VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPROGRAM

VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPROGRAM 2018 2021

EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPROGRAM 2018 2021 Egentliga Finlands förbund PB 273 (Bangårdsgatan 36) 20101 Åbo (02) 2100 900 www.varsinais-suomi.fi ISBN 978-952-320-016-6

INNEHÅLL 1. Inledning 5 2. Anknytning till landskapsreformen 6 3. Genomförande av landskapsprogrammet 2014 2017 7 4. Lägesbild, effektmål och indikatorer 8 4.1. Megatrender, trender och den globala utvecklingen 8 4.2. Lägesbilden i Egentliga Finland 9 4.3. Effektmål, indikatorer och uppföljning 10 5. Smart specialisering 12 5.1. Blå tillväxt och modernisering av industrin 12 5.2. Innovativa matkedjor 12 5.3. Medicin- och bioteknik 12 6. Nätverk, temahelheter och åtgärder 13 6.1. Partnerskapsforum 13 6.2. Temahelheter och samarbetsnätverk 13 6.2.1. Öppen information 13 6.2.2. Fem utvecklingsvägar inom Sydvästra Finlands miljöstrategi 13 6.2.3. Smart specialisering 14 6.2.4. Gemensam regional struktur och samhällsstruktur 14 6.2.5. Internationellt centrum för Östersjöområdet 14 6.2.6. Samarbete mellan utbildning och näringsliv 15 6.2.7. Vägkarta för cirkulär ekonomi 15 6.2.8. Kreativa Egentliga Finland 15 6.2.9. Synergi mellan attraktiv miljö och turism 16 6.3. Åtgärder i anslutning till värderingarna 20 6.3.1. Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu 20 6.3.2. Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser 22 6.3.3. Tillgänglighet - lättillgänglig Östersjöns port 24 6.3.4. Resurssmarthet innovativt föregångarskap 25 7. Finansiering 27 8. Miljöbeskrivning 28 Bilaga: Landskapsprogrammet 2018 2021 i ett nötskal 32 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 3

4 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

1. INLEDNING Egentliga Finlands landskapsfullmäktige godkände den nuvarande landskapsstrategin för Egentliga Finland den 16 juni 2014. Landskapsstrategin är ett dokument för regional utveckling som styr landskapsmyndigheternas verksamhet och bland annat projektfinansiering. Den presenterar särdrag, styrkor och hotfaktorer i vårt landskap och bestämmer vår vision, våra värderingar och mål. I landskapsstrategin förenas landskapsprogrammet och landskapsöversikten, vilka föreskrivs i lag. I Egentliga Finlands landskapsöversikt anges den eftertraktade utvecklingen av landskapet fram till 2035+ och landskapsprogrammet som utarbetas vart fjärde år, varje fullmäktigeperiod, innehåller en plan för hur målen ska nås. Egentliga Finlands landskapsstrategi benämns partnerskapsstrategin. I partnerskapsstrategins vision sägs det att I Egentliga Finland är livskvaliteten den bästa. Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap. I landskapsöversikten stödjer Egentliga Finlands regionstrukturella helhet uppkomsten av en genuint balanserad och interaktiv regional struktur med flera center. Egentliga Finlands ställning har erkänts som en del av den nordliga tillväxtzonen Stockholm Åbo Helsingfors S:t Petersburg och kopplas till den regionala strukturen i Finland särskilt via utvecklingszoner som riktas mot huvudstadsregionen, Tammerfors och Björneborg. Detta dokument uppdaterar landskapsprogrammet för perioden 2018 2021 och har godkänts på landskapsfullmäktiges sammanträde den 11 december 2017. Landskapsstrategins fyra spetsvärderingar som beretts i ett mycket omfattande samarbete bevaras under beredningen av uppdateringen. Spetsvärderingarna är Ansvarsfullhet framtiden formas av valen nu, Samarbetsfärdigheter tillsammans överskrids gränser, Tillgänglighet - lättillgänglig Östersjöns port och Resurssmarthet innovativt föregångarskap. Uppdateringen av landskapsprogrammet har förberetts lättare än den normala processen för landskapsprogrammet eftersom landskapsreformen har beretts samtidigt. Vid arbetet har arbetsgrupper bestående av aktörer som berett landskapsstrategin utnyttjats. Dessa har behandlat uppdateringen ur perspektiven för ekonomi, kompetens, miljö samt värderingar och atmosfär. Centrala innehåll i uppdateringen av landskapsprogrammet är uppdateringen av lägesbilden för regional utveckling samt precisering av åtgärderna i landskapsprogrammet. Uppdateringarna baserar sig bland annat på behov som uppkommit på grund av en positiv strukturomvandling, tillväxtutsikter inom tillverkningsindustrin, påbörjandet av planering av havsområden, avancemanget av regionstrukturellt väsentliga uppslag som Entimmeståget och Nordliga tillväxtzonen samt utarbetandet av program i enlighet med partnerskapsstrategin och åtgärder som redan framskridit. Vid uppdateringen av landskapsprogrammet har även åtgärdernas jämställdhets- och likabehandlingskonsekvenser betraktats via åtgärdernas målgrupper. Landskapsstrategin förverkligas förutom med landskapsprogrammet även med andra lagstadgade verktyg hos landskapsförbundet landskapsplanläggning och trafiksystemplanering och därför tas alla utvecklingsteman inte upp i samma omfattning i landskapsprogrammet. Dessutom har flera kompletterande, temaspecifika strategier och program gjorts upp i samarbete med aktörer inom landskapet, som Sydvästra Finlands miljöprogram och Vägkartan för cirkulär ekonomi i Egentliga Finland. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 5

2. ANKNYTNING TILL LANDSKAPSREFORMEN Landskapsprogrammet 2018 2021 har gjorts upp under en pågående förändring. Det har en central roll som grund för riktlinjer och kontinuitet inom regional utveckling när de nya landskapen inleder sitt arbete. Landskapsfullmäktige godkände landskapsprogrammet vid det sista fullmäktigesammanträdet år 2017, vilket innebär att landskapet har ett giltigt landskapsprogram år 2018. Nya landskapsfullmäktige, som börjar år 2019 kan vid behov justera landskapsprogrammet. Landskaps- och vårdreformen som håller på att förberedas kommer på ett betydande sätt att förnya landskapens verksamhet och verksamhetsmiljö. I vårdreformen förnyas hela den offentliga social- och hälsovården och ansvaret för att anordna de offentliga social- och hälsotjänster som kommunerna i dag anordnar övergår till 18 nya landskap. I och med landskapareformen förnyas även systemet för regional utveckling och den strategiska planeringen av regional utveckling. De nya landskapen ska utarbeta landskapsstrategier baserade på landskapslagen, vilka är betydligt mer omfattande än de nuvarande strategierna. Enligt förslaget till landskapslag ska riktlinjer för långsiktiga mål göras och målen ska ställas upp åtminstone för främjande av välfärden för landskapets invånare, anordnande och produktion av tjänster, servicemål föreskrivna i lagar om landskapets uppgifter, utveckling av livsmiljöns kvalitet och områdets näringar, ägarpolitik, personalpolitik samt möjligheterna för delaktighet och påverkan för landskapets invånare. Utöver landskapsstrategin ska landskapsprogram som preciserar de regionala utvecklingsuppgifterna i de nya landskapen utarbetas. Landskapsprogrammets relation till landskapsstrategin bestäms i den lagstiftning som bereds för närvarande. Statens och de nya landskapens samarbetsprocesser bereds för närvarande. I fortsättningen kommer de årliga diskussionerna mellan staten och landskapen utgöra ett gemensamt forum för att behandla landskapens lägesbild, behoven för regional utveckling och verkställandet av strategier som anknyter till dem. De första diskussionerna gällande regional utveckling kommer att föras i januari februari 2018 som en del av simuleringen av statens och de nya landskapens finansierings- och styrningsprocesser. Diskussionerna är en del av planeringsprocessen för den offentliga ekonomin och föregriper statens och landskapens samråd om ekonomin i enlighet med 13 i landskapslagen. Våren 2018 genomförs även simuleringen av de egentliga samråden. Under slutet av 2018 förs diskussioner gällande regional utveckling och efter dem, i början av 2019, de första samråden om ekonomi mellan staten och landskapen i enlighet med 13 i landskapslagen. 6 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

