Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland
Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera denna bild till teorin om förarbeteendets hierarkiska uppbyggnad
Olycksrisken för nyblivna förare sjunker kraftigt under de första månaderna för att sedan stabiliseras - Ökad erfarenhet, kunskap - störst effekt på mindre allvarliga olyckor - avstånd, bilens dimensioner osv. - automatisering av uppgifter > möjliggör effektivare delad uppmärksamhet -Ålder - störst effekt på allvarliga olyckor - ju äldre körkortsålder, desto lägre initial risknivå - mognad, färre "extra motiv" för bilkörningen
Olyckor (av alla typer) under 12 månader / 100 förare Laapotti, Keskinen, Hatakka, Peräaho, Salo, Katila: Basic driver training, EU Project Final report (2003)
Vlakveld, 2004
Kön - den tredje variablen! Unga män klarar körprovet i första försöket oftare än unga kvinnor (Finland: 86% vs. 81%) Unga män klarar sig igenom bilskolan i genomsnitt med färre antal lektioner Ändå har unga män betydligt fler och allvarligare trafikolyckor! - Skillnaden består även om man man beaktar det faktum att män i genomsnitt kör mera (bild 13)
Systematiska skillnader män / kvinnor i alla åldersgrupper: - lägre initial olycksnivå för kvinnor - män har fortgående högre olycksrisk - männens olyckor är allvarligare - men: skillnader också inom könen: unga har mer och allvarligare olyckor än äldre förare av samma kön Attityd- och beteendeskillnader redan före körkortsåldern (t ex. Hatakka 1998, Waylen & McKenna, 2002) OBS: är generaliseringar och gäller inte alla män och kvinnor!
Trafikbeteendets hierarki (Keskinen 1996, 2002) SAMHÄLLET OCH DESS NORMER ( IV ) LIVSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÅL bilens betydelse, självkontroll, hälsa, livssituation, normer, identitet, grupptillhörighet etc. ( III ) RESANDE OCH SAMMANHANG syfte, omgivning, val av socialt sammanhang etc. = "strategisk nivå" ( II ) OLIKA TRAFIKSITUATIONER förstå och klara de situationer man ställs inför, regler etc. = "taktisk nivå" ( I ) MANÖVRERING kontroll av bilen, fart, växling, broms etc. = "operativ nivå" modifieras främst genom ålder och mognad modifieras främst genom erfarenhet
Alla nivåer behövs, interagerar och påverkar varandra i en och samma körsituation. T.ex.: Hur stor lust man än har att köra (nivå IV), så kan man inte göra det om man inte vet hur en bil fungerar (nivå I) Och även om man vet hur bilen fungerar, så måste man lära sig att omsätta kunskapen i praktiken (nivå II) osv, osv... Men: de "högre" nivåerna är avgörande! - där finns motiven och drivkraften för beteendet - de avgör i slutändan hur (tryggt eller otryggt) färdigheterna från de "lägre" nivåerna används!
Samma kunskapsnivå (t.ex. förmåga att hantera bilen) kan användas alltefter egna motiv - köra säkerhetsorienterat eller - köra för fort, alkohol, utmäta bilens eller vägens säkerhet osv. De högre nivåernas betydelse syns tydligt i unga förares allvarliga olyckor - män negativt / kvinnor positivt
Unga män och unga kvinnor är olika som bilförare: 1. Antal och typ av olyckor 2. Hur mycket och var de kör 3. Tilltro till de egna färdigheterna 4. Attityder (resultat från studier vid Åbo universitet)
1 Antal och typ av olyckor
Trafikolyckor i genomsnitt / körsträcka genomsnitt Män mycket 0,8 Kvinnor mycket 0,7 Män lite 0,6 Kvinnor lite 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 18-20 år 21-30 år 31-50 år
Typisk olycka (ej dödsolycka): - kvinnor: backningsolycka (ca 30% / ca 20%) - män: påkörning bakifrån (ca 30% / ca 25%) Typisk dödsolycka för unga män: singelolycka - alkohol, helger, kvällstid, hög hastighet, kamrattryck - "extra motiv" > vill visa hur skicklig man är (ofta omedvetet) Typisk dödsolycka för unga kvinnor: kollision - fordonshantering - halt väglag - färre "extra motiv"
Huvudansvariga bilförare enl. kön och ålder som omkommit i en bilolycka 1991-2004 53-55 Kvinnor Män 33-35 30-32 27-29 24-26 21-23 18-20 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 VALT statistik 1991-2004
Bakgrundsfaktorer i dödsolyckor där en ung förare förlorat kontrollen över bilen 60 % 50 40 30 20 10 0 Alkohol+hög hastighet+bra före Män Kvinnor Nykter+normal hastighet+halt väglag
2 Hur mycket och var man kör
Körkilometer / månad (jämförelse 1978 och 2001) 60 50 % 1978 2001 40 30 20 Män Kvinnor 10 0 Inte alls 1-100 km 101-250 km 251-500 km > 500 km Inte alls 1-100 km 101-250 km 251-500 km > 500 km
Vad använder olika kategorier av förare bilen till? % 50 40 30 20 10 0 män 19 år kvinnor19 år män 35-45 år kvinnor 35-45 år fritid skola/arbete roligt ärenden i yrket
3 Tilltro till egna färdigheter
Bedömning av egna färdigheter för bilkörning (1978 / 2001) % 70 60 50 40 1978 2001 Män Kvinnor Dåliga Sämre än genomsn. Som genomsnittet Bättre än genomsn. Utmärkta Dåliga Sämre än genomsn. Som genomsnittet 30 20 10 0 Bättre än genomsn. Utmärkta
4 Attityder till regler och förseelser
Antalet trafikförseelser / antalet körkort (1997) 30 25 % Män Kvinnor 20 15 10 5 0 18-19 20-29 30-49 50 - Ålder
Trafikförseelser / förare i relation till hur mycket de kör 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 18-20 år 21-30 år 31-50 år Män mycket Kvinnor mycket Män genomsn. Kvinnor genomsn. Män lite Kvinnor lite
Generellt kan alltså sägas att... Unga kvinnor är mera säkerhetsorienterade, men - har ofta problem på de "lägre" nivåerna i hierarkin - olyckorna dock i allmänhet ej lika allvarliga Alltför många unga män har problem på de "högre" nivåerna - bilkörningen har olika mening för unga män och kvinnor - unga män kör oftare för nöjes skull, oplanerat - alltför hög tilltro till de egna färdigheterna - "extra motiv" ofta inblandade - dessa går ofta före säkerhetsmotiven
Med andra ord: If the motivational level fails to produce a safe strategy for driving, no level of... vehicle handling [skills] is high enough to compensate for this lack of safety orientation and to produce a safe output Hatakka, Keskinen, Gregersen, Glad & Hernetkoski: From control of the vehicle to personal self-control; broadening the perspectives to driver education, Transportation research 5 (1), 2002 Att vara skicklig på att hantera sitt fordon i trafiken är viktigt - men skickliga förare är inte nödvändigtvis säkra förare. Resultatet beror på hur och till vad skickligheten används Gregersen: Nasjonal konferanse om föreroppläring og förerprover, 2006
TACK! Martti Peräaho Åbo universitet Psykologiska institutionen Trafikforskning 20014 Åbo, Finland mapera@utu.fi