RIKTLINJER FÖR KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I DANDERYDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I DANDERYDS KOMMUN Antagna av socialnämnden 2018-01-23. SN 2017/0161

Innehåll RIKTLINJER AV MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA... 2 Inledning... 2 RIKTLINJE 1... 3 Patienten får den hälso- och sjukvård som läkare förordnat om... 3 RIKTLINJE 2... 4 Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i Patientdatalagen... 4 RIKTLINJE 3... 4 Beslut om att delegera är förenliga med patientsäkerheten... 4 RIKTLINJE 4... 6 Läkemedelshantering... 6 RIKTLINJE 5... 8 Rapportering enligt Patientsäkerhetslagen... 8 RIKTLINJE 6... 9 Kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvård när patientens tillstånd fordrar det.. 9 RIKTLINJE 7... 9 Säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet... 9 1

RIKTLINJER AV MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen är landsting respektive kommun huvudman med ansvar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen. Vårdgivare är den som utför hälso- och sjukvård. Vårdgivare kan vara landsting, kommun eller privata utförare. Vårdgivare är skyldiga att bedriva hälso- och sjukvård så kraven på god och säker vård uppfylls enligt lag 1. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 2. Respektive vårdgivare ska tillse att det finns en verksamhetschef för hälso- och sjukvård. Ansvaret för medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef regleras i hälso- och sjukvårdsförordningen 3. MAS riktlinjer är ett övergripande styrdokument som ger ramar till vad som ska finnas, utföras, följas upp etc av vårdgivaren. De anger inom vilka områden vårdgivaren ska skapa lokala rutiner och anger lägsta nivå för vad som är en god och säker hälso- och sjukvård. Utöver riktlinjer kan i vissa fall tillhörande direktiv utarbetas av MAS där mer detaljerad information framgår. Vårdgivarens rutiner ska beskriva hur riktlinjen ska följas och de ska anpassas efter lokala förutsättningar och tydliggöra vilka aktiviteter som ska utföras, av vem, när och hur. Som stöd kan finnas checklistor, mallar, blanketter m.m. De lokala rutinerna ska, i tillämpliga fall, även ha en tydlig koppling till arbetsterapeutens, fysioterapeutens och dietistens kompetensområden. Rutinerna ska även innefatta reservrutiner och beakta att verksamheten ska kunna bedrivas under kris, extraordinära händelser och höjd beredskap. Utifrån MAS ansvarsområde ingår följande riktlinjer: 1. att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om 2. att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen 3. att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten 4. att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för läkemedelshantering 5. att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för rapportering 6. att det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det 7. att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde Om det finns något område som inte omfattas av MAS riktlinjer 1-7 så ansvarar vårdgivaren för att tillämpliga rutiner finns för sådant som regleras i författningar och lagstiftning. För huvudman har MAS ett tillsynsansvar över vårdgivarens utförande av hälso- och sjukvård. Vid tillsyn av verksamheter granskas de lokala rutinerna samt personalens följsamhet till dessa. 1 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) m.fl. 2 11 kap. 4 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 3 4 kap. Hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) 2

