LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din klass följa vattnet genom hela kretsloppet: från sjöar och vattendrag via vattenreningsverk till hus och hem och tillbaka igen. Vi börjar från början, vid råvattenkällan. Här hämtas vårt dricksvatten och vi följer det genom vattenverk och vidare ut till hus, skolor och arbetsplatser där det används på flera olika sätt. Efter användning får vi följa det smutsiga vattnet ner i avloppet genom ledningar fram till avloppsreningsverket där det renas. Vår resa avslutas när vi släpper tillbaka det renade avloppsvattnet ut i sjöar, hav och vattendrag. SÅ HÄR KAN DU LÄGGA UPP LEKTIONERNA Det finns mycket att lära ut om vatten och därför är det smart att dela upp vattenundervisningen i tre lektioner: en lektion om vattendrag och dricksvatten, en om hur vi använder vattnet hemma och slutligen en lektion om avloppsvatten och havet. Dessa tre lektionssteg ger eleverna en bra förståelse för hur vattnets kretslopp fungerar men det går lika bra att anpassa upplägget på det sätt som passa dig och din klass bäst. Lycka till med undervisningen!
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTION 1: LÄS Läs avsnitten Sjöar och vattendrag, Vattenverk och Vattenledningar i utbildningsmaterialet nedan. Avsluta med det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Köpa vatten på flaska eller dricka vatten ur kranen, vad är bäst och varför? Fundera kring transporter, förpackningar, kvalitet och pris på flaskvatten kontra kranvatten. Hur är kvaliteten på dricksvatten i Sverige jämfört med i andra länder? Vi får vatten i kranen hemma, men hur var det förr i Sverige och hur är det fortfarande i många u-länder? LEKTION 2: LÄS Läs avsnittet Hemma i utbildningsmaterialet nedan och ta del av tips-sektionen på värlsvattendagen.se. DISKUTERA Hur kan eleverna påverka för att behålla vattnets kvalitet? Varför spolar många ner skräp i toaletten trots att det är lätt att slänga det i en papperskorg? LEKTION 3: LÄS Läs avsnitten Avloppsledningar, Avloppsreningsverk och Sjöar, hav & vattendrag i utbildningsmaterialet. Titta på sista delen i det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Vad händer med avloppsledningarna (rören) när man spolar ner skräp i toan? Och vem tror ni får betala det? Vad händer med bakterierna i reningsverket när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet? Hur mår Östersjön idag? Vad kan vi göra för att den ska må bättre?
UTBILDNINGSMATERIAL SJÖAR &VATTENDRAG Visste du att innan dricksvattnet rinner ur din kran hemma så hämtas det från en av Sveriges alla sjöar, vattendrag eller från vårt grundvatten (djupt nere i marken)? Vattnet kan aldrig ta slut. Det fylls hela tiden på med nytt vatten från regn, åar och bäckar. Denna process kallas för vattnets kretslopp och det betyder att även om vattnet alltid fylls på så får vi aldrig något nytt vatten. Det är nämligen samma vatten som finns idag som fanns redan på dinosauriernas tid. Och det är samma vatten som dina barnbarnsbarn kommer att dricka. Vattnet cirkulerar runt i kretsloppet och kommer därför alltid tillbaka. Av den anledningen är det jätteviktigt att vi hjälps åt att hålla vattnet rent. I Sverige har vi en bra vattenkvalitet och därför går det bra att utvinna dricksvatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. Men innan vattnet kommer fram till din kran renas det i ett vattenreningsverk. Och även om stora mängder vatten tas från våra sjöar, vattendrag och grundvatten för att bli dricksvatten, så tar det tack vare kretsloppet aldrig slut. VATTENVERK I vattenverken renas vattnet till ett gott och friskt kranvatten. Reningen går till på olika sätt i olika vattenverk. Kontakta gärna de som jobbar med vattenreningen i er kommun för att få info om hur det görs hos er. I Sverige tar våra vattenverk ytvatten (från sjöar och vattendrag) eller grundvatten (djupt nere i marken) och renar det till dricksvatten. Processen från inhämtat rå vatten till rent dricksvatten är uppdelad i fyra steg och tar ungefär tolv timmar. Reningen i ytvattenverk är mer omfattande än grundvattenverk för där är vattnet inte lika rent från början. 