultetsnivå inte begränsas till den utan att det statistiska underlaget gås igenom i sin helhet. Det är på fakultets- och programnivå som beslut om insatser och åtgärder fattas, samt diskussioner föras om hur resultaten ska värderas och förstås. Exempelvis, går det att urskilja något kriterium som systematiskt får högre eller lägre värden? Om ja, vilka resultat är rimliga att uppnå i framtiden? Finns det genomgående stora variationer mellan program för något kriterium? Om ja, vad beror de på? Behöver likvärdigheten stärkas? Slutligen, hänsyn bör även tas till att Linnébarometern genomförs för första gången i sin nya skepnad. I takt med att undersökningen genomförs blir beslutsunderlaget mer robust och tendenser över tid kan skönjas. TABELLKOMMENTARER Linnébarometern 2017 innehåller fler frågor om vem studenten är, så kallade bakgrundsvariabler. Möjligheten att bryta svaren på exempelvis kön, utbildningsnivå och utländsk bakgrund är dock begränsad på programnivå. Dessa resultat gäller därför Lnu som helhet och är i all huvudsak statistiskt signifikanta på 95%-nivån, vilket innebär att resultaten med största sannolikhet inte beror på slumpen. När skillnader föreligger redovisas de i punktform i anslutning till respektive tabell och kompletteras ofta med procentsatser inom parentes. Exempelvis: Fler utländska studenter har varit i kontakt med universitetets stödfunktioner, såsom international office (61 procent jmf 18 procent), studieverkstaden (44 procent jmf 12 procent) och studenthälsan (37 procent jmf 17 procent). Procentsatserna ska tolkas som att 37 procent av de utländska studenterna har varit i kontakt med studenthälsan medan 17 procent av de svenska studenterna varit det. Återigen, kommentarer som görs i relation till tabellerna gäller, om inget annat anges, universitetsövergripande nivå. Det utesluter dock inte att skillnader förekommer på andra nivåer, utan snarare att det inte går att belägga på ett statistiskt trovärdigt sätt. PROCENTSATSER OCH TOLKNING Slutligen, merparten av enkätfrågorna är attitydfrågor. Det innebär att det är studenternas upplevelser som står i fokus. Det bör poängteras att flera av utvärderingskriterierna med fördel behöver kompletteras med andra perspektiv och andra underlag, såsom lärarnas kompetens (K6) och utbildningens vetenskapliga grund (K4). Frågorna har oftast fem svarsalternativ, till exempel instämmer helt, instämmer delvis, tar delvis avstånd, tar helt avstånd och vet ej/kan ej bedöma. I resultatredovisningen är instämmer helt och instämmer delvis sammanslagna till instämmer. Värdet för vet ej/kan ej bedöma redovisas inte i tabell, men om det överstiger 10 procent ges information i noter. 5
Datainsamling Linnébarometern riktar sig till samtliga programstudenter på grund- och avancerad nivå som läser sin sista, i vissa fall näst sista, termin. Alla studietakter och studieformer är inkluderade, vilket innebär att studenterna har påbörjat sina utbildningar vid olika tillfällen (se tabell 1). För att komma med i urvalet ska studenten vara registrerad på program eller kurs VT-17 och ha tagit minst en tredjedel av antalet högskolepoäng utbildningen omfattar. Datainsamlingen pågick 170418-170520 och omfattar totalt 2844 studenter. Enkäten distribuerades digitalt i universitetets webbaserade enkätverktyg Survey & Report. Fem påminnelser skickades ut och svarsfrekvensen blev 53 procent. Fakulteternas svarsfrekvenser är inom intervallet 49-58 procent. I nedanstående tabell redovisas svarsfrekvenser per program för FSV. TABELL 1 SVARSFREKVENSER PER PROGRAM Programkod Starttermin Aktuell termin Antal svar Antal urval Svarsfrekvens Särredovisning Fysisk aktivitet, friluftsliv och hälsa IAFA1 HT-16 2 av 2 5 5 100% JA Personal