RIKTLINJE 1 Patienten får den hälso- och sjukvård som läkare förordnat om Den kommunala hälso-och sjukvården omfattar legitimerad personal såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och dietister. Landstinget omfattar de läkarresurser som behövs till patienter som vistas inom den kommunala hälso- och sjukvården. Vårdgivare inom den kommunala hälso- och sjukvården har ett ansvar för att bedöma och ta ställning till när insats av en läkare behövs och att patienter får den hälso- och sjukvård som en läkare har beslutat om. Vårdgivaren ansvarar vidare för att det finns den bemanning, kompetens, lokaler och utrustning som krävs för att utföra hälso- och sjukvård som läkare har förordat om. Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar innebär att det är basala hälso- och sjukvårdsinsatser som ska utföras. Det är omöjligt att exakt ange vad som är basal hälso- och sjukvård eftersom det ständigt pågår utveckling och modernisering av den svenska hälso- och sjukvården. Vid tvist eller oklarheter kring vad som i varje enskilt fall är att betrakta som basal hälso- och sjukvård ska MAS kontaktas. MAS är ytterst den funktion som avgör om en viss arbetsuppgift är att betrakta som basal hälso- och sjukvård eller ej. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet på särskilt boende för äldre ska ha samverkanöverenskommelse med en utsedd läkarorganisation. I samverkansöverenskommelsen ska ansvar och samarbete beskrivas mellan vårdgivarna samt hur ofta och i vilken form uppföljning av överenskommelsen ska ske. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet inom LSS 9:8, 9:9 och 9:10 eller verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen skall verka för en optimal samverkan med respektive individs vårdkontakter. Vårdgivare ska upprätta lokala rutiner utifrån riktlinjen. De lokala rutinerna ska som minst innehålla: Hur patienten ska få den hälso- och sjukvård som läkare har förordnat om Hur det säkerställs att hälso- och sjukvårdspersonal får väsentlig information från läkare, samt hur den kommuniceras, verkställs och dokumenteras i verksamheten Hur remisshantering ska ske i verksamheten enligt socialstyrelsens föreskrift 4 Vilka hälso- och sjukvårdsåtgärder som vårdgivaren betraktar som basala Vilken läkarorganisation som är utsedd för särskilt boende för äldre samt hur praktisk tillämpning av samverkansavtalet ska ske Hur patient som går på dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen eller daglig verksamhet enligt LSS, får den hälso- och sjukvård som läkare förordnat om. 4 Socialstyrelsens föreskrifter om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvård (SOSFS 2004:11) 3

RIKTLINJE 2 Journaler förs i den omfattning som föreskrivs i Patientdatalagen Vårdgivare av hälso- och sjukvård är skyldig att föra patientjournal och handha patientuppgifter i enlighet med Patientdatalagen 5 och Socialstyrelsens föreskrifter om journalföring 6. Vårdgivaren ska upprätta lokala rutiner utifrån dessa. Patientjournalen har flera funktioner och ska spegla innehållet i de viktigaste delarna i patientens vård utifrån perspektiven bedömning, planering, genomförande, resultat och utvärdering. Patientjournalen har en viktig funktion för att säkerställa en god och säker vård för patienten. Genom ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren säkerställa att dokumenterade personuppgifter är åtkomliga och användbara för den som är behörig (tillgänglighet), att personuppgifterna är oförvanskade (riktiga), att obehöriga inte kan ta del av personuppgifterna (sekretess) samt att åtgärder kan härledas till en användare i system som är helt eller delvis automatiserade (spårbarhet). De lokala rutinerna ska som minst innehålla: beskrivning av ansvar, ledning och samordning av informationssäkerhetsarbetet vilket informationssystem för patientuppgifter som används beskrivning av patientjournalens struktur och innehåll hur tillgång till informationssystem/patientuppgifter sker dygnet runt veckans alla dagar hur tillgång till informationssystem/patientuppgifter sker vid planerade/oplanerade driftstopp hur behörigheter till patientuppgifter handhas enligt Patientdatalagen 7 (villkor för tilldelning, begränsning, ändring, borttagning) hur övriga säkerhetsaspekter säkerställs t.ex. skydd mot brand, fukt eller obehörig tillgång hur regelbunden granskning av hälso- och sjukvårdspersonalens dokumentation genomförs samt hur åtgärder vidtas och följs upp vid identifierade brister hur regelbunden loggkontroll av åtkomst till patientuppgifter genomförs samt hur åtgärder vidtas och följs upp vid identifierade brister hänvisning till särskild rutin för arkivering och gallring RIKTLINJE 3 Beslut om att delegera är förenliga med patientsäkerheten Hälso- och sjukvård kan tillämpas på två sätt. Antingen genom att ansvaret för utförande av hälsooch sjukvårdsuppgifter vilar hos legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, eller att utförandet vilar hos den enskilde patienten själv genom egenvård. 5 Patientdatalagen (SFS 2008:355) 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40). 7 4 kap. 2 Patientdatalagen (SFS 2008:355) 4

