Gällivare kommun. Detaljplan för del av Överläraren 1 -Dagvattenutredning

Transkript

1 Gällivare kommun Detaljplan för del av Överläraren 1 -Dagvattenutredning

2 Detaljplan för del av Överläraren 1 -Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Maria Åberg Magnus Sundelin Anneli Jonsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 454Verkstadsgatan Sundsvall Telefon Fax Organisationsnummer

3 Sammanfattning Ramböll har utfört en dagvattenutredning för del av fastigheten Överläraren 1. Utredningen genomförs i samband med detaljplanearbete för att utreda dagvattenhantering vid ett genomförande av detaljplanen. Inom planområdet ökar den dimensionerande avrinningen ca 3 gånger efter exploatering. Utgår man från riktvärden 2S så är reningsbehovet som störst på metaller och SS för att nå rekommenderade värden. Det är lämpligt att fördröja och rena dagvattnet med t.ex. torrdamm/översilning, gröna tak, infiltrationsytor och/eller magasin under parkeringsytor och välja tak som inte korroderar. Med föreslagna åtgärder sker erforderlig fördröjning inom planområdet och föroreningshalten förväntas generellt minska åtminstone till riktvärden. Vid 100-års regn bör det säkerställas att lågpunkter undviks inom planområdet och att ytvatten kan avledas till omkringliggande vägar. (PM/Rapport) Detaljplan Friidrottsarena samt bostäder (Uppdragsnummer) 3 av 2

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Omfattning Förutsättningar för dagvattenhantering Allmänt Planområdet Miljökvalitetsnormer för vatten Riktlinjer för dagvatten i Gällivare Riktvärden för dagvattenföroreningar Nuvarande förhållanden Geoteknik och Topografi (i huvudsak från planbeskrivning) Dagvatten, förutsättningar och antaganden Flöden och föroreningar Planerad verksamhet Principiell hantering av dagvattnet Möjliga lösningar för hantering av dagvattnet inom aktuellt planområde Snöhantering Konsekvenser av extrem nederbörd Allmänt Nuvarande situation Planerad situation Tabeller Tabell 1 Föreslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten Tabell 2 Reduktionsfaktorer vid olika typytor... 5 Tabell 3 Markanvändning i nuläget... 6 Tabell 4 Schablonhalter för olika markanvändning, Storm Tac version Tabell 5 Framtida markanvändning (tolkat från skiss)... 7 Tabell 6. Föroreningsberäkning... 7 i

5 Figurer Figur 1 Vassareälv rinner till Kalixälven. Kartan är ett utdrag ur VISS Figur 4 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Figur 5 Oljeavskiljare (ACOttm) Figur 6 Exempel på dagvattendammar i stadsmiljö inom kvartersmark. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Figur 7 Exempel på genomsläppliga beläggningar (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Figur 8 Exempel på utformning av infiltrationsytor och infiltrationsstråk där pilar illustrerar vattnets väg. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Figur 9 Struktur gröna tak. Figur 10 Grönt tak på låghus Figur 11 Överdämningsytor är ofta är så gott som tomma på vatten, men fylls i samband med nederbörd eller snösmältning. Illustration Fritz Ridderstolpe Figur 12 Möjliga dagvattenlösningar inom planområdet. De blå rektanglarna avser fördröjningsåtgärder för takytor och andra rena ytor exempelvis gångstråk. De gröna cirklarna avser exempel på rening/fördröjning i form av översilning/torrdammar. Den gröna rektangeln avser fördröjning/rening i form av markmagasin Figur 14 Maximalt Översvämningsdjup i samband med 100-års regn ii

