Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5
Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift. Under arbetet lär sig eleverna både teoretiskt och praktiskt om olika typer av texter, intervjuteknik och feedback. Du leder arbetet med stöd av denna lärarhandledning. När allt material är klart publiceras och trycks elevernas texter och bilder i Berättarministeriets tidskrift och eleverna blir journalister på riktigt. Avslutningsvis besöker vi er skola för tidningssläpp. 2 3 tillfällen varje termin kombineras programmet med workshop och studiebesök på Moderna Museet i Stockholm, Berättarministeriet tar initiativ till och samordnar besöket. Du kan läsa mer om Moderna Museet nedan. Berättarministeriet Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga mellan 8 18 år. Syftet med verksamheten är att på ett lustfyllt och kreativt sätt inspirera barn och unga att erövra det skrivna ordet. Berättarministeriet är en icke-vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse som drivs i samverkan mellan den privata, offentliga och ideella sektorn. www.berattarministeriet.se Moderna Museet Moderna Museet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet, och har enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten. Moderna Museet har en av världens främsta samlingar med konst från ca 1900 till idag. Den fotografiska delen omfattar även tiden från ca 1840. Moderna Museets uppgift är att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten i alla dess former. www.modernamuseet.se
Lärarhandledning Handledningen är ett stöd för din planering av de undervisningstillfällen som sker i klassrummet. Övningarna bör givetvis anpassas till de arbetssätt och arbetsformer som utvecklar eleverna på lämpligast sätt. Du kan bäst avgöra detta och utgå från erfarenheter av den egna undervisningen. Antalet lektionstillfällen anpassar du utifrån vad som passar dina elever. Kanske vill du sammanslå lektionstillfällen eller ändra struktur? Vi rekommenderar er att starta arbetet så snart ni kan efter ert besök på Berättarministeriet så eleverna får goda möjligheter att skriva klart sina texter till utsatt deadline. Skolprogrammet Tidningsskaparna syftar till att öka elevernas nyfikenhet för skrivandet och utveckla språket med olika texttyper, informationssökning och källkritik. Temat för tidskriften kan kopplas till flera ämnen i undervisningen. Du avgör hur ni ska arbeta med temat och vilka typer av texter eleverna ska skriva. Skolprogrammet består av ett inledande undervisningstillfälle i Berättarministeriets skrivarverkstad. Därefter arbetar ni i klassrummet med att skapa elevernas texter och avslutningsvis besöker personal från Berättarministeriet er i klassrummet för ett tidningssläpp. Exakta datum för besök och inlämning av texter får du av oss på Berättarministeriet. Du är alltid varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor eller funderingar. Materialet består av: Lärarhandledning och brev från redaktör Schwartz att öppna och läsa inför klassen. Elevmaterial Anteckningshäften och pennor som ni får vid ert första besök på Berättarministeriet. Programmets upplägg: 1. Del 1 (på Berättarministeriet): Vi presenterar temat och spånar idéer tillsammans för kommande tidskrift. 2. Lektion 1 (i klassrummet): Eleverna får en introduktion till olika texttyper och arbetet med att skriva texter till tidskriften kan påbörjas. Arbetet leds av dig. I denna lärarhandledning får du tips på olika övningar för att få igång elevernas fantasi. 3. Lektion 2 (i klassrummet): Skrivprocessen påbörjas eller fortsätter och eleverna skriver ett första utkast eller inledning till sina texter. 4. Lektion 3 (i klassrummet): Skrivprocessen fortsätter och högläsning av Brev 1 från redaktör Schwartz genomförs, följt av ett gemensamt textsamtal som syftar till att väcka elevernas nyfikenhet och fortsatta inspiration för uppdraget som journalister till tidskriften. Eventuellt workshop och visning på Moderna Museet. 5. Lektion 4 (i klassrummet): Eleverna får feedback på sina texter/bilder och färdigställer dem i ett Word-dokument för att sedan skickas digitalt till Berättarministeriet. 6. Tidskriften trycks av Berättarministeriet. Vi besöker er klass, läser upp brev 2 och alla elever får varsitt exemplar av tidskriften.