och arbetsliv SGPAL HT-14 6 av 6 32 47 68% JA Sociologiprogrammet SGSOC HT-14 6 av 6 15 24 63% JA Coaching och Sport Management IGCSM HT-14 6 av 6 17 28 61% JA Pedagogik SAPE1+SAPE2 HT-16/HT-15 2 av 2/4 av 4 3 5 60% NEJ Fysisk aktivitet - hälsa - friluftsliv IGFRI HT-14 6 av 6 14 24 58% JA Internationella samhällsstudier SGISS HT-14 6 av 6 14 24 58% JA Ungdoms- och missbruksvård SGUMV HT-14 6 av 6 22 40 55% JA Socionomprogrammet VGSOP HT-14 6 av 7 54 103 52% JA Europastudier SGEUK HT-14 6 av 6 4 8 50% NEJ Sociologi SASO1+SASO2 HT-16/HT-15 2 av 2/4 av 4 1 2 50% NEJ Freds - och utvecklingsprogrammet SGFRU HT-14 6 av 6 11 25 44% JA Freds- och utvecklingsarbete SAFU1 HT-16 2 av 2 6 14 43% NEJ Internationella samhällsvetarprogrammet SGISP HT-14 6 av 6 10 29 34% NEJ Idrott i utveckling IAID1 HT-16 2 av 2 1 3 33% NEJ Statsvetarprogrammet SGSTK HT-14 6 av 6 4 15 27% NEJ Statsvetenskap SASK1+SASK2 HT-16 2 av 2 3 19 16% NEJ Socialt arbete VASA2 HT-15 4 av 4 0 1 0% NEJ TOTALT - FSV 216 416 52% 9/18 = 50% 52 procent besvarar enkäten, vilket kan jämföras med 60, 56 och 63 procent 2014-2016. Här finns således utrymme för förbättringar till 2018. Det är framför allt program med huvudområde statsvetenskap som har låg svarsfrekvens och inte kan särredovisas. 9 av 18 program kan särredovisas och en rimlig ambitionsnivå är 13-14. Principen är 50 procent svarsfrekvens och 10 antal svarande, men i syfte att öka tillgängligheten av data har kvalitetsrådet beslutat att vissa undantag kan göras (gulmarkerade). För FSV:s räkning innebär det SGFRU som ligger relativt nära 50 procent och har över tio svarande. SAFU1 bedöms dock ha för litet antal svarande. Övriga särredovisade program är gröna, ej särredovisade röda. Rödmarkerade program ingår dock i fakultetens/nämndens medelvärde i resultatredovisningen. I Linnébarometern kan bortfall kontrolleras utifrån kön och campus. 5 Huruvida de som inte besvarat enkäten (bortfallet) är mer eller mindre nöjda med sin utbildning är dock svårare att svara på. I Linnébarometern handlar det exempelvis om sammanfattande omdömen av utbildningen och huruvida undervisningen har fokuserat studenters lärande. Om bortfallet är mer positiva har resultaten en viss 5 Linnébarometern 2014-2016 visade att kvinnor tenderar att besvara enkäten i något större utsträckning än män, vilket även är fallet i de flesta enkätundersökningar. I populationerna fanns 65-68 procent kvinnor, andelen svarande kvinnor är 68-70 procent. Det visar på en viss snedfördelning bland de svarande, 2-3 procentenheter per undersökningsår, men bedömningen är att det inte påverkar studiens trovärdighet. När det gäller campus visade bortfallsanalysen ingen snedfördelning som skulle kunna göra resultaten mindre trovärdiga. Tendensen är densamma för Linnébarometern 2017. 6
negativ snedvridning, om bortfallet är mer negativa har resultaten en viss positiv snedvridning. Bortfallsstudier i andra sammanhang visar att båda tendenserna kan förekomma. Det är därför svårt att dra någon slutsats, men det är viktigt att ha denna problematik i åtanke när resultaten tolkas och förstås. Studenterna och deras bakgrund FSV-studenter uppvisar flera likheter i relation till universitetsgenomsnittet. 