Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

2009 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2008

WTO och handelsutvecklingen 2009-03-15 Dnr: 190-217-2009 Petter Stålenheim Stefan Westerberg Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2008 Den globala ekonomiska krisen satte djupa spår i Sveriges utrikeshandel under fjärde kvartalet 2008. Under det sista kvartalet 2008 minskade svensk volymen av svensk varuexport med 11 % jämfört med samma period 2007. Importvolymen minskade under samma period med 9 %. De exportbranscher som drabbats hårdast av krisen är personbilar och av järn och stålvaror. Medan exportvolymen av personbilar gått ner med 52 % under sista kvartalet 2008 gick järn och stålexporten ner med 25 %. Av de tio största mottagarländerna för svensk export av verkstadsvaror minskade värdet av exporterade bilar med mer än 50 % till fem och med från 17 % till 41 % för övriga. Nederländerna var det mottagarland till vilket exportvärdet av personbilar hade den största minskningen (72 %), följt av USA (65 %). Även på importsidan var det företrädesvis personbilshandeln som drabbades. Under sista kvartalet 2008 minskade införselvolymen av personbilar med 33 % jämfört med motsvarande period föregående år. Även importvolymerna av maskiner och skogsvaror gick ner kraftigt under perioden, med 17 respektive 14 %. För helåret 2008 gjorde den positiva utvecklingen under de tre första kvartalen att den totala exportvolymen ökade med 1,5 %, en procentenhet mindre än under 2007, och importvolymen ökade med 1,3 % vilket var betydligt sämre än 2007 års ökning om 10 %. I värde räknat så ökade den totala svenska varuexporten med 5 % under hela 2008. Exporten till Europa svarar för 3/4 av det totala svenska exportvärdet. Utförseln till EU(27) ökade med 3 % i värde under 2008. Varuxporten till USA minskade med 9 %. USA har nu fallit ner till femte plats bland våra största exportmarknader, efter Tyskland, Norge, Danmark och Storbritannien. Exportvärdet till länder utanför EU ökade med 8 %. Exporten till Ryssland ökade med 27 %. BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59 POSTGIRO 95 39 81-8 INTERNET: http://www.kommers.se

Sida 2(37) Den totala varuimporten ökade med 6 % i värde och med 1 % i volym, under 2008. Volymökningen var stark inom bl.a. råolja, telekom och maskiner medan personbilsimporten minskade kraftigt i volym. Mer än 4/5 av värdet på den svenska importen kommer från Europa men en allt större andel av den svenska importen kommer från länder utanför EU. Det totala värdet av import från icke EU-länder ökade med 13 % under 2008. Handeln med tjänster gav under 2008 ett överskott på 115,6 miljarder kr, en förbättring med 8,7 miljarder jämfört med 2007. Till skillnad från handeln med varor fortsatte tjänstehandeln att öka under hela 2008. Nettot av utländska direktinvesteringar i Sverige och svenska direktinvesteringar i utlandet gav et inflöde på 1.4 miljarder kr. Till detta bidrog bland annat franska Pernod Richards köp av aktier i Vin & Sprit och tyska Volkswagen AGs köp av aktier i Scania AB.

Sida 3(37) Innehåll Inledning... 4 Fjärde kvartalet 2008... 4 1. Utrikeshandeln och den ekonomiska krisen... 4 1.1 Utrikeshandeln fjärde kvartalet 2008... 5 1.1.1 Export... 5 1.1.2 Import... 6 1.2 Verkstadsvaror 4:e kvartalet 2008... 6 1.2.1 Export av verkstadsvaror... 7 1.2.2 Import av verkstadsvaror... 7 Helåret 2008... 8 2. Bytesbalansen... 8 3. Varuhandel... 9 3.1 Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel... 11 3.1.1 Export... 11 3.1.2 Import... 12 3.1.3 Sveriges nettoexport av varor går till länder utanför EU... 13 3.1.4 Verkstadsvaror ökar men energivaror och övriga varor drar ner värdet på nettoexportintäkterna... 14 3.1.5 Nettoexporten av personbilar gick ner med 5,3 miljarder... 15 3.1.6 Läkemedelsindustrins exportöverskott fortsätter att minska... 16 3.2 Varuhandel med länder på den inre marknaden... 17 3.2.1 Utförsel... 17 3.2.2 Införsel... 19 3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 21 3.3.1 Svensk export... 21 3.3.2 Svensk import... 24 4 Tjänstehandeln... 27 5 Direktinvesteringar... 30 5.1 Direktinvesteringar gav ett nettoinflöde... 30 5.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 33 5.3 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 35

Sida 4(37) Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. På grund av att effekterna av den globala ekonomiska krisen blivit påtagliga för handelsutvecklingen först under sista kvartalet 2008, finns dock anledning att särskilt studera även detta. Ett sådant perspektiv tas i rapportens första kapitel där först den svenska situationen sätts i ett globalt sammanhang varefter det fjärde kvartalets utveckling för svensk utrikeshandel generellt och svensk utrikeshandel med verkstadsvaror i synnerhet lyfts fram. Kapitel två presenterar förändringen i bytesbalansen under 2008. I kapitel tre redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fyra tar upp utvecklingen under året inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel fem upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringar i Sverige och slutligen svenska tillgångar i utlandet. Fjärde kvartalet 2008 1. Utrikeshandeln och den ekonomiska krisen Den makroekonomiska utvecklingen har förändrats markant under det senaste halvåret. Det som började med en isolerad kreditkris i USA har under senare tid blivit en global angelägenhet och förvandlats från en finansiell kris till en världsomspännande ekonomisk kris. Den finansiella krisen inträffade vid en tidpunkt då den ekonomiska tillväxten redan var på väg ner. Det medförde att en måttlig nedgång förvandlades till en kraftig nedgång i världsekonomin. I slutet av 2008 gick många av de industriländerna in i en recession, främst till följd av en begränsning av kreditgivningen till både företag och konsumenter. Denna utveckling spred sig sedan till nya marknadsekonomier och andra utvecklingsländer genom en kraftig nedgång i exporten, minskade utländska direktinvesteringar och reducerade råvarupriser. Effekterna från krisen har nu spridit sig till alla delar av länders ekonomier och även börjat få stor inverkan på den internationella handeln. Även om det är för tidigt att beräkna utfallet av krisens effekter på den internationella handeln, kan det konstateras att alla länder kommer att påverkas av nedgången, om än olika mycket och på olika sätt. Under andra hälften av 2008 minskade tillväxten i den globala varuhandeln kraftigt, mätt i US dollar. Värdeförändringarna var större än volymförändringarna 1 vilket bland annat har att göra med dollarns värdeökning mot andra valutor under andra halvåret 2008, däribland Euron. För helåret 2008 beräknar Världsbanken och IMF att handelstillväxten kommer att ligga runt 6,2 respektive 4,1 procent. Andra organisationer har presenterat liknande resultat. 1 Med volymutvecklingen avses värdeförändringen rensad för prisförändringar (i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring mätt i löpande priser.

Sida 5(37) Om Världsbanken och IMF har rätt i sina prognoser för framtiden kommer exporten att minska med cirka 2 procent under 2009, den första nedgången sedan 1982. Det bör dock sägas att prognoserna för 2009 är baserade på antagandet att de samordnade penning- och finanspolitiska stimulanspaken, som efterlystes av G-20 i mitten av december, kommer att genomföras. Om det antagandet inte uppfylls, måste prognoserna sannolikt revideras ner. 1.1 Utrikeshandeln fjärde kvartalet 2008 Under fjärde kvartalet 2008 började den globala ekonomiska krisens effekter synas även i den svenska utrikeshandeln med varor. Jämfört med fjärde kvartalet 2007 gick exporten ner 10,6 procent i volym och 6,7 procent i värde. För importen var motsvarande siffror 9,0 respektive 5,4 procent. 1.1.1 Export Den starka nedgången i både värde och volym av svensk export under sista kvartalet 2008 berodde till stor del på en mycket kraftig nedgång på 17.1 procent i volym räknat och 12.8 procent i värde, för exporten av verkstadsvarort. Då närmare hälften av den totala svenska exporten utgörs av verkstadsvaror ger en sådan stor nedgång för varugruppen stark effekt på den totala exporten. Inom gruppen verkstadsvaror var det främst exporten av vägfordon och då särskilt personbilar som minskade markant. I volym minskade utförseln av personbilar med 51,6 procent mellan fjärde kvartalen 2007 och 2008. Totalt minskade gruppen vägfordon med 32,2 procent. Andra varugrupper som minskade exportvolymen under sista kvartalet var mineralvaror, med 13,8 procent i volym men bara 0,8 procent i värde. Bland mineralvarorna var det järn och stål som minskade mest, med 24,9 procent i volym och 17,9 procent i värde. Inom varugruppen kemivaror var det främst exporten av grundämnen som minskade, med 22,8 procent i volym och 1,9 procent i värde. Gruppen som helhet minskade med 2,2 procent i volym men ökade med 5,1 procent i värde. De varugrupper som klarade sig bäst var läkemedel och energivaror som båda ökade sin exportvolym med 11,2 procent under fjärde kvartalet. Värdet av exporten för dessa två grupper ökade med 13,4 respektive 3,6 procent för samma period. Tabell 1. Volym- och värdeförändringar i Sveriges export av varor. Volym Värde Andel 2007 3kv 2008 4kv 2008 2008 2007 3kv 2008 4kv 2008 2008 2008 Skogsvaror - 3,1 4,7-2,4 2,6 4,7-0,2-4,3 0,6 10,8 Mineralvaror 2,3 6,3-13,8-0,2 14,8-9,1-0,8 2,2 11,3 Järn och stål 4,1 3,1-24,9-1,4 24,2 2,8-17,9-1,8 6,3 Kemivaror - 1,5 2,6-2,2-1,0 1,2 6,2 5,1 3,9 11,6 Grundämnen 12,0 7,8-22,8-2,0 22,8 21,9-1,9 12,6 1,5 Läkemedel - 9,3 6,2 11,2-0,3-8,0 4,0 13,4 0,8 5,0 Energivaror - 6,5 18,1 11,2 17,3-2,3 68,2 3,6 49,5 7,9 Verkstadsvaror 5,3 1,4-17,1-0,6 4,3 1,1-12,8 0,5 47,3 Maskiner 11,6 3,3-14,8 0,2 13,5 5,1-9,8 3,2 16,2 Elektrovaror/telekom 1,9 14,3-4,3 7,7-4,8 8,1-3,9 3,3 12,8 Vägfordon 4,6-12,3-32,2-9,8 5,3-11,0-27,5-7,3 12,0 Personbilar.. - 24,6-51,6-20,9 1,3-25,5-48,7-20,8 4,6 Övriga varor 5,1 5,7-2,0 6,0 4,2 8,8 3,0 9,4 11,2 Livsmedel 7,4 12,0 4,1 11,3 5,6 16,1 8,0 15,3 4,0 Totalt 2,5 3,9-10,6 1,5 4.7 7.3-6.7 4,8 100

