Beslöt f - ' Skolinspektionen Dnr 43-2013:276 Ludvika kommun social.utbildning@ludvika.se Beslut för förskola i Ludvika kommun Skolinspektionen, Box 23069,104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
3esl"Jt 2(10) Tillsyn av förskolan i Ludvika kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Ludvika kommun under hösten 2013. Ludvika kommun besöktes av Skolinspektionen den 13 och 14 november 2013. Fakta om förskolan i Ludvika kommun Det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet i Ludvika kommun har social- och utbildnmgsnämnden med dess tillhörande förvaltning. Förvaltningschef och skolchef ansvarar för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet. Kommunen har 25 förskoleenheter med 62 avdelningar som leds och samordnas av åtta förskolechefer. För förskolorna finns även en så kallad utvecklingssamordnare som arbetar med kompetensutveckling och utvecklingsstrategier tiusammans med förskolecheferna. Vid tillsynen fanns 1144 inskrivna barn i de kommunala förskolorna och 10 barn i annan pedagogisk verksamhet. Av den nationella statistiken för läsåret 2012/13 framgåratt andelen personal med pedagogisk högskoleexamen är 61 procent i Ludvika kommun. Motsvarande siffra för riket är 53 procent. Helhetsbedömning Tillsynen av förskolorna i Ludvika kornmun visar att verksamheten i stor utsträckning erbjuder barnen en trygg omsorg och en verksamhet med ett planerat pedagogiskt innehåll. Kommunen har genomfört en implementeringsinsats av den reviderade läroplanen Lpfö 98 för all personal på förskolorna. Detta har enligt förskolechefer och personal bidragit till en ökad kunskap och kompetens hos personalen och skapat bättre förutsättningar för att omsätta det pedagogiska uppdraget i verksamheten. En stor del av kommunens förskolor arbetar systematiskt och strukturerat utifrån de krav som framgår av läroplanen men det finns även förskolor som gör detta i mer begränsad utsträclaiing vilket får konsekvenser för barnens rätt till en god pedagogisk och stimulerande miljö. På dessa förskolor ligger fokus mer på omsorg och omvårdnad än på en verksamhet där bams lärande tas till vara. Förskolechefer och personal bekräftar i intervjuer att det finns skillnader mellan både förskolor och arbetslag när det gäller hur långt personalen har kommit i sin insikt och kunskap om uppdraget. Ludvika kommun behöver fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende förskolorna. Det sker en viss utvärdering av verksamheten på kommunnivå och på enhetsnivå via de kommimgemensamma verktygen, så kallade balanserade styrkort som varje enhet har. Tillsynen visar dock att kvali-
B@S 101 3(10) tetsarbetet behöver utvecklas ytterligare för att förskolorna ska kunna utvärdera, analysera och följa upp resultaten av den egna verksamheten i syfte att ta fram utvecklingsåtgärder och nya mål. Det saknas övergripande sammanställning av förskolornas verksamhet och därmed analyser av verksamheten på kommunnivå vilket kan innebära att det inte sätts in adekvata åtgärder för att utveckla verksamheten. Ludvika kommun behöver i större utsträckning utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek för att analysera vilka konsekvenser detta får för möjligheterna att omsätta det pedagogiska uppdraget. Ludvika kommun har ett förhållandevis stort antal barn med annat modersmål än svenska i kommunens förskolor. Det framkommer i intervjuer på alla nivåer att det saknas kunskap om hur förskolorna ska möta barnens behov och ge dem möjligheter att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. Det har inte skett någon kartläggning av barnens språkliga bakgrund och familjesituation när de börjar på förskolan vilket försvårar personalens arbete att möta barnens behov. Enligt samtliga intervjuade grupper är barn med annat modersmål än svenska ett område som de anser att de behöver mer kunskap om och ett mer systematiskt arbetssätt kring. Vidare behöver kommunens förskolor utveckla arbetet med att motverka traditionella könsmönster för att ge alla barn möjlighet att utveckla förmågor och intressen, utan att barnen begränsas utifrån stereotypa könsroller. Förskolorna har planer mot kränkande behandling för varje enhet men innehållet i dessa måste utvecklas. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ludvika kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 13 mars 2014 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Utveckling och lärande. Se till att förskolorna har ett varierat innehåll som stimulerar barnens utveckling och lärande.