7 av 10 är kvinnor, 5 av 10 har akademisk bakgrund och drygt var tionde student har annat modersmål än svenska. Vid FSV finns dock en högre andel yngre studenter, men samtidigt en något lägre andel med hemmavarande barn. FSV har, tillsammans med FKH, flest programstudenter vid campus Växjö. TABELL 2 BAKGRUNDS- VARIABLER PER FAKULTET FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Andel kvinnor 68 86 74 71 33 76 69 Andel upp till 30 år 97 57 83 86 79 56 77 Andel med hemmavarande barn under 18 år Andel med svenska som modersmål Andel som har minst en förälder med högre utb. 2 38 8 14 13 34 18 74 90 90 88 75 91 85 56 53 52 51 57 40 51 Studieform 6 46/54/0 17/42/41 63/24/13 68/28/4 53/25/22 35/30/35 44/36/20 Lokalt rekryterade 7 23 41 20 40 28 47 34 Studenternas ålder (tätt sammankopplat med hemmavarande barn), modersmål (benämns hädanefter svenska och utländska studenter) och kön har betydelse för hur studenterna besvarar frågorna. Skillnader mellan kön och modersmål kan i huvudsak skönjas i frågor som berör strategiska områden. Åldersskillnader syns dock i både utvärderingskriterier och strategiska områden. Utbildningsnivå, campus och rekryteringsområde har liten eller ingen inverkan på svarsfördelningen. Mer detaljerad information finns i anslutning till respektive tabell. 6 Procentsatser avser Campus Växjö/Campus Kalmar/Distans 7 Avser Kronobergs län/kalmar län 7
Kriterium 2 Utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt TABELL 3 KRITERIUM 2: FRÅGA 3A-3E Jag har känt till kursmålen i anslutning till respektive kursstart Jag har känt till betygskriterierna före respektive examinationstillfälle Jag har fått tillbaka examinationsresultaten i skälig tid (15 arbetsdagar) Vid examination i par/grupp har min prestation getts individuell bedömning Jag har fått meningsfull återkoppling på mina examinationsmoment 80 70 100 75 75 81 79 90 94 85 89 80 73 100 75 92 87 86 100 94 87 88 80 73 100 100 87 90 93 100 55 80 69 --- 50 64 67 70 57 64 82 60 60 54 80 47 90 60 85 51 69 73 36 59 62 TOTALT KRITERIUM 2 80 62 91 75 82 74 78 89 68 74 72 Äldre studenter (+30 år) upplever i större utsträckning att utbildningarna examineras på ett rättssäkert sätt. Det gäller samtliga fem påståenden förutom att få tillbaka examinationsresultat i skälig tid. Kriterium 3 Undervisningen fokuserar studenters lärande TABELL 4 - KRITERIUM 3: FRÅGA 1A-1E + FRÅGA 2A-2C I min utb. har jag uppmuntrats att ta ansvar för mitt lärande I min utb. har jag uppmuntrats till reflektion och diskussion utifrån kursinnehållet I min utb. har kunskapskraven ökat under utbildningens gång I min utb. har det funnits en koppling mellan kursernas mål, innehåll och exam. I min utb. har det funnits goda förutsättningar att uppnå målen inom planerad tid Jag har uppmuntrats att ta en aktiv roll i lärandeprocessen Undervisningsmetoderna har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling Samtalsklimatet på seminarier och exam. har varit öppet och respektfullt 100 93 93 90 100 100 100 100 96 96 97 100 86 91 100 100 97 100 95 91 93 90 80 76 82 90 100 87 100 79 80 84 84 100 77 91 90 100 87 100 100 85 89 86 80 79 93 90 92 97 100 100 85 88 82 80 93 82 80 92 97 100 84 89 89 88 80 93 91 90 92 74 100 84 56 78 78 100 93 73 100 100 97 100 90 71 87 90 TOTALT KRITERIUM 3 90 86 87 91 97 92 100 92 82 88 87 Äldre studenter (+30 år) upplever i större utsträckning att undervisningen har fokuserat studenters lärande (6 av 8 påståenden) 8
Kriterium 4 Undervisningen vilar på vetenskaplig grund TABELL 5 KRITERIUM 4: FRÅGA 4A-4C Det har funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet Den kunskap som förmedlas i utb. vilar på vetenskaplig/konstnärlig grund Mitt intresse för vetenskapliga frågor har ökat under studietiden 100 86 90 100 100 97 100 94 88 93 87 100 93 90 100 100 95 100 100 85 94 94 80 79 90 100 100 90 100 58 64 78 75 TOTALT KRITERIUM 4 93 86 90 100 100 94 100 84 79 88 85 Fler äldre studenter (-25 år jmf +40 år) upplever att det funnits en tydlig forskningsanknytning i kursinnehållet (8 av 10 jmf 10 av 10) och att den förmedlade kunskapen vilar på vetenskaplig grund (9 av 10 jmf 10 av 10) Kriterium 6 Verksamma i utbildningen har aktuell kompetens TABELL 6 KRITERIUM 6: FRÅGA 2D-2E Jag upplever att