Hälsofrämjande & förebyggande arbete för att skapa en skolmiljö som främjar lärande

Relevanta dokument
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

Generella förmågor. Presentation 10 min paus Presentation varvat med 3 bikupor & bensträckare Exitticket efter slutfilmen KASAM bikupor & bensträckare

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan


VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN. Braås skola

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Elevhä lsoplän

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

STÖDINSATSER I SKOLAN

Elevhälsoplan

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Vägledning för Elevhälsan

VI SKA TÄNDA GNISTOR INTE SLÄCKA BRÄNDER ELEVHÄLSOPLAN BRAÅS SKOLA

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Basen för Eriksbergsskolans elevhälsoarbete

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Hågadalsskolan 2016/17

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Beslut för grundsärskola

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter uppföljning för grundskola

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Rapport med fokus på. normer och värden elevhälsa undervisning styrning och ledning. Engelbrektsskolan våren stockholm.se

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Elevhälsoplan Fröviskolan

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Skolplan Med blick för lärande

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan 2018 /2019

Hågadalsskolan 2015/16

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Handlingsplan - Elevhälsa

Identifiera för att förebygga Maja Lindqvist

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Elevhälsoplan för Tuna skola

Handlingsplan för ökad skolnärvaro

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Beslut efter uppföljning av förskoleklass och grundskola

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Beslut efter uppföljnng för förskoleklass och grundskola

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Att vända frånvaro till närvaro

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Lokal elevhälsoplan. Umeå Gymnasiesärskola Dragonskolan. Dokumenttyp Handlingsplan Dokumentägare Gymnasiesärskolan, Umeå Kommun

Storvretaskolan i Uppsala kommun

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Fullersta rektorsområde

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

SKOLUTVECKLINGSPLAN UCKLUMSKOLAN 18/19

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Transkript:

Hälsofrämjande & förebyggande arbete för att skapa en skolmiljö som främjar lärande Bild från Hälsofrämjande skola, Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland 1

Elevhälsan en resurs för hälsofrämjande skolutveckling Sambandet lärande & hälsa i fokus Skapa en god lärmiljö för alla elevers kunskapsutveckling & personliga utveckling; bli motiverade, få lust att lära & få bra återkoppling Värdegrundsarbete, skapa goda relationer mellan elever, mellan elever och lärare Förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete (sid 33-34) Syftet med elevhälsans arbete: Elevernas utveckling mot utbildningens mål 2

Främja - Salutogent Fokus på möjligheter & styrkor Öka friskfaktorer Skapa förutsättningar för hälsa & lärande på generell nivå Öka KASAM: Begriplighet, hanterbarhet & meningsfullhet Ex: Lärarna samordnar planeringen med andra lärare & elever för att skapa en rimlig arbetsbelastning (hanterbarhet) för eleverna över terminen. Öka närvaro Förebygga - Patogent Fokus på hinder & brister Minska riskfaktorer Identifiera & undanröja hinder för selektiva grupper/elever Minska stress skolan har identifierat detta riskområde. Ex. Eleverna får för många olika prov & läxor under samma vecka. Minska frånvaro Främjande arbete förebygger ofta svårigheter. Förebyggande arbete främjar ofta lärmiljöerna. 3

Hälsofrämjande - Salutogent perspektiv Begripligt Förutsättningar att förstå & förutse Vad kommer hända? Vad ska jag göra? Var? Med vem? Hur länge? Vad händer sen? Varför reagerar andra på det jag gör? Hanterbart - Förutsättningar att klara av situationer Hur ska jag göra? Kommer jag klara av, hinna & orka? Finns stöd/verktyg/återkoppling? Meningsfullt Förutsättningar för motivation Vad är målet med uppgiften? Kan jag påverka, vara delaktig, få användning/nytta av kunskapen? Även personal, ledning & föräldrar behöver detta! 4

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö Övergångar Ombyggnad 1. Ledning & stimulans som alla elever får ta del av. Skolans kompensatoriska uppdrag. Skapa goda förutsättningar för lärande: pedagogiskt, socialt & fysiskt Hälsofrämjande & förebyggande Grupp- & organisationsnivå Anmäla & Utreda 2. Extra anpassningar Individinriktad stödinsats Intensifieras & anpassas vid behov ytterligare efter en tid 3. Särskilt stöd Individinriktad stödinsats (ÅP) När uppenbart/särskilda skäl Elevhälsan delaktig & stödjande i hela processen 5