Sida 6(37) 1.1.2 Import Tabell 2. Volym- och värdeförändring i Sveriges import av varor. Volym Värde Andel 2007 3kv 2008 4kv 2008 2008 2007 3kv 2008 4kv 2008 2008 2008 Skogsvaror 5,5-8,8-13,9-6,6 14,4-7,2-10,6-2,3 2,9 Mineralvaror 14,3-3,5-9,0-3,7 26,9-6,6-12,8-9,1 9,7 Järn och stål 14,3-3,5-9,0-3,7 41,9-3,4-9,1-7,1 4,8 Kemivaror 9,1 3,8-3,1 3,7 12,2 11,1 6,2 9,5 12,5 Grundämnen 15,0 9,2-2,1 6,2 25,7 20,1 16,8 14,7 3,3 Läkemedel 8,8 9,8 5,9 8,6 4,7 11,4 10,5 11,5 2,5 Energivaror - 2,7-1,4 10,0 8,0-2,5 39,3-3,3 38,0 14,5 Verkstadsvaror 14,3 1,2-17,2-0,2 9,3-0,9-11,8-0,7 41,7 Maskiner 14,0 4,6-17,0 2,6 13,8 6,6-9,0 6,0 11,2 Elektrovaror/telekom 20,3 8,7-11,7 5,1 5,1 5,8-0,3-1,1 14,3 Vägfordon 9,1-11,3-29,2-9,8 10,2-10,6-25,8-8,1 9,5 Personbilar 3,6-20,8-32,9-20,5 5,7-20,2-30,8-18,7 3,7 Övriga varor 6,9 1,9-1,3 3,7 7,0 5,8 6,9 8,8 18,6 Livsmedel 8,1 3,8 6,0 5,7 8,6 10,7 13,4 12,9 8,0 Totalt 9,9 0,5-9,0 1,3 9,6 6,1-5,4 5,6 100 Den totala importen till Sverige minskade med 9,0 procent i volym och 5,4 procent i värde mellan fjärde kvartalen 2007 och 2008. Nedgången i import skilde dock markant mellan olika varugrupper. Precis som för exporten var det framförallt verkstadsvaror (särskilt vägfordon) som stod för största procentuella nedgången. Totalt minskade importvolymen av verkstadsvaror med 17,2 procent och värdet med 11,8 procent mellan de sista kvartalen 2007 och 2008. Andra varugrupper för vilka importen minskade påtagligt under sista kvartalet 2008 var mineralvaror och skogsvaror som minskade med 13,9 respektive 9,0 procent i volym och 10,6 respektive 12,8 procent i värde. De varugrupper där importvolymen ökade mest var malmer och skrot, med 22,9 procent och energivaror, med 10,0 procent (inkl. råolja som ökade med 22,3 procent). I importvärde räknat var det framförallt grundämnen, läkemedel och livsmedel som ökade under perioden. 1.2 Verkstadsvaror 4:e kvartalet 2008 Verkstadsindustrin är den sektor som drabbats hårdast av den globala krisen, något som även syns i drastiskt minskad internationell handel. För exporten är det framförallt personbilssektorn som gått ner men även exporten av maskiner och telekomvaror minskade markant under sista kvartalet 2008. På importsidan är maskinvaror den största produktgruppen med 26 procent av verkstadsvaruimporten. Värdet på importen av maskinvaror gick ner 9 procent mellan sista kvartalen 2007 och 2008.

Sida 7(37) 1.2.1 Export av verkstadsvaror Mellan fjärde kvartalen 2007 och 2008 minskade värdet på utförseln av verkstadsvaror från Sverige med 12,8 procent. Denna kraftiga minskning kom efter att en tidigare växande export tvärnitat under tredje kvartalet 2008, med en tillväxt på bara 0,9 procent. Av de tio största importörerna av svenska verkstadsvaror var det bara Kina som hade en fortsatt positiv utveckling under fjärde kvartalet. Exporten till Tyskland var i princip oförändrad. USA var den exportmarknad som krympte mest med en nedgång på hela 27 procent men även exporten till Nederländerna, Belgien och Storbritannien minskade med mer än 20 procent. Tabell 3. Värdeförändringar i Sveriges export av verkstadsvaror och personbilar Verkstadsvaror Personbilar 2007 3kv 4kv Andel 3kv 4kv 2008 2007 2008 2008 2008 2008 2008 2008 Norge 9,0 0,7-10,2 3,5 9,0-24,4-31,7-52,6-14,5 USA - 6,8-17,4-27,0-13,6 7,9 8,9-60,5-65,2-39,2 Tyskland 7,8 8,3-0,6 3,9 7,5-3,6 2,2-24,2-1,8 Belgien 5,1-4,4-24,5-6,1 5,7 7,3 8,8-26,1 6,6 Finland 9,5-6,0-13,0-0,2 5,4-1,3-27,0-51,7-14,6 Danmark 8,3-6,6-14,2-3,7 5,4-11,7-20,5-17,0-25,2 Frankrike 15,4-1,5-24,0-0,4 4,8 22,7-39,2-54,1-17,5 Nederländerna 14,9-2,3-25,9-7,9 4,8 1,2-18,5-72,3-25,2 Storbritannien - 5,3-17,7-21,6-10,4 4,5-22,5-29,6-41,0-19,3 Kina 5,0 14,4 18,1 18,2 3,0 136,0-43,6-21,7 12,4 Totalt 4,3 1,1-12,8 0,5 100 1,3-25,5-48,7-20,8 För exporten av personbilar var det fjärde kvartalet 2008 ännu mörkare än för verkstadsindustrin som helhet. Värdet av den totala exporten av personbilar minskade med hela 48,7 procent under perioden. Av personbilsexporten till de tio största importörerna av verkstadsvaror var det den till Nederländerna som minskade allra mest med 72,3 procent. Exporten till USA, Frankrike, Norge och Finland gick ner med mer än 50 procent. Ingen av de tio största exportmarknaderna för verkstadsprodukter minskade värdet av sin import av personbilar från Sverige med mindre än 17 procent. 1.2.2 Import av verkstadsvaror Importen av verkstadsvaror minskade under sista kvartalet 2008 med 0,7 procent i värde och hela 17,2 procent i volym. Importen av elektro- och telekomvaror, som, med omkring en tredjedel av totalen, utgör den största importvarugruppen inom verkstadsvaror, minskade med 1,1 procent i värde och 11,7 procent i volym. Maskinvaror, som utgör en dryg fjärdedel av total verkstadsvaruimport, ökade med 6,0 procent i värde men minskade med 17,0 procent i volym, vilket pekar på en kraftig prisökning i kronor räknat. Procentuellt sett var det personbilsimporten som minskade mest under perioden, den minskade mest procentuellt sett, med 32,9 och 30,8 procent i volym respektive värde.

Sida 8(37) Helåret 2008 2. Bytesbalansen 2 Under 2008 visade bytesbalansen ett överskott på 263,5 miljarder kr, vilket är en halv miljard sämre än året innan. Handelsbalansen (f.o.b. f.o.b.) förbättrades däremot. Det positiva saldot ökade, jämfört med 2007, med 0,9 miljarder till 117,6 miljarder kr. Utfallet för tjänstebalansen förbättrades med 8,7 miljarder kr. Nettoutflödet av resevaluta ökade relativt starkt. Både in- och utflödet av transporttjänster ökade markant och resulterade i en svag nettoförsämring. Nettot av övriga affärstjänster förbättrades med 17 procent till 46,7 miljarder kr. 10,0 Sveriges bytesbalans 1980-2008 % av BNP 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kapitalavkastningsnettot försämrades med 1,2 miljarder kr, jämfört med 2007 till ett överskott på 71,4 miljarder. 2 Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen och tjänstebalansen. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen (den finansiella balansen) ett lands totala betalningsbalans, vilket alltså är en sammanställning över ett lands samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.