Legitimerad personal (som har formell behörighet samt reell kompetens) kan överlåta hälso-och sjukvårdsuppgift till annan personal genom beslut om att delegera utförandet 8. Beslut om delegering ska föregås av professionell bedömning, undervisning, praktisk handledning och kunskapstester. Personal som tar emot en delegering är att betrakta som hälso- och sjukvårdspersonal vid utförande av den specifika arbetsuppgiften. MAS ska vid begäran få tillgång till underlag och sammanställningar av genomförda delegeringsbeslut. I underlaget skall det utöver själva delegeringsmaterialet finnas med uppgifter om varje anställds erfarenhet och utbildning samt genomförda/dokumenterade kontroller av lämplighet, kunskaper och färdigheter, dvs kontroll av både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Om någon annan än legitimerad personal skall assistera vid egenvård så skall ett beslut om egenvård finnas dokumenterat 9. Elever under utbildning kan handledas men inte delegeras medicinska arbetsuppgifter. I dessa fall gäller Skolverket och Högskoleverkets regelverk. Vårdgivaren är skyldig att anpassa bemanningen av varje verksamhetsområde så att kraven på en god vård och patientsäkerhet kan upprätthållas. Det ska finnas personal med såväl formell som reell kompetens som kan fullgöra hälso- och sjukvårdsuppgifter. Vårdgivaren ska bedöma patientsäkerheten vid delegeringsprocessen utifrån verksamhetens förutsättningar t.ex. vilka uppgifter som kan delegeras, krav på personalens erfarenhet och kunskaper etc. Vårdgivaren ska utifrån denna bedömning samt socialstyrelsens föreskrifter om delegering 10 och läkemedelshantering 11 upprätta lokal rutin om delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. De lokala rutinerna ska som minst innehålla: ansvarsområden för berörda inom delegeringsprocessen (utfärdare av, mottagare av, egenkontroller av etc.) vilka förutsättningar som är godtagbara för den som utfärdar delegering respektive mottagare av delegering (t.ex. anställningslängd, utbildning, erfarenhet) beskrivning av delegeringsförfarandet (t.ex förberedelser, genomförande, beslutsprocessen) beskrivning av undervisningsform, utbildningsmaterial och kunskapstester som ska användas vad som ska framgå på delegeringsbeslutet vad personlig delegering innebär vad som gäller vid personbunden delegering, dvs till enskild namngiven patient vad som ska genomföras vid uppföljning eller omprövning av beslut (t.ex. av vem, hur, när) vad som ska genomföras när ett delegeringsbeslut upphör och eventuellt behöver förnyas när återkallelse av delegeringsbeslut ska ske, hur samt vilka som har rätt att återkalla vad som gäller vid delegering över vårdgivar- eller verksamhetsgränser hur förfarande är vid brist på tjänstgörande personal med delegering 8 6 kap. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) 10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård 11 9 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37). 5

hur delgeringsförfarandet är vid delegering till nattpersonal hur spårbarhet till signaturer/signaturförtydligandelistor säkerställs beskrivning av vilka uppgifter som bara kan delegeras till enskild patient beskrivning av vilka uppgifter som kan delegeras på verksamhets/enhetsnivå beskrivning av vilka uppgifter som inte behöver delegeras hur delegeringsbeslut ska sammanställas för statistik och information till exempelvis MAS hur regelbunden egenkontroll genomförs av delegeringsbeslut, underlag och signaturförtydligandelistor, samt hur åtgärder vidtas och följs upp vid identifierade brister Hälso-och sjukvårdsuppgifter som i normalfallet