Lektion 1 (i klassrummet) Inledning Redaktören vill trycka en tidskrift om uppfinningar. Efter besöket på Berättarministeriet inleds programmet i klassrummet med en påminnelse. Vilket uppdrag fick klassen? Vad är temat? Vad ska vi göra? Tillsammans sammanfattar klassen uppdraget med hjälp av de post its och anteckningar som du fick med dig från Berättarministeriet. Du leder samtalet för att bygga förståelse för uppdraget och väcka elevernas nyfikenhet. Du kan välja att lista centrala ord eller göra en tankekarta med centrala delar i en tidskrift och skrivprocessen. Uppmuntra eleverna att ta egna anteckningar utifrån den gemensamma tankekartan. Ni kan med fördel bläddra i olika tidskrifter för att ge eleverna en känsla för innehåll och olika texttyper. Lyft ämnesspecifika ord och uppmärksamma eleverna om textens struktur och utformning. Eleverna kan påbörja utkast till sina texter. Förberedelser inför lektionstillfället: Inför lektionen kan du leta fram exempel på en artikel och notis. Visa för eleverna och läs gemensamt urklippen. Samtala om texternas skillnader, likheter och innehåll. Ni kan även bläddra i en tidskrift för att lära er mer om olika textgenrer. Välj ut och berätta om de textgenrer som du tror passar dina elevers kunskapsnivå bäst. Exempel på textgenrer: Informationstexter: Nyhet, intervju och reportage Texter som väcker diskussion och innehåller åsikter: Recension, artikel och insändare Upplägg, rubrik, titel, frågor, intervjuer, nyheter, bilder och bildtexter, citat
Lektion 2 (i klassrummet) Skrivprocessen Eleverna påbörjar sitt arbete som journalister. När det är dags för eleverna att börja skriva egna texter till tidningen är det du som avgör om det kommer ske individuellt eller parvis. Under arbetets gång finns du som stöd. Eleverna kan intervjua varandra eller annan personal på skolan. Uppmuntra elevernas fantasi! Ge eleverna tid att reflektera innan de börjar skriva. Du kan i förhand skapa elevgrupper och bestämma textgenre och tema, eller låta eleverna komma på egna. Följ elevernas arbete och återkoppla under arbetets gång, uppmuntra eleverna att skriva och skapa bilder. Tips till journalisten: En nyhet kan handla om vad som helst! Skriv varför det är intressant att läsa om. Vad är det som har hänt eller ska hända? Vilka är personerna du skriver om? Beskriv platsen eller personen som du skriver om. Vilket årtal skriver du om?
Lektion 3 (i klassrummet) Brev från redaktör Schwartz Eleverna fördjupar sig i journalistiska texter. På nästa sida följer ett brev från redaktör Schwartz som är mycket nyfiken över hur processen går och skickar en hälsning under arbetets gång. Ni kan läsa brevet för eleverna när ni kommit halvvägs i skrivprocessen. Skriv upp frågor, ord och begrepp som eleverna uppmärksammar och återge händelser från brevet. Exempel på centrala begrepp i brevet: Tidskrift Intervju Artikel Notis Journalist Om ni vill fortsätta arbeta med texter för att öka förförståelse hos eleverna kommer här exempel på några övningar: Hitta en bra/dålig artikel och motivera gemensamt. Gör korta intervjuer parvis och presentera för hela klassen. Läs en nyhet i en tidning och omformulera rubriken/sätt en ny rubrik. Analysera gemensamt en bild och samtala om bildens budskap. Läs en nyhet och samtala om källkritik. Vem har skrivit texten? Hur har journalisten fått informationen? Är det fakta eller åsikter i texten?
Brev 1 Hej barn! Jag kan tänka mig att ni är i full gång med att skriva texter till Berättarministeriets tidskrift. Tycker ni att det är svårt? Jag tror inte det. Uppfinningar det är något alla människor, unga som gamla, använder och behöver varje dag. Tänk, vad skulle vi göra utan mobiltelefonen, bussen eller skeden? Kanske är det något många funderar över också. Varför har ingen kommit på en bra uppfinning för tidsresor ännu? Och vilken är egentligen världens bästa uppfinning? Möjligheterna är oändliga! Skriver ni artiklar eller korta notiser? Intervjuer eller enkäter? Kanske ett debattinlägg? Kanske en blandning? Jag är nyfiken och ser fram emot era funderingar. Hälsningar, Redaktör N. Schwartz
Lektion 4 (i klassrummet) Feedback Eleverna bearbetar sina texter och skriver rent. När eleverna skrivit sina texter, alternativt kommit en bit på vägen, kan du ge feedback antingen enskilt eller i helklass. Diskutera struktur, begrepp och ord. Ge eleverna utrymme att ändra texten efter egen genomläsning och slutligen skriva rent. Eleverna kan själva skriva sina texter på datorn eller så gör du det. Samla in elevernas texter och tala om att dessa kommer att skickas till redaktör Schwartz för att tryckas i tidskriften. Viktigt! Skicka max 4 datorskrivna A4-sidor med elevernas samlade texter till oss via mejl senast spikad deadline. Vi vill ha alla elevers texter i ett och samma Word-dokument. Bifoga bilder och foton och märk vilken text bilden hör till. Var noggrann med detta då det är flera klasser som medverkar i programmet. Om vi inte har elevernas texter inom tidsramen kommer de inte att komma med i tidskriften. Den färdiga tidskriften får ni vid tidningssläppet som vi anordnar i slutet av terminen. Då besöker vi er skola på en överenskommen tid. Under besöket läser vi ett brev från redaktör Schwartz, se brev 2.
Brev 2 Hej barn, Rykande färskt från pressarna kommer här det senaste numret av Berättarministeriets tidskrift. Vi är väldigt nöjda med resultatet. Ni har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och jag kan konstatera att era texter och bilder är fulla av fantasi. Fantasi är något alla behöver. Det är det som för mänskligheten framåt. När jag tittar på era alster om uppfinningar blir jag hoppfull om framtiden. Men mest ser jag fram emot att läsa alla böcker som kommer att publiceras i framtiden om vad uppfinningar kommer innebära för mänskligheten. Jag vill skicka med en hälsning om att fortsätta skriva, både om det som händer nu och det som kommer att hända i framtiden. Era röster är viktiga. Hälsningar, Redaktör N. Schwartz