3. GENOMFÖRANDE AV LANDSKAPSPROGRAMMET 2014 2017 Den lagstadgade mellanutvärderingen av landskapsstrategierna för de tre största landskapen i Finland, Nyland, Birkaland och Egentliga Finland, genomfördes som en jämförande utvärdering under våren 2016. Målet var att utveckla strategierna och programmen och säkerställa kvaliteten samt å andra sidan att förbereda sig för framtiden i kommande planeringsprocesser. Även om processen och dess mål i sig har beskrivits väl i det nuvarande planeringssystemet och regionutvecklingslagen, var det intressant att observera hur mycket de olika landskapens strategier skilde sig från varandra i fråga om såväl, innehåll, presentationssätt som betoningar. Nylands strategi kan karakteriseras som det mest systematiska dokumentet, narrativiteten i Birkalands strategi ansågs vara ett bra och läsarvänligt angreppssätt, medan Egentliga Finlands särdrag och styrka var verksamhetsmodellen som baserar sig på partnerskap. Processen var en utmärkt inlärnings- och samarbetsprocess för de medverkande experterna och som metod var jämförande utvärdering en metod som gav ett tydligt mervärde särskilt för utvärderingen av strategidokument och metoder. För Egentliga Finlands del framfördes utvecklingsförslag gällande bland annat behovet av en mer ingående och aktuell analys som kartlägger kommande förändringar, mer hänsyn till utvecklingsfinansiering, ett tydligare partnerskapsforumskoncept, mer hänsyn till Europeiska unionens strategier, strukturering av utvecklingsmöjligheter och beredskapsbehov som hittades i gemensamma framtidsstudier och anknytning av dem till strategiska val, närmare analys av regionala struktur- och tillgänglighetsmål (kartor) som gjorts i parallella processer med programarbetet i relation till programmålen samt en närmare beskrivning av partnerskapsaktörernas roll och betydelsen av deras arbete. Detta dokument försöker ta upp bland annat dessa förslag. Egentliga Finlands utveckling i ljuset av landskapsstrategins mål studeras med hjälp av en partnerskapsbarometer. Barometerenkäten, som genomfördes för fjärde gången hösten 2017, ger ett mycket starkt stöd för utveckling av landskapet via partnerskap, eftersom 88 procent av de svarande var av samma åsikt med strategivisionen I Egentliga Finland är livskvaliteten den bästa Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs med samarbete och partnerskap. Stödet för partnerskapstänkandet har ökat tydligt, eftersom endast 68 procent av de svarande var av samma åsikt med visionsfrasen efter att landskapsstrategin godkänts år 2014. Utöver partnerskapsvisionen har även bedömningarna av de fyra spetsvärderingarna i landskapsstrategin utvecklats i en positiv riktning. När hela strategiperioden granskas, har atmosfären för gemensamma aktiviteter samt målen gällande resurssmarthet och cirkulär ekonomi utvecklats tydligast. Förväntningarna på den kommande utvecklingen är enligt partnerskapbarometerns resultat nästan uteslutande positiva. Förutom samarbete och företagande bedömdes landskapets internationaliseringen och tillgången till öppen information avancera snabbast. Svararna var mest pessimistiska när det gäller utveckling av tjänster över kommun- och sektorsgränser. Tre av fyra svarande ansåg att landskapsstrategins huvudåtgärd, partnerskapsforumet, är ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Över hälften av de svarande bedömde även att partnerskapsmöten har gett nya idéer och samarbetsnätverk för att utveckla landskapet. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 7