inte skall delegeras Nedanstående punkter är exempel på sådana arbetsuppgifter som inte bör delegeras. Om delegering av dessa uppgifter av olika skäl är nödvändiga så skall MAS informeras och godkänna förfarandet och villkoren innan delegeringen börjar gälla. Medicinska bedömningar av den enskildes hälsotillstånd Dispensering av läkemedel, t.ex. dosettdelning Intravenösa och intramuskulära injektioner Behandlingar vid instabilt hälsotillstånd, t.ex. diabetes, KOL eller andra tillstånd som kräver analys av värden eller bedömning av hälsotillstånd för att avgöra dosen RIKTLINJE 4 Läkemedelshantering Utförande av läkemedelshantering kan tillämpas på två sätt. Antingen genom att ansvaret vilar hos hälso- och sjukvården och utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, eller att utförandet vilar hos den enskilde själv genom egenvård. Riktlinjen ska tillämpas i de fall där hälsooch sjukvården har ansvar över vid patientens läkemedelshantering. Bedömning av om den enskilde själv kan utföra en eller flera uppgifter inom sin läkemedelshantering ska göras enligt socialstyrelsens föreskrift om egenvård 12. Läkemedelshantering omfattar flera olika områden såsom t.ex. ordination, iordningställande, administrering/överlämnande, rekvisition, dokumentation, förvaring och kontroll av läkemedel. Inom läkemedelshantering är risken för felaktigheter betydande då varje område för sig kan omfatta flera olika aktiviteter och uppgifter, och där även fler än en personal kan vara inblandad. Vårdgivaren är skyldig enligt patientsäkerhetsförordningen att hantera läkemedel på ett betryggande sätt och följa socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring läkemedelshantering 13. 12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) 13 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37). 6

Vårdgivaren ska ha lokala rutiner/instruktioner för läkemedelshantering som beskriver samtliga områden och vilka aktiviteter/uppgifter som ingår i respektive område. Det ska tydligt framgå ansvars- och arbetsfördelning gällande de olika aktiviteterna/uppgifterna (vad, vem, när, hur). Rutinerna/instruktionerna ska belysa patientsäkerheten i alla led av läkemedelshanteringen och det ska också finnas en spårbarhet för läkemedel i alla led. Delegering av läkemedelshantering får ske endast när det är för patientens bästa samt när en rad säkerhetskrav är uppfyllda. Vårdgivaren ansvarar för att det finns rutiner för vid vilka situationer delegering får ske och vilken kompetens och kunskap den som får en uppgift måste ha. Vårdgivaren ska låta en extern aktör granska kvaliteten i verksamhetens läkemedelshantering. Detta bör ske minst en gång per år och rapporten skall delges MAS. Eventuella åtgärder ska vara åtgärdade inom tre månader och återkopplas till MAS. De lokala rutineerna/instruktionerna ska som minst innehålla: Läkemedelsordination (t.ex. innehåll, originalhandling, muntliga ordinationer etc.) Iordningställande av läkemedel (t.ex. dos dispenserat, dosett, originalförpackning, flytande läkemedel, vid ordinationsändring, vid utbyte till generika, uppmärkning av läkemedel, utlämnande till läkemedelsskåp etc.) Administrering/överlämnande (t.ex. dos dispenserat, dosett, originalförpackning, flytande läkemedel, krossade läkemedel, insulin, medicinska plåster, waran etc.) läkemedel för iordningställande och administrering/överlämning endast av sjuksköterska Vid behovsläkemedel (t.ex. ordination, iordningställande, bedömning, administrering/överlämning, uppföljning, dokumentation etc.) läkemedel enligt generella direktiv (t.ex. ordination, bedömning, iordningställande, administrering/överlämning, uppföljning, dokumentation etc.) injektioner, infusioner, vaccinationer, blodtransfusioner rekvisition av läkemedel (inklusive behörigheter, rekvisition vid driftstörning etc.) leverans av läkemedel akut- och buffertförrådet (inklusive behörigheter, rekvisition, förvaring, akutasken, egenkontroller etc.) förvaring av läkemedel (t.ex. i läkemedelsrum, läkemedelsskåp, akut- och buffertförråd, kylförvaring etc.) narkotikahantering (t.ex. tillförsel, förbrukning, dokumentation, kassation, egenkontroller, narkotikasvinn etc.) dokumentation och spårbarhet (t.ex. signaturförtydligandelista, signeringslistor, förbrukningsjournaler, förvaring av dokumentation, arkivering etc.) i vilka situationer och under vilka förutsättningar som det är förenligt med en säker vård att delegera iordningställande och administrering/överlämnande av läkemedel vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera/överlämna läkemedel. För personal med förskrivningsrätt ska rutinen/instruktionen innefatta behovsbedömning och lämplighetsbedömning vid ordination. hur regelbundna egenkontroller genomförs samt hur åtgärder vidtas och följs upp vid identifierade brister (vad ska kontrolleras, vem utför, hur ofta etc.) 7

RIKTLINJE 5 Rapportering enligt Patientsäkerhetslagen Enligt Patientsäkerhetslagen är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det ska ske genom att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patient drabbas av en vårdskada, utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, samt ge patienter och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren är vidare skyldig att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada 14. Vårdgivaren ska i händelse av utredning om allvarlig vårdskada omgående informera MAS. MAS kan utifrån rapport om händelse besluta att inleda en egen utredning. En sådan eventuell utredning undantar inte vårdgivaren dennes ansvar att fullfölja sin egen utredningsskyldighet. Vårdgivaren ska upprätta rutiner utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete 15. Vårdgivaren ska också upprätta rutiner utifrån Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra, en allvarlig vårdskada (lex Maria) 16. De lokala rutinerna ska som minst innehålla: definition på vårdskada och allvarlig vårdskada enligt Patientsäkerhetslagen vilket ledningssystem som används för systematiskt patientsäkerhetsarbete vilka olika aktiviteter som ingår i det systematiska patientsäkerhetsarbetet (avvikelserapportering, bedömning, händelseanalys, åtgärder, uppföljning, återkoppling till personal, sammanställningar, statistik etc.) hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska utföras (vem gör vad, när, hur etc.) roller och ansvar (t.ex. bedömning av allvarlighetsgrad, vem/vilka som fattar besluten etc.) tidsramar för de olika aktiviteterna i det systematiska patientsäkerhetsarbetet exempel på händelser/avvikelser som bör eller ska föranleda utredning av allvarlig vårdskada hur en utredning av allvarlig vårdskada ska genomföras, vilken information ska ingå hur och när MAS ska informeras, samt vem som ska upprätta eventuell anmälan till IVO vilken information som skall ingå vid anmälan till IVO om allvarlig vårdskada hur och när patienten, anhöriga/närstående ska involveras och informeras hur de rapporterade händelserna systematiskt återkopplas till personalen i förbättringssyfte hur statistik kring avvikelser och utredningar används i förbättringssyfte och ökad kunskap hur egenkontroller görs avseende följsamhet till rutinen. 14 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) 15 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete (HSLF-FS 2017:40) 16 Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser som har medfört, eller hade kunnat medföra, en allvarlig vårdskada, Lex Maria (HSLF-FS 2017:41). 8

RIKTLINJE 6 Kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvård när patientens tillstånd fordrar det Enligt Patientsäkerhetslagen 17 och Hälso- och sjukvårdsförordningen 18 ska patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Vårdgivaren skall säkerställa att det i verksamheten finns lokala rutiner för hur kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvård sker när patientens tillstånd fordrar det. Rutinerna skall vara kända, lätt åtkomliga, ändamålsenliga och skall tillämpas av personalen i det praktiska arbetet. De lokala rutinerna ska som minst innehålla: Hur kontakt görs med tjänstgörande sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut dygnet runt, veckans alla dagar vid förändrat