VA-översikt. Steg 1 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

VA-översikt Steg 1 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-11-10

Sida 2 av 38

Innehåll 1 Allmänt om VA-översikten 4 2 Styrande dokument och lagstiftning 5 3 Naturgivna förutsättningar 5 3.1 Miljökvalitetsnormer vatten 5 3.1.1 Sjöar och vattendrag 5 3.1.2 Grundvatten 8 3.2 Känsliga recipienter 8 3.2.1 Strandbadvatten 8 3.2.2 Övriga känsliga recipienter 9 3.3 Grundvattenresurser 10 3.3.1 Vattenskyddsområden 10 3.3.2 Skyddsvärda grundvattenresurser 12 4 Framtida utveckling 14 4.1 Befolkningsutveckling 14 4.2 Planerad ny bebyggelse 14 4.3 Framtida krav på VA-försörjningen utanför verksamhetsområde 15 4.4 Framtida krav på VA-försörjningen inom verksamhetsområde 15 5 Tekniska förutsättningar 16 5.1 Inom verksamhetsområde 16 5.1.1 Vattenförsörjning 16 5.1.2 Avloppsförsörjning 18 5.1.3 Ledningsnät 20 5.1.4 Dagvatten 20 5.2 Utanför verksamhetsområde 21 5.2.1 Enskilda avloppsanläggningar 21 5.2.2 Enskilda dricksvattenanläggningar 22 5.2.3 Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp 22 5.2.4 Förutsättningar i byområden och exploateringsområden 28 5.2.5 Industrier och deponier 34 5.2.6 Dagvatten 35 6 Strategiska frågor 36 6.1 Övergripande behov 36 6.2 Kommunen i stort 36 6.3 Enskild VA-försörjning 36 6.4 Kommunal VA-försörjning 37 Bilagor 1. Styrande dokument och lagstiftning 2. VA-utredningsområden Omslagsbild: Nittsjö Barbro Wallgren Ordlista finns i VA-planen (steg 3 i arbetet med VA-planering) Sida 3 av 38

1 Allmänt om VA-översikten Denna VA-översikt belyser nuläget för Rättviks kommuns VA-försörjning. VAöversikten omfattar en beskrivning och en bedömning av VA-försörjningen inom och utanför det nuvarande kommunala verksamhetsområdet med fokus på det sistnämnda. VA-översikten utgör ett underlag i arbetet med att ta fram en VA-policy och VA-plan. VA-översikten har tagits fram av Sweco i samarbete med en arbetsgrupp av tjänstemän på Dala vatten och Avfall AB och samhällsutvecklingsförvaltningen i Rättviks kommun. I Rättviks kommun sköter och administrerar Dala Vatten och Avfall AB den allmänna VA-anläggningen åt ägaren och huvudmannen Rättviks Teknik AB. VA-planeringen utgår från den metodik som tagits fram av Havs- och Vattenmyndigheten och som redovisas i rapport 2014:1 Vägledning för kommunal VAplanering. Redan 1946 redovisades tänkbara utbyggnadsalternativ för Rättvik (blå markering). Källa: Länsstyrelsens rapport 2012:02 Vattenförsörjningsplan Dalarnas län. Sida 4 av 38

2 Styrande dokument och lagstiftning VA-planeringen inom Rättviks kommun påverkas av flera lagstiftningar, regelverk och direktiv. Nedanstående lagar och regler rör för närvarande VA-planeringen. En sammanfattning av dessa lagar och övriga styrande dokument bifogas i bilaga 1. Vattentjänstlagen Anläggningslagen Plan- och bygglagen Miljöbalken Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Livsmedelsverkets råd om enskild vattenförsörjning Lokala föreskrifter med skyddsområden för enskilda grundvattentäkter Nationella och regionala miljömål Vattendirektivet och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram En viktig lag i det här sammanhanget är Vattentjänstlagen där 6 beskriver kommunens skyldighet att anordna vatten- och avloppstjänster inom verksamhetsområden. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Arbetet med Dalarnas miljömål har resulterat i ett åtgärdsprogram för 2013-2016, där framtagande av en långsiktig kommunal VA-plan är en av åtgärderna. Ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan (ÖP) har påbörjats. Den nu gällande är från 1992. VA-planen planeras senare att bli ett tematiskt tillägg till den nya översiktsplanen. 3 Naturgivna förutsättningar 3.1 Miljökvalitetsnormer vatten 3.1.1 Sjöar och vattendrag Ekologisk status bedöms utifrån hur växt- och djurliv, vattnets vägar och flöden, struktur på bottnar och stränder, samt hur de fysikalisk-kemiska förhållandena avviker från vad som betraktas som naturliga förhållanden. Sjöar och vattendrag i Rättviks kommun har, med några undantag, genomgående god status om man bortser från att vattenförekomsterna påverkats negativt till följd av fysisk påverkan som t ex rensning för flottning av timmer eller vattenkraftsreglering. Detta har medfört att dessa ytvatten totalt sett får en måttlig ekologisk status. De i sammanhanget relevanta undantagen är ett antal sjöar som troligtvis är starkt påverkade av näringsämnen från intilliggande jordbruksmark och/eller enskilda Sida 5 av 38

avloppsanläggningar. Dessa sjöar är Glistjärn (Bysjön), Hosjön, Nittsjösjön, Backtjärnen (Finnbacka) och Stumsnäsviken som är en del av Siljan. Glistjärn (Bysjön) och Hosjön har dåliga syrgasförhållanden vintertid, men bra siktdjup sommartid. Sommaren 2015 rådde algblomning i Hosjön som ledde till avrådan för bad. Provsvar visade på grönalgerna Mougeotia och Spirogyra som är vanligt förekommande och inte toxinbildande. Hosjöns utlopp drabbas enligt boende av igenväxning. Glistjärn (Bysjön) och Hosjön har måttlig ekologisk status med anledning av övergödning. Statusklassningen på Glistjärn (Bysjön) har troligtvis sin orsak i historisk näringsämnesbelastning som idag ger en internbelastning när fosfor frigörs från bottensediment. Byn Backa med enskilda avloppslösningar har en förmodad stor påverkan på Hosjön och Nittsjösjön. Vattenförekomster med känd övergödningsproblematik Stumsnäsviken och Backtjärnen är inte statusklassade som övergödda enligt Länsstyrelsen, däremot har de en identifierad övergödningsproblematik enligt miljökontoret på Rättviks kommun. Sida 6 av 38