4. LÄGESBILD, EFFEKTMÅL OCH INDIKATORER 4.1. MEGATRENDER, TRENDER OCH DEN GLOBALA UTVECKLINGEN Megatrender och trender studeras när man vill undersöka eller förutse förändringar eller förändringskrafter i verksamhetsmiljön. Med megatrend avses sådana enskilda fenomen eller grupper av fenomen som på ett dominerande sätt bestämmer framtidens riktning och art. Megatrender är stora vågor och linjer i utvecklingen, vars historia också kan studeras och vilka starkt tros fortsätta i liknande riktning även i framtiden. Ofta har megatrender som klimatförändringen även konsekvenser och underfenomen på ett globalt plan. Trender till exempel digitaliseringen är å sin sida ett särdrag i nuet: en riktning eller strömning som styr beslutsfattandet genom att påverka val, smak, värderingar osv. Globaliseringen, dvs. en värld som bildar nätverk på olika sätt, är en megatrend som ur en enskild aktörs perspektiv i praktiken betyder dels en större möjlighet och ett behov av att skapa nätverk och dels ett ansvar att agera som en pålitlig världsmedborgare. Ofta behandlas globaliseringen endast som ett ekonomiskt fenomen. Globaliseringen kan förstås som en globaliseringsprocess även inom kultur, information, politik, miljö och förvaltning. Beroende på sammanhanget innebär globaliseringen alltså antingen att människor närmar sig varandra, att marknader närmar sig varandra eller till och med en utveckling mot en global förvaltning. I vissa definitioner betonar termen globalisering att statsgränserna suddas ut och ett avancemang mot ett slags globalt medborgarskap. Globaliseringen omfattar alltså nästan all verksamhet mellan människor. Fenomen som anknyter till ekonomin är tudelade. Å ena sidan uppkommer ny ekonomisk tillväxt och sysselsättning, men å andra sidan minskar många så kallade gamla industribranscher till exempel i Europa eller USA sin verksamhet eller moderniserar den kraftfullt, vilket kan leda till ökande arbetslöshet och ett mer ojämlikt samhälle. På ett regionalt plan är det viktigt att med hjälp av utbildning eftersträva såväl en starkare konkurrenskraft som en hög sysselsättningsgrad. Förebyggande av ungdomsarbetslöshet kan anses vara särskilt viktigt när det gäller globaliseringens skadliga konsekvenser. Klimatförändringen är en megatrend och en global risk. Som värst kan den hota livet på grundläggande behovsnivå. Inom de fattigaste områdena i världen kan klimatförändringens effekter till vissa delar vara större än effekterna som riktas mot Finland. Förändringen har emellertid direkta konsekvenser till exempel för väderfenomen och markanvändning, särskilt jord- och skogsbruk samt vattenområden. Konsekvenserna för matproduktionen kan vara betydande, och dessa kan synas i och påverka livsmedelsproduktionen även i Egentliga Finland i och med nya sorter, ogräs och skadeinsekter. Indirekt kan klimatförändringen också bedömas öka miljömedvetenheten och trycket för att hitta ekologiska alternativ genom produkters och tjänsters livscykel, från primärproduktion till konsumtion och återvinning. Att reagera på förändringen på rätt sätt och aktivt säkerställer att regionernas funktionsförmåga bevaras även till denna del. Fenomen i anslutning till befolkningens utveckling och struktur är ett delområde inom megatrender. Befolkningstillväxten betonas till så kallade tillväxtekonomier och utvecklingsländer, medan åldrande medför ett strukturellt problem i utvecklade västländer, då den relativa andelen arbetande människor minskar. På grund av skillnader i levnadsförhållanden har den internationella flyttrörelsen ökat radikalt sedan 1990-talet och tillväxten tros fortsätta under de kommande årtiondena. Urbaniseringen är stark globalt sett, men den syns även i Finland, där stadsstorleken ökar och år 2050 tros mindre än 10 procent av befolkningen bo utanför tätorter. Till exempel har Åbo stadsregion ökat och utvecklats starkt inom landskapet jämfört med andra regioner. Samtidigt som det är viktigt att Åbo stadsregion når allt större framgång även nationellt och internationellt, medför utvecklingen av övriga regioner en behövlig bredare framgång för landskapet. Regionerna gynnas av varandras utveckling, och med det också hela landskapet. Helheter relaterade till den snabba utvecklingen inom teknik, som digitalisering, robotisering, artificiell intelligens och automatisering kommer att på trendnivå förändra nästan alla branscher vi känner till. För närvarande finns det emellertid ingen klarhet i vad den brytning i arbetet som är relaterad till dessa slutligen kommer att innebära. När arbetslivet förändras är det möjligt att det finns gott om arbete och att alla kan lönearbeta. Å andra sidan är det också möjligt att det bara finns arbete för få och att ännu färre drar nytta av arbetets resultat. Förändringen kan anses vara tydlig, men ingen tydlig linje har hittats för dess konsekvenser och metoder för att påverka till exempel arbetstagarnas ställning. Den nya uppgången som startat inom tillverkningsindustrin i Egentliga Finland är baserad på de möjligheter som högteknologi skapat och på kompetens. Att hållas i framkant av utvecklingen förutsätter omfattande investeringar i såväl kompetens som olika typer av produktutveckling. Utmaningar gällande västerländsk demokrati är ett delområde inom trender. För att demokratin ska fungera behöver den stärkas, nya verksamhetssätt och bättre delaktighet. Den kan blomstra upp på nytt som ett öppet och interaktivt medborgarengagemang som drar nytta av tekniken. I de dystraste visionerna koncentreras makten däremot till allt färre och oroligheterna ökar, vilket även avspeglas i den lokala demokratin. Medborgarnas delaktighet och olika åtgärder som siktar mot utveckling av medborgarsamhället är mycket viktiga även i Egentliga Finland och till exempel återfinns åtgärder som siktar mot att utveckla organisationers verksamhet även i landskapsprogrammets kärna. Fenomen i anslutning till ekonomisk utveckling och tillväxt är ett delområde inom trender. När det gäller ekonomisk utveckling är det viktigast att tänka på vad som vi i första hand eftersträvar: ekonomisk tillväxt eller välfärd? Det industriella samhällets grundläggande löfte om att en växande ekonomi förbättrar människornas välfärd inlöses inte nödvändigtvis i framtiden som under tidigare årtionden. Större ojämlikhet och miljöförstöring kan ha en betydande inverkan på vår välfärd. Med tanke på medborgarsamhällets funktion och ur ett ekonomiskt tillväxtperspektiv är det till exempel mycket 8 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