Sida 9(37) Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1980-2008 % av BNP 10,0 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 8,0 6,0 Procent 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 3. Varuhandel För 2008 var värdet av Sveriges varuexport 1 194,3 miljarder kr och varuimporten uppgick till 1 087,3 miljarder kr. Exportvärdet ökade med 5 procent och importvärdet med 6 procent i löpande priser. För 2007 var exportvärdet 1 140,0 och importvärdet 1 030,1 miljarder kr. Varuexporten ökade i volym med 1,5 procent under 2008 jämfört med året innan. 2007 ökade varuexporten i volym med 2,5 procent. Sveriges varuimport ökade 2008 med 1,3 procent i volym och 2007 med 9,9 procent. Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, vilket är Sveriges största både export- och importvarugrupp, minskade med en halv procent i volym och ökade lika mycket räknat i värde. Den undergrupp som framförallt dragit ner både volym och värde på den totala verkstadsvaruexporten är exporten av personbilar som minskade med nästan 20 procent i både volym och värde under 2008. Den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade med 1,0 procent i volym och ökade med 3,9 procent i värde. Mönstret med minskande exportvolym och ökande exportvärden gällde också för mineralvaror medan exporten av skogsvaror, energivaror och övriga varor ökade i både volym och värde. Importen av verkstadsvaror minskade i både volym och värde med 0,2 respektive 0,7 procent. Även för minskningen i importen av verkstadsprodukter stod införseln av personbilar för en väsentlig del. Under 2008 minskade personbilsimporten med 20,5 procent i volym och 18,6 procent i värde. Importen av skogs- och mineralvaror minskade både i volym och värde, skogsvaror med 6,6 respektive 2,3 procent och mineralvaror med 3,7 respektive 9,1 procent. Importen av kemivaror, energivaror och övriga varor ökade både i volym och värde. Störst var importökningen för energivaror som ökade med 8 procent i volym och 38 procent i värde.

Sida 10(37) Exporten till hela Europa ökade med 5 procent under 2008. De europeiska länderna utgör tre fjärdedelar av svensk exportmarknad. Exportvärdet till EU(27) ökade med 3 procent jämfört med förra året. Exporten till Norge ökade med 6 procent medan Ryssland ökade med 27 procent. Sveriges export till hela Amerika minskade med 3 procent medan exporten till USA sjönk med 9 procent i värde under 2008. Från att 2005 ha varit Sveriges största exportmarknad med 11 procent av total export, har USA:s andel sjunkit till 7 procent och 2008 låg USA på femte plats, efter Tyskland, Norge, Danmark och Storbritannien. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien ökade med 18 procent i värde. Exporten till Mexiko ökade med 21 procent och till Chile med 30 procent i värde. Exporten till Asien ökade med 13 procent under 2008. Exporten till Japan minskade med 6 procent medan Kina och Indien ökade med 17 respektive 18 procent i värde. Den svenska importen ökade i värde med 6 procent jämfört med 2008. Omkring 80 procent av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten ökade med 5 procent. Importvärdet från Japan ökade med 1 procent medan Kina ökade med 3 procent. Importen från USA ökade med 5 procent i värde. Enligt SCB:s snabbstatistik, visar det preliminära utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under januari 2009 ett överskott på 6,2 miljarder kr, vilket är 3,7 miljarder, eller 25 procent, sämre än under januari 2008. Varuexporten uppgick, enligt snabbstatistiken, under januari 2009 till 76,3 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma period till 64,1 miljarder kr. Tabell 4. Sveriges utrikeshandel med varor. Värde i miljarder kr Förändring 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2007-2008 i % Export 806,5 805,7 825,8 904,5 977,3 1 089,4 1 140,0 1 194,3 5 intra-eu(27) 465,9 468,6 480,5 531,1 573,4 651,0 697,6 717,1 3 extra-eu(27) 340,5 337,1 345,4 373,5 403,9 438,4 442,4 477,2 8 Import 662,7 656,7 679,3 739,2 833,8 939,5 1 030,1 1 087,3 6 intra-eu(27) 469,8 472,9 497,5 540,2 595,0 660,1 738,9 754,3 3 extra-eu(27) 192,9 183,8 181,8 199,0 238,8 279,4 291,2 329,7 13 Anm.: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Tabell 5. Utrikeshandelns volymutveckling. % förändring. Värdeandel 2008 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2007 3kv08 4kv08 2008 2007 3kv08 4kv08 2008 10,8 2,9 Skogsvaror - 3,1 4,7-2,4 2,6 5,5-8,8-13,9-6,6 11,3 9,7 Mineralvaror 2,3 6,3-13,8-0,2 14,3-3,5-9,0-3,7 11,6 12,5 Kemivaror - 1,5 2,6-2,2-1,0 9,1 3,8-3,1 3,7 7,9 14,5 Energivaror - 6,5 18,1 11,2 17,3-2,7-1,4 10,0 8,0 47,3 41,7 Verkstadsvaror 5,3 1,4-17,1-0,6 14,3 1,2-17,2-0,2 11,2 18,6 Övriga varor 5,1 5,7-2,0 6,0 6,9 1,9-1,3 3,7 Totalt, volym 2,5 3,9-10,6 1,5 9,9 0,5-9,0 1,3 100,0 100,0 Totalt, värde 4,6 7,3-6,7 4,8 9,6 6,1-5,4 5,6 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB

Sida 11(37) 3.1 Den globala utvecklingen i svensk utrikeshandel 3.1.1 Export Svensk export ökade med 5 procent i värde under 2008. EU:s värdeandel uppgick till 60,0 procent, en nedgång med 1,2 procentenheter jämfört med 2007. Exportandelarna ökade till Övriga Europa, Afrika och Asien men minskade till Amerika. Svensk export 2007 resp 2008 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2007 2008 70,0 61,2 60,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 14,4 15,1 10,8 10,0 9,7 10,4 10,0 2,5 3,0 1,3 1,3 0,0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för energivaror och övriga varor. Verkstads- och skogsvaror minskade sina andelar. Exportandelen för kemivaror inkl. läkemedel, liksom mineralvaror, var i stort sett konstant. Svensk export 2007 resp 2008 Exportandelar fördelade på varuområden 2007 2008 60,0 50,0 49,3 47,3 Procentandel 40,0 30,0 20,0 10,0 11,3 11,5 11,3 11,7 10,8 11,6 5,5 7,9 10,7 11,2 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Sida 12(37) 3.1.2 Import Den svenska importen ökade med 6 procent i värde under 2008. EU:s värdeandel av importen minskade med två procentenheter, och låg på 69,7 procent. Importen från Övriga Europa och Afrika ökade medan övriga regioner minskade eller var oförändrad som andel av det totala svenska importvärdet. Svensk import 2007 resp 2008 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2007 2008 80,0 71,7 69,7 70,0 Procentandel 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 13,3 14,9 0,5 0,8 4,9 4,9 9,3 9,3 0,3 0,4 0,0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Det svenska importvärdet fördelat på viktigare varuområden visade en kraftigt ökad importandel för energivaror. Mineralvaror och verkstad minskade relativt starkt mellan åren medan importandelen för skog och övriga varor visade en svag nedgång. Kemi var oförändrad. Svensk import 2007 resp 2008 Importandelar fördelade på varuområden 2007 2008 50,0 44,3 41,7 40,0 Procentandel 30,0 20,0 11,3 9,7 12,1 12,5 11,1 14,5 18,1 18,6 10,0 3,1 2,9 0,0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Sida 13(37) 3.1.3 Sveriges nettoexport av varor går till länder utanför EU Utvecklingen av den svenska nettoexporten (export - import) var mycket positiv under 90-talet. Från en nettoexport av varor 1990 på drygt 1 procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till och med 1997. Under senare år har andelen sjunkit. Nettoexporten uppgick 2008 till 3,7 procent av BNP. 8,0 Sveriges handelsbalans 1980-2008 % av BNP 7,0 6,0 5,0 4,0 Procent 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Internhandeln med EU gav under 2008 ett exportunderskott på 40,6 miljarder. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EUland, överskattar statistiken för import från EU efter 1994 den faktiska importen. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Sveriges nettoexport 1995-2008 Mdr SEK 200,0 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150,0 100,0 50,0 0,0-50,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sida 14(37) 3.1.4 Verkstadsvaror ökar men energivaror och övriga varor drar ner värdet på nettoexportintäkterna De traditionella exportvarorna ger Sverige de största nettoexportintäkterna. Det största exportvaruområdet är verkstadsvaror inkl. bilar och bildelar som under 2008 svarade för nettointäkter på 111,5 miljarder kr. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade för en nettoexport på 97,8 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. bilar och bildelar svarade jämförelsevis för 26,1 miljarder mindre än nettoexportintäkterna från skogssektorn, dvs. 71,7 miljarder kr. Elektro- och telekomvaror nettoimporterades för 2,7 miljarder under 2008. Nettoexporten av läkemedel minskade med 2,3 miljarder jämfört med förra året. Sveriges nettoexport 2007 och 2008 Fördelning på varuområden Mdr SEK 2007 2008 120,0 100,0 80,0 97,8 96,3 105,7 111,5 60,0 40,0 20,0 28,6 15,2 8,5 1,9 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0-51,7-64,1 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) -64,0-68,8 Övrigt Tabell 6. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten. Miljarder kr. 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Skogsvaror 74,6 85,6 88,7 88,5 86,3 85,5 87,6 94,6 96,3 97,8 Mineralvaror 11,1 11,6 14,0 15,4 14,5 15,8 21,2 22,9 15,2 28,6 Järn och stål 12,2 14,4 16,2 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 20,7 23,3 Kemivaror 3,4 8,2 13,8 16,9 21,1 20,0 15,0 20,5 8,5 1,9 Läkemedel 21,0 23,4 28,0 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,5 32,2 Energivaror - 17,9-33,9-31,1-33,1-36,9-34,4-45,9-53,1-51,7-64,1 Verkstadsvaror 105,2 102,6 93,7 112,0 111,2 124,5 113,2 121,3 105,7 111,5 Maskiner 39,3 41,3 44,7 49,4 52,7 57,0 54,9 64,6 73,0 72,2 Elektrovaror, telekom 37,0 36,2 5,3 17,5 11,2 13,6 12,9 5,7-9,4-2,7 Vägfordon 28,2 26,1 39,4 35,9 41,0 48,1 43,0 44,5 41,9 39,8 Övriga varor - 42,2-44,3-46,5-45,1-45,6-46,1-52,7-56,8-64,0-68,8 Livsmedel - 21,8-20,7-22,8-24,8-25,5-26,4-28,0-32,4-36,3-40,0 TOTAL 134,3 129,8 132,5 154,6 150,5 165,3 138,2 149,4 109,9 106,9