1. SILNING Stora rör suger upp vatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. För att fiskar, alger och vattenväxter inte ska följa med in i vattenverket åker vattnet genom stora runda finmaskiga silar. 2. KEMISK RENING Det filtrerade vattnet samlas i en stor bassäng där man tillsätter ett ämne i vattnet som fungerar ungefär som en magnet. Det drar åt sig smutsen i vattnet så att det bildas smutsklumpar. Dessa smutsklumpar sjunker till botten i de stora bassängerna och tas bort från vattnet. I en del bassänger finns bakterier som hjälper oss och äter upp det som annars skulle göra att vattnet luktade och smakade konstigt. 3. SANDFILTER På väg från bassängerna silas vattnet sedan genom sand. Där fastnar den sista smutsen. Efter alla dessa reningssteg blir vattnet gott och rent. Men för att vara riktigt säkra på att vattnet håller högsta kvalitet tar vi många olika prover före, under och efter reningsprocessen. 4. DESINFEKTION Innan vattnet slöpps iväg i våra ledningar kan det behövas desinfekteras. Det görs med hjälp av klor, ozon eller UV-ljus. Desinfektering ser till så att det inte finns några mikrobiologiska föroreningar kvar i vattnet.
VATTENLEDNINGAR För att vattnet ska komma fram till din kran från vattenverket måste det åka genom långa rör. Och vattentornen ger det extra skjuts. Under marken ligger rör som tar det nu renade dricksvattnet från vattenverket fram till din kran. Rören delar upp sig på vägen så att alla byggnader; som bostadshus, sjukhus, skolor, fabriker, restauranger och arbetsplatser får vatten till sina kranar. Alla som har en kran hemma hos sig har också ett vattenrör. För att vattnet ska orka rinna upp i alla hus behövs det tryck i vattenledningarna och det får vi av vattentornen. Vattentornen är alltid placerade högt upp, till exempel på en kulle. I vattentornen finns ett vattenlager, som säker. ställer att det alltid finns tillräckligt med rent dricksvatten. Vattnets pumpas upp i vattentornets vattenlager och när det sedan rinner därifrån får det sådan fart att det orkar högst upp i höghusen och till dem som bor längst bort från vattenverket. Vattentornen hjälper oss alltså att skapa tryck i ledningarna. HEMMA Var snäll mot vattnet. Varje dag använder varje person cirka 160 liter vatten. Det är ungefär vad som ryms i ett badkar. Det kanske låter mycket, men det är inte bara till dryck och matlagning som vi använder dricksvatten. Vi använder det också när vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar, badar med mera. Och som tur är behöver du inte vara rädd för att använda för mycket vatten, det kommer ju alltid tillbaka tack vare kretsloppet. Men för att vattnets kretslopp ska fungera måste vi vara rädda om vattnet och miljön. Därför är det viktigt att tänka på några saker: Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner toaletten. Släng aldrig skräp i toaletten, som hushållspapper, våtservetter, hår, tops, bindor, tamponger, plast påsar och tandtråd. Det orsakar stopp i vattenledningar och avloppsreningsverk. Spola aldrig ner kemikalier i avloppet. Färgrester, motor oljor, aceton och nagellack ska lämnas till en miljöstation. Även matfett är dåligt för rören, Spola aldrig ner medicin i avloppet. Gammal och oanvänd medicin ska lämnas till Apoteket. Använd miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Använd lagom mycket tvättmedel och rengöringsmedel. AVLOPPSLEDNINGAR När du har badat, duschat eller spolat på toaletten är vattnet smutsigt. Det smutsiga vattnet rinner ner i avlopps rör under marken. I avloppsrören rinner smutsigt avloppsvatten från alla hus till avloppsreningsverket. Rören lutar för det mesta så att vattnet rinner av sig själv. Men ibland ligger det ett berg eller en sjö i vägen. Då behövs speciella pumpar som sätter fart på vattnet. Om man spolar ner skräp i toaletten kan det bli stopp i avloppsrören och i pumparna. Då måste det göras rent så att det inte blir översvämning. Regnvatten som regnar ner på gatorna kallas för dagvatten. Det rinner ner i brunnar och via ledningar ut i en bäck eller sjö. Dagvatten leds alltså inte till avloppsreningsverket. Av den anledningen ska bilar inte tvättas på gatan.