viktigt att landskapsreformen inte distanserar medborgarna från förvaltningen och att den pågående positiva strukturomvandlingen förverkligas på ett hållbart sätt bland annat gällande sysselsättning. Cyklerna i världsekonomin kan anses följa utvecklingscykler som orsakas av nya tekniker, dvs. globala trender. Av många teorier i anslutning till ekonomiska cykler förespråkar Kondratieffs teori att tillväxtvågorna i världsekonomin på 50 eller 60 år bestäms av helheten som bildas av för varje tid typiska tekniker och samhälleliga strukturer. Teknikområden som föds för närvarande är bland annat miljöteknik, bioteknik, nanoteknik och hälsovårdsteknik. Resurseffektivitet är en central förändringsdrivare på grund av befolkningens demografiska förändringar, tillväxt och miljömedvetenhet. Dessutom har diskussionen vänts mot komplexa, intelligenta och autonoma digitala system (bland annat automatiserade transportmedel, som bilar och fartyg), vilka har tänkts accelerera den ekonomiska tillväxten under de kommande årtiondena. Den positiva strukturomvandlingen och moderniseringen av industrin i Egentliga Finland har för sin del bidragit till landskapets ställning i denna konkurrens. Förändringen som tekniken fört med sig särskilt i vardagen och arbetslivet, ökad och kontinuerlig global interaktion samt ett allt starkare krav på att skapa hållbara miljölösningar är centrala drivare på landskapsnivå. Olika utvecklingar sker inte isolerade från varandra, utan de verkar samtidigt och i växelverkan. Trendernas och megatrendernas effekter kan även vara indirekta. Till exempel kommer efterfrågan på hälsovårdstjänster att öka på grund av befolkningens strukturförändring och efterfrågan på alternativa energiproduktionsformer och -tekniker till följd av klimatförändringen. Å andra sidan kommer köpkraften att öka globalt sett, vilket oundvikligen kommer att leda till en ökad efterfrågan på resurser, samtidigt som en del av världens råvarureserver används slut. Affärsverksamheten förändras även till att förverkliga en servicelogik, vilket till följd av ökad teknologisering och globalisering innebär en ökande serviceexport. Konsekvenserna kan även vara negativa, som exempelvis en eventuell större ojämlikhet på grund av teknik. För aktörer i Egentliga Finland är det viktigt att positionera sig efter marknad som producenter av högklassiga paket bestående av produkter och tjänster i internationella värdenätverk. Trots att trender som miljömedvetenhet och ekologi tydligt kan iakttas i den offentliga debatten, kommer den offentliga förvaltningen att under de kommande årtiondena att svara på olika behov som fortfarande är dolda bland annat gällande konsumtion och affärsverksamhet. Särskilt omständigheter som påverkar miljön och hälsan syns som svaga signaler som kan vara drivare i snabba, kollektiva förändringar. Exempel på dessa svaga signaler kan vara en frivillig minskning av konsumtionen, efterfrågan på stadsodling och närproducerad mat, diskussionen om decentraliserad energiproduktion eller uppkomsten av olika kollektiv (boende, gemensamma inköp, produktion av delningstjänster osv.) Ingen av dessa förverkligas ensamma i stor skala eller som en trend, men motsvarande förändringar kan i framtiden ensamma eller tillsammans påverka till exempel efterfrågan på tjänster producerade centraliserat inom området. Företagens verksamhet samtidigt på en global, nationell och regional marknad kan medföra utmanande situationer. Till exempel kan faktorer i anslutning till anseende, image och varumärke som gynnar eller stör affärsverksamheten vara relaterade till motsvarande faktorer inom området, men även de tillgängliga resurserna inom området kan begränsa företagens möjligheter att betjäna en global kundkrets. Därutöver kan särskilt klimatförändringen skapa oanade, så kallade vilda kort extrema fenomen eller kriser och politiska omvälvningar och fysiska flyttrörelser nationellt och över landsgränser som en följd av detta. En aktiv uppdatering av framtidsbilder och proaktivitet är en väsentlig del av landskapets strategiarbete. 4.2. LÄGESBILDEN I EGENTLIGA FINLAND Egentliga Finland har vind i seglen under den senare hälften av 2010-talet. Efter den ekonomiska lågkonjunkturen och strukturomvandlingen i elektronikindustrin som fördjupat den ytterligare pågår en exceptionellt stark uppgång inom den tillverkande teknologiindustrin i landskapet. Här är spjutspetsarna de upprepade goda nyheterna från varvet i Åbo och bilfabriken i Nystad. I sydvästra Finland har man börjat tala om en positiv strukturomvandling: nya arbetstillfällen uppkommer i så snabb takt att tillgången på arbetskraft väcker frågor. Man försöker tackla utmaningarna som den positiva strukturomvandlingen medför genom att öka utbildningen inom tekniska områden, främja arbetskraftens rörlighet och säkerställa tillgången på bostäder för den rörliga arbetskraftens behov. Ett praktiskt verktyg är bland annat broavtalet mellan sydvästra Finland och staten, där ansvarsområdena, arbetsfördelningen och finansieringsmetoderna för de behövliga åtgärderna fastställs. Med tanke på landskapets utveckling är det viktigt att en gynnsam verksamhetsmiljö kan byggas upp för tillväxtmålen inom regionens produktion. Den positiva strukturomvandlingen är ett tecken på Egentliga Finlands resiliens. Egentliga Finland har en exceptionellt mångsidig branschprofil och den nationellt sett mångsidigaste industriella näringsstrukturen. Landskapets förmåga att återhämta sig efter de plötsliga negativa strukturomvandlingarna i mobiltelefonindustrin i Salo och stålindustrin på Kimitoön och att uppnå positiv utveckling och bli ett område för positiv strukturomvandling vittnar om detta. Landskapets styrkor omfattar utöver en mångsidig näringsstruktur även dess läge som en viktig knutpunkt inom Östersjöområdet i den nordliga tillväxtzonen mellan Stockholm och S:t Petersburg samt ett starkt utbildningsutbud. Egentliga Finlands exporthamnar, goda landsvägs- och järnvägsförbindelser till övriga Finland och Åbo internationella flygplats som betjänar både passagerar- och frakttrafik skapar goda förutsättningar för verksamheten i exportföretag inom regionen. Landskapets utbildningsutbud och forskningskompetens ligger på en nationell toppnivå och många forskningsområden hör till de bästa i världen, något som bland annat syns i läkemedelsindustrins framgång. Den tydligaste utmaningen gällande utbildning är att det anordnas för lite teknisk högskoleutbildning. Detta måste lösas för att trygga landskapets utveckling på lång sikt. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 9

Den positiva strukturomvandlingen syns även i statistiken. Sysselsättningsgraden i Egentliga Finland, som sjunkit tydligt under landets genomsnitt, har börjat stiga snabbt. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande form även i den närmaste framtiden, kommer sysselsättningsgraden i Egentliga Finland att återigen bli en av de högsta i landet långt före årtiondets slut. Vid sidan av höjningen av sysselsättningsgraden har även arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland börjat sjunka snabbt, och understiger återigen landets genomsnitt efter en paus på några år. Trots att de mest synliga positiva nyheterna i den positiva strukturomvandlingen kommer från Åboregionen och Nystadsregionen, syns återhämtningen i ekonomin i utvecklingen av alla ekonomiska regioner. Arbetslösheten har börjat sjunka tydligt inom nästan alla regioner i landskapet, även i Salo, trots att den arbetslöshetsgraden i den ekonomiska regionen fortfarande är högst i landskapet. Endast i Åboland, som traditionellt har haft den lägsta arbetslöshetsgraden, har arbetslösheten börjat minska långsammare än i det övriga landskapet. Loimaaregionen håller på att ta in skillnaden mot Åboland, och trots att Nystadsregionen hade den högsta arbetslöshetsgraden i början av årtusendet, har sysselsättningen nu börjat öka även där. Befolkningen i Egentliga Finland har ökat stadigt redan länge. Under 2010-talet har befolkningstillväxten emellertid avtagit en aning, framför allt på grund av en mindre nativitet och ökad dödlighet, eftersom inga stora förändringar har skett i flyttrörelsen. Landskapets invånarantal ökar dock med över tusen invånare per år tack vare inflyttning. Som en följd av detta hade Egentliga Finland 476 000 invånare i slutet av 2016, då invånarantalet var 30 000 färre vid millennieskiftet. 5,7 procent av invånarna i Egentliga Finland är svenskspråkiga. Sammanlagt 6,4 procent av landskapets befolkning har något annat än de inhemska språken. De största andra enskilda språkgrupperna är ryska, estniska, arabiska och kurdiska. Den största förändringen i befolkningsutvecklingen i Egentliga Finland har inträffat i fördelningen av befolkningstillväxten inom landskapet och i synnerhet i Åbo stadsregion. Befolkningstillväxten i Egentliga Finland har till stor del berott på Åboregionen. Detta har betonats på senare år, då Saloregionen har lidit av ett utflyttningsöverskott. Därefter har invånarantalet sjunkit i hela landskapet med undantag för Åboregionen, även om invånarantalet i Nystad och övriga Nystadsregionen har börjat öka tydligt på grund av den positiva strukturomvandlingen. Fördelningen inom befolkningsförändringen inom Åboregionen har däremot förändrats helt. Då Åbo stads invånarantal minskade fortfarande i början av 2000-talet och invånarantalet i regionens kransområden ökade snabbt, har trenden under 2010-talet blivit omvänd, och befolkningstillväxten i Egentliga Finland är numera nästan enbart beroende på Åbo stad. 4.3. EFFEKTMÅL, INDIKATORER OCH UPPFÖLJNING Landskapsstrategins effektmål uppkommer från den partnerskapsvision som genomgriper strategin och dess fyra spetsvärderingar: ansvarsfullhet, samarbetsfärdigheter, tillgänglighet och resurssmarthet. Ett centralt effektmål i Egentliga Finlands landskapsstrategi är att öka samarbetet och partnerskapet mellan aktörer inom landskapet. Målet är att aktörerna inom landskapet ska ha en gemensam vision om Egentliga Finlands utvecklingsriktning och att de är engagerade i att arbeta tillsammans, med gemensamma metoder för att uppnå detta mål. Effektmålens utfall följs upp med hjälp av en partnerskapsbarometer. Partnerskapsbarometern är en webbenkät som görs årligen bland landskapets centrala aktörer. Med barometern mäts svararnas åsikter på genomförandet av centrala mål i landskapsstrategin och deras engagemang i partnerskapstänkandet. Partnerskapsbarometern genomfördes första gången hösten 2014, och kommer att fortsätta under den kommande programperioden i huvudsak med samma innehåll för att jämförbarheten ska bevaras. Partnerskapsbarometern är en uppföljningsmetod för förverkligandet av övergripande effektmål i landskapsstrategin. Allmänna mål konkretiseras med hjälp av åtgärderna i landskapsprogrammet. Åtgärderna utgör i sig de kortsiktiga effektmålen för programperioden 2018 2021. Uppföljningen av effektmålen förutsätter sakkunskap om de aktuella utvecklingarna, och därför kan utfallet inte mätas med enkäter på en allmän nivå. Därför följs genomförandet av åtgärderna upp med hjälp av expertpaneler, där utvalda experter bedömer genomförandet av åtgärderna antingen i workshoppar eller till exempel genom att använda Delfoi-panelen. Dessutom följer landskapsförbundet upp den regionala utvecklingens allmänna tillstånd med hjälp av numeriska indikatorer. Statistikbaserade numeriska indikatorer kan inte direkt svars på huruvida målen i landskapsstrategin förverkligas, eftersom åtgärdernas konsekvenser för till exempel utvecklingen av sysselsättningsgraden inte går att påvisa även om det är det egentliga målet. Därför försöker man med hjälp av statistiska indikatorer inte direkt beskriva landskapsstrategins effekt, utan snarare den indirekta utvecklingsriktningen i landskapet. Indikatorerna för uppföljning av den regionala utvecklingen anges nedan. Som indikatorer har man på grund av programperiodens korta tidsspann försökt välja främst snabba indikatorer som uppdateras med en fördröjning på under ett år. Information om indikatorerna och deras utveckling är tillgänglig i sydvästra Finlands regioninformationstjänst. Listan över indikatorer motsvarar i tillämpliga delar indikatorer som arbets- och näringsministeriet producerar för att beskriva den regionala utvecklingen. 10 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