Ekologisk status i sjöar och vattendrag i Rättviks kommun Sida 7 av 38

Kemisk status bedöms utifrån förekomsten av ett antal förorenande prioriterade ämnen specificerade i EUs vattendirektiv. Vad gäller kemisk status är förhållandena goda i kommunens sjöar och vattendrag, om man undantar parametern kvicksilver. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver går det inte att förvänta någon förändring inom en snar framtid. 3.1.2 Grundvatten Grundvattenresurserna i kommunen har god kemisk och kvantitativ status. Dessa grundvattentillgångar sammanfaller geografiskt med vattenskyddsområdena samt övriga skyddsvärda grundvattenresurser i kommunen, se karta i kapitel 3.3.1. 3.2 Känsliga recipienter 3.2.1 Strandbadvatten Nedan följer en sammanställning av identifierade badplatser inom Rättviks kommun. Badplatserna redovisas även på karta i kapitel 5.2.4 Badplats Recipient Provtagning Kommentar Kommunala badplatser Furudalsbadet Oresjön Nej, provtagning sker vid Orebadet. Helsingland Siljan, Rättvik Ja, kommunen provtar. Kommunen sköter. Kommunal mark. Kommunen sköter. Kommunal mark. Övriga badplatser Branddamm Lenåsen Branddamm Nittsjö Dalbybadet Branddamm Lenåsen Branddamm Nittsjö Oresjön, Norudden Nej Nej Nej Lenåsen by Nittsjö by Bysamfällighet. Dalfors Amungen Nej Dalfors bygdegårdsförening. Dalstuga Amungen Nej Dalstuga by. Festplats och camping. Dalstuga, vid Amungen Nej Dalstuga by infart mot Gistholmen Eljastjärnen Eljastjärnen Nej Bingsjö by Ensro Ensen Ja, kommunen provtar. Glistjärns badplats Bysjön, Västberg Ja, kommunen provtar. Ovanmyra samfällighetsförening. Kommunal mark. Intill badplatsen finns Ensro lägergård. Västbergs by Gryssen Gryssen Nej Östbjörka by Gärdsjöbadet Gärdsjön Ja, kommunen provtar. Gärdsjö by. Samfälld mark. Sida 8 av 38

Badplats Recipient Provtagning Kommentar Övriga badplatser Hosjön, två bad Hosjön Nej Backa Bysamfällighet sköter den i delen. Sätra by sköter den som ligger längre söderut. Ljugaren, Born Östra Ljugaren, Sandviken Ljugaren Nej Bysamfällighet. Ligger i mitten av båthuslängan, med brygga. Ljugaren Nej Sandvikens fäbodar. Löming Löming Nej Siljansleden går förbi, kommunen har slogbod mm. Norrbodabadet Oresjön, Nej Norrboda by. Södersjön Orebadet, Ore Fritid Oresjön Ja, kommunen provtar. Ore fritid, camping. Salutjärn Salutjärn Ja, kommunen provtar. Sörbygge fritidsförening, Rättvik. Leksands kommun äger marken. Simskola. Sandnäsudden Skattungen Nej Näsets by. Siljansbadet, Siljans Camping Siljan Ja, Siljans Camping provtar. EU-bad. (Rättviks enda EU-bad). Sinksjöbadet Sinksjön Ja, kommunen provtar Stiftsgården Siljan Ja, Stiftsgården provtar. Stumsnäs Västra byn, Stumsnäsbadet Stumsnäs Östra byn, Ångbåtsbryggan Svartviksbadet, Östanvik Siljan, Stumsnäsviken Nej Privat, camping arrenderar. Kommunen provtar. Källsjö. Flera bostäder runt sjön tar sitt dricksvatten från sjön. Enskilt VA. Samfälld mark. Simskola. Bysamfällighet. Fyra bäckar med två utlopp till Stumsnäsviken hade vid provtagning 2007 och 2008 mycket höga halter bakterier. Orenade avlopp går ut i bäckarna. Övergödning och igenväxning. Båthus och båtbrygga. Siljan Nej Bysamfällighet. Båthamn. Oresjön Ja, kommunen provtar. Bysamfällighet/byalag. Simskola. Säsvik Oresjön Nej Ingen skötsel. Tina Siljan Nej Tina fritidssektor. Vikarbybadet Siljan Ja, kommunen provtar. Vikarbyns samfällighet är markägare och har hand om skötsel. Samfälld mark. 3.2.2 Övriga känsliga recipienter Vid tillståndsprövning av enskilda avlopp tillämpas i de flesta fall normal skyddsnivå ur miljöskyddssynpunkt. I de fall hög skyddsnivå tillämpas är det ur hälsoskyddssynpunkt för att skydda badplatser och vattentäkter. Hög skyddsnivå medför högre krav på rening av enskilda avlopp. Sida 9 av 38

Glistjärn (Bysjön) är ett Natura 2000-område och skyddad genom habitatfågeldirektivet. Siljan samt Siljansringens vattendrag från Siljan till Oresjön av är riksintresse för naturvården. 3.3 Grundvattenresurser 3.3.1 Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden finns för Rättvik, Boda, Furudal och Dalfors. I Rättvik, Furudal och Dalfors finns behov av revidering. Det pågår framtagning av vattenskyddsområde för Dådran. Även Kärvsåsen saknar skyddsområde, men där inväntas inriktningsbeslut om eventuell vattenöverföring från Boda eller helt ny vattentäkt. Gällande enskilda vattentäkter så har kommunen tagit initiativ till och upprättat lokala hälsoskyddsföreskrifter med områdesskydd för 16 enskilda gemensamhetsanläggningar för dricksvatten. Sida 10 av 38

