Utmaningar vid palliativ vård

Relevanta dokument
Utmaningar vid palliativ vård

Utmaningar vid palliativ vård

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Palliativ vård vid hjärtsvikt Linköping

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Peter Strang, professor, överläkare

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Palliativregistret - värdegrund

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Palliativ vård Professor Peter Strang

Del 4_8 sidor_19 poäng. 40-årig man

Hjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Mesta vård eller bästa vård?

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Hjärtsviktsbehandling

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

MEQ-fråga. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt18/ht Totalt 20 poäng

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Förmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?

Läs anvisningarna innan Du börjar

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Samtal med den döende människan

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Identifiera den döende patienten

Säkerhet, roller och riktlinjer

God palliativ vård state of the art

MEQ fråga DX1. Totalt 20 poäng. Anvisning:

Symtomlindring vid döendetd

Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.

Prognostisering Hur länge kommer patienten leva?

DÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON

Med hjärtat i centrum

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

* A: Nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Ejektionsfraktion (EF) <40% EF = slagvolym/slutdiastolsik volym

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Basutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Palliativt förhållningssätt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Kommunikation och bemötande. Empati

Palliativt förhållningssätt

Varför ville vi genomföra projektet?

Nationella utbildningsdagar i hja rtsvikt

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Medicinsk brytpunktsbedömning

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Hjärtsvikt Inger Martinsson Hjärtspecialistsjuksköterska vid hjärtmottagningen, Medicinmottagning 2, på Östra Sjukhuset i Göteborg

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

Sundsvall

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

MEQ fråga 1. Delexamination 1 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt15/ht15. Totalt 20 poäng

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Delexamination Klinisk Medicin. MEQ 21 poäng

Ätstörningar Ulf Wallin

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st

Palliativ vård i livets slutskede

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

ViS - Vård i samverkan kommun - landsting

Att få med läkarna på tåget

Allt om svikt och graviditet utom PPCM. Peter Wodlin Överläkare Sviktsektionen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Transkript:

Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren

Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din patient avlider inom det närmaste året Stadigvarande NYHA IIIB/IV trots optimal behandling Många SV-tillfällen 80+ med stor co-morbiditet Mortalitet 40-50% per år vid NYHA IV 2

Vårdförlopp vid cancersjukdom Hög Funktionsnivå Låg Kort period med snabb avtackling Död Tid Efter Lynn J, Adamson DM Många pat. har ett förhållandevis gott allmäntillstånd och funktionsnivå en tid När cancersjukdomen tar överhand sker en snabb avtackling som leder till döden Vårdinnehåll: Palliativ vård enl hospicefilosofin 3

Vårdförlopp hjärtsvikt/kol? Hög Funktionsnivå Låg Hjärt och lungsvikt Död Tid Långvarig funktionsbegränsning med episoder av försämring Efter Lynn J, Adamson DM Långvarig funktionsbegränsning med skov av försämring Oftast förhållandevis lång tids överlevnad Perioder med allvarlig försämring där döden kan komma snabbt Vårdinnehåll: Aktiv symtommoniterering, vårdplanering och hemsjukvård 4

Hög Funktionsnivå Låg Hjärtsvikt tillgång till specialiserad Stabilisering och förlängt liv hemsjukvård Tid Färre allvarliga försämringar Längre överlevnad Internmedicinsk kompetens o erfarenhet är nödvändig Hög Funktionsnivå Död Vad är livsförlängande resp lindrande behandling? Var är brytpunkten för vård i livets slutskede? Låg Långsamt avtagande funktion Tid 5

Cancer vs hjärtsvikt Ordet cancer förknippat med död och lidande Information om sjukdomen leder till det existentiella samtalet Brytpunktsbedömning kan leda till bättre livskvalitet Ordet hjärtsvikt har ingen laddning Information om sjd är svårare att ta emot och förhålla sig till Brytpunktsbedömning kan leda till sämre livskvalitet

Copingstrategier Det blir nog bättre imorgon Men.. Oro och ångest tilltar Depression behöver uppmärksammas 7

