Professionell utveckling

Professionell utveckling ucc.nd.edu/professional-training/ Lektionsplan Kursmål Praktiskt Veckans upplägg - Psykologyrket Reflektionsblad, gruppindelning Begrepp kring professionell utveckling Byta fokus Kursmål att efter genomgånget moment kunna redogöra för flera av psykologyrkets verksamhetsområden, vanliga frågeställningar och svårigheter i psykologens arbete och hur dessa hanteras, samt kunna reflektera kring ett professionellt förhållningssätt ha integrerat kunskap från teoretiska kurser med ett kliniskt perspektiv kunna reflektera över erfarenheter från t.ex. tidigare studiebesök gällande psykologrollen, sekretesslagstiftning och tystnadsplikt

Veckans innehåll Tisdag: Onsdag: Torsdag: Specialistordningen i Sverige Etiska dilemman för psykologer Psykologen i Sverige och europeiseringen Psykologspecialister berättar: Arbetslivets psykologi Pedagogisk psykologi Klinisk psykologi Fredag: * Uppföljning av reflektionsblad - Sammanfattning av veckan Avslutningsfika Reflektionsblad Kort reflektionsblad (1000-3000 tecken) över det som tagits upp under dagen, vilka tankar och frågor det väcker t. ex om den egna utvecklingen till psykolog, det personliga kapitalet vad kan jag?, vad behöver jag mer av?, funderingar om framtiden som psykolog etc. Syfte: Integrera teori med praktik (från akademi till profession), stärka det personliga och professionella lärandet Mejla reflektionsblad till din lärare (Susanna/Åsa/Jens) varje kväll (senast kl 20), eller ett sammanfattande blad (5000-15000 tecken); senast inlämning torsdag kl 20.00. Dessutom: mejla in två diskussionsfrågor/kommentarer till din gruppledare senast torsdag 20.00 som grund för diskussion fredag. Ev. kan också avidentifierade exempel från reflektionsbladen komma att användas. Godkänt på momentet Minst 75% närvaro Inlämnade reflektionsblad och frågor Närvaro vid och deltagande i fredagens diskussioner

Gruppindelning Åsa Jens Susanna asa.eriksson@ki.se Jens.Devgun Hogstrom@ki.se susanna.jernelov@ki.se AGNES ISABEL ALEKSANDRA ISAK KRISTIAN EMILIA SARA A ANASTASIJA NIKLAS L JOSEFINE E LINA RAGNAR BRITA GUSTAF RIHAN JOSEFINE C IDA MARTINA PÄR GABRIEL MARTIN O CAMILLA TERESA ANDERS E MARTIN H STEFFEN ÄMMA RABAR SOFIA OLIVIA SARA E ELLINOR NICLAS A MARTIN R RACHELLE HUGO JENNY PHILIP ZEINA MARIA VANIA MARIKA MÅRTEN KARAM LINNEA MARIE Grupprum209 Grupprum 207 Grupprum 206 Begrepp kring professionell utveckling Professionell utveckling Klinisk expertis Scientist/Practitioner-modellen Evidensbaserad vård Yrkesetik Professionell utveckling Att utveckla och stärka sin förmåga att omsätta förvärvade kunskaper och färdigheter i en professionell vardag (t ex i mötet med patienter/klienter) Att utveckla sin förmåga till etisk analys och reflektion över sin roll i relation till uppdragsgivare/patienter och deras anhöriga liksom sitt eget förhållningssätt till hälsa, sjukdom och olika problemsituationer Att utveckla sin förmåga att kommunicera med klienter/patienter, anhöriga och andra man möter och därmed utveckla ett empatiskt och professionellt förhållningssätt Att stödjas i sin personliga utveckling och öka sin självkännedom, samt att tillägna sig kunskap om sin roll i arbetsgrupp och samhälle. Bearbetning av Lindström et al (2008) Läkartidningen 12 13 (105), 909-913

Klinisk expertis (APA, 2005) Psykologers kliniska expertis innefattar ett antal färdigheter som främjar positiva behandlingsutfall. Dessa färdigheter inkluderar att utföra bedömningar och att utveckla diagnostiska instrument, individuellt anpassade bedömningar och behandlingsplaner fatta kliniska beslut, implementera behandlingar och att följa upp patienters utveckling behärska och använda sig av interpersonella expertkunskaper, exempelvis att kunna skapa en terapeutisk allians fortsatt reflektera över sig själv och att tillgodogöra sig professionella färdigheter Klinisk expertis (forts.) utvärdera och använda sig av forskningsevidens inom såväl psykologisk grund- som tillämpad forskning förstå hur individuella, kulturella, och kontextuella skillnader kan påverka behandlingen använda sig av tillgängliga resurser efter behov, till exempel eget konsultstöd, handledning eller insatser från andra kunskapsområden ha en övertygande rational för valda kliniska strategier Expertis följer av klinisk och vetenskaplig träning, teoretisk förståelse, erfarenhet, självreflektion, kunskap om rådande forskningsläge och fortlöpande utbildning och träning En modern scientist-practitioner model the Boulder Conference on Graduate Education in Clinical Psychology (1949) kan använda metoder för utredning och åtgärd i enlighet med aktuella rekommendationer för evidensbaserad vård kan tillgodogöra sig nya forskningsrön för att belysa t ex hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor kan formulera och testa hypoteser för att belysa t ex hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor kan samarbeta i effektiva team tillsammans med andra professioner inom t ex hälso- och sjukvård med målet att stärka evidensbaserad sjukvård kan undervisa och handleda andra professioner inom t ex hälso- och sjukvård i vetenskapligt baserade psykologiska behandlingsmetoder kan bidra till klinisk forskning och utveckling med syfte att stärka kvaliteten och effektiviteten avseende psykologiska aspekter av t ex hälso- och sjukvård Committee on Training in Clinical Psychology (1947). Recommended graduate training program in clinical psychology. American Psychologist, 2, 539 558; Shapiro, D (2002). Renewing the scientist-practitioner model, The psychologist, 15, 232-234.