Sida 15(37) 3.1.5 Nettoexporten av personbilar gick ner med 5,3 miljarder Under helåret 2008 gav svensk bilindustri ett exportöverskott på 14,9 miljarder kr vilket är 26 procent lägre än under 2007. Bilimporten gick under året ned med 19 procent och exporten med 21 procent. Exporten av personbilar utgör ca 4,6 procent av total svensk export och importen 3,7 procent av total import. Tabell 7. Sveriges export och import av personbilar m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 30,2 35,9 5,8 26,6 15,5-11,1 2000 30,8 45,5 14,7 27,0 20,5-6,5 2001 24,6 48,3 23,7 21,6 16,4-5,3 2002 25,4 42,3 17,0 22,6 15,8-6,8 2003 30,4 52,4 22,0 25,6 19,9-5,7 2004 35,3 59,4 24,0 29,1 30,0 0,9 2005 39,3 60,7 21,4 32,4 31,1-1,3 2006 46,7 68,4 21,7 37,4 39,7 2,4 2007 49,1 69,3 20,2 40,5 37,9-2,6 2008 39,9 54,8 14,9 32,7 31,5-1,2 För handeln inom EU (27) utgjorde personbilar en nettoimport om 1,2 procent, 1,4 procentenheter mindre än 2007. Mdr SEK 80,0 Sveriges nettoexport av personbilar 1995 2008 Import Export Netto 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sida 16(37) 3.1.6 Läkemedelsindustrins exportöverskott fortsätter att minska De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. 2008 utgjorde läkemedelsexporten 5,0 procent av värdet av den totala svenska exporten. Nettoexportintäkterna från läkemedel gav under året ett överskott på 32,2 miljarder kr, en nedgång med 2,3 miljarder jämfört med 2007. USA svarade för en nettominskning på 2,3 miljarder kr. Den svenska nettoexporten till USA av läkemedel under 2007, på 9,4 miljarder kr, minskade under 2008 till 7,1 miljarder kr. Tabell 8. Sveriges export och import av läkemedel m.m. Miljarder kr. Totalt varav mot EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 33,5 12,7 20,8 20,7 9,3 11,4 2000 35,9 13,9 22,0 20,3 9,7 10,6 2001 43,2 16,5 26,6 24,9 13,1 11,8 2002 44,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,3 18,4 34,6 27,7 14,5 13,2 2004 53,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 54,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10,0 2006 64,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12,1 2007 59,3 24,8 34,5 34,4 20,7 13,7 2008 59,8 27,6 32,2 34,3 22,3 12,0 Den sammanlagda svenska utförseln av läkemedel till EU (27) uppgick under 2008 till 34,3 miljarder kr. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 16 procent, Tyskland för 12 procent, Frankrike för 10 procent, Belgien för 7 procent, Norge, Spanien och Storbritannien för 5 procent vardera av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Sveriges nettoexport av läkemedel 1995-2008 SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Mdr SEK Export Import Netto 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sida 17(37) 3.2 Varuhandel med länder på den inre marknaden 3.2.1 Utförsel Svensk utförsel till EU:s övriga medlemsländer uppgick under 2008 till 60,0 procent, eller 717,1 miljarder kr, av den totala exporten på 1 194,3 miljarder kr, 1,2 procentenheter lägre än 2007. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU, och utförselvärdet uppgick till 375,6 miljarder kr för dessa fyra länder tillsammans. De svarade för drygt hälften (52 %) av utförseln till EU. Procent 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Svensk utförsel till EU(27) 2007 resp 2008 Andelar av total utförsel till EU Andel 2007 Andel 2008 0,0 Malta Luxemburg Bulgarien Slovenien Cypern Slovakien Rumänien Lettland Litauen Ungern Grekland Irland Portugal Tjeckien Estland Österrike Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Nederländerna Finland Storbritannien Danmark Tyskland Den svenska utförseln ökade i värde till majoriteten av mottagarländer inom EU under 2008. Svensk utförsel till EU(27) 2007 resp 2008 Värde för resp land 140 Värde 2007 Värde 2008 120 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 Malta Luxemburg Bulgarien Slovenien Cypern Slovakien Rumänien Lettland Litauen Ungern Grekland Irland Portugal Tjeckien Estland Österrike Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Nederländer Finland Storbritannien Danmark Tyskland

Sida 18(37) Tabell 9. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 2008 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 2007 Tyskland 123,9 10,4 4 Danmark 88,3 7,4 5 Storbritannien 87,6 7,3 7 Finland 75,8 6,3 6 Nederländerna 60,8 5,1 6 Frankrike 58,4 4,9 2 Belgien 52,5 4,4 0 Italien 37,2 3,1 3 Polen 29,9 2,5 7 Spanien 27,6 2,3-16 Österrike 12,0 1,0 4 Estland 8,9 0,7-8 Tjeckien 7,8 0,7 1 Portugal 6,5 0,5 9 Irland 6,2 0,5 0 Grekland 5,5 0,5 3 Litauen 5,0 0,4-5 Ungern 5,0 0,4-41 Lettland 3,8 0,3-15 Rumänien 3,0 0,3 10 Slovakien 2,4 0,2 11 Cypern 1,7 0,1 181 Slovenien 1,4 0,1-6 Bulgarien 1,3 0,1-6 Luxemburg 0,7 0,1-4 Malta 0,3 0,0 5 Ospecificerat inom EU 3,6 0,3-12 EU (27) Totalt 717,1 60,0 3 Norge 113,5 9,5 9,5 Liechtenstein 0,0 0,0-74 Island 4,0 0,3-16 EES/EFTA-länder 117,5 9,8 4,8 Schweiz 11,0 0,9 7 EFTA-land 11,0 0,9 7 Övriga länder 348,7 29,2 8,9 Export Totalt 1 194,3 100,0 5 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 2008 Övriga 29,2% EFTA 0,9% EU/EES 69,9%

Sida 19(37) 3.2.2 Införsel Svensk införsel från EU svarade under 2008 för 69,7 procent, eller 757,7 miljarder kr, av den totala importen på 1 187,3 miljarder kr. Detta var 2,0 procentenheter lägre än 2007. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Nederländerna är de fyra EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder uppgick år 2008 till 426,2 miljarder kr. Tillsammans svarade de för 46 procent av införseln från EU. 30,0 Svensk införsel från EU(27) 2007 resp 2008 Andelar av total införsel från EU Andel 2007 Andel 2008 Procent 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Grekland Slovenien Portugal Slovakien Luxemburg Lettland Litauen Ungern Estland Irland Österrike Tjeckien Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederländ Storbritan Danmark Tyskland Införseln ökade i värde från 14 av EU-länderna. Införseln från Danmark, Polen, Frankrike och Nederländerna ökade mest i värde. Danmark är det näst största leverantörslandet inom EU för svensk import. 200 Svensk införsel från EU(27) 2007 resp 2008 Värde för resp avsändningsland Värde 2007 Värde 2008 Miljoner kr 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Malta Cypern Bulgarien Rumänien Grekland Slovenien Portugal Slovakien Luxemburg Lettland Litauen Ungern Estland Irland Österrike Tjeckien Spanien Polen Italien Belgien Frankrike Finland Nederlände Storbritannien Danmark Tyskland