mina lärare har varit pedagogiskt skickliga Jag upplever att mina lärare haft en bred och djup kunskap om ämnen de föreläser i 80 71 91 80 80 68 93 90 49 70 65 80 86 91 90 94 87 96 95 73 88 86 TOTALT KRITERIUM 6 80 79 91 85 87 78 95 93 61 79 76 Fler äldre studenter upplever att deras lärare har varit pedagogiskt skickliga (-30 år 6 av 10, 31-40 år 7 av 10, +40 år 8 av 10) Kriterium 7 Studenterna har inflytande över utbildningen TABELL 7 KRITERIUM 7: FRÅGA 5A-5C Kursvärderingar har varit ett relevant sätt att lämna synpunkter på min utb. Jag har getts möjlighet att lämna in en kursvärdering i slutet av varje kurs Resultaten från kursvärderingar som jag lämnat in har återkopplats till mig 80 77 73 90 83 73 79 85 65 75 79 100 93 67 90 92 83 79 95 98 90 88 20 7 30 30 55 10 14 25 16 18 26 TOTALT KRITERIUM 7 67 59 57 70 77 55 57 68 60 61 64 Fler äldre studenter upplever att studenterna har haft inflytande över utbildningen (3 av 3 påståenden) Fler utländska studenter upplever att resultaten från kursvärderingarna har återkopplats till dem (44 procent jmf 22 procent) 9
Kriterium 8 Ändamålsenlig och tillgänglig studiemiljö OBS! Tabell 8 skiljer sig från övriga tabeller eftersom resultaten inte avspeglar studenternas upplevelser utan hur vanligt förekommande kontakt med Lnu:s stödfunktioner samt utbildningsrelaterad personal är. Värdena visar andelen studenter per fakultet som någon gång varit i kontakt med respektive funktion/personal. TABELL 8 - KRITERIUM 8: STÖDFUNK- TIONER KONTAKTFREKVENS (FRÅGA 6) FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Lärare/kursansvariga 100 100 100 100 100 100 100 Programansvarig 92 88 91 88 93 78 88 Examinatorer 93 89 75 89 87 76 86 Bibliotekets personal 75 62 75 75 61 72 70 Utbildningsadministratörer 51 64 50 44 50 43 46 Studievägledare 57 31 47 43 33 45 44 IT-support/Helpdesk 38 37 39 32 46 32 36 Examenshandläggare 32 25 31 25 30 16 27 International office 53 7 22 22 21 8 25 Studenthälsan 25 12 26 22 21 20 20 Studieverkstaden 20 7 17 18 23 16 16 Studentombud 19 14 18 13 13 14 15 Karriärvägledning Lnu karriär 21 7 9 11 20 7 12 Samordnare för stud. med f.nedsättning 13 3 10 10 12 9 10 FSV-studenter är lika benägna att ha haft kontakt med universitetets stödfunktioner och personal som genomsnittsstudenten vid Lnu. Små eller inga skillnader finns mellan program, med undantag för att 4 av 10 socionomstudenter inte har varit i kontakt med programansvarig. Därtill finns en betydligt tätare kontakt med international office vid program med möjlighet till utlandsstudier. Fler utländska studenter har varit i kontakt med samtliga centrala stödfunktioner, men lika många med utbildningsrelaterad personal. Störst skillnader syns för international office (61 procent jmf 18 procent) men även studieverkstaden (44 procent jmf 12 procent), studenthälsan (37 procent jmf 17 procent) och karriärvägledning (38 procent jmf 8 procent). Fler äldre studenter tenderar även att vara i kontakt med centrala stödfunktioner, men skillnaderna är mindre än för utländska studenter 10
OBS! Tabell 9 skiljer sig från övriga tabeller eftersom resultaten avspeglar två dimensioner: upplevelsen av stödfunktionernas tillgänglighet och ändamålsenlighet. Tillgängligheten undersöks genom påståendet det har varit smidigt att komma i kontakt med och ändamålsenligheten genom jag har fått tillräckligt med råd/stöd utifrån mina behov. Värdena visar andelen studenter per fakultet som instämmer. Hänsyn tas endast till studenter som haft kontakt med respektive funktion (tabell 8) TABELL 9 - KRITERIUM 8: STÖDFUNKTIONER - TILLGÄNGLIGHET OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET (FRÅGA 6) FEH FHL FKH FSV FTK NLU LNU Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Till