Styrkor och färdigheter som möjligheter i utbildning och arbete för unga omsorgsgivare med minoritets- och utländsk bakgrund

Relevanta dokument
Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Anhörigstöd det lönar sig

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Barn som anhöriga. Barndag Karlskrona den 29 november Pauline Johansson Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson

Barnperspektivet inom Beroendevården

Anhöriga en ovärderlig samverkansresurs

Barn som är omsorgsgivare

Program för stöd till anhöriga

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Anhöriga och personer med psykisk ohälsa

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Anhörigstöd - en skyldighet

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

En anhörigvänligare värld, helt enkelt

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Projekt Barn som anhöriga

Vårdproduktionsutskottet

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

PSYKOSOCIALT STÖD TILL CANCERSJUKA OCH DERAS ANHÖRIGA

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barnperspektivet inom Beroendevården

Ett samarbetsprojekt för ett anhörigvänligt arbetsliv

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

När någon i familjen fått cancer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

NkA söker administratör

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Metoder för stöd till barn som anhöriga

1 januari (HSL 2 g )

När någon i familjen fått cancer

Se till mig som liten är

Arbete i partnerskap för att utveckla stöd till anhöriga Borås

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Stöd till dig som är anhörig

Anhörigfrågan en viktig del i regional utveckling

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Barn som anhöriga - pyramiden

Ungas möte med socialtjänsten

mellan barn och föräldrar

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

FoU Välfärds konferens, augusti 2013, Kalmar

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Arbete i partnerskap för att öka vårdkvaliteten för äldre och deras anhöriga

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Välkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Projekt om systematisk uppföljning

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Barn som riskerar att fara illa

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Lagstiftning kring samverkan

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Barn i utsatta livssituationer

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Barn som närstående/anhöriga

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Plattform för välfärdsfrågor

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Transkript:

Styrkor och färdigheter som möjligheter i utbildning och arbete för unga omsorgsgivare med minoritets- och utländsk bakgrund Foto: Smålandsbilder.se Foto: Smålandsbilder.se Pauline Johansson och Eva Nordqvist Nationellt kompetenscetrum anhöriga (Nka) Linnéuniversitetet Malmö, 29-31 maj 2017

Care2Work Erasmus+ (KA2 Youth) finansierat projekt, 2015-2017 Samarbetsprojekt med IARS International Institute, Storbritannien Family and Children Care Centre (KMOP), Grekland Anziani e Non Solo, Italien Två rapporter - två konferenser www.care2work.org

Barn som anhöriga Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel i form av att de ska ges information, råd eller stöd. (SFS, 2017:30, 5 kap. 7)

Unga omsorgsgivare (Young BME carers) Unga personer, under 18 år, som ger vård, omsorg eller stöd till en annan familjemedlem, ofta en förälder, men kan vara syskon, mor-/farföräldrar eller annan anhörig (Becker, 2000) BME (BAME) Black and Minority Ethnic I Sverige unga omsorgsgivare med minoritets- och/eller utländsk bakgrund

Syfte Unga omsorgsgivare med minoritets- och utländsk bakgrund inom Europa, och de hinder och möjligheter de kan uppleva inför framtida utbildning och arbete. - kartläggning av befintliga verksamheter, utbildnings-/stödfunktioner som direkt eller indirekt riktar sig till målgruppen - hur kan ett utbildningsstöd utformas?

Styrkor, färdigheter Motivation Perception Empati Problemlösning Konflikthantering Stresshantering Kommunikation Teamarbete Motståndskraft (självkänsla/-förtroende)

Första delen Litteraturgenomgång (barn som anhöriga/ unga omsorgsgivare BME) 35 idéburna organisationer och andra verksamheter - överblick av stöd som ges Intervjuer/samtal med unga omsorgsgivare och professionella Första rapporten och konferens i Italien

Unga omsorgsgivare Svensk lag/välfärdssystem gör unga omsorgsgivare till en dold grupp, då ämnet aldrig varit föremål för offentlig diskussion Inga specifika stödsystem har utvecklats

Workshops unga omsorgsgivare Motivation och Perception (n=3) En ögonöppnare Hjälpte varandra att hitta situationer där deras styrkor och färdigheter kan kan vara en styrka, en stryrka som de kände att de hade Att träffa andra som var i samma situation, nu förstod de att de inte var ensamma att ha det så här

Workshop för professionella Unga omsorgsgivares styrkor och färdigheter (n=5) Gav nya perspektiv på unga omsorgsgivares styrkor och färdigheter som ett resultat av deras omsorgserfarenhet En ögonöppnare viktigt att frågan lyfts!

Onlinekurser 14-15 (av 20) som deltog/kurs Ledde till en förståelse om unga omsorgsgivares styrkor och färdigheter Gav unga omsorgsgivare en medevetenhet om deras styrkor och färdigheter Ökade förståelsen bland professionella om unga omsorgsgivares styrkor och färdigheter Användarvänligheten och innehållet kan utvecklas

Slutsatser Ingen forskning i Sverige som direkt belyser den här gruppen Inga specifika stödverksamheter för gruppen Interaktiv webbplattform med utbildningsverktyg för unga omsorgsgivare och professionella Riktiga möten för att utbyta erfarenheter, lära av varandra och bli stärkta Fortsatta projekt som fokuserar på resurser och motståndskraft, inte bara se problem

Rekommendationer nationell nivå Behöver uppmärksammas mer i välfärdssystemet Erbjuda individanpassad skolgång, ta igen förlorad skolgång Mer systematiskt perspektiv i välfärden för bättre stöd till hela familjer/nätverk. Ökad kunskap om kulturellt synsätt och sätta det i relation till svensk lagstiftning Kunskap till tjänstemän/politiker lokalt, regionalt, nationellt Erbjuda insatser - att se sina styrkor, lyfta fram som meriterande i kontakter med arbetsmarknaden Öka kunskapen hos de som i sin yrkesutövning möter ungdomar

Rekommendationer EU-nivå Informations- och kommunikationstekniker (t.ex. webbplattformer) kan användas för att ge information, utbildning och stöd Mer forskning/utvecklingsarbete för riktat/innovativt stöd Viktig roll som skolan och myndigheter för högre utbildning har, att nå ut till yrkesverksamma som möter målgruppen i alla utbildningssammanhang. Viktig samhällsinformation bör förmedlas muntligen och via skrift eller översättas till ett språk som mottagaren behärskar. Kan minska belastningen för de barn som ofta översätter/tolkar och hjälper sina föräldrar att förstå information.

Men nu när jag tänker tillbaka, herre gud, ni borde ha sett hur vår familj såg ut. Ni borde i alla fall ha frågat, men inga frågor kom. Young carer, 24 år

Tack! pauline.johansson@anhoriga.se Hemsida: www.anhoriga.se Facebook: Nka.anhoriga Twitter: @Nka_anhoriga