Regional ekonomi och konkurrenskraft Utveckling av företagens omsättning efter huvudbransch Lönesummans utveckling Attraktionskraft mellan kommuner (inflyttnings-/utflyttningsöverskott efter region) Resiliensindex Arbetsmarknadssituation Sysselsättningsgradens utveckling Arbetslöshetsgradens utveckling efter region Befolkningsutveckling och välfärd Befolkningsförändring och flyttrörelse efter region Befolkningens utbildningsnivåindex Andel människor med främmande språk Sjuklighetsindex Social delaktighet Ungdomar som står utanför arbete och utbildning Andel personer som får utkomststöd Koldioxidsnål industri och hållbar utveckling Växthusgasutsläpp Befolkningsandel på områden för lönsam kollektivtrafik (minst 20 inv./ha) VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 11

5. SMART SPECIALISERING Smart specialisering är en central del av landskapets livskraft och konkurrenskraft. Det är en politikmodell som har lanserats av Europeiska unionen, enligt vilken områdena själva ska identifiera sina starka kompetensområden, till vilka utvecklingsresurserna ska inriktas och utifrån dem skapa smarta specialiseringsstrategier. Fokusområden som Egentliga Finland definierat för perioden 2014 2017 var blågrön industri, smarta och hållbara livsmiljöer, smart inlärning och innovativa inlärningsmiljöer, smart bioenergi samt skräddarsydda hälso- och välfärdstjänster. I samband med uppdateringen av landskapsprogrammet har fokusområden för åren 2018 2021 prioriterats i tre huvudteman som presenteras nedan. Via smart specialisering eftersträvas mervärde för aktörer inom landskapet genom att utnyttja europeiska samarbetsnätverk och -plattformar till exempel vid konkurrens om Europeiska unionens finansieringsresurser. För att lyckas förutsätter de nya fokusområdena bland annat att verksamhetsmiljön är smart i form av boende eller en hållbar livsmiljö. Fokusområdena har valts framför allt med tanke på hur det regionala utvecklingsarbetet skapar välfärd. 5.1. BLÅ TILLVÄXT OCH MODERNISERING AV INDUSTRIN Blå tillväxt avser tillväxten av näringar som anknyter till havet, ett ökat samarbete och innovationer enligt principerna för hållbar utveckling. Blå tillväxt omfattar bland annat trafik och logistik, fiske, förnybar energi, bioteknik, turism, vattenbruk samt den i Egentliga Finland särskilt starka marinindustrin: skeppsbyggnad och reparation. Marina näringar har en enorm potential för ekonomisk tillväxt. Egentliga Finland har en även globalt sett mycket konkurrenskraftig högteknologisk marinindustrikoncentration, och konsekvenserna av dess framgång sträcker sig till hela landskapet. Havsklustret bör i själva verket granskas som mångsidiga, marknadsvisa värdenätverk. I den övre änden av värdenätverket kan man planera och skapa större helheter och erbjuda paket bestående av olika produkter och tjänster. Därför är det inte meningsfullt för finländska företag att positionera sig som underleverantörer på långsiktigt utvecklande marknader, till exempel offshore-energimarknaden, utan ambitiöst sikta mot mer betydande positioner i värdekedjan. Högklassig forskning och utbildning i regionens högskolor är livsviktiga för branschen. Utöver marinindustrin är även tillverkningsindustrin och moderniseringen av den så att den motsvarar dagens krav väsentliga för att påskynda strukturomvandlingen. Särskild vikt fästs vid verksamhetsförutsättningarna för företagen verksamma inom industrin, för att de allt bättre ska kunna svara mot den internationella konkurrensen i branscher med kontinuerlig, snabb teknisk utveckling. Vetenskaps- och företagsparker hjälper att fördjupa samarbetet mellan högskolor, företag och den offentliga sektorn, spridningen av nya innovationer samt skapandet av nya framgångsberättelser. Begreppet industri 4.0 står i centrum för moderniseringen av tillverkningsindustrin. Det innebär en ny tidsålder för industrin, där centrala frågor är bland annat effektivitetsfördelar som digitaliseringen medför, utnyttjande av den virtuella världen, integration mellan olika enheter och system samt nya tjänster och affärsmodeller som baserar sig på data. I visionen industri 4.0 förenas hela produktionskedjan från underleverantörer till kunder digitalt. Målet är att alla aktörer i produktionskedjan i realtid ska kunna anpassa sin verksamhet till andra medverkande. 5.2. INNOVATIVA MATKEDJOR Det finns fog för att Egentliga Finland kallas Finlands kornbod: i landskapet finns ledande matproducenter och -förädlare i många kategorier. Även inom denna bransch finns det emellertid möjligheter att stärka kompetensen, öka landsbygdens livskraft och använda livsmedelsbranschens toppkompetens för kommersiellt bruk, även för att främja exporten. I livsmedelskedjorna uppstår det för närvarande till exempel biflöden som går till spillo, vars värde skulle öka samt avfallsmängden och miljöavtrycket skulle minska, om de kunde användas enligt principerna för cirkulär ekonomi. Landskapets redan starka position inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin kombinerat med experter och toppforskning inom kemi och livsmedelsvetenskaper vid våra högskolor kommer att bli en enorm möjlighet för vår region i framtiden. 5.3. MEDICIN- OCH BIOTEKNIK Egentliga Finland har redan länge varit ett område för toppkompetens inom medicin- och bioteknik: hälften av den finländska läkemedelsindustrins omsättning genereras för närvarande i Åbo. Till exempel i BioTurku, som leds av Turku Science Park, medverkar närmare hundra toppföretag inom deras respektive branscher. Biooch medicinvetenskap är även spetsforskning som identifierats av Åbo universitet. Ett smidigt samarbete mellan forskningsinstitut och företag inom biobranschen skapar förutsättningar för både innovationer och kommersialiseringen av dem. På grund av att den inhemska marknaden för biovetenskaper är liten är den utländska marknaden särskilt viktig, och därför ska företagens färdigheter för internationalisering vara i skick. 12 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

