Detaljplan Friidrottsarena samt bostäder

Gällivare kommun Detaljplan Friidrottsarena samt bostäder

Detaljplan Friidrottsarena samt bostäder Datum 2017-02-28 Uppdragsnummer 1320022610 Utgåva/Status 2017-03-15 Magnus Sundelin Maria Åberg Malin Sundin Magnus Sundelin Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454Verkstadsgatan 4 851 06 Sundsvall Telefon 010-615 60 00 Fax Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning Inom planområdet ökar den hårdgjorda ytan ca 48 % efter exploatering. Utgår man från riktvärden 2S så är reningsbehovet som störst på Zink (52 %) och Bly (31 %) för att nå rekommenderade värden. Det är lämpligt att fördröja och rena dagvattnet med t.ex. öppen dagvattendamm, gröna tak, infiltrationsytor och/eller magasin under parkeringsytor och välja tak som inte korroderar. i

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Omfattning... 1 3. Förutsättningar för dagvattenhantering... 1 3.1 Allmänt... 1 3.2 Planområdet... 1 3.3 Miljökvalitetsnormer för vatten... 2 3.4 Riktlinjer för dagvatten i Gällivare... 3 3.5 Riktvärden för dagvattenföroreningar... 3 4. Nuvarande förhållanden... 4 4.1 Geoteknik och Topografi... 4 4.2 Dagvatten, förutsättningar och antaganden... 6 4.3 Flöden och föroreningar... 7 5. Planerad verksamhet... 8 5.1 Principiell hantering av dagvattnet... 9 5.2 Möjliga lösningar för hantering av dagvattnet inom aktuellt planområde... 13 5.3 Snöhantering... 15 5.4 Konsekvenser av extrem nederbörd... 15 5.4.1 Allmänt... 15 5.4.2 Nuvarande situation... 15 Tabeller Tabell 1 Föreslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten... 4 Tabell 2 Reduktionsfaktorer vid olika typytor... 6 Tabell 3Markanvändning i nuläget... 7 Tabell 4 Schablonhalter för olika markanvändning, Storm Tac version 2015-01... 7 Tabell 5 Framtida markanvändning (tolkat från skiss)... 8 Tabell 6. Föroreningsberäkning... 8 ii

Figurer Figur 1 Vassareälv rinner till Kalixälven. Kartan är ett utdrag ur VISS.... 2 Figur 2 Jordarter 1:25 000-1:100 000 SGU kartvisare... 5 Figur 3 Genomsläpplighet SGU kartvisare.... 5 Figur 4 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten)... 10 Figur 5 Oljeavskiljare (ACOttm).... 10 Figur 6 Exempel på dagvattendammar i stadsmiljö inom kvartersmark. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten).... 10 Figur 7 Exempel på genomsläppliga beläggningar (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten).... 11 Figur 8 Exempel på utformning av infiltrationsytor och infiltrationsstråk där pilar illustrerar vattnets väg. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten).... 11 Figur 9 Struktur gröna tak. Figur 10 Grönt tak på låghus.... 12 Figur 11 Överdämningsytor är ofta är så gott som tomma på vatten, men fylls i samband med nederbörd eller snösmältning. Illustration Fritz Ridderstolpe.... 12 Figur 12 Möjliga dagvattenlösningar inom planområdet... 13 Figur 13 Alternativt läge på parkeringsplats i nordvästra delen av planområdet.. 14 Figur 14 Maximalt Översvämningsdjup i samband med 100-års regn... 16 iii