Beslöt 4(10) Se till att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Motivering Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda bamen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på bamet och bamets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska den pedagogiska verksamheten genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskolorna i Ludvika kommun erbjuder i många avseenden en verksamhet i enlighet med läroplan och skollag. Personalen beskriver aktiviteter som utgår från olika lärområden såsom matematik, språk- och kommunikation, naturvetenskap och tekmk. Tillsynen visar dock att det finns förskolor och avdelniiigar som inte har kommit lika långt när det gäller att omsätta läroplanens krav ett erbjuda en verksamhet som stimulerar utveckling och lärande hos barnen. Skillnaderna i förskolornas verksamhet innebär att det finns barn som inte får den utbildning och verksamhet som de har rätt till enligt skollag och läroplan. Förskolechefer och personal bekräftar i intervjuer att det finns skillnader mellan både förskolor och arbetslag när det gäller kunskap och insikt om uppdraget. I Ludvika kommun finns ett stort antal bam med annat modersmål än svenska på förskolorna. Det framkommer i intervjuer med samtliga intervjuade grupper att det saknas övergripande kunskap om hur förskolorna ska möta behoven och ge dessa bam möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Det har inte skett någon kartläggning av barnens språkliga bakgrund och familjesituation när de börjar på förskolan vilket försvårar personalens arbete att möta barnens behov. Enligt samtliga intervjuade gmpper är barn med annat modersmål ett område där det behövs större kunskap om och ett mer systematiskt arbetssätt kring. Flera av de förskolor som har ett stort antal flerspråkiga barn och flera års erfarenhet av detta arbete har utarbetat egna strategier för att möta barnens behov i grupperna. På dessa förskolor används olika pedagogiska aktiviteter bland annat så kallade språkpåsar och språklekar för att stimulera bamens språkutveckling. De förskolor som har få barn med annat modersmål uppger att de behöver mer kunskap och bättre strategier i det dag Uga arbetet för att kunna fuugöra uppdraget i enlighet med skollag och läroplan.
B slut 5(10) Skolinspektionens bedömning är att Ludvika kommun behöver skapa bättre förutsättningar för och kunskap om barn med annat modersmål än svenska för att kunna uppfylla skollagens krav. Sammaiifattningsvis visar utredningen att det finns brister inom i förskolornas arbete med området utveckling och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författninganias krav och Ludvika kommun föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Författning 8 kap. 2 och 10 skollagen, Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag och 2.2 Utveckling och lärande Grundläggande värden och inflytande Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Se till att förskolomas arbete är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Motivering Enligt läroplanen ska förskolorna arbeta för att medvetet motverka traditionella könsmönster. Tillsynen visar att personalen på förskolorna behöver mer kunskap om läroplanens uppdrag att motverka traditionella könsmönster. I intervjuer framkommer att det sker en viss anpassning av miljön och lekmaterial, men den diskussion som förs bland förskolechefer och personal, mest sker utifrån att miljön ska anpassas efter barnens intressen och att alla barn ska få göra samma saker. Enligt personal och förskolechefer sker det inte diskussioner i någon större utsträckning om betydelsen av vuxnas förhållningssätt. Vidare framkommer att de behöver mer kunskap om vad ett medvetet arbete för att motverka traditionella könsmönster innebär. Detta bekräftas även i intervjuer med vårdnadshavare som uppger att de inte har fått information om hur förskolorna arbetar för att erbjuda en verksamhet i enlighet med läroplanens krav avseende detta område. Sarmnanfattniiigsvis visar utrediiingen att förskolornas arbete inte är medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs därför att avhjälpa bristerna.