6 Detaljplan Friidrottsarena samt bostäder (PM/Rapport) 1. Bakgrund Gällivare genomför detaljplan för att skapa de planmässiga förutsättningarna för att uppföra bostäder inom planområdet. Ramböll har på uppdrag av Gällivare kommun utfört en dagvattenutredning för att studera att området har förutsättningar för att hantera framtida dagvattenflöden. 2. Omfattning Uppdraget innebär att genomföra en dagvattenutredning för fastigheten Överläraren. Utredningen omfattar beräkningar av mängder och föroreningsbelastningen i dagvatten från området före och efter exploatering. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för berörd recipient görs. 3. Förutsättningar för dagvattenhantering 3.1 Allmänt I takt med ökat exploatering tenderar de hårdgjorda ytorna att öka vilket ger snabbare avrinning vid nederbörd. I och med klimatförändringarna där regnen förväntas bli mer intensiva med snabb och riklig nederbörd behövs andra lösningar förutom ledningar. En dagvattenhantering nära källan där dagvattnet hålls kvar på ytan eller i markmagasin och fördröjs inom planområdet gör att man får system som bättre klarar av de nya förhållandena. 3.2 Planområdet Fastigheten är i dag inte ansluten till det kommunala dagvatten- och spillvattennätet. I Vinbärsvägen finns dock ett kommunalt VA-ledningsnät där tänkbar anslutning skulle kunna ske. Planområdet ligger cirka 1 kilometer norr om Gällivare centrum och omfattar ett mindre tallskogsområde utan bebyggelse. Planområdet avgränsas på tre sidor av gator. I norr Messhedsvägen, i väster Vinbärsvägen och i söder Wennerströmsvägen. I söder finns även parkeringsplatser tillhörande skolans verksamhet. Öster om planområdet ligger Hedskolan, förskola och ett servicehem. Norr om området pågår ett planarbete för bostäder och friidrottsarena. Enligt uppgift från VA-avdelningen i kommunen finns inga särskilda kapacitetsproblem i området som beror på höga flöden i dagvattennätet. Aktuell detaljplan är belägen inom Kalixälvens avrinningsområde. 1 av 14

7 3.3 Miljökvalitetsnormer för vatten EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, dvs. dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande och är inte definitiv. I nuläget leder dagvattenledningen som ligger inom planområdet och Vinbärsvägen till utlopp i bäck efter Treenighetens väg. Bäcken leder vattnet ut i Kavajokk och vidare till Linaälv som har klassificeras ha måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Planområdet ligger precis utanför avrinningsområdet för dagvatten ut till Vassaraälv i dess södra delar. Dagvattenledningarna som finns längs med Messhedsvägen leder dagvattnet ut till Vassara älv som har klassificeras ha god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Vattnet rinner sedan vidare till Kalixälven i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) som: Vattenförekomst EU_CD: SE Där bedöms älven ha måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status 2009 Kvalitetskravet är att klara god ekologisk status 2021 och god kemisk status Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar Vassareälv Figur 1 Vassaraälv rinner till Kalixälven. Kartan är ett utdrag ur VISS. 2 av 14