Sida 20(37) Tabell 10. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 2008 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 2007 Tyskland 190,7 17,5 1 Danmark 102,4 9,4 9 Storbritannien 68,4 6,3-9 Nederländerna 64,7 5,9 3 Finland 62,4 5,7-2 Frankrike 54,4 5,0 7 Belgien 42,4 3,9-1 Italien 37,4 3,4 3 Polen 35,8 3,3 20 Spanien 14,6 1,3 0 Tjeckien 14,2 1,3 16 Österrike 11,9 1,1 7 Irland 11,3 1,0-9 Estland 7,8 0,7-2 Ungern 7,7 0,7 6 Litauen 6,5 0,6 37 Lettland 5,7 0,5 11 Luxemburg 5,1 0,5-3 Slovakien 4,4 0,4 8 Portugal 4,3 0,4-2 Slovenien 1,6 0,1-6 Grekland 1,6 0,1-18 Rumänien 1,5 0,1 5 Bulgarien 0,6 0,1-7 Cypern 0,1 0,0-2 Malta 0,0 0,0-4 Ospecificerat inom EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 757,7 69,7 3 Norge 97,2 8,9 10 Liechtenstein 0,2 0,0-17 Island 0,3 0,0 10 EES/EFTA-länder 97,7 9,0 10 Schweiz 9,2 0,8 3 EFTA-land 9,2 0,8 3 Övriga länder 222,7 20,5 15 Import Totalt 1 087,3 100,0 6 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 2008 EFTA 0,8% Övriga 20,5% EU/EES 78,7%

Sida 21(37) 3.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för ca 40 procent av det totala exportvärdet och ca 30 procent av värdet av den totala importen 3 under 2008. Både exportandelen och importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med 2007. 3.3.1 Svensk export Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 2008 EU(27) 60,0% Ospec 0,3% Oceanien m fl 1,3% Asien 10,4% Amerika 10,0% Afrika 3,0% Övriga Europa 15,1% Övriga Europa stod för 15,1 procent av den totala svenska exporten. I denna grupp var Norge den största mottagarland med 9,5 procent av exportvärdet. Andelen för Ryssland var 2,4 procent. Schweiz och Turkiet svarade för 0,9 resp. 1,1 procent. Exportvärdet till Norge ökade med 6 procent och till Ryssland med 27 procent under 2008. Exporten till Schweiz och Turkiet ökade med 7 respektive 32 procent i värde. Tabell 11. Svensk exportutveckling till övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 2007 2008 2007 2008 ring i % Övriga Europa 118,8 137,3 14,2 15,0 16 varav: Island 4,7 4,0 0,4 0,3-16 Norge 107,3 113,5 9,4 9,5 6 Ryssland 22,7 28,9 2,0 2,4 27 Schweiz 10,2 11,0 0,9 0,9 7 Turkiet 9,6 12,6 0,8 1,1 32 Ukraina 4,8 4,4 0,4 0,4-7 3 Import enligt avsändningsland.

Sida 22(37) Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Sedan den ryska ekonomiska krisen 1999 har Sveriges export till Ryssland ökat med 600 procent i värde. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter krisen har ökningstakten också under senare år varit påtaglig. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och 2008. Milj SEK Sveriges export till Ryssland Helår 1995-2008 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Exporten till Amerika domineras fortfarande av USA som mottagarland men USA är nu vår femte största exportmarknad efter Tyskland, Norge, Storbritannien och Danmark. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007, och fortsatte att minska med 9 procent under 2008. Exporten till Kanada ökade däremot marginellt i värde med 1 procent. Exporten till Central- och Sydamerika ökade med 14 procent, varav exporten till Brasilien steg med 18 procent. Mexiko ökade med 21 procent. Tabell 12. Svensk exportutveckling till Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 2007 2008 2007 2008 ring i % Nordamerika 98,5 91,1 8,7 7,6-8 varav: Kanada 11,0 11,1 1,0 0,9 1 USA 86,5 78,6 7,6 6,6-9 Central- och Sydamerika 24,5 28,0 2,2 2,3 14 varav: Argentina 1,4 1,4 0,1 0,1 0 Brasilien 7,9 9,4 0,7 0,8 18 Chile 2,0 2,6 0,2 0,2 30 Mexico 4,9 6,0 0,4 0,5 21 Peru 1,0 1,2 0,1 0,1 23 Venezuela 1,2 1,3 0,1 0,1 2 Totalt 123,0 119,0 10,8 10,0-3

Sida 23(37) De största enskilda asiatiska mottagarländerna för svensk export var under 2008, Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Sydkorea, Singapore och Förenade Arabemiraten. Efter den finansiella krisen i Sydostasien 1997-98 skedde en ökning av den svenska exporten till regionen. Sedan 2001 har utvecklingen av svensk export till hela Asien varit svagt fluktuerande. För 2003 minskade exportvärdet med 7 procent, följt av en uppgång med 7 procent under 2004. Exportutvecklingen blev återigen svag för 2005, med en ökning på endast 2 procent i värde. Under 2006 ökade exporten till Asien med 10 procent medan exporten för 2007 var oförändrad. 2008 ökade exporten igen med 13 procent i värde. SEK Mdr 140,0 Sveriges varuhandel med Asien 1994-2008 Export Import 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Tabell 13. Svensk exportutveckling till Asien. Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel Värdeföränd- 2007 2008 2007 2008 ring i % När- och Mellanöstern 23,8 31,2 2,1 2,6 31 varav: Förenade Arabemiraten 4,6 5,6 0,4 0,5 21 Iran 2,3 4,6 0,2 0,4 97 Israel 2,5 3,4 0,2 0,3 39 Saudiarabien 7,8 9,4 0,7 0,8 20 Övriga Asien 86,6 93,1 7,6 7,8 8 varav: Hongkong 3,9 3,2 0,3 0,3-17 Indien 10,7 12,6 0,9 1,1 18 Indonesien 4,3 4,9 0,4 0,4 14 Japan 14,0 13,2 1,2 1,1-6 Kina 22,2 25,9 1,9 2,2 17 Malaysia 3,7 3,5 0,3 0,3-7 Singapore 6,4 7,3 0,6 0,6 13 Sydkorea 7,0 7,5 0,6 0,6 7 Taiwan 3,1 2,8 0,3 0,2-8 Thailand 2,3 3,0 0,2 0,3 30 Totalt 110,4 124,3 9,7 10,4 13

Sida 24(37) 3.3.2 Svensk import Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 2008 EU(27) 69,7% Oceanien m fl 0,4% Asien 9,3% Amerika 4,9% Afrika 0,8% Övriga Europa 14,9% Övriga Europa, utanför EU, svarade för 14,9 procent av Sveriges import under 2008. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 18 procent. Norge var vår största leverantör med ett importvärde på 8,9 procent av den totala importen. Importen ökade kraftigt från både Ryssland och Ukraina, med 51 procent respektive 44 procent. Importen från Schweiz var i stort sett oförändrad. Från Turkiet ökade importen med 8 procent. Tabell 14. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Övriga Europa 136,9 162,2 13,3 14,9 18.... varav Norge 88,0 97,2 8,5 8,9 10 84,7 93,2 Ryssland 29,8 44,9 2,9 4,1 51 31,6 47,7 Schweiz 9,0 9,2 0,9 0,8 3 8,5 8,8 Turkiet 7,3 8,0 0,7 0,7 8 7,4 8,0 Ukraina 0,5 0,7 0,0 0,1 44 0,6 0,7 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. USA är det största leverantörslandet till Sverige från den amerikanska kontinenten. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000-talet. Mellan 2000 och 2004 hade värdet av importen minskat med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och planat ut. Under 2008 ökade den svenska importen från USA med 5 procent vilket resulterade i att 2008 års import var 28 procent lägre än den under toppåret 2000.

Sida 25(37) Sveriges varuhandel med USA 1998-2008 SEK Mdr 120,0 Varuexport Varuimport 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Tabell 15. Svensk importutveckling från Amerika. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Nordamerika 35,5 37,0 3,4 3,4 4.... varav Kanada 3,5 3,3 0,3 0,3-4 3,6 3,7 USA 32,0 33,7 3,1 3,1 5 32,0 34,5 Central- och Sydamerika 14,5 16,7 1,4 1,5 16.... varav Brasilien 4,7 5,3 0,5 0,5 14 4,8 5,3 Chile 3,5 3,2 0,3 0,3-9 3,6 3,3 Mexico 0,5 0,8 0,1 0,1 49 0,8 1,2 Peru 0,6 1,2 0,1 0,1 99 0,6 1,2 Venezuela 2,7 4,0 0,3 0,4 47 2,8 4,0 Totalt 50,0 53,7 4,9 4,9 7.... 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Kina är fortsatt den största enskilda källan i Asien för svensk import men även Japan, Sydkorea, Hongkong, Taiwan och Indien är stora leverantörer. Importen från Kina ökade med 3 procent jämfört med 2007. Traditionellt har kinesisk export till stor del levererats via Hongkong, vilket också syns i den statistiska redovisningen vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder. Importvärdet från Asien ökade med 5 procent under 2008. Den svenska importen ökade i värde från flera av de större leverantörsländerna. Från Japan ökade importen med 1 procent medan importen från Kina och Indien ökade med 3 respektive 20 procent. Även importen från Sydkorea ökade med 20 procent i värde och från Taiwan med 17 procent.