Tvättvattnet innehåller mycket smuts och giftiga ämnen. Det är inte bra om det rinner ner i dagvatten brunnarna och sen ut i naturen. Om du inte har tillgång till en tvätthall och måste tvätta bilen hemma, ställ den på gräsmattan istället för på gatan. Om du slänger skräp på gatan kan det också följa med ner i dagvattenbrunnen och orsaka stopp. Det är inte bra. AVLOPPSRENINGSVERK Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk. Där renas vattnet innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar och hav. Reningen går till på lite olika sätt i olika avloppsreningsverk, kontakta gärna de som jobbar med avloppsvatten i er kommun för att få info om hur vattnet renas hos er. AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG: 1. MEKANISK RENING Avloppsvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det sammanlagt 7 000 ton skräp i avloppsreningsverkens galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops, cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper som borde ha slängts i papperskorgen istället. 2. KEMISK RENING I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är bra för fiskarna. 3. BIOLOGISK RENING Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg, nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet. 4. SANDFILTER Det sista som händer är att avloppsvattnet silas genom bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det som blir kvar när man har renat avloppsvattnet kallas för slam. Slammet kan användas som gödsel i jordbruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar och bussar använder biogas istället för bensin. Det är snällare för miljön. SJÖAR, HAV & VATTENDRAG Det renade avloppsvattnet släpps tillbaka ut i sjöar, hav och vattendrag. Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all smuts som kommer med avloppsvattnet skulle gå rakt ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig. Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt innan vi släpper ut det i naturen igen. Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och kväve från avloppsvattnet. Om det kommer ut i våra hav, sjöar och vattendrag växer det för mycket alger, man kallar det för algblomning och det mår hav, sjöar och vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet. TIPS! Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta ut bildningen ett steg längre med spännande vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på världsvattendagen.se. Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och kretslopp, men framför allt att det har varit roligt. Har du eller din klass några synpunkter eller frågor så är ni välkomna att mejla oss på: svensktvatten@svensktvatten.se
VATTENS KRETSLOPP 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? A) Affären B) Sjö och vattendrag C) Atlanten 2. Varför ska vi vara rädda om vattnet? A) Annars tar det slut B) Det blir vårt dricksvatten C) Man behöver inte vara rädd om vattnet 3. Med vattnets kretslopp menas: A) Att samma vatten går runt runt i naturen B) Att vattnet kretsar kring oss människor C) Att det inte bildas något nytt vatten VATTENVERK 4. Varför tar man prover på vattnet? A) För att kontrollera vattenkvaliteten B) För att kontrollera att vattennivån inte minskar C) För att räkna antalet fiskar 5. Vattnet rör sig runt runt i naturen och tar aldrig slut. Vad kallar man det? A) Vattnets omkrets B) Vattnets omlopp C) Vattnets kretslopp 6. Hur lång tid tar det för sjövatten att renas till dricksvatten i vattenverken? A) 12 timmar B) 12 dagar C) 12 år VATTENLEDNINGAR 7. Var lagras vattnet så att det finns när det behövs? A) I spolbilar B) I vattentorn C) I rör 8. Varför finns vattentornen oftast på en höjd? A) För att skapa vattentryck B) För att de ska synas bra C) Där finns det oftast tillräckligt med plats 9. Ungefär hur många vattentorn finns det i Sverige? A) ca 275 B) ca 10 C) ca 517 HEMMA 10. Hur många liter vatten ungefär använder människor i genomsnitt under ett dygn? A) 180 liter B) 2000 liter C) 20 000 liter *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