8 3.4 Riktlinjer för dagvatten i Gällivare I Dagvattenpolicy Gällivare, finns följande principer gällande dagvattenhantering vid nybyggnation: Dagvattensystem ska utformas så att man undviker skadliga uppdämningar vid kraftiga regn och snösmältning. Den naturliga vattenbalansen ska i möjligaste mån bibehållas och snö ska hanteras i första hand lokalt. Dagvattenflöden ska reduceras och regleras så att belastning på ledningsnät och recipienter begränsas. Dagvatten och snö ska hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön med avseende på upplevelser, rekreation, lek, naturvärden och biologisk mångfald. Dagvattensystem ska utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, det kalla klimatet (ex svallis och tjälad mark), dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Förorening av dagvatten och snö ska begränsas vid källan. Dagvattensystem ska utformas så att en så stor del som möjligt av föroreningarna avskiljs och bryts ned under vattnets väg till recipienten. Tillkommande direktutsläpp av dagvatten förbjudet till Natura klassad recipient eller recipient där miljökvalitetsnormer riskerar att försämras eller ej uppnås Ledningar ska dimensioneras enligt Svenskt Vattens anvisningar1 och med hänsyn till klimatförändringens effekter. 3.5 Riktvärden för dagvattenföroreningar Nationellt finns inga fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. I Stockholms län togs förslag till riktvärden fram i februari Dessa är inte fastställda av någon instans, men skulle kunna användas som referensmaterial i avsaknad av annat. I första hand bör man dock ta hänsyn till den enskilda recipientens status. De föreslagna riktvärdena är indelade i flera olika nivåer beroende på recipient, verksamheter etc. Riktvärdena delas in i direktutsläpp till recipient (nivå 1), utsläpp från delområde (nivå 2) samt utsläpp från verksamhetsutövare (nivå 3). Kriterierna skiljer på utsläpp till mindre sjöar, vattendrag och havsvikar (M) samt utsläpp till större sjöar och hav (S). För att uppskatta lämplig riktvärdesnivå för detaljplaneområdet har området betraktats som ett avrinningsområde uppströms utsläppspunkt till en större sjö eller vattendrag. Detta har medfört en lämplig klassificeringsnivå på 2S, se tabell nedan. Dessa riktvärden är lämpliga att använda t.ex. vid kommunens planläggning, nyexploateringar eller förtätningar där fler fastigheter bör ha en 1 P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Svenskt Vatten 2016, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten 2011, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering, Svenskt Vatten av 14

9 gemensam lösning. Krav kan exempelvis ställas på en exploatör, eller VAhuvudmannen vid kommunala projekt. Tabell 1 Föreslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten. Ämne Enhet 2S Tot-P µg/l 250 Tot-N mg/l 3,0 Pb µg/l 15 Cu µg/l 40 Zn µg/l 125 Cd µg/l 0,5 Cr µg/l 25 Ni µg/l 30 SS mg/l 75 Oljeindex mg/l 0,7 4. Nuvarande förhållanden 4.1 Geoteknik och Topografi (i huvudsak från planbeskrivning) Ett översiktligt geotekniskt utlåtande togs fram till samråd (WSP, ), och en geoteknisk utredning har sedan till granskningshandling kompletterats till planhandlingarna (WSP, ). Generellt består jorden inom planområdet av ett tunt lager mulljord och vegetation ovan friktionsjord på morän. Friktionsjorden består av siltig sand och sandig silt och lagringstätheten varierar från lös till medelfast. Moränens sammansättning är varierande mellan siltig sandmorän och sandig siltmorän och lagringstätheten varierar i de översta 2 metrarna mellan medelfast till fast. På större djup är moränen mycket fast lagrad. På områdets östra del, där marknivån stiger något, överlagras naturlig jord av fyllnadsmassor som är cirka 1 meter mäktiga och sammansatta av grusig sand. Berg har inte påträffats vid utförda sonderingar inom planområdet och bedöms finnas på större djup än cirka 4,4 till 5,7 meter. Inget grundvatten har observerats till 4,3 m under markytan i planområdets nordöstra del och till 4,4 m under markytan i sydöstra delen av planområdet. Materialsammansättningen hos morän kan vara mycket varierande vilket är av stor betydelse för hur jordmaterialet kan användas vid byggprojekt. Grundvattnets nivå är inte känt inom stora delar av planområdet och måste utredas vidare i planprocessen. 4 av 14