Vattenskyddsområden och vattentäkter med områdesskydd redovisas på kartan nedan. Skyddsvärda grundvattenresurser samt skyddsområden i Rättviks kommun Sida 11 av 38

3.3.2 Skyddsvärda grundvattenresurser Grundvattentillgångarna i Rättviks kommun är goda. Rättviksåsen är kommunens viktigaste grundvattenresurs. Norr om Rättvik övergår Rättviksåsen i Oreåsen. Samtliga större grundvattentäkter i kommunen är lokaliserade i denna isälvsavlagring. Enligt Länsstyrelsens rapport 2012:02 vattenförsörjningsplan Dalarnas län har Rättviksåsen norr och Oreåsen söder samt grundvattentillgångarna i Dalfors klassats som klass 2 vilket innebär viktig och skyddsvärd grundvattenförekomst av kommunalt intresse. Rättviksåsen inom Rättviks tätort har tilldelats klass 3 vilket innebär övrig grundvattenförekomst. Även Oreåsen Oresjön, Oreåsen norr samt Svärdsjöåsen har klass 3. Samtliga grundvattenresurser i kommunen redovisas på kartan i kapitel 3.3.1 ovan. På kartan nedan redovisas de kommunala vattentäkterna och deras grundvattentillgångar. Sida 12 av 38

Vattentäkter och grundvattentillgångar i Rättviks kommun, Midvatten, 2007 Sida 13 av 38

4 Framtida utveckling 4.1 Befolkningsutveckling Befolkningen i kommunen uppgår idag till ca 10 800 invånare och då Rättvik tillhör en av Sveriges mest attraktiva besöksorter, tredubblas invånarantalet vissa delar av året. Medelåldern i kommunen är hög, idag är antalet personer som avlider högre än antalet födda barn. Samtidigt visar befolkningsstatistiken på en positiv inflyttningstrend som oftast överstiger födelseunderskottet. Rättviks kommun strävar efter att öka invånarantalet och man bedömer i nuläget att befolkningen år 2025 kommer att uppgå till 12000 personer. 4.2 Planerad ny bebyggelse Översiktsplanearbetet pågår och nedanstående fokus vad gäller planerad ny bebyggelse är att förvänta. Planerad ny bebyggelse fokuseras främst till de tre större tätorterna Rättvik, Vikarbyn och Furudal. Det finns en planberedskap i kommunen med ett stort antal områden som är detaljplanelagda för bostäder men som inte tagits i anspråk. För småhus finns det ca 200 tomter planlagda på kommunal mark och ca 40 på privat mark. För flerbostadshus finns beredskap för ca 200 lägenheter (grovt uppskattat). Utanför de tre större tätorterna tillkommer nybyggnation i princip endast genom bygglov till enskilda hus. Förtätning är möjlig genom befintliga obebyggda byggrätter både i tätorterna och i flertalet byar. Strandnära bebyggelse avses att möjliggöras i s.k. LIS- områden (landsbygdsutveckling i strandnära läge). Potentiella LIS-områden har inventerats och vidare arbete fortgår inom ramen för översiktsplanearbetet. Sida 14 av 38

4.3 Framtida krav på VA-försörjningen utanför verksamhetsområde Där det finns eller planeras bebyggelse i ett större sammanhang, har kommunen skyldighet i enlighet med 6 i Vattentjänstlagen att anordna allmänna vatten- och avloppslösningar. Utanför verksamhetsområde för kommunalt VA finns idag både enskilda vatten- och avloppsanläggningar samt enskilda gemensamhetsanläggningar. För enskilda anläggningar som inte kommer att ingå i verksamhetsområde för VA kommer det att eftersträvas att samtliga uppfyller de lagkrav som gäller. 4.4 Framtida krav på VA-försörjningen inom verksamhetsområde Reningsverk Nya och förändrade krav samt att reningsverkens byggnader och processer kontinuerligt behöver ses över kan innebära omfattande ombyggnation. Ett förändrat synsätt på hur ett reningsverk ska dimensioneras, kan komma att medföra att ett flertal reningsverk behöver byggas ut. Ytterligare krav, gällande bl.a. kväve och medicinrester kan också tillkomma. Dessutom medför en stor andel fritidsboende och en stor turismnäring en större belastning på reningsverken under sommaren. För att uppfylla kraven enligt 6 i Vattentjänstlagen kan även ett antal mindre reningsverk behöva byggas i områden som ligger långt från befintliga reningsverk. Vattenverk Nya krav från Livsmedelsverket på dricksvattenkvalitet kan medföra nya krav på bland annat vattenrening, vilket kan medföra krav på ombyggnation av vattenverk. För att uppfylla kraven enligt 6 i Vattentjänstlagen kan även ett antal mindre vattenverk behöva byggas i områden som ligger långt från befintliga vattenverk. Vattentäkten för Rättviks samhälle är belägen inom ett industriområde, vilket medför föroreningsrisk. Ledningsnät Det finns, inom verksamhetsområdet, ett behov av att årligen förnya ca 3600 m ledningsnät (vatten och spillvatten), ett behov som i kommande 10 årsperioder ökar. En översiktlig förnyelseplan gällande ledningsnät har tagits fram under 2013. Även nya krav kan i framtiden påverka behovet av förnyelse och därmed förnyelsetakten. Dagvatten Klimatförändringar och ökade nederbördsmängder (bland annat fler intensiva lokala regn) kan komma att innebära nya krav på dimensionering av ledningsnätet för att inte dramatiskt öka antalet översvämningar i tätbebyggda områden. Eventuellt kan ny lagstiftning och vägledande domar ställa krav på att dagens dagvattensystem måste byggas ut och förstärkas. Även nya och större krav på rening av dagvatten från tätorter kan göra att dagvattensystemet måste utvecklas. Sida 15 av 38