Sida 26(37) Tabell 13. Svensk importutveckling från Asien. Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring i % Värde 2007 2008 2007 2008 2007 2008 När- och Mellanöstern 2,9 2,6 0,3 0,2-8.... varav Azerbajdzjan 2 0,0 0,5 0,0 0,0 >1000 0,0 0,4 Iran 1,0 0,1 0,1 0,0-91 1,0 0,1 Israel 1,0 1,1 0,1 0,1 5 1,0 1,1 Saudiarabien 0,6 0,4 0,1 0,0-32 0,6 0,4 Övriga Asien 92,8 98,0 9,0 9,0 6.... varav Bangladesh 1,3 1,4 0,1 0,1 8 1,4 1,5 Hongkong 8,6 8,5 0,8 0,8-1 3,1 2,8 Indien 4,0 4,8 0,4 0,4 20 4,2 5,0 Japan 17,7 17,8 1,7 1,6 1 20,3 20,0 Kazakstan 2 0,5 1,3 0,1 0,1 143 1,4 1,9 Kina 35,7 36,8 3,5 3,4 3 43,6 45,8 Malaysia 3,6 3,4 0,3 0,3-5 4,0 3,9 Singapore 1,1 1,2 0,1 0,1 2 0,9 0,8 Sydkorea 7,4 8,9 0,7 0,8 20 8,3 8,7 Taiwan 5,0 5,9 0,5 0,5 17 5,5 6,4 Thailand 3,9 3,8 0,4 0,3-2 4,4 4,5 Vietnam 1,5 1,6 0,1 0,1 8 1,7 1,8 Totalt 95,7 100,6 9,3 9,3 5.... 1 Den del av importen som införs från andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 2 Den höga värdeökningen för Azerbajdzjan och Kazakstan beror på att importen är så låg att även en mycket liten ökning i absoluta termer utgör en stor ökning procentuellt sett.

Sida 27(37) 4 Tjänstehandeln Handeln med tjänster 4 gav under 2008 ett överskott på 115,6 miljarder kr, en förbättring med 8,7 miljarder jämfört med 2007. Sedan 2001 har tjänstehandeln förbättrats kraftigt. Resevalutanettots tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade, förutom för 2004 då underskottet ökade tillfälligt igen. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca 20-24 miljarder kr sedan 2004. 2008 minskade handelsnettot för transporttjänster med 0,2 miljarder kr till 23,2 miljarder. Exporten av övriga tjänster fortsätter att öka kraftigt. Under 2004 var resevalutaunderskottet 29,1 miljarder kr, en försämring med drygt fem miljarder jämfört med året innan. Under 2005-2006 minskade underskotten med drygt 11 miljarder. För 2007 var resevalutaunderskottet 13,1 miljarder, en förbättring med 4,6 miljarder jämfört med året innan. 2008 ökade underskottet igen, till 18,0 miljarder, en försämring med 4,9 miljarder. Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 110,3 miljarder kr under 2008. Kommunikationstjänster, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data/infotjänster, licenser/royalties, övriga affärstjänster, kultur och offentliga tjänster gav alla nettoinflöden på tillsammans 66,5 miljarder kr. Övriga tjänster 2007 och 2008, netto Mdr SEK 2007 2008 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 Kommunikation Byggtjänster Försäkringar Finansiella tjänster Data- och informationstjänster Licenser/royalties Övriga affärstjänster Personliga tjänster, kultur m.m. Offentliga tjänster 4 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor (resevaluta) och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur m.m.

Sida 28(37) Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 40 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster för 2008. Tjänsteimportens andel var 24 procent av total import av varor och tjänster. Tabell 14. Sveriges tjänstehandel, netto, 1998 2008. Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Transporter 9,2 10,6 12,6 16,0 17,8 23,1 22,5 20,0 23,4 23,2 frakt av varor 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran - 1,0-2,3-2,2 0,7 övrigt - 3,8-5,2-5,2-4,1 Resevaluta - 32,0-36,4-27,4-25,3-23,7-29,1-25,2-17,7-13,1-18,0 Övriga tjänster 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,5 72,8 96,6 110,3 Total tjänstehandel, netto - 9,1-13,6-5,1 6,1 17,2 43,1 57,9 75,0 106,9 115,6 Källa: SCB Tabell 15. Sveriges tjänsteexport 1998 2008. Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Transporter 40,0 44,0 49,2 50,0 54,2 60,1 65,5 67,8 75,1 82,8 frakt av varor 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,5 6,1 8,1 9,6 övrigt 5,3 5,6 6,4 6,6 Resevaluta 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,3 67,1 81,1 82,3 Övriga tjänster 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,2 231,2 274,0 307,7 Total tjänsteexport 183,0 211,5 244,4 246,5 248,1 285,9 322,1 366,1 430,2 472,8 Källa: SCB Tabell 16. Sveriges tjänsteimport 1998 2008. Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Transporter 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 51,7 59,6 frakt av varor 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 7,5 8,3 10,3 8,9 övrigt 9,1 10,8 11,6 11,1 Resevaluta 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,8 94,2 77,0 Övriga tjänster 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 158,4 177,4 197,3 Total tjänsteimport 192,1 225,1 249,5 240,4 230,9 242,9 264,2 291,1 323,3 357,2 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.

Sida 29(37) Tabell 17. Specifikation av Sveriges Tjänstehandel, Mdr kr 2008 2008 2008 2008 2007 2007 2007 2007 2006 2008 2007 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Export Transporter 22,1 21,6 20,5 18,6 21,8 19,4 18,5 15,4 19,3 82,8 75,1 Resor 19,8 24,8 19,7 18,0 17,9 22,8 22,1 18,4 16,7 82,3 81,1 Kommunikation 4,0 3,8 3,5 3,2 3,0 3,4 2,8 2,8 2,9 14,4 12,0 Byggtjänster 2,5 1,9 1,7 1,8 2,3 1,4 1,8 1,4 1,2 7,9 6,9 Försäkringar 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 1,7 1,5 1,6 1,7 6,7 6,3 Finansiella tjänster 2,9 2,5 2,8 3,1 3,8 2,9 3,1 2,7 3,4 11,3 12,5 Data- och informationstjänster 16,2 12,0 11,5 11,0 13,3 10,3 10,1 10,2 7,6 50,7 43,9 Licenser/royalties 8,9 7,1 8,9 7,4 9,0 6,7 9,9 6,4 7,6 32,3 32,0 Övriga affärstjänster 47,5 40,5 45,9 43,3 43,5 37,1 37,0 37,0 37,6 177,1 154,5 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,8 0,8 1,1 0,6 0,5 0,5 0,7 0,5 0,5 3,3 2,2 Offentliga tjänster 1,1 0,9 1,1 0,9 1,0 0,8 0,9 0,9 0,9 4,0 3,6 Totalt 127,5 117,5 118,2 109,6 117,5 107,2 108,3 97,2 99,4 472,8 430,2 Import Transporter 16,0 16,0 13,3 14,3 13,8 13,7 12,7 11,4 12,9 59,6 51,7 Resor 23,3 27,4 25,0 24,7 23,9 25,4 23,9 21,1 21,1 100,3 94,2 Kommunikation 3,7 3,5 3,6 3,1 3,3 3,5 3,0 3,0 3,3 13,9 12,9 Byggtjänster 1,9 1,5 1,7 1,6 1,8 1,3 1,5 1,0 1,2 6,6 5,6 Försäkringar 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,8 0,5 0,7 0,4 3,1 2,5 Finansiella tjänster 1,2 1,3 1,3 1,5 2,3 1,5 1,3 1,4 2,1 5,3 6,4 Data- och informationstjänster 6,4 4,9 5,4 4,8 5,9 4,6 4,7 5,2 5,3 21,5 20,4 Licenser/royalties 3,5 3,0 3,4 3,3 3,7 3,1 2,8 2,5 3,4 13,1 12,2 Övriga affärstjänster 39,8 30,1 30,5 30,0 33,4 27,9 28,5 25,0 28,2 130,4 114,7 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,5 0,5 0,4 0,3 0,5 0,4 0,5 0,3 2,0 1,8 Offentliga tjänster 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,3 0,2 0,3 1,3 0,9 Totalt 97,5 89,4 85,7 84,7 89,2 82,5 79,6 72,0 78,5 357,2 323,3 Netto Transporter 6,2 5,6 7,2 4,3 8,0 5,7 5,7 4,0 6,4 23,2 23,4 Resor -3,5-2,6-5,3-6,6-6,0-2,6-1,8-2,7-4,4-18,0-13,1 Kommunikation 0,3 0,3-0,1 0,1-0,4-0,1-0,2-0,2-0,3 0,5-0,9 Byggtjänster 0,7 0,4 0,0 0,2 0,4 0,2 0,3 0,4 0,0 1,3 1,3 Försäkringar 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0,9 1,0 0,9 1,2 3,6 3,8 Finansiella tjänster 1,7 1,3 1,5 1,6 1,5 1,4 1,8 1,4 1,3 6,0 6,1 Data- och informationstjänster 9,8 7,1 6,1 6,2 7,4 5,7 5,4 5,0 2,3 29,1 23,5 Licenser/royalties 5,4 4,1 5,5 4,2 5,3 3,6 7,0 3,9 4,2 19,2 19,8 Övriga affärstjänster 7,6 10,4 15,4 13,3 10,1 9,2 8,5 12,0 9,4 46,7 39,9 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,2 0,3 0,6 0,2 0,1 0,0 0,3 0,0 0,2 1,2 0,5 Offentliga tjänster 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 0,6 0,7 0,6 2,6 2,6 Totalt 29,9 28,1 32,5 25,0 28,2 24,7 28,8 25,3 20,9 115,6 106,9 Källa: SCB

Sida 30(37) 5 Direktinvesteringar 5.1 Direktinvesteringar gav ett nettoinflöde Direktinvesteringar i utlandet gav ett utflöde på 265,1 miljarder kr under 2008. Utländska investeringar i Sverige resulterade i ett inflöde på 266,5 miljarder, varför nettot av direktinvesteringar gav inflöden på 1,4 miljarder kr. Tabell 18. In- och utflöden av direktinvesteringar 1998 2008 Mdr kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1999 504,0-181,2 322,8 2000 214,7-375,3-160,6 2001 112,7-76,0 36,7 2002 119,5-103,2 16,3 2003 40,2-170,7-130,5 2004 81,0-155,2-74,2 2005 74,1-195,9-121,8 2006 177,4-152,7 24,7 2007 149,2-255,5-106,3 2008 266,5-265,1 1,4 Källa: SCB Mdr SEK 600,0 Utveckling av direktinvesteringar 1993-2008 500,0 400,0 Inflöde Utflöde Nettoflöde 300,0 200,0 100,0 0,0-100,0-200,0-300,0-400,0-500,0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Under 2008 var det främst investeringar från de tre EU-länderna Frankrike, Tyskland och Luxemburg som bidrog till ett starkt nettoresultat. Detta kan delvis förklaras av franska Pernod Richards köp av aktier i Vin & Sprit och tyska Volkswagen AGs köp av aktier i Scania AB. Svenska investeringar i utlandet skedde under 2008 främst i Belgien och USA. Även 2007 skedde stora nettoinvesteringar i USA. I Belgien däremot var desinvesteringarna betydligt större än investeringarna under samma år.