6. NÄTVERK, TEMAHELHETER OCH ÅTGÄRDER 6.1. PARTNERSKAPSFORUM Partnerskapsforumet är ett verktyg och nätverk för aktörer i Egentliga Finland som genomför målen i landskapsstrategin: ett fönster till samarbetet, verksamhetsformer och samarbetsstrukturer i landskapet och initierar samtidigt samarbete i Egentliga Finland. Partnerskap och möjliggörande av partnerskap är enligt landskapsstrategin nyckeln till framgång och välfärd. Tillsammans med landskapets regioninformationstjänst sammanställer Partnerskapsforumet öppna data och förenar information, aktörer och nätverk med målet att uppnå mer tillsammans. Det består av arbetsgrupper, samarbetsnätverk och många aktörer i landskapet och ökar antalet möten där genomförandet av landskapsprogrammet främjas, nätverk med aktörer skapas och stärks, eftersträvar nya verksamhetssätt och utnyttjar och utvecklar befintliga verksamhetssätt. Gemensamma aktiviteter och nätverkande samtidigt på flera olika håll är ett av villkoren för framgång. Samtidigt förutsätter nya partnerskap och samarbetsnätverk att man gör sig själv och sina idéer synliga. Partnerskapsforumet och regioninformationstjänsten erbjuder en väg och redskap för att dela information samt verkar som en kommunikationskanal för analyserad och visualiserad information. Landskapsförbundet stödjer arbetet genom att initiera samarbetet, lyfta fram partnerskapsmöjligheter och utveckla partnerskapsforumet tillsammans med nätverken. Nätverk som bildas av människor, öppen information och kunskapshanteringsredskap är hörnstenar i Partnerskapsforumet. Nätverk som byggts upp kring identifierade temahelheter i landskapsprogrammet är en attraktionsfaktor såväl internationellt som nationellt. Uppdateringen av landskapsprogrammet och tillhörande samarbete med intressentgrupper samt stödet i partnerskapsbarometern visar att det finns en efterfrågan på partnerskapstänkande i Egentliga Finland och att man vill stärka utgångspunkten för partnerskapsstrategin, ett samarbete baserat på partnerskap. Områden där aktörer har bra kontakt och nätverken identifieras är också starka. 6.2. TEMAHELHETER OCH SAMARBETSNÄTVERK De temahelheter som landskapsprogrammet identifierar utgör en ram för samarbetsnätverk som koordinerat genomför åtgärder och lyfter fram centrala teman som ska främjas med tanke på landskapets livskraft och välfärd. Att bygga upp samarbetsnätverk och identifiera centrala aktörer förutsätter ett långsiktigt arbete och utarbetandet av konkreta planer samt samordning. Via temahelheterna och med hjälp av nätverken kan vi bättre upptäcka flaskhalsar, problem och utmaningar som kräver lösningar samt utveckla nya verksamhetsmodeller och interaktionssätt. I landskapet finns rikligt med aktiva och inspirerade aktörer som på sina respektive håll genomför landskapsstrategin. Samordningen är framgångsrik när arbetet fortsätter leva självständigt. 6.2.1. ÖPPEN INFORMATION Öppen information är information som öppnats upp för aktörer utanför organisationen att utnyttjas fritt och utan kostnad. Öppna data, dvs. öppen information i maskinläsbart format, är en central råvara och en mervärdeskälla i framtidens digitaliserade samhälle. Detta förutsätter att data dels är tillgängliga öppet och på ett heltäckande sätt och dels att ekosystemet för dataaffärsverksamheten är utvecklat och förmår utnyttja tillgängliga data. En förutsättning för att dataaffärsverksamhet ska uppkomma är företagens vilja och förmåga att utnyttja data i sin affärsverksamhet. Offentliga aktörer kan dock förbättra förutsättningarna för företagens dataaffärsverksamhet genom att säkerställa tillgången på offentligt producerat informationsmaterial och genom att föra fram möjligheterna för att utnyttja det. I Egentliga Finland har förutsättningarna för dataaffärsverksamhet främjats bland annat med hjälp av ett samarbete mellan Lounaispaikka, det regionala centret för geografisk information, Åbo stad och Turku Science Park. Verksamheten i Lounaispaikka och nätverket för geografisk information som ligger bakom det har i och med projektet 6Aika, som slutförs 2017, utvidgats från frågor gällande geografisk information till mer allmänna frågor om öppen information. I fortsättningen försöker Lounaispaikka främja tillgången till både geografisk information och annan öppen information inom sydvästra Finland i samarbete med bland annat Åbo stads spetsprojekt Smart and Wise Turku. Sydvästra Finlands regionala center för geografisk information är en central distributionskanal för öppen information och öppna data. 6.2.2. FEM UTVECKLINGSVÄGAR INOM SYDVÄSTRA FINLANDS MILJÖSTRATEGI Sydvästra Finlands miljöprogram förverkligar landskapets strategi i en partneranda. Miljöprogrammet har tagits fram som en motor för modiga och uppfinningsrika miljögärningar som genomförs med hjälp av fem utvecklingsvägar. Prioriteringar under de närmaste åren är 1) Hållbara val, 2) Natur och kulturmiljö, 3) Närliggande vattenområden, 4) Mattallrik och 5) Resurssmarthet. Utvecklingsvägarna i miljöprogrammet tar tag i miljöteman som är viktiga för invånarna i Egentliga Finland. Med det eftersträvas bland annat ett renare och mer attraktivt Skärgårdshav, miljövänlig trafik och avfallshantering, en fungerande och hållbar samhällsstruktur, en mångsidig naturmiljö och ett samhälle som uppskattar kulturlandskapet. Miljöprogrammet genomförs konkret på Utmaningsarenan, där man lär sig av partner, utvecklar handlingsmodeller, delar goda rutiner och utmanar fler aktörer med för att genomföra miljögärningar. Utmanaren kan vara ett företag, en kommun eller någon annan organisation. På arenan finns exemplariska miljögärningar och föregångarnas berättelser om hur de har lyckats med att inspirera andra att delta. Utmaningsarenan är öppen för alla. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 13