5 Tekniska förutsättningar 5.1 Inom verksamhetsområde 5.1.1 Vattenförsörjning Kommunala verksamhetsområden för vatten redovisas på nedanstående karta. Sida 16 av 38

Nedan följer en sammanfattning av förutsättningar och begränsningar för vattenverken i Rättviks kommun. Ett flödesschema som redovisar vattenverk och reningsverk, från VA-web, visas under tabellen i kap. 5.1.2. Vattenverk Rättvik Boda (Jutjärn) Kärvsåsen Furudal Dalfors Dådran Tillstånd enligt vattendom. 23 l/s medeldygnsförbrukning (motsv. 1987 m³/d). 150000 m³/år Max 700 m³ /dygn Saknas Saknas Saknas Saknas Kapacitet, produktion 2013 (m3/d). Antal anslutna pe* 2013 (personer). Vattenproduktion, m³/år 2103 (antal pe*). Vattenskyddsområde. 1684 217 6 153 11 9 9619 (7292) 614253 (15011) Ja, behov av revidering. 833 784 79245 21 (20) 2303 743 (542) 55836 (1392) (54) (1007) Ja Saknas Ja, behov av revidering. 74 (68) 3917 (66) Ja behov av revidering. 31 (30) 3044 (70) Saknas, nytt område på gång. Vattentillgång Mycket god Mycket god God Mycket god Tillräckligt Mycket god för dagens behov. Råvattenkvalitet Acceptabel God Kemiskt god men kalkhaltigt. På senaste tiden har bakteriella problem uppmärksammats. God God God Behandling Sandfilter för Manganreducering. Luftning - - Filter för järnreducering. Radonavskiljare. Reservvattentäkt Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Saknas Förutsättningar och begränsningar. Läge för ny huvudtäkt är under utredning. Nuvarande täkt är tänkt som reserv. Täkten räcker inte som reserv till Rättvik. *En personekvivalent = pe motsvarar 200 l/person och dygn Marginell ytterligare försörjning möjlig med nuvarande vattenverk. Provpumpad med 529 m³/d. - Verksamhets område saknas. Reservvattentäkter saknas helt i Rättviks kommun. Sida 17 av 38

5.1.2 Avloppsförsörjning Kommunala verksamhetsområden för avlopp redovisas på nedanstående karta. Sida 18 av 38

Nedan följer en sammanfattning av förutsättningar och begränsningar för reningsverken i Rättviks kommun. Ett flödesschema som redovisar vattenverk och reningsverk, från VA-web, visas under tabellen. Reningsverk Tillstånd / kapacitet (pe). Antal anslutna (pe) 2013. Behandling Rättvik (Lerdal) Gulleråsen Furudal Dalfors Dådran 1750 kg/dygn *) 1000 pe 1800 pe 200 pe 70 pe 25000 pe 9330 126 612 65 30 Mekanisk Biologisk Kemisk Mekanisk Biologisk Kemisk Mekanisk Biologisk Kemisk Kemisk Mekanisk Kemisk Recipient Siljan Bysjöån Noren Amungen Avan Förutsättningar och begränsningar. Om- och utbyggnad pågår. Efter ombyggnad finns väl tilltaget utrymme att ansluta fler fastigheter. Ombyggnad planeras. Utrymme finns att ansluta Änderåsen och Kärvsåsen. Ombyggnad planeras. *) Avser kg BOD 7 (biologiskt syreförbrukande ämnen) per dygn, mätt som maximal genomsnittlig veckobelastning. Renoverat 2014. Verksamhetsområde saknas. I projekteringen av Lerdals avloppsreningsverk i Rättvik har DVAAB tagit höjd för att fler områden ska kunna komma in i verksamhetsområdet och den toppbelastning som uppstår i en turismkommun. Tillstånd är beviljat 2014-11-11 för 25 000 pe. Lerdals avloppsreningsverk beräknas vara utbyggt till 2017. Flödesschema som redovisar vattenverk (VV) och avloppsreningsverk (ARV) Sida 19 av 38

5.1.3 Ledningsnät Ledningsnätet är gammalt och behöver förnyas. Stora delar av vatten- och avloppsanläggningarna i Rättviks kommun byggdes under perioden 1955 1979. Detta innebär att stora delar av ledningsnätet är 40 60 år gammalt. En översiktlig förnyelseplan samt en tids- och kostnadsplan för ledningsnätet har tagits fram. En stor del av inkommande vatten till reningsverken är inte spillvatten (ca 60 %). Felkopplingar på fastigheter och inläckage i gamla ledningar gör att stora mängder vatten (dagvatten, dräneringsvatten) når reningsverken. Arbetet med att minska andelen ovidkommande vatten pågår i kommunen. 5.1.4 Dagvatten Ledningsnät för dagvatten finns utbyggt inom delar av verksamhetsområdet. Problem med inläckage av dagvatten till avloppsledningsnätet förekommer i och runt centrala Rättvik. Dagvattenledningar som är anslutna till spillvattennätet medför hög hydraulisk belastning på reningsverket vid kraftig nederbörd. Varje fastighetsägare ska lokalt ta hand om överskottsvattnet på egen tomt. Men i takt med att bostadsbebyggelsen brett ut sig längs sluttningarna i bland annat Gärdebyn, Lerdal och Vikarbyn, har den naturliga avrinningen på flera håll delvis försvunnit eller ersatts med trummor och dagvattenledningar med begränsad kapacitet. I samband med häftiga skyfall har vägar spolats bort och trädgårdar förstörts av rinnande ytvatten. I många byar är det ett återkommande bekymmer med igenväxta diken som i sin tur orsakar översvämningar. På grund av klimatförändringar väntas fler skyfall sommartid och mildare och blötare vintrar i framtiden. Detta kommer att medföra problem med dagvatten i områden med hårdgjorda ytor där infiltrationsmöjligheter saknas eller är minimerade. Särskilt nedströms exploaterad mark kan översvämningar uppstå. Det saknas rening av dagvatten, både inom och utanför verksamhetsområde för VA. Det saknas riktlinjer för hur dagvattnet ska hanteras inom och utanför verksamhetsområden i kommunen. Det saknas även riktlinjer för samordning av dagvattenfrågor med Trafikverket. Sida 20 av 38