Sida 31(37) Tabell 19. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2002 2008, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta investeringar i Sverige Eget kapital 66 187 33 199 85 949 28 884 40 493-18 216 100 539 Långfristiga lån mm 36 753 56 659 35 890 22 668 995 77 489 40 636 Kortfristiga lån mm 67 167 7 371 57 634-12 797 2 871-26 189-20 604 Återinvesterade vinstmedel 96 380 51 983 21 520 35 327 36 621 7 150-1 066 Direkta investeringar i Sverige, totalt 266 486 149 212 200 992 74 082 80 980 40 234 119 506 Utländska direkta investeringar i Sverige, landgruppsfördelade, netto Alla länder 266 486 149 212 200 992 74 082 80 980 40 234 119 506 OECD 133 609 93 877 174 718 23 696 29 407 39 204 107 880 EU 15 204 686 64 008 88 344 21 039 13 784 14 756 80 412 EU 27 202 060 62 493 97 502 20 518-291 14 139 79 925 Belgien 11 253 15 708 19 507 33 082-6 090-10 589 7 447 Bulgarien -3-4 -2........ Cypern -175 77 347-15 101 292 32 Danmark 43 699 1 336 3 257 8 747-1 370 4 788 5 261 Estland -594-62 -46...... -56 Finland -38 656 16 533-661 -18 874-22 107-27 803 57 722 Frankrike 69 742 9 677 3 759 7 295 4 928-705 746 Grekland -68-7 -157...... 63 Irland 48 11 816-28 095-3 002 9 993-12 740 1 184 Italien -3 080 245 1 194-1 317-230 3 714-3 271 Lettland -35-12 4...... -34 Litauen -104-79 -19 5-31.. -17 Luxemburg 62 971 26 965 26 690 6 300-6 660-368 2 893 Malta 2 360 568 9 304........ Nederländerna 3 886-14 960 1 517 3 335 22 987 10 239-6 310 Polen -1 610-2 195 56-407 135-505 -248 Portugal -210 580-240 70-83.. 216 Rumänien -111-79 -63........ Slovakien -247 32 140-132 -56.. -35 Slovenien -13-14 -10...... -4 Spanien -6 941 1 502-7 -255 806-10 1 014 Storbritannien -2 621-3 749 60 363-10 147-2 426 33 643-2 971 Tjeckien -134-242 -117 15.... -96 Tyskland 63 456-1 643-2 067-4 860 636 14 866 18 308 Ungern -1 960 495-436 11-107.. -23 Österrike 1 207 3 1 978 687-337 -163-1 889 Övriga Europa -33 656 31 046 29 801-7 824-10 275-3 331 14 133 Norge -43 927 19 399 30 865 2 104-13 023-1 540 11 863 Schweiz 7 118 4 150 4 715-10 687 2 261-1 971 1 897 Ryssland -2 653-1 469 255 101.... -388 Turkiet -50-59 -34...... -53 Island 2 312 9 191-1 486 490 1 126 3 567 Övriga 3 544-165 -4 515 168-639 178 247 Nord- och central Amerika -3 953-11 780 51 343 18 339 43 420 25 075 13 028 Kanada 6 724 1 676-17 395 2 577 1 259 4 872-217 USA -35 701 2 049 73 844 8 067 39 398 21 915 13 919 Mexiko -2 096-4 590-1 357-500.. -90 Övriga 27 120-10 915-3 749 8 195 2 763-1 713-584 Sydamerika 2 668 1 467-279 -12-121 -143 343 Argentina -763 782 4-2.... 5 Brasilien -49-56 -33-8.... 337 Chile -461 373-243.... 17-91 Övriga 3 940 367-7 -2-121 -160 92 Asien 883 455 241-5 089-394 1 635 3 260 Kina -326-406 -192...... -106 Hong Kong 365 5 2 095-3.. 779 2 224 Saudiarabien -2-2 -4 345...... 557 Indien -31-40 -28...... -4 Indonesien -5-7 -4...... 246 Japan 716 301-39 57 15 1 069-53 Singapore 432 785 3 031-79 -74 37-17 Övriga -266-180 -279-5 064-335 -250 414 Afrika -225 132-1 766 2-53 -20 3 107 Sydafrika -22-28 -26.... -3 215 Övriga -203 160-1 740 2-53 -17 2 891 Oceanien -2 142-287 -1 052 1 060-90 690 228 Australien -1 727-172 -1 030 823-49 690 45 Nya Zeeland -415-116 -21 237.... 22 Övriga 0 0-1 0-41 0 161 Ej landfördelade 4 472 13 703 3 683 11 761 12 163-4 962 6 548 Återinvesterade vinstmedel 96 380 51 983 21 520 35 327 36 621 7 150-1 066 Anm. 1. Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2. Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2008

Sida 32(37) Tabell 20. Svenska direktinvesteringar i utlandet 2002 2008, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Direkta investeringar i utlandet Eget kapital -115 413-163 509-124 507-135 777-85 035-121 089-125 220 Långfristiga lån mm 31 862 1 733 17 113-12 472 2 523-4 424 14 476 Kortfristiga lån mm -34 456 57 996-35 039 35 378-52 311 29 823 50 588 Återinvesterade vinstmedel -147 119-151 752-31 226-83 008-20 378-75 005-43 064 Direkta investeringar i utlandet, totalt -265 126-255 532-173 659-195 879-155 201-170 695-103 221 Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder -265 126-255 532-173 659-195 879-155 201-170 695-103 221 OECD -71 161-73 381-95 003-75 642-103 100-86 134-48 903 EU 15-47 526 51 545-90 640-79 020-87 424-90 662-61 920 EU 27-70 016 49 040-109 360-93 944-88 160-89 023-65 379 Belgien -56 094 31 533-17 718 357 1 026-5 347 29 012 Bulgarien -6 753-439 -215 44-177 39-230 Cypern -145-177 -787 7.... -84 Danmark 3 095-17 609-5 959-11 985 1 124-34 811-2 200 Estland -728-310 -614-15 425 40-798 -942 Finland -4 581 16 582-48 266-22 278 7 352 5 075-76 983 Frankrike -6 606 1 639-1 709 2 534-1 019-7 869-729 Grekland -310-88 13-73 -333 53.. Irland -18 216 875 6 334 1 524-1 554 7 704-424 Italien -3 277-1 534-4 335 5 823 4 368-5 761-11 506 Lettland -439 700-621 1 012-66 2 042 124 Litauen -2 052 559 206 116-886 -725 351 Luxemburg 28 424 6 104 6 076-3 736-23 136-15 854-879 Malta -3 985-1 656-19 636 1...... Nederländerna 17 176 9 748-12 554-11 937-19 551-128 -9 531 Polen -5 869 74 1 181 2 035-1 495-141 -3 790 Portugal -462 124 2 963-118 -83 152-70 Rumänien -1 332-1 779-492 -125 29.. -208 Slovakien -906 287 214 48-126 24-108 Slovenien 5 24 8-10.. -26.. Spanien -6 496 916-1 453-4 506-7 295 2 743 67 Storbritannien -1 054 3 276-23 955-29 484-34 019-41 013 7 380 Tjeckien -551 662 666-1 627 1 715 832-808 Tyskland -509-164 8 547-3 822-13 154 4 527 1 861 Ungern 266-451 1 370-1 000 296 369 2 253 Österrike 1 384 144 1 376-1 318-1 150-134 2 037 Övriga Europa -7 627-6 244-172 -11 718-20 057-18 505 17 064 Norge 11 747 2 596-1 375 1 849-31 383-19 639-1 675 Schweiz -7 046-1 358 2 812-10 942 14 630 2 019 20 034 Ryssland -3 420-574 -998-4 297-3 564-658 -311 Turkiet -99-286 -131 3-2 167-1 740 Island 44 18-279...... -185 Övriga -8 852-6 639-200 1 669 262-394 941 Nord- och central Amerika -22 594-124 200-3 385 14 038 1 271 20 123 44 Kanada 4 682-9 317-4 151-218 -1 264 1 846-51 USA -30 041-117 107 710 19 969 4 291 15 605-4 060 Mexiko 3 430 651-564 -5 492-764 2 755 3 954 Övriga -665 1 572 620-220 -993-82 201 Sydamerika -1 403 301 294 118-1 319 718 2 108 Argentina 66 357-404 -26-74 886 32 Brasilien -890 37 854 815-1 331 475 1 600 Chile -297-216 -200-446 -201-445 274 Övriga -281 123 44-225 286-198 201 Asien -1 963-7 120-9 261-1 264-1 027-3 072-7 976 Kina -1 215-839 -1 302-779 -30-145 -189 Hong Kong 358-210 -147 105-431 411-6 788 Saudiarabien 82 24 56.... -74.. Indien -1 781-975 -303 250-500 423-408 Indonesien 1 106 174-22 -408-39 -5 305 Japan 221-910 -5 582 146 981 1 069 43 Singapore -60-1 054-1 405 607-244 -3 793 115 Övriga -675-3 330-556 -1 186-765 -959-1 054 Afrika 2 602-804 1 128-3 957-206 -279 191 Sydafrika 103 67-298 -654-733 -149 89 Övriga 2 500-871 1 426-3 303 527-131 101 Oceanien 58 395 141-2 171-2 190 565 314 Australien 76 258 192-2 447-2 155 465 243 Nya Zeeland -25 134-61 274-41 98-50 Övriga 7 3 10 1 5 1 121 Ej landfördelade -17 065-15 147-21 819-13 972-23 134-6 216-6 522 Återinvesterade vinstmedel -147 119-151 752-31 226-83 008-20 378-75 005-43 064 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Källa: SCB, Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2008