(PM/Rapport) 1. Bakgrund Gällivares kommun planerar att anlägga en ny friidrottsarena samt uppföra bostäder inom planområdet. Ramböll AB har på uppdrag av Gällivares kommun utfört en dagvattenutredning. 2. Omfattning Uppdraget innebär att genomföra en dagvattenutredning för fastigheten Vägmästaren 1. Utredningen omfattar beräkningar av mängder och föroreningsbelastningen i dagvatten från området före och efter exploatering. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för berörd recipient görs. 3. Förutsättningar för dagvattenhantering 3.1 Allmänt I takt med ökat exploatering tenderar de hårdgjorda ytorna att öka vilket ger snabbare avrinning vid nederbörd. I och med klimatförändringarna där regnen förväntas bli mer intensiva med snabb och riklig nederbörd behövs andra lösningar förutom ledningar. En dagvattenhantering nära källan där dagvattnet hålls kvar på ytan eller i markmagasin och fördröjs inom planområdet gör att man får system som bättre klarar av de nya förhållandena. 3.2 Planområdet Fastigheten är i dag ansluten till det kommunala dagvatten- och spillvattennätet. I nuläget ligger inom planområdet verksamhetshallar för väganläggningsverksamhet, grusplan och naturmark. Området ligger ca 1km norr om Gällivare centrum och avgränsas av Vinbärsvägen i väster, Messhedsvägen i söder, Domänvägen i öster. Den norra delen av planområdet omfattas av ett större sammanhängande tallskogsområde samt en gång- och cykelväg i öst-västlig riktning. Enligt uppgift från VA-avdelningen i kommunen finns inga särskilda kapacitetsproblem i området som beror på höga flöden i dagvattennätet. Aktuell detaljplan är belägen inom Kalixälvens avrinningsområde. 1 av 16

3.3 Miljökvalitetsnormer för vatten EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, dvs. dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 2015. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande och är inte definitiv. I nuläget leder dagvattenledningen som ligger inom planområdet och Vinbärsvägen till utlopp i bäck efter Treenighetens väg. Bäcken leder vattnet ut i Kavajokk och vidare till Linaälv som har klassificeras ha måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Planområdet ligger precis utanför avrinningsområdet för dagvatten ut till Vassaraälv i dess södra delar. Dagvattenledningarna som finns längs med Messhedsvägen leder dagvattnet ut till Vassara älv som har klassificeras ha god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Vattnet rinner sedan vidare till Kalixälven i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som: Vattenförekomst EU_CD: SE745666-171386. Där bedöms älven ha måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status 2009 Kvalitetskravet är att klara god ekologisk status 2021 och god kemisk status 2015. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. Vassareälv Figur 1 Vassareälv rinner till Kalixälven. Kartan är ett utdrag ur VISS. 2 av 16

3.4 Riktlinjer för dagvatten i Gällivare I Dagvattenpolicy Gällivare, 2015-02-05 finns följande principer gällande dagvattenhantering vid nybyggnation: Dagvattensystem ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn och snösmältning. Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas och snö ska hanteras i första hand lokalt. Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas. Dagvatten och snö ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, det kalla klimatet (ex svallis och tjälad mark), dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Förorening av dagvatten och snö ska begränsas vid källan. Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. Tillkommande direktutsläpp av dagvatten förbjudet till Natura 2000-klassad recipient eller recipient där miljökvalitetsnormer riskerar att försämras eller ej uppnås Ledningar ska dimensioneras enligt Svenskt Vattens anvisningar 1 och med hänsyn till klimatförändringens effekter. 3.5 Riktvärden för dagvattenföroreningar Nationellt finns inga fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. I Stockholms län togs förslag till riktvärden fram i februari 2009. Dessa är inte fastställda av någon instans, men skulle kunna användas som referensmaterial i avsaknad av annat. I första hand bör man dock ta hänsyn till den enskilda recipientens status. De föreslagna riktvärdena är indelade i flera olika nivåer beroende på recipient, verksamheter etc. Riktvärdena delas in i direktutsläpp till recipient (nivå 1), utsläpp från delområde (nivå 2) samt utsläpp från verksamhetsutövare (nivå 3). Kriterierna skiljer på utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (M) samt utsläpp till större sjöar och hav (S). För att uppskatta lämplig riktvärdesnivå för detaljplaneområdet har området betraktats som ett avrinningsområde uppströms utsläppspunkt till en större sjö eller vattendrag. Detta har medfört en lämplig klassificeringsnivå på 2S, se tabell nedan. Dessa riktvärden är lämpliga att använda t.ex. vid kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där fler fastigheter bör ha en 1 P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Svenskt Vatten 2016, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten 2011, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten 2011 3 av 16