5.2 Utanför verksamhetsområde 5.2.1 Enskilda avloppsanläggningar Det finns ca 2 300 enskilda avloppsanläggningar i kommunen som har slamtömning. Byarna är mestadels tätbebyggda, vilket medför att det ofta är tätt mellan enskilda avlopp och dricksvattenbrunnar. I flera områden är det även en hög grundvattennivå. Hög grundvattennivå kan orsaka stopp i avloppen och innebära att orenat vatten transporteras vidare till dricksvattentäkter och bad. Inventering pågår kontinuerligt. Idag har ca 550 hushåll och anläggningar med enskilda avlopp inventerats i avgränsade områden. Dessutom läggs det löpande in information i om avlopp i hela kommunen, i en inventeringsfil. Inventeringen har mestadels fokuserat på områden som har tätbebyggelse, problem med befintliga avlopp och svåra markförhållanden för att anlägga nya små enskilda avlopp, d.v.s. områden eventuellt aktuella för kommunalt avlopp. Inventerade områden Behövde åtgärdas vid inventeringar 2007-2016 Åtgärdat Altsarbyn, söder om Hedsåsvägen 75 % (2016) Nej Blecket 86 % (2009) Ja, idag ca 11 % kvar att åtgärda (Södra Blecket inte fullständigt inventerat). Born, östra byn 87 % (2016) Nej Born, östra byn, Markens 100 % (2012) Nej samfällighet Dalstuga Getryggen 87 % (2015) Nej Hoppbäcken 96 % (2016) Nej Hosjön 94 % (2016) Nej, pågår dock utredning om utökning av verksamhetsområde. Ickholmen 100 % (2014) Idag endast bostadsavslopp kvar att åtgärda. Slakteriet har 2015 anlagt ett nytt reningsverk för personalavlopp. Nittsjö 89 % (2016) Nej Stumsnäs Västra byn 87 % (i fält 2007, delvis Nej uppdaterad 2016) Templet 45 % (2016) Nej Tånggården & Gärdet 86 % (2016) Nej Vikarbyn, Kalkbacksvägen 23-50 73 % (2016) De senaste åren har några nya anläggningar anlagts. Änderåsen, Silverzinkens 100 % (2014) Nej samfällighet Öja, Lillön och Storön 95 % (2016) Nej Östanvik, Skymmelhedens 100 % (2013) Ja, ny anläggning anlagd 2014. samfällighet Övre Gärdsjö, Södigårdar, Storgärdets samfällighetsförening 67 % (2016) Nej Statistik från inventeringar i landet i övrigt visar att runt 50 % av de enskilda avloppen i Sverige behöver åtgärdas. I Rättvik har miljökontoret gjort bedömningen att minst 70 % Sida 21 av 38

av de enskilda avloppen i kommunen behöver åtgärdas. Bedömningen har gjorts utifrån inventerade områden och resultat från handläggning av inkomna avloppsärenden under de senaste 9 åren. Avloppsvatten i en bäck som leder ut i Stumsnäsviken. Foto: Samhällsutvecklingsförvaltningen, Rättviks kommun 5.2.2 Enskilda dricksvattenanläggningar Omkring 40 % av befolkningen i Rättviks kommun får sin dricksvattenförsörjning från egna brunnar. Enligt Sveriges Geologiska Undersökning och Livsmedelsverket är det vanligt att enskilda dricksvattenbrunnar i landet inte uppfyller gällande riktvärden. Detta gäller även i Rättviks kommun. I Rättviks kommun förekommer relativt sett höga halter radon och uran i grundvattnet p.g.a. berggrundens beskaffenhet, vilket medför att ett stort antal enskilda dricksvattenbrunnar har högre halter än vad som rekommenderas. Stickprovsundersökningar i Rättviks kommun visade att 24 % av brunnarna hade halter över det rekommenderade gränsvärdet för radon och 54 % av brunnarna för uran. Även en del gemensamhetsanläggningar för dricksvatten har problem med vattenkvaliteten. Exempel på kvalitetsproblem som förekommer: Förhöjda halter av uran, radon och kalk Otjänligt vatten p.g.a. koliforma bakterier. Otjänligt vatten p.g.a. e-colibakterier vid snösmältning och regniga perioder 5.2.3 Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp Gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning (GA) är en enskild anläggning gemensam för flera fastigheter. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning. Då bestäms regler för hur fastigheterna ska samverka för att bygga, sköta och fördela kostnader för anläggningen. En förutsättning för att driva gemensamhetsanläggningar är ett stort engagemang av privatpersoner vars fastigheter är anslutna till anläggningen. Sida 22 av 38

Nedan finns gemensamhetsanläggningar i Rättviks kommun placerade geografiskt. Siffrorna på kartan går att återfinna i tabeller som följer i detta kapitel. Sida 23 av 38