När vi skapar en tillgänglig social lärmiljö är det hälsofrämjande & förebyggande Ex. Jag känner att skolan är ett begripligt sammanhang. Jag kan delta i skolans aktiviteter i & utanför skolan. Jag känner delaktighet & gemenskap. Personalen är tydlig med att jag är lika mycket värd, att jag är accepterad & erkänd för den jag är. Jag har en god & förtroendefull relation med de som jobbar på skolan. Jag märker att skolan har en bra kontakt med mina föräldrar. 6

När vi skapar en tillgänglig fysisk lärmiljö är det hälsofrämjande & förebyggande Ex. Jag kan röra mig både i skolans inne- & utomhusmiljö. Jag hittar till rätt lokaler på min skola. Jag känner att ljudmiljön, den visuella miljön, luften & rummens storlek fungerar bra. Jag kan hitta platser där jag jobbar bra, kan reflektera & där jag kan fylla på energi. Jag känner att den fysiska miljön stödjer mig att kunna vara delaktig/leka/umgås med andra. 7

När lärare skapar en tillgänglig pedagogisk lärmiljö är det hälsofrämjande & förebyggande Personalen har kunskap om olika funktionsvariationer & dess konsekvenser. Personalen har pedagogiska strategier & stödstrukturer som fungerar för mig. Jag kan förstå lärsituationerna & blir förstådd av andra Jag kan vara delaktig utifrån mina förutsättningar. Jag känner att skolan är begriplig, hanterbar & meningsfull. Personalen har kunskap om de generella förmågorna i kunskapskraven (står ej i Värderingsverktyget). 8

Alla i elevhälsan behöver ha kännedom om kunskapskraven som eleverna ska nå Undervisningen i ämnet ska ge eleverna förutsättningar att utveckla många olika förmågor Kategorisering av kunskapskravens förmågor 1. Kunna ta in och använda information (19/19 ämnen) 2. Kunna planera, organisera och genomföra arbetet (16/19) 3. Kunna analysera, resonera och dra slutsatser (19/19) 4. Kunna redovisa, redogöra och förklara (19/19) 5. Kunna läsa, skriva och dokumentera (11/19) Förmågorna ska relateras till ämnets centrala innehåll. Att arbeta systematiskt & strategiskt med dessa förmågor F-gymn är hälsofrämjande & förebyggande 9

Hälsa & lärande går hand i hand Vetenskapsrådets forskningsöversikt 2012 Psykisk & fysisk hälsa Skolprestation Naperville Central High School 2013 (19000 elever) Pulsträning 20-25 min. 40% bättre skolresultat + stress minskade & uppmärksamhet ökade. Käll, Nilsson & Lindén, Göteborgs universitet 2014 2 lek mer fysisk aktivitet gav fördubblad måluppfyllelse i undersökta ämnen (Sv, En, Ma). 4 år före - åk 5 5 år efter. Skolinspektionen. Skolenkäten 2015-2016, åk 9 Tryggare elever har klart mer motivation till skolarbetet 10

2 kap. 25 skollagen Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Hur märks det i ert arbete; - Tiden som ägnas åt detta? - Synsättet som präglar * samtalen inom elevhälsan * samtalen med elever, vårdnadshavare (vh) & personal? * bemötandet mot elever, vh & personal? * valet av insatser för elever, vh & personal? - Långsiktigheten & systematiken - Praktiskt i ditt arbete? Stående bikupa 11

Hur ser & använder vi elevhälsans olika kompetenser i detta arbete? Kartlägga & analysera 1. Vad fungerar redan väl i vårt arbete som stödjer elevernas utveckling mot målen? Hur vet vi det? Hur återkopplar vi det till personal, elever & föräldrar? 2. Vad av detta är hälsofrämjande, förebyggande respektive åtgärdande arbete? 3. På vilka sätt har varje profession inom elevhälsan bidragit i detta arbete konkret? Vad har effekten blivit? 4. Vilka 1-3 utvecklingsområden bör vi prioritera & fokusera långsiktigt på som kan öka måluppfyllelsen? 5. På vilka sätt bör varje profession inom elevhälsan konkret bidra i detta utvecklingsarbete? 12