gemensam lösning. Krav kan exempelvis ställas på en exploatör, eller VAhuvudmannen vid kommunala projekt. Tabell 1 Föreslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. Ämne Enhet 2S Tot-P µg/l 250 Tot-N mg/l 3,0 Pb µg/l 15 Cu µg/l 40 Zn µg/l 125 Cd µg/l 0,5 Cr µg/l 25 Ni µg/l 30 SS mg/l 75 Oljeindex mg/l 0,7 4. Nuvarande förhållanden 4.1 Geoteknik och Topografi Ett översiktligt geotekniskt utlåtande togs fram till samråd (WSP, 2016-11-15) och en granskningshandling (WSP, 2017-02-06). Det visar att jorden inom området består i huvudsak av morän på berg. Lokalt överlagras naturlig morän av fyllnadsmassor. Moränens materialsammansättning består av siltig sandmorän eller sandig siltig morän och är fast eller mycket fast lagrad från ca 1 m under markytan. Dock har lokala variationer observerats. Fyllnadsmassorna förekommer generellt vid industriområdets norra del och består av sammansatt siltig grusig sand. Berg bedöms ligga på större djup än 4 m längst i norr och 8 m i områdets södra del. Fast lagrad morän förekommer generellt från 0-1 m, men variationer förekommer. Grundvattennivån har observerats på två punkter till 3,5 m under markytan och 7,6 m. Inga långtidsmätningar av grundvatten har utförts. Topografiskt är det stora höjdskillnader inom planområdet, från ca 372 m.öh i söder till ca362 m.öh i norr. Marken lutar i nordlig riktning ner mot en sänka där bostäder ligger. För att motverka problem vid skyfall bör dagvattenhanteringen inom området hanteras på ett sådant sätt att vattenflödet inte ökar för de omkringliggande områdena. Inom området finns det inga vattenområden. 4 av 16

Figur 2 Jordarter 1:25 000-1:100 000 SGU kartvisare Figur 3 Genomsläpplighet SGU kartvisare. 5 av 16

4.2 Dagvatten, förutsättningar och antaganden Mängden dagvatten som genereras från en yta beror givetvis på nederbörden. Även andra faktorer spelar dock in, bland annat följande: Hårdgjorda ytor som exempelvis en parkering släpper ifrån sig mer dagvatten än en parkmark. Ett sätt att korrigera för detta är att ansätta olika s.k. reduktionsfaktorer. Med reduktionsfaktor avses den andel vatten som når den anläggning som skall dimensioneras, exempelvis en damm eller ett stenmagasin. Reduktionsfaktor 0,85 för GC-väg innebär att 85 % av dagvattnet når, i detta fall, ett magasin/behandlings-anläggning. Övriga 20 % avdunstar, magasineras på asfaltytan, tas upp av växter etc. Man brukar även tala om ett regns återkomsttid och varaktighet. Återkomsttiden 10 år och varaktigheten 30 minuter innebär ett regn som statistiskt återkommer vart 10:e år och där regnet varar i 30 minuter. Vid kuperad terräng innebär det snabba skiftningar i dagvattenflödena. Analogt med detta: om området är flackt sker en fördröjning av dagvattnet. För ytorna inom området har följande reduktionsfaktorer ansatts Tabell 2 Reduktionsfaktorer vid olika typytor Yta Reduktionsfaktor Tak 0,9 Asfalt 0,85 Grusytor 0,4 Grönyta 0,15-0,3 Dimensionering av ledningar och dagvattenstråk bör göras med målet att klara minst 10-årsregn innan dämning sker till marknivå. Beträffande ledningarnas kapacitet rekommenderas minst en kapacitet om dämning till hjässa vid 2-års regnet (Svenskt Vatten P110). Hänsyn till klimatförändringen och intensivare regn kan göras genom att dimensionera för intensivare regn än normalt, men framför allt är det viktigt med genomtänkt höjdsättning av hus och gator så att ytvatten vid skyfall kan avledas på mark utan att orsaka skador på byggnader mm. Infiltrationsmöjligheterna för dagvatten är i detta fall något osäker men man bör räkna med viss möjlighet till infiltration. Noggrannare geoteknisk undersökning rekommenderas för att veta säkrare. Dagvatten från vanliga takytor (utan parkeringsdäck) betraktas normalt som tillräckligt rent för att släppas på ledningsnätet utan föregående rening. 6 av 16