Tecken på övergång till vård i livets slutskede Stadigvarande NYHA IV trots optimering Systoliskt blodtryck ê NtPro-BNP é GFR ê Kroppsvikt é Svårbehandlade ödem Ascites/pleuravätska Svåra symtom tilltar 8

Hur mår patienterna Dyspné, även i vila Uttalad och allomfattande trötthet Aptitlöshet Orkar inte sitta Oro och ångest Värk i kroppen Patientens lidande sista veckan i livet jämförbar med cancerpatientens 9

Så vad göra? Specialiserad hemsjukvård kan ge trygghet genom tillgänglighet, teamarbete, bemötande och kompetens En väl utarbetat vårdplan är ovärdelig När tillit finns kan vårdbegränsningar diskuteras och ersätter brytpunktssamtalet Internmedicinsk erfarenhet är nödvändig 10

planering - Vätskerestriktion 1.5 l/dag? - urvätskning med målvikt - hälsodagbok - individualisera grundmedicineringen RAAS - blockad ACE/ARB Aldosteronantagonist Betablockad Digoxin Imdur 11

Läkemedel Evidens saknas vid sena stadier av hjärtsvikt Tänk funktionellt för att ge hjärtat bästa förutsättningar, t.ex betablockad för att hålla frekvens <80 GFR<35 innebär ACE-hämmare och aldosteronhämmare ut Långverkande nitro ut Om Furix ger effekt iv men ej po byt till Burinex Furix/Burinex m tillägg av Metolazon kan ersätta inj Furix Furix i subcutan sprutpump 12

Sammanfattning Sjukdomsförloppet, som det beskrivs i litteraturen, återspeglar brister i vården Vi i den specialiserad hemsjukvården är enda aktör som klarar att svara upp mot patientgruppens behov Både internmedicinsk och palliativ kompetens erfordras Att kommunicera dålig prognos och palliativa perspektiv kräver kontinuitet och tillit Detta möjliggör att brytpunkten för palliativ vård i livets slutskede blir tydligare En medicinsk vårdplan som beskriver vad som skall göras är central för att skapa trygghet och möjliggöra vård i hemmet

Patientfall: kvinna 86 år Välreglerad hypertoni, har astma, PMR och osteoporos Ej sjukhusvårdad Depressivitet och kognitiv svikt med språkstörning Sista året tilltagande njursvikt och högerhjärtsvikt, nu ödem i ben, underarmar och buk Tillkomst av bensår som föranlett anslutning till hemsjukvård 14

Vårdplan Mål: Skapa trygg hemsjukvård med palliativ inriktning, dvs vårdbegränsning med 0HLR men aktiva medicinska insatser för bästa livskvalitet. Medicinska insatser: Optimering av sviktbeh baserad på diuretica (Burinex + ev Metolazon), veckovisa sviktkontroller med målvikt 59 kg. Viktökning >2 kg: Läkarkontakt för upptitrering av diuretica. Om samtidig dyspné och syst BT>100 kan Furix 40 mg iv ges innan läkarkontakt. Akut försämring m dyspné och ökade ödem: Furix 40 mg iv. Kontrollera hjärtrytm, om tillkomst av flimmer m frekv >100 ges extra Seloken 25-50 mg. Läkarkontakt Dyspné utan viktuppgång o stabil cirkulation: Hörbara ronki? SaO2? Astma - Ge Ventoline i spacer 15

16 Dyspné m slemhosta o feber: Ta blodstatus o CRP. Kontrollera BT, hjärtfrekvens, SaO2, andningsfrekvens. Läkarkontakt Akut försämring av AT som inte hävs med åtgärder ovan: Kontakta läkare för medicinsk bedömning och ev inledning av vård i livets slutskede Plötslig död: Sjuksköterska får notera dödsfall efter samråd med läkare Omvårdnadsinsatser: Initialt sviktkontroll varje vecka. Kontrollera vikt, BT, puls (vid oregelbunden rytm lyssna på hjärtat!), NRS dyspné Omläggning av bensår Följ upp nutrition Följ upp omvårdnadsbehov och stötta familjen att söka bistånd i god tid