hälsotillstånd. Exempel på förändrat hälsotillstånd som kräver kontakt med tjänstgörande sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut Hur kontakt med läkare görs dygnet runt, veckans alla dagar både vid hälsotillstånd som är icke akuta samt vid tillstånd som kräver akuta läkarinsatser. Exempel på akuta hälsotillstånd som kräver omedelbar kontakt med läkare av personal, i situationer där tjänstgörande sjuksköterska inte finns på plats i verksamheten. Hur kontakt ska ske mellan berörda personer, t.ex. muntligt, skriftligt, digitalt etc Vilken kommunikationsmodell som används, t.ex. SBAR, och vilka uppgifter som ska ingå vid kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal (inklusive vid kontakt med annan vårdgivare såsom vid sjukhusvård, specialistmottagning etc). Hur, av vem och vilka uppgifter kring kontakt ska dokumenteras Vem som bär ansvaret för olika bedömningar och åtgärder Hur och av vem kontaktuppgifter till läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal uppdateras, görs kända och finns lätt åtkomlig för samtlig personal under dygnets alla timmar. Hur och av vem anhöriga/närstående ska underrättas om förändrat hälsotillstånd Hur anhöriga/närstående vid önskemål får kontakt med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. RIKTLINJE 7 Säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivare bedriva hälso- och sjukvård så kraven på god och säker vård uppfylls. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard. Det innebär att patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses, att vården bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet, att den främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt är lätt tillgänglig 19. 17 Patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) 18 Hälso- och sjukvårdsförordningen (SFS 2017:80) 19 5 kap. Hälso-och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 9

Vårdgivaren ska säkerställa att samverkan sker mellan olika aktörer och lagrum för att kunna ge en god och säker vård, att nationella riktlinjer följs och att nationella kvalitetsregister används på rätt sätt. Vården ska utgå från en evidensbaserad praktik och teori. Det är vårdgivarens ansvar att hålla sig uppdaterad och se till så gällande lagstiftning, riktlinjer etc. följs. I vårdgivarens ansvar ingår att uppdatera de lokala rutinerna utifrån dessa. Förutom de rutiner som upprättas utifrån MAS riktlinjer 1 6, så ska vårdgivaren även upprätta rutiner utifrån gällande lagstiftning, författningar, nationella riktlinjer etc vad gäller: Arkivering och gallring av hälso- och sjukvårdsdokumentation Ansvarsfördelning inom vårdgivarens verksamhetsområde för hälso- och sjukvård Avancerad hälso- och sjukvård och samverkan med berörda aktörer Bemanning för att säkerställa hög patientsäkerhet Delaktighet för patient och närstående Demensvård 20 Dödsfall och omhändertagande av avliden Egenvård Fallprevention Hjärt-, lungräddning Hygien (basala hygienrutiner, klädregler, vårdhygien, smittskydd, livsmedel) Inkontinens In och utskrivning i slutenvård Läkemedelsnära produkter Medicinsk fotvård Medicintekniska produkter (MTP) Mun- och tandvård Nutrition Rehabilitering/Habilitering Riskbedömningar och registrering i kvalitetsregister, minst enligt avtal Samtycke Samverkansformer och samverkansavtal med andra aktörer Vårdplanering och samverkan på individnivå med andra aktörer Tvångs- och skyddsåtgärder Trycksår Vård i livets slutskede/palliativ vård 21 Det är vårdgivarens ansvar att se till så de lokala rutinerna uppdateras utifrån gällande lagstiftning, samverkansöverenskommelser med Stockholms län, gällande riktlinjer, tillgänglig evidensbaserad kunskap etc. Svar på eventuella frågor kan sökas i följande källor: Avtal med huvudman, Överenskommelser med Stockholms läns landsting Socialstyrelsens informationswebbplatser, Socialstyrelsens nationella riktlinjer Lagar föreskrifter och förordningar Vårdhandboken, Kunskapsguiden 20 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 21 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede (Socialstyrelsen) 10