Änd Lärare/kursansvariga 82 80 87 87 84 84 83 81 84 80 88 88 84 83 Programansvarig 71 70 89 86 86 84 86 83 85 82 87 86 84 81 Examinatorer 81 80 87 85 80 77 82 77 88 85 83 80 83 80 Bibliotekets personal 96 92 96 95 98 98 95 92 96 98 98 95 96 95 Utbildningsadministratörer 82 83 88 85 87 85 67 64 82 81 81 82 82 80 Studievägledare 83 80 87 83 85 80 68 63 82 80 81 82 82 80 IT-support/Helpdesk 85 86 92 92 81 80 82 87 86 88 83 80 87 87 Examenshandläggare 85 85 86 88 90 89 82 85 85 80 83 85 85 85 International office 66 65 68 57 91 87 63 55 88 86 67 62 71 65 Studenthälsan 92 86 93 92 92 92 88 86 85 81 86 82 89 86 Studieverkstaden 84 80 92 86 83 88 84 80 88 85 82 82 85 81 Studentombud 90 72 72 71 91 90 89 75 74 70 86 78 84 77 Karriärvägledning Lnu karriär 83 78 82 77 64 62 83 80 87 82 61 57 81 78 Samordnare för studenter med funktionsnedsättning 85 81 86 90 91 92 62 64 86 85 65 65 80 80 TOTALT 83 80 86 84 86 85 80 77 85 83 82 79 84 81 FSV-studenter är i de flesta fall nöjda med stödfunktionernas tillgänglighet och ändamålsenlighet. 80-90 procent anser att tillgängligheten och ändamålsenligheten är hög. När det gäller utbildningsadministration, studievägledning, samordnare för studenter med funktionsnedsättning och international office ges dock ett sämre omdöme (cirka 6 av 10). För de två förstnämnda ligger FSV lägre än övriga fakulteter. FSV och NLU ligger lägst för samordnare för studenter med funktionsnedsättning, medan studenter vid FTK och FKH är betydligt mer nöjda med international office. Eftersom relativt få studenter varit i kontakt med ett flertal stödfunktioner och personal (se tabell 8) blir resultaten svåra att bryta på programnivå. I de fall det är möjligt finns inga eller små skillnader mellan program. Undantaget är Socionomprogrammet, där 4 av 10 upplever låg tillgänglighet och ändamålsenlighet med programansvarig. I tabell 8 redovisades att utländska och äldre studenter i större utsträckning varit i kontakt med stödfunktioner. De verkar dock tycka att tillgängligheten och ändamålsenligheten är lika bra som svenska och yngre studenter. Ett stort undantag gäller dock utländska studenter och international office. 9 av 10 utländska studenter upplever hög tillgänglighet och ändamålsenlighet, 6 av 10 svenska studenter gör detsamma. Tabell 8 visade inga könsskillnader i kontaktfrekvens med stödfunktioner. Däremot upplever män högre tillgänglighet och ändamålsenlighet när det gäller samordnare för funktionsnedsättning, studieverkstaden, international office och karriärvägledning. Skillnaderna är inom intervallet 10-20 procentenheter. 11
TABELL 10 - KRITERIUM 8: MYMOODLE FRÅGA 7A-7C Jag har använt MyMoodle till reflektion och diskussion med kurskamrater utifrån kursinnehållet Jag upplever att mina lärare har använt MyMoodle på ett pedagogiskt skickligt sätt MyMoodle har använts på ett sätt som har främjat mitt lärande och min kunskapsutveckling 100 7 70 44 55 53 14 32 33 43 51 80 33 100 90 85 81 100 74 43 72 77 80 31 78 78 69 63 83 75 46 62 72 TOTALT MYMOODLE 87 24 83 71 70 66 66 60 41 59 67 Fler äldre och utländska studenter har använt MyMoodle till reflektion och diskussion med kurskamrater. De sistnämnda ger dessutom mer positiva omdömen om påstående 2 och 3. Strategiskt område 1a Lika villkor TABELL 11 STRATEGISKT OMRÅDE 1A: FRÅGA 8A-8C Min utb. har innehållit ett uttalat och konkret jämställdhetsperspektiv Jag har upplevt studiemiljön som fördomsfri och inkluderande Jag känner till vem jag ska vända mig till på Lnu för att anmäla diskriminering eller kränkande särbehandling 60 60 73 80 70 68 100 70 58 66 8 69 100 93 100 90 100 93 100 100 67 85 89 40 20 27 30 35 13 21 30 16 22 9 24 TOTALT LIKA VILLKOR 67 58 67 67 68 58 74 67 47 58 61 Utländska studenter känner i högre grad till processen för anmälan av diskriminering och kränkande särbehandling än svenska studenter (4 av 10 jmf 2 av 10). Omvänd logik gäller dock för kön, där fler män känner till processen än kvinnor (35 procent jmf 20 procent). 8 21 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 17 procent) 9 20 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 29 procent) 12