10 Området är i huvudsak skogbeväxt och plant. Befintliga lokalgator och byggnader i anslutning till planområdet ligger på ungefär samma marknivå (ca +372). Nivån i planområdet ligger i huvudsak på cirka meter över havet. I väster sluttar marken svagt och här faller marknivån till cirka +372 meter över havet. I området står många resliga tallar. Marken under tallarna är upptrampad med flera stigar. För att motverka problem vid skyfall bör dagvattenhanteringen inom området hanteras på ett sådant sätt att vattenflödet inte ökar för de omkringliggande områdena. Inom området finns det inga vattenområden. 4.2 Dagvatten, förutsättningar och antaganden Mängden dagvatten som genereras från en yta beror givetvis på nederbörden. Även andra faktorer spelar dock in, bland annat följande: Hårdgjorda ytor som exempelvis en parkering släpper ifrån sig mer dagvatten än en parkmark. Ett sätt att korrigera för detta är att ansätta olika s.k. reduktionsfaktorer. Med reduktionsfaktor avses den andel vatten som når den anläggning som skall dimensioneras, exempelvis en damm eller ett stenmagasin. Reduktionsfaktor 0,85 för GC-väg innebär att 85 % av dagvattnet når, i detta fall, ett magasin/behandlings-anläggning. Övriga 20 % avdunstar, magasineras på asfaltytan, tas upp av växter etc. Man brukar även tala om ett regns återkomsttid och varaktighet. Återkomsttiden 10 år och varaktigheten 30 minuter innebär ett regn som statistiskt återkommer vart 10:e år och där regnet varar i 30 minuter. Vid kuperad terräng innebär det snabba skiftningar i dagvattenflödena. Analogt med detta: om området är flackt sker en fördröjning av dagvattnet. För ytorna inom området har följande reduktionsfaktorer ansatts Tabell 2 Reduktionsfaktorer vid olika typytor Yta Reduktionsfaktor Tak 0,9 Asfalt 0,85 Grusytor 0,4 Grönyta 0,15-0,3 Dimensionering av ledningar och dagvattenstråk bör göras med målet att klara minst 10-årsregn innan dämning sker till marknivå. Beträffande ledningarnas kapacitet rekommenderas minst en kapacitet om dämning till hjässa vid 2-års regnet (Svenskt Vatten P110). Hänsyn till klimatförändringen och intensivare regn kan göras genom att dimensionera för intensivare regn än normalt, men framför allt är det viktigt med genomtänkt höjdsättning av hus och gator så att ytvatten vid skyfall kan avledas på mark utan att orsaka skador på byggnader mm. 5 av 14

11 Infiltrationsmöjligheterna för dagvatten är i detta fall något osäker men man bör räkna med viss möjlighet till infiltration. Noggrannare geoteknisk undersökning rekommenderas för att veta säkrare. Dagvatten från vanliga takytor (utan parkeringsdäck) betraktas normalt som tillräckligt rent för att släppas på ledningsnätet utan föregående rening. 4.3 Flöden och föroreningar Ytorna är i dag skogsbevuxen och omfattas av grönytor. Totala ytan är ca 0,7 ha. Tabell 3Markanvändning i nuläget Avrinnings- Red 2 års 4 regn 10 års 4 regn 100 års 4 regn (l/s) Area koefficient 1 area 2 (l/s) (l/s) Markanvändning m 2 ha ha Natur ,7 0,15 0, Ett mått på den maximala andelen av ett Σ=0, avrinningsområde som kan bidra till avrinningen och beror förutom på hårdgörningsgraden även på regnintensiteten och områdets lutning 2 Reducerad area = area x avrinningskoefficient 3 Normalt något lägre koefficient men parkmarken lutar och bedöms relativt hårdgjord vilket påskyndar avrinningen och 10 års regnet baseras på en varaktighet av 10 min och ett klimattillägg på 20%, detta ger en intensitet på 155 l/s*ha för 2års regnet och 263 l/s*ha för 10års regnet samt 540 l/s*ha för 100års regnet Typ Tabell 4 Schablonhalter för olika markanvändning, Storm Tac version Tot Tot-P COD SS Pb Zn Cu Ni Hg Cd mg/l -N mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg /l Olja mg/l Tak 2 0, ,002 0,033 0,01 0,004 0,0001 0, ,9 Parkering, 1,3 0, ,038 0,176 0,044 0,024 0,0001 0, ,92 0,85 gata Natur/park 0,8 0, ,006 0,015 0,007 0, ,0002 0,1 0,3 φ Föroreningshalterna i dagvattnet från området i nuläget redovisas i tabell 5.2 Beräkningar av föroreningshalter har gjorts med schablonvärden från programmet Storm Tac. Beräkningarna baseras på genomsnittlig årlig nederbörd (Gällivare- Flakaberg) på 586 mm. Resultatet från dessa beräkningar, redovisat i kg/år, syns i tabell av 14