B@slut 6(10) Författning Lpfö 98 1 Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet Trygghet och en god miljö Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Se till att signaler om kränkande behandling anmäls till huvudmannen. Upprätta en plan mot kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs i skollagen. Motivering Enligt skollagen är en förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt över de åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Ludvika kommun har utarbetade rutiner för anmälan till huvudmannen om ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling. I intervjuer med personal frarnkommer dock att dessa rutiner inte är kända fullt ut hos alla som arbetar i verksamheten. Detta bekräftas av förskolecheferna som uppger att de tydligare behöver informera personalen om rutinerna. Det är huvudmannens ansvar att de utarbetade rutinerna om ett barn eller elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling är kända av berörd personal. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av planer mot kränkande behandling avseende förskolor i Ludvika kommun. Planerna saknar åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever och som bygger på en kartläggning av den enskilda förskolans specifika verksamhet. Planerna saknar också en utvärdering av hur föregående års planerade åtgärder har genomförts.
BesJöii; 7(10) Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i förskolornas arbete med att tillförsäkra barnen trygghet och en god miljö. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Författning 6 kap. 6 och 8 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbudningen. Se till att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Se till att förskolecheferna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt följa upp och utveckla utbildningen. Förskolechefen ansvar är att se tiu att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckhng av utbudningen och att detta arbete dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör förskolechefen se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bud av utbudningens kvalitet inom enheten. Enhetsnivå Av förskolechefernas redovisning till Skolinspektionen framgår att ett systematiskt kvalitetsarbete påbörjats och håller på att implementeras i kommunens förskolor. Arbetet är dokumenterat i kvalitetsrapporter för respektive förskoleområde. Ludvika kommun använder målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn och vuxen, process, medarbetare och ekonomi. I intervjuer med förskolechefer och personal framkommer att
Beslut 8(10) enheterna har kommit olika långt i processen med det systematiska kvalitetsarbetet och att det är ett område som förskolorna behöver arbeta vidare med. Huvudmannanivå Tillsynen visar att det inte finns en samlad bild av förskolans verksamhet i Ludvika kommun även om kommunen och nämnden följer upp förskolans verksamhet via kvalitetsrapporter och balanserade styrkort. Avsaknaden av en kommunövergripande sammanställning kan innebära att det kan finnas brister i verksamheten som inte uppmärksammas och åtgärdas vilket kan få konsekvenser för förskolans pedagogiska uppdrag. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs därför att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3-5 skollagen, Lpfö 98, 2.7 Förskolechefens ansvar Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Gruppsarrvmansättningens lämplighet. Se till att huvudmannen och förskolecheferna har anpassat barngruppernas sammansättning så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Se till att huvudmannen och förskolecheferna följer upp och utvärderar barngruppernas sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmamien se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö i övrigt. Vid gruppsammansättning ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Av läroplanen framgår att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. I Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan (SKOLFS 2005:10) anges att kommunen bör återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen.
Besttuf 9 (10) Ludvika kommun har så kallade mätperioder av barnens vistelsetider på förskolorna för att följa upp antalet bam i grupperna. Det framkommer dock att det inte görs någon utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning och vad det får för konsekvenser för förskolornas pedagogiska uppdrag. I intervjuer med förskolechefer och personal framkommer att förutsättningarna kan skilja sig mellan olika förskolor och områden. Några förskolor har avdelningar med många små barn som kräver mycket omsorg och uppsikt och personalen uppger att de endast i mindre omfattning kan utföra pedagogiska aktiviteter på grund av rådande situation. Vidare framkommer att det inte gjorts någon utvärdering av bam med annat modersmål än svenska i. förhållande till gruppemas sammansättning i övrig. Sarnmanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i uppföljning och utvärdering av barngruppernas sammansättning och storlek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs därför att avhjälpa bristerna. Författning 8 kap. 8 skollagen På Skolinspektionens vägnar Magdalena Molin Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 2 10 (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjhgheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbudningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmaimaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granslmmgstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörmiingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För koimnuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmamien ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats wvvw.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.