Implementering av the scientist-practitioner model i KI:s psykologutbildning träning i vetenskaplig metod och förhållningssätt (såväl som kliniska färdigheter) som inleds tidigt och återkommer kontinuerligt under programmets gång kursdesign och arbetsformer på respektive kurs som utformas så att studenten tränas och uppmuntras att själv ta ansvar för sitt lärande (med lärande avses här bl a förmåga att reflektera, observera, analysera, problematisera, söka ny kunskap, kritiskt värdera, selektera, rapportera och kommunicera på ett sätt så att en omstrukturering eller konsolidering av studentens kunskaper/färdigheter/förhållningssätt sker) undervisningsformer som tränar studenten att kontinuerligt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap som en förberedelse för det kommande yrkeslivet och de ökade kraven på evidensbaserade insatser inom hälso- och sjukvård såväl som organisationsutveckling Aktuella rekommendationer för evidensbaserad vård (vad man bör göra när) APAs Statement on Evidence-Based Practice in Psychology (2005) Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) innebär att kombinera bästa vetenskapliga evidens med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål Syftet med EBPP är att främja effektiv psykologisk praktik och att öka folkhälsan genom att tillämpa empiriskt stödda principer för psykologisk utvärdering, bedömning, terapeutisk relation och intervention Aktuella rekommendationer för evidensbaserad vård (vad man bör göra när) Med bästa forskningsevidens menas en bred evidens från flera typer av forskningsdesigner och metoder som visar på psykologiska behandlingsmetoders effektivitet Evidens som härleds från kliniskt relevant forskning om psykologisk praktik ska baseras på systematiska granskningar, rimliga effektstorlekar, statistisk och klinisk signifikans, och bred evidens. Interventioner, som ännu inte prövats i kontrollerade studier, ska inte anses som ineffektiva

I SBU:s slutsatser görs en sammanfattande bedömning av nytta, risker och kostnadseffektivitet Att arbeta evidensbaserat innebär att formulera tydligt avgränsade frågor och att systematiskt söka, granska och väga samman tillgängliga forskningsresultat från studier som försökt ge svar på frågan. Slutsatserna tillämpas sedan utifrån den kliniska situationen och varje enskild patient Kostnadseffektivitet samt möjligheterna att genomföra de evidensbaserade slutsatserna i praxis behöver beaktas. Lokala förhållanden kan göra att man behöver modifiera rekommendationerna http://www.sbu.se/sv/evidensbaserad-vard/; Britton, M (2000) Läkartidningen, 97 (40), 4414-4415 Aktuella rekommendationer för evidensbaserad vård i Sverige Psykologförbundets förslag till policy för evidensbaserad psykologisk praktik godtogs inte under förbundets kongress i april förra året omarbetas nu för att mer efterlikna APAs dokument Brjánn Ljótsson, http://www.psykologforbundet.se/psykologtidningen/ Documents/Huvudartikel/PT2010_05_huvud.pdf Yrkesetiska huvudprinciper Respekt för individens rättigheter och värdighet Yrkesmässig kompetens Ansvar Yrkesmässig integritet Principerna har utformats i avsikt att: tjäna som stöd för psykologer i Norden vid ställningstagande i yrkesetiska frågor skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller skadliga åtgärder tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt mellan psykologen och andra yrkesgrupper. utgöra grunden för att förtroende för psykologisk yrkesutövning upprätthålls utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd för speciella områden www.psykologforbundet.se: Yrkesetiska principer för psykologer i Norden (antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998)

Viktiga steg i ett yrkesetisk övervägande Identifiera etiskt relevanta frågor och problemställningar Formulera alternativa handlingsvägar Analysera sannolika omedelbara, kort- och långsiktiga fördelar samt risker vid varje handlingsalternativ för samtliga berörda Välja handling efter noggrant övervägande av värderingar, principer och riktlinjer Utföra handling med skyldighet att ta ansvar för konsekvenserna Utvärdera resultatet av handlingen Korrigera eventuella negativa konsekvenser. Om den yrkesetiska problemställningen inte kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt, pröva alternativa handlingsvägar www.psykologforbundet.se: Yrkesetiska principer för psykologer i Norden (antagna av Sveriges Psykologförbunds kongress 1998) Byta fokus Seligman