12 5. Planerad verksamhet Flöden och föroreningar i nedanstående tabeller baseras på ytor utan särskild fördröjningsåtgärd eller rening. Ytorna är inte fastlagd utan ungefärliga. Tabell 5 Framtida markanvändning (tolkat från skiss) 2 års 4 regn (l/s) Area Avrinningskoefficient Red area 2 Markanvändning m 2 ha ha Tak 986 0,0986 0,9 0, Parkering, gata ,15 0,85 0, Park/natur ,4340 0,2 3 0, års 4 regn (l/s) 100 års 4 regn (l/s) 1 Ett mått på den maximala andelen av ett Σ avrinningsområde som kan bidra till avrinningen och beror förutom på hårdgörningsgraden även på regnintensiteten och områdets lutning 2 Reducerad area = area x avrinningskoefficient 3 Normalt något lägre koefficient men parkmarken lutar och bedöms relativt hårdgjord vilket påskyndar avrinningen och 10 års regnet baseras på en varaktighet av 10 min och ett klimattillägg på 20%, detta ger en intensitet på 155 l/s*ha för 2års regnet och 263 l/s*ha för 10års regnet samt 540 l/s*ha för 100års regnet Mängden föroreningar i dagvattnet före och efter exploatering (men innan eventuell åtgärd) har beräknats på årsbasis. Ämne Nuläget Efter exploatering Tabell 6. Föroreningsberäkning Riktvärde 2S* kg/år kg/år kg/år Reningsbehov för att nuvarande nivåer Tot-P 0,03 0,3 0,45 91% 0 % Tot-N 0,6 2,8 5,36 80% 0 % Pb 0,00 0,1 0,03 92% 48 % Cu 0,00 0,1 0,07 95% 24 % Zn 0,010 0,6 0,22 98% 62 % Cd 0,0001 0,0001 0, % 0 % Cr 0,02 0,03 0,04 33% 0 % Ni 0,0003 0,02 0,05 98% 0 % SS ,05 87% 27 % Oljeindex 0,07 1,00 1,25 93% 0 % Reningsbehov för att nå riktvärdet 2S *Jämförelsevärdet 2S (kg/år) har tagits fram genom att multiplicera riktvärdet med beräknat årsflöde från avrinningsområdet. 7 av 14

13 5.1 Principiell hantering av dagvattnet Ytorna (som i dag inte är kopplade till dagvattennätet) infiltrerar och avrinner sakta mot naturmarken norrut. Planerad bebyggelse innebär att den totala dimensionerande avrinningen ökar 3 gånger. En stor tillkommande hårdgjord yta är de körbara ytorna. Om flödet till det kommunala dagvattennätet inte ska öka vid dimensionerande regn krävs någon form av fördröjande åtgärder. Det finns ett antal olika lösningar för fördröjning av dagvattnet. Vilken typ av magasin som ska utföras bör i detalj lämnas åt exploatör, det kan handla om ytliga magasin (dammar, stråk), rörmagasin, dagvattenkassetter, mm som markförlagda magasin. Redan i planskedet kan dock areor och volymer tas fram. Vid dagvattenutloppen i Vassaraälven vid Myrviksgatan och Källgatan, finns även tankar att anlägga en sedimenterings- och fördröjningsdamm, för att ytterligare minimera påverkan på recipient. Denna åtgärd planeras oavsett tillkomsten av aktuell plan. Hårdgörningsgraden kommer att öka betydligt eftersom fastigheten i dag inte är bebyggd. Det är viktigt att avledning sker så omgivande fastigheter inte riskerar översvämmas med anledning av den nya exploateringen. Föroreningsmängden beräknas årsvis schablonmässigt öka, innan dagvattenåtgärd, jämfört med nuvarande situation och, med avseende på 2S, vara högre beträffande metaller och SS (se tabell 6). Genom att välja takmaterial som inte bidrar till ökade metallhalter kan värdena från schablonberäkningarna minskas. Rening i markmagasin fungerar som filtrering och tar bort partiklar (metaller är ofta partikelbundet). Att leda vatten över en gräsyta t.ex. översilning eller gräsbevuxet dike avskiljer olja på så sätt att mikroorganismer bryter ner olja i grässvålen och i översta jordlagret under. Fastläggning av partiklar, metaller och SS sker via adsorption när vattnet filtrerar genom materialet. Med planerade dagvattenåtgärder finns goda möjligheter att minska föroreningsbelastningen från området. Fördröjning under mark är mindre volymeffektivt än öppna magasin men går då att placera under p-ytor t.ex. Lösningen har normalt en tät konstruktion så magasinen bör vara spolbara. Då behövs även installeras en oljeavskiljare. 8 av 14