6.2.3. SMART SPECIALISERING Egentliga Finland medverkar i ett europeiskt nätverk för smart specialisering och har samtidigt definierat sina egna prioriteringar efter regionens styrkor. Egentliga Finlands tre smarta huvudteman är blå tillväxt och modernisering av industrin, innovativa matkedjor samt medicin- och bioteknik. Målet för alla tre teman är att skapa välfärd och tillväxt med nya metoder och tekniker utifrån det s.k. industri 4.0-tänkandet, genom att främja digitaliseringen. Innovativitet eller smart specialisering är inte nödvändigtvis spetsvetenskap eller nanoteknik fast det kan vara det också. Innovativitet avser färdigheter för att förnya och förnyas. Partnerskapsarbetet inkluderar principen för smart specialisering, och innovativitet kan även vara till exempel ett nytt, effektivt sätt att behandla aska eller att skapa en process för att lösgöra näringsämnen från älvvatten för återvinning. Det kan producera högklassiga omsorgstjänster eller exportera vår utbildning till Brasilien. Eller så kan det vara något helt annat, något som vi ännu inte kan se, även om delarna för lösningen redan finns och bara behöver förenas på ett innovativt sätt. I Egentliga Finland är en särskild prioritering inom smart specialisering att främja blå tillväxt inom Östersjöområdet. Egentliga Finland har även på senare tid på ett utmärkt sätt utnyttjat de faktorer som skapar välstånd och utveckling. Att globala företagsaktörer (bland annat Meyer Oy, Daimler AG, Bayer) har etablerat sig i landskapet tillsammans med områdets starka kompetenspotential är ett bra bevis på detta. 6.2.4. GEMENSAM REGIONAL STRUKTUR OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR Frågor gällande regional struktur och samhällsstruktur överskrider landskaps- och kommungränserna och är globala i ett klimatmålsperspektiv. Egentliga Finland har en betydande roll i den nationella regionala strukturen. Särdragens och styrkornas synlighet som en del av den nationella utvecklingen av den regionala strukturen är en central del av främjandet av landskapets livskraft. Egentliga Finlands läge som en port till Östersjön möjliggör en utveckling till en betydande aktör inom Östersjöområdet och stärker hela södra Finlands betydelse på Östersjöns marknadsområde. Detta förutsätter internationell synlighet och utveckling av en mångsidig fysisk tillgänglighet samt stärkning av internationella nätverk. Egentliga Finland hör regionekonomiskt till den betydande tillväxttriangeln i Finland och kopplas till den regionala strukturen i Finland särskilt via huvudkorridorerna som riktas mot huvudstadsregionen, Tammerfors och Björneborg. Egentliga Finlands ställning som en erkänd del av den nordliga tillväxtzonen har stärkts genom tillväxtzonavtalet mellan staten och regionala aktörer (2016). Den långsiktiga utvecklingen av den regionala strukturen inom zonen stöder sig på de flera dimensionerna i planeringen av Entimmeståget. Detta omfattar kortsiktiga åtgärder för elektrifiering av Nystadsbanan och långsiktiga mål för att skapa en tätare lokaltågstrafik mot Loimaa och Tammerfors. Genom att främja planeringen av Åbo ringväg, som hör till TEN-T-kärnnätet säkerställs utvecklandet av både gods- och passagerarfjärrtrafiken och Åboregionens interna trafik. Målet är en balanserad regionalstruktur med flera centrum, som förbättrar tillgängligheten inom landskapet och vars styrka är de olika centrumens viktiga och kompletterande roll. Stärkningen av denna livskraftsfaktor förutsätter ytterligare att interaktionen och nätverksstrukturen mellan centrumen och inom området utvecklas. Många slags kvalitativa innehåll kan anknytas till en gemensam, enhetlig samhällsstruktur, av vilka de viktigaste är att säkerställa en smidig vardag, att trygga servicenätverket och att förbättra tillgängligheten. Detta är av betydelse särskilt när det gäller att stärka livskraften i glesare tätortsnätverk och trygga landsbygdens tjänster. Lösningen av frågor kring urbanisering på ett sätt som är hållbart för hela regionen sker i huvudsak i Åbo stadsregion. Fullgörandet av MBT-avtalet (markanvändning, boende och trafik) mellan stadsregionen och staden har en central roll i detta. Möjligheterna i tillväxten som startats av den positiva strukturomvandlingen ska identifieras särskilt när det gäller att möjliggöra samhällsstrukturens utveckling. Nu finns det en verklig möjlighet att inrikta tillväxten till zoner som stöder sig på kollektivtrafik och planera en konsekvent, stegvis samhällsstruktur på ett hållbart sätt. Medverkan av alla MBTSN-aspekter (markanvändning, boende, trafik, service och näringar) från början av planeringen är en förutsättning då man eftersträvar gemensamma fördelar som nås via en enhetlig och hållbar regional struktur och samhällsstruktur. För att lyckas med detta förutsätts fungerande samarbetsnätverk och säkerställande av informationsspridning mellan olika aktörer och nätverk. Frågor kring regional struktur och samhällsstruktur löses i landskapet och regionerna i arbetsgrupper som sammanställts kring olika ämnen och teman. Målet är att stärka samarbetsnätverket mellan dessa aktörer och arbetsgrupper samt informationen på en plattform som utgörs av det gemensamma Planeringsforumet. 6.2.5. INTERNATIONELLT CENTRUM FÖR ÖSTERSJÖOMRÅDET Egentliga Finland är ett genuint internationellt landskap som profilerar sig via sin kompetens, tillgänglighet och positiva mentala atmosfär. Vi identifierar vår styrka som en sakkunnig och smart specialiserad internationell partner. Vi verkar aktivt i internationella organisationer och är öppna för nya idéer och partnerskap för att stödja näringslivet. Egentliga Finland utvecklar kontinuerligt sin internationella tillgänglighet mångsidigt och kan nås även språkligt och via nätgemenskaper. Genom att sammanföra aktörer inom Östersjöområdet och genom att skapa samarbete och partnerskap mellan såväl aktörer som teman identifieras betydande internationella nätverk för landskapet och dessa synliggörs i landskapet. Samtidigt stöds experters deltagande i internationella forum. Verksamheten för en ledare inom Östersjöområdet förutsätter en vision och ett ansvar för att aktivt starta och leda samarbete. Egentliga Finland och aktörer i landskapet är ett synligt exempel för andra när vi följer och genomför bland annat Europeiska unionens Östersjöstrategi. 14 VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND

6.2.6. SAMARBETE MELLAN UTBILDNING OCH NÄRINGSLIV Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv utgår från ett nära strategiskt partnerskap mellan företag och utbildningsproducenter för att skapa internationellt och nationellt konkurrenskraftig kunskap. Detta görs genom att fortsätta och vidareutveckla en process där utbildningsproducenter, företag och andra centrala aktörer verkar som nära konsortier och skapar gynnsamma förhållanden för både arbetslivsorienterade studier och företagens tillväxt och utveckling. Drivkrafter för målinriktade partnerskap är bland annat nätverk för den offentliga sektorn och ledningen i centrala företag samt det kommunala beslutsmaskineriet. Goda exempel på samarbetet erbjuds av Turku Future Technologies TFT, dvs. ett forsknings-, utvecklings- och innovationsnätverk som betjänar teknologiindustrin och överskrider landskapsgränserna. TFT erbjuder skräddarsydda lösningar för att utveckla teknologiföretags produkter, produktion, affärsverksamhet och kompetens genom att skapa en lämplig kombination av avtalade spetskompetenser vid åtta högskolor för målföretaget. I samband med den positiva strukturomvandlingen har även andra motsvarande funktioner och projekt startats. Dessa siktar exempelvis på att stärka den tekniska kompetenskapaciteten i landskapet. Initiativet för att grunda en s.k. framförhållningsakademi i landskapet är ett exempel på nya mål. Landskapets framförhållningsakademi är en frivillig sammanslutning mellan myndigheter, läroanstalter och näringslivet samt centrala arbetslivsorganisationer, och dess fokus ligger på att förutse kompetens- och utbildningsbehov. Ett centralt mål för framförhållningsakademin är att genomföra och organisera en verksamhet, där den senaste framförhållnings- och framtidskunskapen kan produceras och analyseras systematiskt som ett nätverkssamarbete så att aktörerna i landskapet får den till sitt förfogande och så att den stödjer deras planerings- och utvecklingsverksamhet tillsammans och skilt för sig. Utgångspunkten är att betona större, uppskattade och branschöverskridande framtidsutvecklingar. Visioner och framtidsbilder samt analyser tjänar såväl mer allmänna som riktade framförhållningsbehov. 6.2.7. VÄGKARTA FÖR CIRKULÄR EKONOMI I ett naturresursklokt Egentliga Finland anses naturresurser vara jungfruliga råmaterial som fås från naturen, råmaterial som används och råmaterial som kommer för återvinning. Ur ett cirkulärekonomiskt perspektiv är det centralt att upptäcka och identifiera regional potential och regionala behov i fråga om såväl material som servicebehov. Ett koldioxidneutralt landskap bygger på ett hållbart energisystem och beaktar såväl energiproduktion som enskilda medborgares möjligheter att uppnå målet. Målen för cirkulär ekonomi och koldioxidneutralitet har ställts högt och behovet av dem har erkänts som en nödvändighet för att trygga jordens tålighet och naturresursernas tillräcklighet. Nationella och internationella avtal styr arbetet. De viktigaste regionala målen i Egentliga Finland är vägkartan för cirkulär ekonomi samt riktlinjerna i klimat- och energistrategin. Det är också centralt att landskapet kan ses som en föregångare inom både cirkulär ekonomi som koldioxidneutralitet, som skapar bättre social trivsel, en mer hållbar naturmiljö och som möjliggör nya uppslag för hållbar ekonomi. Målen och de identifierade åtgärdsbehoven i vägkartan för cirkulär ekonomi utgör grunden för att främja regionala styrkor. Målen fullföljs tematiskt av olika ansvariga intressentgrupper. I ett energieffektivt samhälle sparas energi i första hand med hjälp såväl strukturella som tekniska lösningar. Strukturella lösningar är till exempel en planering av markanvändning som stödjer energieffektivitet och som bland annat tar hänsyn till transportbehov och förändringstryck på ett hållbart sätt i utvecklingen av logistiken för och insamlingen av olika bränslen. Målen för ett koldioxidneutralt landskap främjas starkt särskilt av regionalt aktiva kommuner, Hinku-kommunerna och Åbo stad. Lösningar för decentraliserad och småskalig produktion av förnybar energi hämtar för sin del energiproduktionen nära konsumenten. Måluppfyllelsen förutsätter ett omfattande samarbete med olika intressentgrupper, särskilt på regional nivå, för att uppnå en heltäckande helhetssyn. Naturresursforumet, som är verksamt inom Egentliga Finland, är en opartisk plattform för behandlingen av teman och skapar en grund för olika intressentgrupper att bilda nätverk. Samarbetets kärna är ett regionalt kunskapsutbyte, där offentliga åtgärder, regionala projekt samt utvecklingsprojekt inom företag för en öppen och utvecklande dialog. Det eftersträvade landskapet med en koldioxidsnål cirkulär ekonomi erbjuder individer innovativa sätt att handla, nya forskningsämnen för högskolor, ny affärsverksamhet för företag samt nya möjligheter att utveckla ett hållbart samhälle för myndigheter och kommuner. 6.2.8. KREATIVA EGENTLIGA FINLAND Kulturen i Egentliga Finland bygger på regionens särdrag, kreativt kunnande och en stark kulturidentitet, en ny, innovativ och öppen verksamhetskultur samt ett mångsidigt samarbete, där medborgarsamhället har en allt starkare roll. Landskapets image och attraktionskraft för turister, invånare, professionella inom konst- och kulturbranschen samt investeringar baserar sig på den långa historian och det rika kulturarvet, en högklassig basverksamhet inom kultur kombinerat med en levande stadskultur, aktivt hembygdsarbete i byarna samt en kreativ och innovativ atmosfär. Kreativ ekonomi Kreativ ekonomi är en spetsvärdering inom vår region och ett område där tillväxt och sysselsättning skapas. Digitaliseringen erbjuder mångsidiga möjligheter, och att uppnå en position som nationell föregångare inom det skulle gynna till exempel turism- och restaurangtjänster, underleverantörer, företag som rekryterar experter samt invånarna i regionen betydligt. Kreativa Egentliga Finland är en innovativ partner även inom internationellt samarbete. Logomo i Åbo har blivit ett betydande centrum för kreativ ekonomi, men vid sidan av det behövs fortfarande nya och modiga interaktionsuppslag samtidigt som gamla stödåtgärder, bland annat stärks företagsinkubatorer för de kreativa branscherna och förmedlare inom tredje sektorn. VARSINAIS-SUOMEN LIITTO EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND REGIONAL COUNCIL OF SOUTHWEST FINLAND 15