Sida 33(37) 5.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 1 814 miljarder kr, enligt SCB:s senaste undersökning. Företag inom tillverkningsindustrin, huvudsakligen verkstads- och läkemedelsindustri, var de mest attraktiva för utländska investerare. Under 2006 ökade de utländska tillgångarna i Sverige främst inom tillverkningsföretag och inom varuhandel. Den största andelen av tillgångarna ägdes från Storbritannien, Nederländerna och USA. Företag inom EU ägde 68 procent av de totala utländska tillgångarna i Sverige. Tabell 21. Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige, landfördelade, miljarder kr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Storbritannien 127 121 142 206 218 201 252 273 Nederländerna 100 112 124 152 237 243 255 252 USA 210 219 220 192 256 247 233 246 Luxemburg.... 20 60 49 47 78 168 Finland 131 149 180 177 166 141 154 158 Norge 55 52 70 69 70 91 124 145 Tyskland 63 70 63 86 92 103 121 132 Belgien.... 50 44 22 57 85 112 Danmark 34 40 41 38 43 59 66 77 Frankrike 7 31 32 28 30 38 47 75 Schweiz 86 75 54 42 55 46 47 63 Övriga länder 84 117 58 50 64 90 92 113 Totalt 897 986 1054 1144 1302 1363 1554 1814 OECD 875 951 1002 1055 1267 1297 1466 1714 EU 515 588 655 728 877 899 1042 1234 Norden 220 242 284 285 282 293 345 388 Asien.. 16 19 22 23 20 23 35.. Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (Januari 2009)

Sida 34(37) Belgien var det land med störst utlandsägda direktinvesteringstillgångar i förhållande till BNP under 2007. I absoluta tal var USA det land med störst ingående investeringar. Utländska intressen ägde 2007 direktinvesteringstillgångar i USA till ett värde av 14 147 miljarder kr. De utlandsägda direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick 2007 till 56 procent av BNP. Sverige hamnade därmed på nionde plats i sammanställningen. För OECD som helhet motsvarade utlandsägda direktinvesteringstillgångar 27 procent av BNP. Tabell 22. Utlandsägda direktinvesteringstillgångar 2007 i resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Belgien 5 056 3 070 165 Nederländerna 4 552 5 253 87 Irland 1 265 1 766 72 Ungern 658 935 70 Schweiz 1 880 2 887 65 Island 83 137 61 Luxemburg 204 335 61 Tjeckien 683 507 58 Sverige 1 720 3 074 56 Nya Zeeland 482 870 55 Slovakien 275 507 54 Portugal 772 1 510 51 Storbritannien 9 109 18 955 48 Danmark 991 2109 47 Frankrike 6 935 17 531 40 Spanien 3 633 9 733 37 Kanada 3 520 9 706 36 Finland 576 1 665 35 Polen 960 2 853 34 Australien 2 111 6 144 34 Österrike 858 2 509 34 Mexiko 1 796 6 913 26 Norge 633 2 632 24 Turkiet 984 4 456 22 Tyskland 4 256 22 945 19 Italien 2 466 14 225 17 Grekland 357 2 121 17 USA 14 147 93 322 15 Sydkorea 809 6 555 12 Japan 898 29 614 3 OECD Totalt 72 667 273 318 27 Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (24 feb. 2009) och OECD in Figures 2008. Genomsnittlig valutakurs för 2007: 1 USD=6,7588 SEK.

Sida 35(37) 5.3 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet De svenska direktinvesteringstillgångarna i utlandet uppgick 2007 till 2 049 miljarder kr. En stor del av tillgångarna i utlandet finns liksom tidigare år inom verkstadsindustri, bank samt kemi- och läkemedelsindustri. Landfördelningen visar att 15 procent av tillgångarna fanns i USA, 12 procent i Finland och 65 procent i EU. Tabell 23. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet, landfördelade, miljarder kr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 USA 208 266 219 217 214 246 216 317 Finland 110 164 180 207 199 257 305 255 Nederländerna 145 100 145 121 152 162 169 192 Storbritannien 85 132 114 137 141 181 205 173 Danmark 92 83 81 108 112 131 121 166 Tyskland 88 99 82 79 86 90 92 147 Norge 68 73 91 92 116 119 119 140 Luxemburg.... 6 27 52 35 78 75 Belgien.... 12 13 17 19 49 60 Frankrike 46 38 46 46 41 46 44 49 Ryssland 7 7 12 13 14 22 30 42 Spanien 13 18 19 18 25 32 37 39 Estland 5 7 9 10 14 21 23 33 Italien 21 16 20 27 26 21 30 29 Polen 11 16 18 18 14 16 16 27 Schweiz 45 58 46 38 17 30 21 24 Kanada 14 14 16 6 8 12 12 24 Brasilien 15 13 6 7 10 14 15 18 Kina 5 11 10 6 9 14 13 16 Australien 5 8 8 7 8 9 9 12 Litauen 3 5 7 7 7 8 9 12 Mexiko 7 10 8 6 9 13 10 10 Österrike 11 10 9 5 7 8 7 10 Japan 6 8 6.. 3 3 3 10 Sydkorea...... 6 7 9 9 9 Lettland 5 5 6.. 4 5 8 9 Tjeckien 2 5 5 5 5 7 6 8 Sydafrika............ 5 6 Malaysia.............. 6 Ungern 3 7 6 6 7 8 5 5 Portugal 5 6 5.. 3 5 3 5 Irland 48 23 20 11-4 3 1-2 Turkiet...... 9 12 15 20.. Övriga länder 80 78 49 46 44 64 101 132 Totalt 1148 1280 1261 1298 1379 1634 1791 2049 OECD 1064 1190 1154 1179 1291 1488 1594 1816 EU 691 718 742 790 917 1067 1234 1324 Norden 274 321 343 390 428 506 546 561 Asien 26 30 29 24 29 41 58 64 Baltiska länder 13 17 21 21 25 34 40 54.. Redovisas ej, osäker skattning. Källa: SCB, Direktinvesteringar 2007 (Januari 2009)

Sida 36(37) Luxemburg, Schweiz, Belgien, Island och Nederländerna var de länder med direktinvesteringstillgångar i utlandet på över 100 procent av BNP under 2007. USA var det land som i absoluta tal hade de största tillgångarna i utlandet, 18 866 miljarder kr. Sveriges tillgångar i utlandet uppgick 2005 till 68 procent av BNP, vilket placerade Sverige på sjätte plats. OECD-ländernas samlade direktinvesteringstillgångar i utlandet uppgick till 32 procent av OECD:s totala BNP. Tabell 24. Direktinvesteringstillgångar i utlandet 2007 för resp. land. Miljarder kr. Tillgång BNP till marknadspris Procent av BNP Luxemburg 651 335 194 Schweiz 4 080 2 887 141 Belgien 4 141 3 070 135 Island 172 137 126 Nederländerna 5 754 5 253 110 Sverige 2 086 3 074 68 Storbritannien 11 524 18 955 61 Irland 974 1 766 55 Frankrike 9 456 17 531 54 Danmark 1 123 2 109 53 Finland 764 1 665 46 Spanien 4 304 9 733 44 Tyskland 8 354 22 445 37 Kanada 3 520 9 706 36 Norge 901 2 632 34 Österrike 857 2 509 34 Australien 1 878 6 144 31 Portugal 468 1 510 31 Italien 3 515 14 225 25 USA 18 866 93 322 20 Ungern 124 935 13 Japan 3 667 29 614 12 Nya Zeeland 96 870 11 Grekland 208 2 121 10 Sydkorea 448 6 555 7 Mexiko 302 6 913 4 Tjeckien 47 1183 4 Turkiet 83 4456 2 Polen 51 2 406 2 Slovakien 11 507 2 OECD Totalt 70 023 273 318 32 Källa: UNCTAD: Foreign Direct Investment Database, (24 feb. 2009) och OECD in Figures 2008. Genomsnittlig valutakurs för 2007: 1 USD=6,7588 SEK.