4.3 Flöden och föroreningar Ytorna är redan i dag till stora delar hårdgjorda och omfattas av grönytor, grusplan och tak. Totala ytan är drygt 2,8 ha. Markanvändning Tabell 3Markanvändning i nuläget Area Avrinnings- koefficient 1 Red area 2 m 2 ha ha 2 års 4 regn (l/s) 10 års 4 regn (l/s) 100 års 4 regn (l/s) Grusplan 13837 1,38 0,4 0,55 86 145 298 Park/grönyta 12955 1,3 0,23 0,30 46 79 161 Tak 1290 0,13 0,9 0,12 18 31 63 1 Ett mått på den maximala andelen av ett Σ=1.0 150 255 523 avrinningsområde som kan bidra till avrinningen och beror förutom på hårdgörningsgraden även på regnintensiteten och områdets lutning 2 Reducerad area = area x avrinningskoefficient 3 Normalt något lägre koefficient men parkmarken lutar och bedöms relativt hårdgjord vilket påskyndar avrinningen. 4 2- och 10 års regnet baseras på en varaktighet av 10 min och ett klimattillägg på 20%, detta ger en intensitet på 155 l/s*ha för 2års regnet och 263 l/s*ha för 10års regnet samt 540 l/s*ha för 100års regnet Typ Tot- N mg/l Tabell 4 Schablonhalter för olika markanvändning, Storm Tac version 2015-01 Tot-P mg/l COD mg/l SS mg/l Pb mg/l Zn mg/l Cu mg/l Ni mg/l Hg mg/l Cd mg/l Olja mg/l Tak 2 0,026 19 10 0,002 0,033 0,01 0,004 0,0001 0,0009 0 0,9 Parkering,gata 1,3 0,12 150 179 0,038 0,176 0,044 0,024 0,0001 0,00067 0,92 0,85 park 0,8 0,04 42 34 0,006 0,015 0,007 0,0005 0 0,0002 0,1 0,3 φ Föroreningshalterna i dagvattnet från området i nuläget redovisas i tabell 5.2 Beräkningar av föroreningshalter har gjorts med schablonvärden från programmet Storm Tac. Beräkningarna baseras på genomsnittlig årlig nederbörd (Gällivare- Flakaberg) på 586 mm. Resultatet från dessa beräkningar, redovisat i kg/år, syns i tabell 5.2. 7 av 16