Gemensamhetsanläggningar Dricksvatten Gemensamhetsanläggningarna för dricksvatten uppfyller generellt sett inte livsmedelslagstiftningen, om de har låg kapacitet, lägre än 10 kubik/dygn eller försörjer färre än 50 personer. Vanliga brister för dessa små anläggningar är bland annat otillräcklig egenkontroll (bland annat för låg provtagningsfrekvens), dålig kunskap om ledningsnätet samt dålig ekonomisk framförhållning. Vattentäkterna är dessutom i flera fall känsligt belägna utan tillräckligt skydd. Brister i kvalitet och kvantitet förekommer i en del fall. Den bristfälliga provtagningsfrekvensen gör det svårt att bedöma kvaliteten över en längre tid. Ofta saknar föreningarna rutiner för hur man ska nå ut med information till alla konsumenter vid störning. Nedan följer en sammanställning över gemensamhetsanläggningar för vatten i Rättviks kommun. Beteck -ning på karta Anslutna hushåll, fastigheter, personer Förening (VA-utredningsområde) Kapacitet (utnyttjad) m3/d Kvalitet Lokala skydds -föreskrifter Kommentar Bingsjö, gemensam vattentäkt i Hansberget (Bingsjö) Inte med 3 permanentboende hushåll, plus 4 med sommarvatten Inga prover tagna nej Från källa, Hansberget. Anlagd i början av 1960- talet. God kapacitet oktober-april. Sommartid sämre tryck när många personer brukar vattnet. Ett par torra somrar har källan varit tom ett par veckor. Bleckets Vatten och Avloppsförening (Blecket). Brändan gemensamhetsanläggning (Born,västra byn). Dalbyn (Dalbyn - Dalhed). 20 39 hushåll 37 fastigheter 88 personer 12 7 hushåll 20 personer 3 7 hushåll 15 personer (14) God. ja Föreningen installerade 2014 en reningsutrustning. Vattnet har sedan dess tjänlig kvalitet. Grundvattnet har naturligt hög halt av uran, radon och kalk. 10 (3,2) ja + En bystuga 10 (2,5) ja Hyreshus påkopplat. Harasviken (Harasviken). Lenåsens bysamfällighet vatten (Lenåsen). Nittsjö vattenledningsförening (Nittsjö). 25 36 personer 10 (5,7) ja 11 23 hushåll 51 personer 22 21 hushåll 24 personer 10 fastigheter >10 (8) God, men mycket kalk. God 10 (3,8) God radon ja ja Grävd brunn. Renoverat alla ledningar och ventiler de senaste 10 åren. Planerar installation av kalkrening. Borrad brunn. Radonavskiljare. Hyreshus påkopplat. Sida 24 av 38

Beteck -ning på karta Anslutna hushåll, fastigheter, personer m3/d Förening (VA-utredningsområde) Kapacitet (utnyttjad) Kvalitet Lokala skydds -föreskrifter Kommentar Sandens Vattenlednings förening (Gulleråsen norra delen). 4 24 hushåll God God, hög fluorhalt inom gränsvärde. nej Borrhålet ger ca 1000 l/timme. Ingen behandling. Skymmelhedens Samfällighetsförening Östanvik). Storgärdets samfällighetsförening Övre Gärdsjö 2 (Övre Gärdsjö, Södigårdar). 2 16 hushåll God God 11 fastigheter, varav ett hyreshus med 6 små, bebodda lägenheter. 18 17 hushåll 37 personer >10 (6) Tjänligt ja Räkneverk. Installerade hösten 2014 UV-rening för att få bort e-colibakterier som troligen kommer från avlopp uppströms brunnen. Grävd brunn, 3 meter djup, vattenytan i nivå med kringliggande åkermark, brunnslock en meter ovan mark, gjutet med lock av plåt, låst med hänglås. Vattensjuk mark runt brunnen. Sunnanåkerns hydrofor (Gulleråsen södra delen). 7 24 hushåll Mycket god God nej Torra somrar har vattennivån endast sjunkit någon meter. Ligger inom verksamhetsområde för kommunalt spillvatten. Sunnanåkerns vattendistrubition, Gulleråsen (Gulleråsen, södra delen). 6 9 hushåll 22 personer 10 (3,5) nej Källa som fungerat bra sedan 1940-talet. Sörboda 28 5 hushåll Källa, i skogen 700 meter upp från Landsvägen, längs Knäppbackenvägen. Västanå vattenledningsförening (Västanå). Västbjörka Väg och Vattensamfällighet (Västbjörka). Västergravs vattenlednings samfällighetsförening (Västergrav). Västombäckens Vattenförening, Gulleråsen. 10 17 hushåll 50 personer God 21 140 personer (33,6) ja 27 9 hushåll 20 personer God 43 God, Kalk, järn ja ja Borrad brunn 90 m Kalkfilter och järnreducering. 5 13 st God nej Inom verksamhetsområde för kommunalt spillvatten. Sida 25 av 38

Öja (Öja). Östanviks Vattenledningsförening Östanvik). Beteck -ning på karta Anslutna hushåll, fastigheter, personer 23 2 hushåll 7 personer m3/d Förening (VA-utredningsområde) Kapacitet (utnyttjad) Kvalitet Lokala skydds -föreskrifter Kommentar 10 (1,1) ja + förbrukning från hästverksamhet. 1 31 hushåll God nej Vid nöjesanläggningen. Östbjörka Vattenledningsförening (Östbjörka och Gryssen). Östra Borns Vattenledningsförening (Born, östra byn). 9 210 personer, 97 hushåll 13 4 hushåll 17 personer 22 (12) God Ja Både ordinarie täkt och reservvattentäkten består av källor. Ytvattenpåverkan har förekommit. Tätning och UV-ljus är installerat. Vattenskydd finns för både ordinarie och reserv. Räkneverk finns. Många fritidshus. (58 hushåll med 129 personer är permanentboende). 10 (2,7) God ja Föreningen har installerat anordning som tillsätter kalk. Östra Stumsnäs vatten och avloppsförening (Stumsnäs Östra byn). Övre Gärdsjö Norra vattenförening Övre Gärdsjö 3 (Övre Gärdsjö). Övre Gärdsjö Norra vattenledningsförening Övre Gärdsjö 4 (Övre Gärdsjö). Övre Gärdsjö vattenledningsförening, Övre Gärdsjö 1 (Övre Gärdsjö). 26 26 hushåll 72 personer 16 16 hushåll 35 personer 15 6 hushåll >10 (5) Mycket god 17 14 hushåll 42 personer 7 (3-6) Dålig, Bakterier, kalk. nej Våren 2014 otjänligt p.g.a. koliforma bakterier. Tidigare enligt föreningen god kvalitet, med lite för mycket kalk. Ingen behandling. Permanentboende: 16 fastigheter (37 personer), nyttjar 3 kubik/dygn. Fritidsboende: 10 fastigheter (35 personer) nyttjar 3 kubik/dygn, majaugusti. 10 (5) ja Inkl. 2 lantbruk, räkneverk. ja + 2 lantbruk Grävd brunn. >10 (5,6) Uran ja Hushållen har eget ansvar för att installera uranfilter. Sida 26 av 38