Strategiskt område 1b Hållbar utveckling TABELL 12 - STRATEGISKT OMRÅDE 1B: FRÅGA 9A-9C Min utb. har innehållit ett uttalat och konkret ekologiskt hållbarhetsperspektiv Min utb. har innehållit ett uttalat och konkret socialt hållbarhetsperspektiv Min utb. har innehållit ett uttalat och konkret ekonomiskt hållbarhetspersp. 40 27 73 90 44 19 31 11 12 30 10 51 40 73 91 80 67 68 93 32 50 61 11 63 40 53 67 80 67 58 80 5 23 41 12 55 TOTALT HÅLLBAR UTVECKLING 40 51 77 83 59 48 68 16 28 44 56 Män, yngre och utländska studenter upplever i större utsträckning att deras utbildning innehållit ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv (60 procent jmf 45 procent). Strategiskt område 2 Internationalisering TABELL 13 - STRATEGISKT OMRÅDE 2: FRÅGA 10A-10C Min utb. har innehållit ett uttalat och konkret internationellt perspektiv Min utb. har gett mig goda förutsättningar att förlägga en del av utb. utomlands På Lnu träffar jag internationella studenter från andra utb. än min egen 80 80 88 100 100 52 75 57 81 78 13 70 40 67 55 100 85 55 50 30 71 63 14 60 40 47 22 80 62 32 43 25 23 42 15 45 TOTALT INTERNATIONALISERING 53 65 55 93 82 46 56 37 58 61 58 Fler män, yngre och utländska studenter instämmer i påstående 1-3 Strategiskt område 3 Samhällelig drivkraft Dessa frågor redovisas tillsammans med resultaten för Alumnundersökningen 2017 i ett statistiskt underlag inför utbildningsdialogen 2018. Tillsammans utgör frågorna i båda undersökningarna ett helhetsperspektiv på kriterium 5 (utbildningen är användbar för studenter och samhälle) och relaterar även till policyn för samhällelig drivkraft. 10 33 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 24 procent) 11 23 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 21 procent) 12 32 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 25 procent) 13 8 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 12 procent) 14 16 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 18 procent) 15 18 procent svarar kan ej bedöma (Lnu: 17 procent) 13
Övrigt 1 - sammanfattande omdöme av utbildningen TABELL 14 - ÖVRIGT 1: 16 FRÅGA 12A-12F Utbildningsinnehållet 80 86 93 90 92 84 100 95 75 86 88 Undervisningskvaliteten 80 80 91 90 93 77 100 95 65 81 77 Forskningsanknytningen 100 87 93 100 92 93 100 100 82 94 84 Arbetslivsanknytningen 80 43 18 90 50 77 64 80 50 60 65 Den sociala miljön 80 92 91 100 100 100 100 95 68 88 89 Den fysiska lärandemiljön 80 79 64 100 100 90 93 92 57 81 84 Den digitala lärandemiljön 80 61 80 90 84 87 86 85 53 75 79 TOTALT ÖVRIGT 1 83 75 76 94 87 87 92 92 64 81 81 Fler äldre studenter (+40 år) ger utbildningen ett positivt sammanfattande omdöme, med undantag för fysisk och digital lärandemiljö Övrigt 2 - rekommendation TABELL 15 - ÖVRIGT 2: FRÅGA 14A-14B Skulle rekommendera andra att studera vid sin utbildning Skulle rekommendera andra att studera vid Linnéuniversitetet 100 86 92 90 92 90 100 95 77 89 84 80 93 92 90 96 100 100 95 69 89 86 TOTALT ÖVRIGT 2 90 90 92 90 94 95 100 95 73 89 85 Fler äldre studenter (+40 år) skulle rekommendera både sin utbildning och Lnu till andra (95 procent jmf 80-85 procent) 16 Frågan är formulerad Vilket sammanfattande omdöme ger du din utbildning vid Linnéuniversitetet vad gäller xxx? och procentsatser i tabell motsvarar svarsalternativen mycket bra/ganska bra 14