Mitt/ Vårt elevhälsouppdrag Främjande Förebyggande Åtgärdande Skolnivå/ Organisationsnivå Öka måluppfyllelse Skapa KASAM, tillgänglighet, trygghet, hög tilltro, relationer, delaktighet, rörelse, näring, sinnesro Hur gör ni detta? Minska F/ otrygghet misslyckanden Handlingsplaner & rutiner kända av alla Kompetensutveckling, ex tillgänglig miljö Åtgärda svårigheter Skolnivå Skolåtgärdsprogram Kultur/attityder/ bemötande/kompetens Gruppnivå (elevgrupp & personalgrupp) Skapa KASAM, tillgänglighet, trygghet, hög tilltro, relationer, delaktighet, rörelse, näring, sinnesro Hur gör ni detta? Övergångar, lyssna in elever & lärare, relationer, observera Skapa klassguider Kompetensutveckling/ handledning Åtgärda svårigheter Gruppnivå Gruppåtgärdsprogram Kultur/attityder/ bemötande/kompetens Individnivå (enskild elev, personal & vh) (Individen gynnas av insatserna). Övergångsarbete, Relationer, Färdighetsträning, Studieteknik Kompetensutveckling/ Handledning/stöd Åtgärda svårigheter individnivå elev (XA-USS-ÅP) vh förtroendekris lärare/personal Rädda olika situationer 13

Prioriterat utvecklingsområde - Närvaron Ex. Många med hög frånvaro påverkar måluppfyllelse. Skäl till frånvaro bl.a. hög stress, ingen överblick, för svåra uppgifter & hemsituationen Vi kan påverka närvaron utifrån hur eleverna upplever tillvaron i skolan. Fokusera på det vi kan påverka. Förebyggande insatser framöver utifrån identifierade problem i nuläget. Hälsofrämjande insatser på generell nivå som i högre grad gör fler elever långtidsnärvarande. Utifrån forskning & beprövad erfarenhet. 14

Systematiskt utvecklingsarbete Nå långt i det främjande & förebyggande arbetet Styrning organisering av en tillgänglig lärmiljö - tydlig styrning på alla nivåer inklusive resurser (huvudman - - - elev) - förtydliga regelverk & uppdrag - formulera mål & efterfråga resultat - legitimera & förankra på skol-, grupp- & individnivå Samsyn gemensamt förhållnings- & arbetssätt - gemensam förståelse av problem, behov & insatser som behövs - gemensam kultur & värdegrund; Salutogen Vi-känsla - respekt för & tillit till varandras uppdrag & kompetens Struktur & stödsystem för en tillgänglig lärmiljö - tydlig arbetsfördelning & rutiner - tydligt praktiskt stöd i vardagen (hälsofrämjar, förebygger & åtgärdar) 15

Vi har kommit olika långt i arbetet Det hälsofrämjande & förebyggande arbetet är en fast punkt på våra EHT-träffar men den står sist och vi hinner oftast inte komma till den tyvärr. Styrning samsyn stödsystem - struktur systematik Boka in en heldag med uppföljande pass över tid som enbart fokuserar på er skolas/kommuns hälsofrämjande & förebyggande elevhälsoarbete Behövs externt stöd för att förändra fokus, kulturen, samtals- & arbetsformer, men även synliggöra framgångsfaktorer. Ett utifrånperspektiv. 16

Ex Styrning- Organiserade övergångar kan vara hälsofrämjande & förebyggande Eleverna blir mer kompetenta, framgångsrika och självständiga när de kan få rätt bemötande från start få tillgång till en tillgänglig lärmiljö få anpassade uppgifter och material få vara delaktiga i sitt lärande & i sin situation få adekvata stödinsatser spara viktig tid och energi 17

Förebyggande - Anpassningar på gr.nivå Dessa 4 anpassningar är viktiga för mig Instruktioner i skrift, inte bara muntligt Ofta få bekräftelse under arb. gång Område förklarat på annat sätt av lärare Tydlig info: vad, hur, när uppg. ska göras Skriftlig dagordning för lektionen Lyssna på musik vid enskilt arbete Hjälp med studieteknik Få paus efter 20 min 328 elever årskurs 1-3 på gymnasiet. Äldre än grundskolan men behöver detta. Behöver inget av detta. 18