Gemensamhetsanläggningar Avlopp Nedan följer en sammanställning över gemensamhetsanläggningar för avlopp i Rättviks kommun. Beteck -ning på karta Anslutna hushåll / fastigheter / pe Förening (VA-utredningsområde) Kapacitet pe Tillstånd Behandling Kommentar Blecket Norrgårdsgatu 21-23 (Blecket). Bleckets Vatten & Avloppsförening (Blecket). Markens samfällighetsförening (Born, östra byn). Silverzinkens samfällighetsförening (Änderåsen). Skymmelhedens samfällighetsförening, Östanvik. Vikarbystrand 22-28. Östra Stumsnäs Vatten- och Avloppsförening (Stumsnäs Östra byn). 19 3 hushåll 15 2011 Slamavskiljare + infiltration. 20 38 hushåll 125 2011 Minireningsverk Emendo Minibed MKB(h). 14 6 hushåll 1994 Slamavskiljning + markbädd. 8 9 hushåll + bad-camping 6 fastigheter. 2 16 hushåll 11 fastigheter (inkl. ett hyreshus med 6 små lägenheter). Nej Slamavskiljning med utlopp till dike. ca 60 2014 Slamavskiljare + infiltration. 24 4 hushåll 20 2013 Minireningsverk Biokube Mars 3000 2K. 26 19 hushåll (tot) 14 permanent. (53 pe varav 36 pe permanent). 44 2006 3-kbr + infiltration genom 3 bäddar, intermittent drift. Anlagd 2011 (Blecket 12:9; 12:10; 17:2). Bra funktion och skötsel, seriös tillverkare som håller kontakt och besöker anläggningen. Mycket bristfällig funktion. Bristfällig sedan 1970-talet, byggd 1950-talet, ombyggd utan tillstånd 1995. Grönt, illaluktande utloppsvatten till dike intill bad/camping. Diket leder dock söderut, inte mot badet. Anlagd 2014. Anlagd 2014 (Vikarbyn 6:15; 6:19; 6:20; 6:21). I tillståndet står att anläggningen ska klara 42 pe. I beslut från MOB 2008 för ansökan om anslutning av ett hushåll till finns information om att anläggningen kan klara 44 pe. Sida 27 av 38

Gemensamhetsanläggningar - ledningsnät I Rättviks kommun finns två ledningsnätsföreningar som köper vatten och/eller avloppsvattenrening från Rättviks Teknik AB. Ledningsnätsförening Beteckning på karta Vatten / Avlopp Antal fastig-heter Kommentar BRF Lissmatstäppa Vikarbyn 47:35. Tinauddens VA-förening Tina 7:12, 12:5, 12:14, 12:16. A V+A 5 B V+A 4 Kommer att utökas. 5.2.4 Förutsättningar i byområden och exploateringsområden Utanför verksamhetsområdena finns ett antal områden som i den här VA-översikten benämns VA-utredningsområden. Dessa kan vara antingen tätbebyggda byar eller framtida exploateringsområden. VA-utredningsområdena kan potentiellt vara områden i ett större sammanhang, så som de definieras i 6 i Vattentjänstlagen och därmed vara föremål för att VA-situationen behöver utredas. Samtliga VA-utredningsområden redovisas i i bilaga 2. Bilaga 2 är ett levande dokument som ändras löpande allteftersom mer information om respektive område framkommer. I byarna kan det vara tätt mellan enskilda avlopp och dricksvattenbrunnar, utom i de fall byarna har en gemensamhetsanläggning för dricksvatten. För att garantera att dricksvatten inte förorenas av avlopp kan det behövas upp till 200 meter skyddsavstånd från ett avlopp till en dricksvattenbrunn. Detta blir ofta en omöjlighet om bostäderna ligger tätt och var och en har sin egen anläggning. Enskilda anläggningar kräver dessutom skötsel och har en begränsad livslängd, vilket innebär ett ständigt arbete med tillsyn över att anläggningarna sköts och byts ut. På kommande sidor finns översiktskartor där föreslagna VA-utredningsområden är markerade. Sida 28 av 38

Översikt VA-utredningsområden, GA-anläggningar och badplatser Sida 29 av 38

Föreslagna VA-utredningsområden i den södra delen av kommunen Sida 30 av 38

Föreslagna VA-utredningsområden i den mellersta delen av kommunen Sida 31 av 38

Föreslagna VA-utredningsområden i den norra delen av kommunen Sida 32 av 38

Föreslagna VA-utredningsområden i den östra delen av kommunen Sida 33 av 38

5.2.5 Industrier och deponier Det finns ett antal industrier och potentiellt förorenade områden, inklusive nedlagda deponier, varav flera ligger i anslutning till kommunens skyddsvärda grundvattenresurser. Dessa visas på nedanstående karta. Strategi för tillsyn och uppföljning av påverkan på grundvattnet behöver tas fram. Sida 34 av 38