5. Planerad verksamhet Flöden och föroreningar i nedanstående tabeller baseras på ytor utan särskild fördröjningsåtgärd eller rening. Ytorna är inte fastlagd utan ungefärliga. Markanvändning Tabell 5 Framtida markanvändning (tolkat från skiss) Area Avrinnings- koefficient 1 Red area 2 m 2 ha ha 2 års 4 regn (l/s) 10 års 4 regn (l/s) Tak 9487 0,95 0,9 0,85 132 224 459 Parkering, gata 6930 0,69 0,85 0,59 91 155 319 Park/natur 11665 1,17 0,2 3 0,23 36 60 124 100 års 4 regn (l/s) 1 Ett mått på den maximala andelen av ett Σ 1.27 259 439 902 avrinningsområde som kan bidra till avrinningen och beror förutom på hårdgörningsgraden även på regnintensiteten och områdets lutning 2 Reducerad area = area x avrinningskoefficient 3 Normalt något lägre koefficient men parkmarken lutar och bedöms relativt hårdgjord vilket påskyndar avrinningen. 4 2- och 10 års regnet baseras på en varaktighet av 10 min och ett klimattillägg på 20%, detta ger en intensitet på 155 l/s*ha för 2års regnet och 263 l/s*ha för 10års regnet samt 540 l/s*ha för 100års regnet Mängden föroreningar i dagvattnet före och efter exploatering (men innan eventuell åtgärd) har beräknats på årsbasis. Tabell 6. Föroreningsberäkning Ämne Nuläget Efter exploatering Riktvärde 2S* kg/år kg/år kg/år Reningsbehov för att nuvarande nivåer Tot-P 1,17 1,4 2,57 19 % 0 % Tot-N 9,6 14,1 30,87 32 % 0 % Pb 0,17 0,2 0,15 22 % 31 % Cu 0,38 0,4 0,41 14 % 6 % Zn 2,463 2,7 1,29 9 % 52 % Cd 0,0024 0,0004 0,0051 0 % 0 % Cr 0,02 0,03 0,26 33 % 0 % Ni 0,0848 0,09 0,31 8 % 0 % SS 667 885 771,72 25 % 13 % Oljeindex 3,50 4,35 7,20 19 % 0 % Reningsbehov för att nå riktvärdet 2S *Jämförelsevärdet 2S (kg/år) har tagits fram genom att multiplicera riktvärdet med beräknat årsflöde från avrinningsområdet. 8 av 16

5.1 Principiell hantering av dagvattnet I dag avrinner dagvatten från området orenat och utan fördröjning till det befintliga dagvattennätet. De ytor som inte är kopplade till dagvattennätet infiltrerar och avrinner mot naturmarken norrut. Planerad bebyggelse innebär att den totala hårdgjorda ytan ökar med knappt 50 %. En stor tillkommande hårdgjord yta är taket från idrottshallen. Om flödet till det kommunala dagvattennätet inte ska öka vid dimensionerande regn krävs som sagt någon form av fördröjande åtgärder. Det finns ett antal olika lösningar för fördröjning av dagvattnet. Vilken typ av magasin som ska utföras bör i detalj lämnas åt exploatör, det kan handla om ytliga magasin (dammar, stråk), rörmagasin, dagvattenkassetter, mm som markförlagda magasin. Redan i planskedet kan dock areor och volymer tas fram. Vid dagvattenutloppen i Vassaraälven vid Myrviksgatan och Källgatan, finns även tankar att anlägga en sedimenterings- och fördröjningsdamm, för att ytterligare minimera påverkan på recipient. Med tanke på att tomten sluttar relativt brant norrut och att avledning av ytvatten delvis sker åt detta håll i dag bör en översyn ske av diken i tomgräns. Även om tomten delvis kommer att fyllas upp kommer strömningen i marken att förbli åt detta håll. Det är viktigt att avledning sker så att de privata tomterna norr om aktuell fastighet inte riskerar översvämmas med anledning av den nya exploateringen. Föroreningsmängden beräknas årsvis schablonmässigt öka, innan dagvattenåtgärd, jämfört med nuvarande situation och, med avseende på 2S, vara högre beträffande metaller och SS. Genom att välja takmaterial som inte bidrar till ökade metallhalter kan värdena från schablonberäkningarna minskas. Rening i markmagasin fungerar som filtrering och tar bort partiklar (metaller är ofta partikelbundet). Att leda vatten över en gräsyta t.ex. översilning eller gräsbevuxet dike avskiljer olja på så sätt att mikroorganismer bryter ner olja i grässvålen och i översta jordlagret under. Fastläggning av partiklar, metaller och SS sker via adsorption när vattnet filtrerar genom materialet. Med planerade dagvattenåtgärder finns goda möjligheter att minska föroreningsbelastningen från området. Fördröjning under mark är mindre volymeffektivt än öppna magasin men går då att placera under p-ytor t.ex. Lösningen har normalt en tät konstruktion så magasinen bör vara spolbara. Då behövs även installeras en oljeavskiljare. 9 av 16