Individ grupp - organisation 1. Ledning & stimulans som alla elever får ta del av. Anmäla & Utreda 2. Extra anpassningar Individinriktad stödinsats När anpassningar på grupp- och organisationsnivå inte räcker till. 3. Särskilt stöd Individinriktad stödinsats (ÅP) Anpassningar på gruppnivå och/eller organisationsnivå När uppenbart/särskilda skäl Elevhälsan delaktig & stödjande i hela processen 19

Blankett för extra anpassningar kan underlätta Konkreta ämnesmatriser & stor åtgärdsbank som stöd i det praktiska arbetet 20

Blankett för XA: kan överföras & användas på gruppnivå + kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet 21

Struktur & stödsystem för ett proaktivt arbete & tidigt upptäcka behov av stöd Ex. Tilltro till personalen Parallellprocessen se det friska Samtal med lärare i klassrum utan elever (lärmiljön) Stödja arbetet med bedömning för lärande (BFL) Salutogena klassgenomgångar/måluppfyllelsemöten Delta/Leda punkten elevärenden på arbetslagsmöten kollegial delge-kultur Handledning, konsultation & Drop-in EHT Möjliggöra kompetensutveckling som förändrar Tillgänglighetsronder (fysisk & social) inkl. elever 22

Samsyn & samarbete med övrig personal Av-lösande Det har gått för långt! Elevhälsan får ta över problemet nu! Med-lösande Vi löser situationer tillsammans med lärarna! För-lösande Vi arbetar främjande och förebyggande. Ligger steget före samt har rutiner, handlingsplaner, personal & kompetens för att kunna hantera situationer som kan inträffa. 23

Skapa goda elevhälsomöten ett exempel 1. Bjud in personal som arbetar direkt med eleven hälsofrämjande & utvecklande när många lyssnar 2. Utse vem som lyssnar in eleven innan mötet & informera personalen om detta (komplettera frågorna). Elevens språkrör på elevhälsomötet. 3. Ge personal frågorna i förväg ex vad har ni iakttagit & vad som redan provats? 4. Utgå alltid från att personalen har tänkt, brytt sig & prövat mycket. Bekräfta & bejaka minst 3 saker. Månadens Salutogeninspiratör kan vara viktig (+ ersättare) 5. Tydliggör & summera vad som ska prövas, hur länge, vem som är ansvarig för vad & vem inom elevhälsan är Kontaktperson, Återkopplare, Återbesöksbokare. 24

Elevhälsans olika röster ett exempel Utredning av elevs behov av särskilt stöd Läs elevexemplet Eddy & fundera enskilt utifrån din professions glasögon : 1.Vilka tankar får du om kartläggningen? Motivera! (Saknas något? Är något onödigt? Har du eller borde du ha varit involverad i kartläggningen? 2.Vad anser du att eleven är i behov av? A) Behov av särskilt stöd gällande vad? B) Behov av extra anpassningar gällande vad? C) Förändringar i organisationen gällande vad? 3.Berätta därefter för varandra om era reflektioner. 25

Överblicka arbetsprocesserna Elevhälsoplan - Syfte: Synliggör & ger en stödjande struktur - Mål: vad, varför, hur (rutiner, dokument, vem gör vad) - - - - Resultat: hur & när Årshjul - när initiera, agera, följa upp & utvärdera olika aktiviteter - inget ska falla mellan stolarna - skapa hanterbar arbetssituation Översiktsprotokoll - vid övergångar & olika stödinsatser etc Säkra digitala lösningar - samverkan, samtycke & sekretess 26

Dokumentera, följa upp & utvärdera resultat av stödinsatser 27

Om ni önskar mer stöd Utbildningsdag & processtöd till elevhälsan Studiedag och/eller workshop för personal Ni är varmt välkomna att höra av er till mig, Gudrun.LB@live.se Mycket konkret stöd i nya versioner, 2017 Om ni har frågor om XA, USS & ÅP: www.elevhalsan.se 28

Frågor? 29

Tillgänglighet, Tydlighet, Tillåtande klimat, Tilltro, Tillsammans, Trygghet, Träning, Tålamod & Tid Believe 30