Det finns även ett antal verksamheter som ligger utanför kommunalt verksamhetsområde, som kan ha påverkan på skyddsvärda grundvattenresurser. Verksamheter utanför kommunalt verksamhetsområde för VA Företag Huvudverksamhet Område Adress A.R. Hansson Holdings Förädling av hudar Ickholmen Ickholmen 12, Ickholmen 1:9. Curvusrex AB Drafsåns ÅVC Rivning samt sortering, mekanisk bearbetning och mellanlagring av rivningsmaterial. Återvinninscentral för avfall. Österängarna Blecket 15:17>56. Drafsån Österängsvägen 55, Vikarbyn 22:10. Nittsjö keramik Keramik Nittsjö Nittsjö Tegelgränd 31, Nittsjö 41:1. Roland Petterssons Bil AB Bilskrot Röjeråsen Östra Röjeråsvägen 156, Röjeråsen 32:16. Siljans Chark AB Slakteri Ickholmen Ickholmen 1:8 Slalombacken Rättvik Friluftsanläggning Rättvik Lerdal 10:49>2. SMA Boda Kalkverk Kalkbruk Kärvsåsen Kärvsåsen Kalkverksvägen 15, Kärvsåsen 59:1. 5.2.6 Dagvatten I områden utanför detaljplanelagda områden måste den enskilde fastighetsägaren ta ansvar för dagvattnet. Det finns ett behov av att ta fram en kommunal dagvattenstrategi. I denna ska det tas fram riktlinjer för hur dagvattenfrågorna ska hanteras inom samt utanför verksamhetoch VA-utredningsområden. Sida 35 av 38

6 Strategiska frågor 6.1 Övergripande behov Övergripande behov som identifierats i VA-översikten är att ta fram: En plan som ger underlag för bra beslut i samband med nybyggnation utanför det kommunala verksamhetsområdet. En plan som beskriver i vilken takt vatten- och avloppsfrågor kan åtgärdas samt vilka delar av kommunen som i nuläget inte kan komma i fråga gällande kommunalt vatten och avlopp. Ett nätverk inom kommunen för VA frågor, vilket kommer kunna medföra en bättre struktur i arbetet med olika former av planer. En policy för ekonomiska ställningstaganden och finansiering i VAutbyggnadsfrågor. Riktlinjer för hur dagvattenfrågorna ska hanteras i kommunen. Ökade möjligheter att kommunicera med kommunen och dess bolag, privatpersoner, exploatörer och politiker. 6.2 Kommunen i stort Behov som identifierats i VA-översikten för kommunen i stort är att: Byar med närhet till skolor och service inte hämmas i utvecklingen till följd av att vatten- och avloppsanläggningarna inte fungerar. Hantera permanent- och fritidsboende på liknande vis ur VA-synpunkt då gränsen dem emellan är flytande. Många hus i byar och fäbodar används som fritidshus samtidigt som tidigare fritidhus bosätts permanent. Den långsiktiga vattenförsörjningen behöver behandlas i den kommande översiktsplanen. Genomföra tillsyn och uppföljning av deponiers och verksamheters påverkan på grundvattnet. 6.3 Enskild VA-försörjning Behov som identifierats utanför verksamhetsområden i VA-översikten är att: Ordna förbättrad VA-försörjning i tätbebyggda byar där det finns risker ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Säkerställa förbättrad kvalitet och kvantitet på enskilda dricksvattenanläggningar. Säkerställa minskad påverkan på grund-, dricks- och badvatten. Fortsätta arbetet med att upprätta vattenskyddsområden i form av lokala föreskrifter för de större och mindre enskilda vattentäkterna. Öka förståelsen hos allmänheten för hur viktigt det är med lagliga och funktionella vatten- och avloppsanläggningar samt att kostnaden inte självklart är lägre för enskilda VA-anläggningar. Ge rådgivning och information till byar och fritidshusområden om förutsättningar rörande gemensamma VA-lösningar. Ge riktade informationsåtgärder till enskilda brunnsägare. Sida 36 av 38

Ta fram en tillsynsstrategi för industrier, deponier och potentiellt förorenade områden i relation så att skyddet av grundvattenresurserna kan stärkas. Förbättra egenkontroll, organisation och tekniskt underhåll hos gemensamhetsanläggningarna, detta då flera vattenledningsföreningar och gemensamhetsanläggningar har problem med dricksvattenkvaliteten. Informera om regler och lösningar för fastigheter i väntan på VA utbyggnad (kommunal eller gemensam). 6.4 Kommunal VA-försörjning Behov som identifierats inom verksamhetsområdena i VA-översikten är att: Ta fram förnyelseplaner för vatten- och reningsverk, samt utredningar för att nå optimala och kostnadseffektiva lösningar vad gäller förhållandet mellan lokala verk och överföringsledningar. Fortsätta kontinuerligt arbete med ledningsförnyelse, t ex genom att förverkliga den förnyelseplan som tagits fram. Ta fram en långsiktig plan för taxeutvecklingen. Utreda flexibla tekniska lösningar för små kommunala anläggningar. Omarbeta vattenskyddsområden för de allmänna vattentäkterna i Rättvik, Furudal och Dalfors. Ta fram ett nytt vattenskyddsområde i Dådran. Göra en översyn av Kärvsåsens vattentäkt som eventuellt bör flyttas. Verksamhetsområdet för kommunalt vatten utvidgas till bland annat Gulleråsen. Ta fram en nyetablering av ny huvudvattentäkt *) eller alternativt ny reservvattentäkt för Rättvik. Samordna med andra aktörer så som ledningsägare, exploatörer och gatuverksamhet. *) Nuvarande vattentäkt övergår då till att vara reservvattentäkt. Sida 37 av 38

Sida 38 av 38