Figur 4 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). Figur 5 Oljeavskiljare (ACOttm). Öppen dagvattendamm används för att fördröja dagvattnet, jämna flödestopppar, avskilja föroreningar och som ett trevligt inslag i omgivningen. Kan fördröja stora mängder vatten men kräver ofta mycket plats. Reningen sker genom sedimentering, nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer och växtupptag. Figur 6 Exempel på dagvattendammar i stadsmiljö inom kvartersmark. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). 10 av 16

Rasterytor är genomsläpplig beläggning som låter dagvattnet infiltrera till underliggande marklager. Det kan vara betong eller plast försedda med hål som fylls med material som tillåter infiltration t.ex. gräs eller grus. Figur 7 Exempel på genomsläppliga beläggningar (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). Vegetation binder flera föroreningar och tar upp vattnet samtidigt som infiltration och avdunstning kan ske vid infiltrationsytor. Växternas rotsystem tillåter infiltration då rotsystemet håller kanaler öppna i marken. Infiltration innebär att dagvatten tillåts tränga ner genom markytan för vidare perkolation till grundvatten eller dräneringssystem. Figur 8 Exempel på utformning av infiltrationsytor och infiltrationsstråk där pilar illustrerar vattnets väg. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). 11 av 16

Gröna tak minskar och utjämnar dagvattenflöden, är bullerdämpande och tar ingen markyta i anspråk. Gröna tak innebär plantering av vegetation på tak, det finns tre varianter och det som skiljer dem åt är djupet på odlingslagret. Figur 9 Struktur gröna tak. (Getter & Bradley Rowe, 2006:1278). Figur 10 Grönt tak på låghus. Multifunktionella ytor såsom torra dammar med gräsförsedd botten har endast en vattenspegel i samband med nederbörd. Under torrperioder används ytan som grönyta. Torra dammars huvudfunktion är att fördröja dagvattnet och begränsa avrinningsintensiteten vid höga flöden men fungerar även som en reningsanläggning innan dagvattnet når recipient. Figur 11 Överdämningsytor är ofta är så gott som tomma på vatten, men fylls i samband med nederbörd eller snösmältning. Illustration Fritz Ridderstolpe. 12 av 16

5.2 Möjliga lösningar för hantering av dagvattnet inom aktuellt planområde Bygger man någon form av dagvattenmagasin bör det klara en volym på cirka 170 m 3. (15 minuters regn med 10 års återkomsttid uträknat med Dimensionering av utjämningsmagasin enligt Trafikverkets publikation 1990:11.). Figur 12 Möjliga dagvattenlösningar inom planområdet Alternativ A i figur ovan visar ett magasin med ytmått 70 x 20m (Se exempel Figur 4 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Alternativ B i figur ovan visar en öppen dagvattendamm med ytmått 20 x 20 meter (Se exempel Figur 6 ovan sida 10) C i figur ovan visar möjliga infiltrationsytor (Se Figur 8 sidan 11) D i figur ovan visar möjliga rasterytor på de planerade parkeringsytorna (Se Figur 7Figur 8 sidan 11) E i figur ovan visar en multifunktionell yta (Se exempel Figur 11 sida 12) Detta är inga exakta mått utan för att få en uppskattning om möjliga placeringar för dagvattenlösningar. Längst i norr bör ett avskärande dike anläggas, alternativt att avledning från befintligt dike säkerställs. Huvudsakliga funktionen blir att avleda infiltrerat dagvatten från Vägmästaren 1 och säkerställa att bostäder norrut inte riskerar översvämmas från aktuell fastighet (Se blå streckad linje i Figur 13). 13 av 16