14 Figur 2 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). Figur 3 Oljeavskiljare (ACOttm). Öppen dagvattendamm används för att fördröja dagvattnet, jämna flödestopppar, avskilja föroreningar och som ett trevligt inslag i omgivningen. Kan fördröja stora mängder vatten men kräver ofta mycket plats. Reningen sker genom sedimentering, nedbrytning med hjälp av bakterier och mikroorganismer och växtupptag. Figur 4 Exempel på dagvattendammar i stadsmiljö inom kvartersmark. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). 9 av 14

15 Rasterytor är genomsläpplig beläggning som låter dagvattnet infiltrera till underliggande marklager. Det kan vara betong eller plast försedda med hål som fylls med material som tillåter infiltration t.ex. gräs eller grus. Figur 5 Exempel på genomsläppliga beläggningar (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). Vegetation binder flera föroreningar och tar upp vattnet samtidigt som infiltration och avdunstning kan ske vid infiltrationsytor. Växternas rotsystem tillåter infiltration då rotsystemet håller kanaler öppna i marken. Infiltration innebär att dagvatten tillåts tränga ner genom markytan för vidare perkolation till grundvatten eller dräneringssystem. Figur 6 Exempel på utformning av infiltrationsytor och infiltrationsstråk där pilar illustrerar vattnets väg. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten). 10 av 14

16 Gröna tak minskar och utjämnar dagvattenflöden, är bullerdämpande och tar ingen markyta i anspråk. Gröna tak innebär plantering av vegetation på tak, det finns tre varianter och det som skiljer dem åt är djupet på odlingslagret. Figur 7 Struktur gröna tak. (Getter & Bradley Rowe, 2006:1278). Figur 8 Grönt tak på låghus. Multifunktionella ytor såsom torra dammar med gräsförsedd botten har endast en vattenspegel i samband med nederbörd. Under torrperioder används ytan som grönyta. Torra dammars huvudfunktion är att fördröja dagvattnet och begränsa avrinningsintensiteten vid höga flöden men fungerar även som en reningsanläggning innan dagvattnet når recipient. Figur 9 Överdämningsytor är ofta är så gott som tomma på vatten, men fylls i samband med nederbörd eller snösmältning. Illustration Fritz Ridderstolpe. 11 av 14

17 5.2 Möjliga lösningar för hantering av dagvattnet inom aktuellt planområde Bygger man någon form av dagvattenmagasin bör det klara en volym på cirka 65 m 3 (20 minuters regn med 10 års återkomsttid uträknat med Dimensionering av utjämningsmagasin enligt Trafikverkets publikation 1990:11.). Detta avser den totala effektiva volymen från hela ytan. Figur 10 Möjliga dagvattenlösningar inom planområdet. De blå rektanglarna avser fördröjningsåtgärder för takytor och andra rena ytor exempelvis gångstråk. De gröna cirklarna avser exempel på rening/fördröjning i form av översilning/torrdammar. Den gröna rektangeln avser fördröjning/rening i form av markmagasin. 12 av 14