11. Vad får man spola ner i toaletten? A) Kiss, bajs och toapapper B) Kiss, bajs och hushållspapper C) Kiss, bajs och våtservetter 12. Det är bra för miljön att använda miljömärkta tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel. Vilka miljömärken kan man hitta i affären? A) EU-sälen, Isbjörnen och Maskrosen B) Katten, Hunden och EU-laxen C) Svanen, Krav och EU-blomman 13. Gamla mediciner lämnar man till: A) Stockholm Vatten B) Apoteket C) Miljöstationen AVLOPPSLEDNINGAR 14. Varför ska du torka ur stekpannan med hushållspapper när du till exempel har stekt pannkakor? A) För att det inte ska smaka pannkaka nästa gång du använder stekpannan. B) För att inte matfettet som du har använt ska rinna ner i avloppet och orsaka stopp. C) För att bakterierna som finns på reningsverket inte ska få ont i magen. 15. Var ska man tvätta bilen? A) Hemma på parkeringen B) I en biltvätt på bensinstationen C) På grannens parkering 16. Vad gör en pumpstation? A) Gör rent avloppsvattnet B) Pumpar avloppsvattnet vidare till avloppsreningsverket C) Ingenting 18. Vad finns i kiss, bajs och tvättmedel och som inte är bra för naturen om det kommer ut i någon sjö eller i havet? A) Näringsämnet fosfor som göder havsväxter B) Skräp som lägger sig på badstränderna C) Lera 19. Hur mycket skräp fastnar i avloppsreningsverken varje vecka? A) ca 65 000 ton B) ca 100 000 ton C) ca 25 000 ton 20. Vad kan bakterierna i reningsverken klara av att rena? A) Målarfärg B) Mediciner C) Kiss och bajs 21. När man renar avloppsvatten bildas en restprodukt som kallas slam. När slammet behandlas får man någonting man kan köra bil på, vad är det? A) Etanol B) Bensin C) Biogas SJÖAR, HAV & VATTENDRAG 22. Vilka behöver syre i vattnet? A) Djur och växter B) Ubåtar C) Stenar 23. Vad kan för mycket näringsämnen i sjöar, hav och vattendrag leda till? A) För tjocka fiskar B) För mycket vatten C) Syrefria bottnar AVLOPPSRENINGSVERK 17. Vad kallas det använda, smutsiga vattnet? A) Smutsvatten B) Lortvatten C) Avloppsvatten *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. GÖR SÅ HÄR: 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.
SÅ BLIR DRICKSVATTNET TILL 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? SYFTE OCH BAKGRUND: Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. DET HÄR BEHÖVER DU: Skål Vatten Matolja Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
VATTENVERK SILA JORDGUBBSSAFT 3.GENOM SAND/KOLFILTER SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! DET HÄR BEHÖVER DU: Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål GÖR SÅ HÄR: 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.
VATTENLEDNINGAR KOMMUNICERANDE 4.KÄRL SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett vattentorn fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?
HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING SYFTE OCH BAKGRUND: Varje dag använder vi i genomsnitt 160 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. GÖR SÅ HÄR: DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna ut hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rymma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalettspolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.
FRÅN AVLOPPET TILL ÖSTERSJÖN 6. PAPPER I AVLOPPET SYFTE OCH BAKGRUND: I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. GÖR SÅ HÄR: Prova att lägga olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika typerna av papper? Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.
AVLOPPSRENINGSVERK 7. EGET AVLOPPSRENINGSVERK SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu? GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.
SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG SALTHALT & 8.TEMPERATURER SYFTE OCH BAKGRUND: Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar salt och varmt vatten. DET HÄR BEHÖVER DU: Salt Skål Karamellfärg Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.
FRÅGA: 1. C 2. B 3. A 4. A 5. C 6. A 7. B 8. A 9. C 10. A 11. A 12. C 13. B 14. B 15. B 16. B 17. C 18. A 19. A 20.C 21. A 22. A 23. C