Avvattning av idrottsarenan föreslås mot dagvattenmagasin kompletterat med raingardens eller multifunktionella enligt figur 11. Flera magasin bör anordnas runt idrottshallen med tanke på att dagvatten från hela takytan ska kunna avledas och fördröjas. Ett alternativ till ytanvändningen figur 12 kan vara att förlägga parkeringen i nordvästra delen av tomten och flytta upp de två huskropparna som berörs tillsammans med övrig bebyggelse i sydöst. Konsekvensen blir att parkeringen hamnar nära den norra gränsen. Man riskerar att tappa markhöjd/nivå i detta läge och kan då inte ansluta till befintlig servis i mitten av tomten varför servisläget anpassa till en ny nivå. Fördröjning i parkeringsområdet skulle kunna göras enligt redovisat i figur 13 med ett magasin i parkeringsytan (grå markering). Vid häftiga regn kommer magasinet inte att räcka till utan bräddning till omgivande mark måste vara så pass styrd att olägenhet inte uppstår. Detta gäller särskilt dagvatten från parkeringsytan i nordväst. Det rekommenderas att särskild omsorg läggs på hur och vart överskottsflödet leds. Figur 13 Alternativt läge på parkeringsplats i nordvästra delen av planområdet 14 av 16

5.3 Snöhantering Snö innehåller näringsämnen, partiklar, klorid från vägsalt, organiska föroreringar och metaller. Snöhanteringen bör ske på rätt sätt så inte en onödig förorening av dagvattnet får ske vid snösmältning då smältvatten kan vara mycket förorenat och ha lågt ph vilket kan ge kraftiga surstötar i recipienten. Vid placering av snödeponi ska man ta hänsyn till tillgänglig mark, avstånd från centrum och recipient. Lämpligt att anlägga en snödeponi i anslutning till ett öppet magasin eller en infiltrationsanläggning där vattnet vid snösmältning har chans till rening/ fördröjning. Ett förslag på utformning är att de läggs på mark med god infiltrationskapacitet, högt organiskt innehåll i markskiktet och en inte för grunt liggande grundvattenyta. Runt om deponin anläggs diken med en eventuell damm för uppsamling och rening av smältvattnet som inte infiltreras innan det leds till en recipient. Ytterligare reningssteg kan vara nödvändigt t.ex. en oljeavskiljare. Placeringen av snödeponierna måste väljas så att kringliggande recipienter klarar de mycket varierande flöden och föroreningsbelastningar som kan uppstå. Det är viktigt att funktionen på anläggningen är god även om marken fortfarande är frusen. ( Dagvatten teknik, lagstiftning och underlag för policy - Miljösamverkan Västra Götaland 2004 ) 5.4 Konsekvenser av extrem nederbörd 5.4.1 Allmänt I detta kapitel redogörs för den situation om ledningsnätet kommer gå fullt (detta kommer att hända vid extremregn eftersom ledningarna dimensioneras till att ta hand om- vanligen ett tio-års regn) och att strömning av vatten kommer att ske på markytan. Utgångspunkten är om möjligt att se till att undvika lågpunkter inom området. 5.4.2 Nuvarande situation En skyfallsmodellering har utförs av Länsstyrelsen i Norrbottens län för att antal tätorter, bland annat för Gällivare. Modellen visar bland annat att nedre delen av aktuellt område riskerar att svämma över vid 100-års regnet (mörkröd markering i figur nedan). Modellen är dock förenklad och det är osäkert i vilken omfattning som alla passager under vägar finns med som en förutsättning. 5.4.3 Planerad situation Inom aktuellt planområde kommer sannolikt de nedre delarna att fyllas upp (!) varför det sannolikt inte blir något problem med översvämning på den aktuella fastigheten. Vägmästaren 1 kommer sannolikt att bidra med en ökad belastning på tomterna norrut, även om åtgärder görs på tomten för att fördröja vattnet. Som tidigare nämnts kommer antagligen den infiltrerade vattenmängden ledas åt detta håll. Mängderna torde inte öka mot i dag. Vid häftiga regn, större än dimensionerande, finns risk att mängderna ökar. Avledningen av dike i öst-västlig riktning bör säkerställas. 15 av 16

Figur 14 Maximalt Översvämningsdjup i samband med 100-års regn 16 av 16