18 I figur ovan visas ett antal lösningar för att omhänderta och fördröja vattnet innan avledning till kommunens dagvattennät. Den översiktliga geotekniska undersökningen visar att infiltration sannolikt till viss del är möjlig. Omfattning är dock oklar och sannolikt måste magasin ändå anläggas för att fördröja vatten från ett dimensionerande regn. Från takytor ska vattnet i första hand fördröjas. Detta kan ske i rörmagasin eller plastkassetter, se exempel Figur 4 Fördröjningsmagasin under mark i betong och i plast. (dagvattenhantering en exempelsamling Uppsala Vatten) Från parkeringsytor och andra körytor bör vattnet renas och fördröjas. Detta kan ske i infiltrationsstråk (Se Figur 6 sidan 10) eller rasterytor (Se Figur 5 sidan 10). Man kan även tänka sig en multifunktionell yta såsom en torrdamm (Se exempel Figur 9 sida 11). 5.3 Snöhantering Snö innehåller näringsämnen, partiklar, klorid från vägsalt, organiska föroreringar och metaller. Snöhanteringen bör ske på rätt sätt så inte en onödig förorening av dagvattnet får ske vid snösmältning då smältvatten kan vara mycket förorenat och ha lågt ph vilket kan ge kraftiga surstötar i recipienten. Vid placering av snödeponi ska man ta hänsyn till tillgänglig mark, avstånd från centrum och recipient. Lämpligt att anlägga en snödeponi i anslutning till ett öppet magasin eller en infiltrationsanläggning där vattnet vid snösmältning har chans till rening/ fördröjning. Ett förslag på utformning är att de läggs på mark med god infiltrationskapacitet, högt organiskt innehåll i markskiktet och en inte för grunt liggande grundvattenyta. Runt om deponin anläggs diken med en eventuell damm för uppsamling och rening av smältvattnet som inte infiltreras innan det leds till en recipient. Ytterligare reningssteg kan vara nödvändigt t.ex. en oljeavskiljare. Placeringen av snödeponierna måste väljas så att kringliggande recipienter klarar de mycket varierande flöden och föroreningsbelastningar som kan uppstå. Det är viktigt att funktionen på anläggningen är god även om marken fortfarande är frusen. ( Dagvatten teknik, lagstiftning och underlag för policy - Miljösamverkan Västra Götaland 2004 ) 5.4 Konsekvenser av extrem nederbörd Allmänt I detta kapitel redogörs för den situationen om ledningsnätet kommer gå fullt (detta kommer att hända vid extremregn eftersom ledningarna dimensioneras till att ta hand om, vanligen, ett tio-års regn) och att strömning av vatten kommer att ske på markytan. Utgångspunkten är om möjligt att se till att undvika lågpunkter inom området Nuvarande situation En skyfallsmodellering har utförts av Länsstyrelsen i Norrbottens län för att antal tätorter, bland annat för Gällivare. Modellen visar bland annat att inget specifikt område i aktuell etablering riskerar att svämma över vid 100-års regn (mörkröd markering i figur nedan). Modellen är dock förenklad och det är osäkert i vilken omfattning som alla passager under vägar finns med som en förutsättning. 13 av 14

19 5.4.3 Planerad situation Inom aktuellt planområde kommer sannolikt avrinning ske mot omgivande mark varför det sannolikt inte blir något problem med översvämning på den aktuella fastigheten. Aktuellt planförslag kommer sannolikt att bidra med en ökad belastning på tomterna och vägen norrut/västerut, även om åtgärder görs på tomten för att fördröja vattnet. Som tidigare nämnts kommer antagligen den infiltrerade vattenmängden ledas åt detta håll. Mängderna torde inte öka mot i dag. Vid häftiga regn, större än dimensionerande, finns risk att mängderna ökar. Avledningen av ytvatten på vägytor utanför planområdet bör säkerställas. Figur 11 Maximalt Översvämningsdjup i samband med 100-års regn. 14 av 14