Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Innehållsförteckning Fem år i siffror...4 Vart gick skattepengarna?...5 Kommunens organisation...6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...7 Vision Avesta 2030...8 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling... 10 Regional utveckling och samverkan... 11 Befolkning... 13 Boende, näringsliv och arbetsmarknad... 14 God ekonomisk hushållning... 17 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2016... 19 Finansiell analys... 30 Räkenskaper... 38 Redovisningsprinciper... 52 Sammanställd redovisning Koncernen... 56 Personalredovisning... 57 Vi jämför oss med andra kommuner...6 Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige... 64 Kommunstyrelsen... 65 Omsorgsstyrelsen... 68 Bildningsstyrelsen... 71 Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd... 74 Västmanland-Dalarna lönenämnd... 76 Gamla Byn AB... 77 Avesta Industristad AB... 78 Avesta VA & Avfall AB... 79 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund... 80 Kommunens revisorer... 81 Avslutande kapitel Presentation av kommunstyrelsen... 85 Redovisningsmodellens delar... 86 Begreppsförklaringar... 87 Revisionsberättelse... 88 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 3
Fem år i siffror 2012 2013 2014 2015 2016 Resultaträkning (mkr) Intäkter 242 245 259 306 419 Kostnader -1 242-1 265-1 302-1 402-1 597 Avskrivningar -22-29 -24-22 -25 Verksamhetens nettokostnader -1 022-1 049-1 066-1 118-1 203 Skatteintäkter och generella statsbidrag 1 032 1 065 1 093 1 155 1 285 Finansnetto 3-8 3 1 2 Extraordinära intäkter/kostnader 21 10-10 Årets resultat 13 29 32 48 74 Investeringar (mkr) Nettoinvesteringar 38 38 45 58 57 Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar 1 443 1 482 1 488 1 544 1 615 Omsättningstillgångar 116 148 106 189 287 Summa tillgångar 1 559 1 630 1 594 1 733 1 902 Eget kapital 246 275 307 360 434 Skulder och avsättningar 1 313 1 355 1 287 1 373 1 468 Summa skulder och eget kapital 1 559 1 630 1 594 1 733 1 902 Nyckeltal per invånare Antal invånare 21 467 21 582 22 022 22 781 23 161 Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Nettokostnad / invånare 47 585 48 579 48 429 49 081 51 947 Skatteintäkter och generella avgifter / invånare 48 050 49 337 49 741 50 698 55 488 Totala tillgångar per invånare 72 637 75 557 72 391 76 098 82 116 Långfristig skuld / invånare (inkl internbank)* 49 637 48 836 43 656 42 828 47 117 Pensionsåtagande / invånare 33 112 36 975 33 603 31 312 30 217 Eget kapital / invånare 11 451 12 741 13 949 15 826 18 755 Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,0 96,5 97,4 95,9 94,4 Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 98,7 97,3 97,1 95,8 94,2 Soliditet, % 36 38 44 44 44 Soliditet, %, inkl bolagens del av upplåning 16 17 19 21 23 *I långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. 4 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Vart gick skattepengarna? Så här fick kommunen sina pengar 2016 74 % kom från skatter och generella statsbidrag 24 % kom från avgifter 2 % kom från finansiella intäkter 0 % kom från realisationsvinster 2 % 24 % 74 % Så här fördelades 100 kronor inkommen skatt under 2016 För- och grundskoleverksamhet: 27,57 kr Vård och omsorg: 22,52 kr Kommunövergripande: 9,44 kr Gymnasieskola och vuxenlärande: 8,53 kr Arbetsmarknad och integration: Samhällsbetalda resor: Teknisk service, gator och vägar: Plan och bygg: Musikskola: Miljö- och hälsoskydd: 3,85 kr 2,77 kr 2,51 kr 1,04 kr 0,42 kr 0,13 kr Individ- och familjeomsorg: 5,86 kr Årets resultat: 5,72 kr LSS: 5,36 kr Kultur, fritid och turism: 4,28 kr Årsredovisning 2016 Avesta kommun 5
Kommunens organisation VALBEREDNINGEN VALNÄMNDEN REVISIONEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Lennart Palm KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lars Isacsson Kommundirektör: Anders Friberg KOMMUNKANSLIET Chef: Anders Friberg BILDNINGSSTYRELSEN Ordförande: Mikael Westberg BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Björn Hansson ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/ styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER HELÄGDA BOLAG OMSORGSSTYRELSEN Ordförande: Susanne Berger VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Ordförande: Blerta Krenzi Gemensam nämnd VÄSTMANLAND-DALARNAS LÖNENÄMND Ordförande: Lars Isacsson Gemensam nämnd SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Ordförande: Teemu Sulin Kommunalförbund GAMLA BYN AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund AVESTA VATTEN OCH AVFALL AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Carina Johansson VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Förvaltningschef: Arne Hjorth AVESTA INDUSTRISTAD AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund 6 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2016 visar Avesta kommun återigen upp ett mycket starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på över 70 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på gott arbete i förvaltningar och styrelser. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga. 2016 var Avesta 2020, arbetssättet och ambitionen, inte längre ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt på. Vi har lyckats med målsättningarna att det i Avesta skapats fler arbetstillfällen, att det startats fler nya företag och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Arbetslösheten som varit vår största utmaning går nedåt jämfört med 2015, det går dock inte tillräckligt fort men trenden är positiv. 2016 tog också Fullmäktige beslut om att anta en ny detaljplan för området Krångede i Horndal, fullmäktige beslutade även om att sälja 109 hektar i samma område för en mycket stor datahallsetablering. När detta nu framöver leder till investering och nyetablering kommer det att påverka Avesta och Horndal mycket positivt framöver. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu fler arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder. 2016 valde vi att även försöka ge civilsamhället så bra förutsättningar som möjligt att öppna upp sina verksamheter och ta mot nya medlemmar genom ett utökat stöd med tre miljoner kronor. Vi vet att när Avesta växer med nya medborgare så är föreningsliv ofta nyckeln till att bli en del av samhället. Vi är Avesta bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra kommunala verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss. Det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt hela landet, att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun så jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och många utmaningar återstår. Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande, Avesta kommun Årsredovisning 2016 Avesta kommun 7
Vision Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Avesta kommun Årsredovisning 2016 9
Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi har gått in i en högkonjunktur under 2016. Det som framförallt driver på de höga tillväxttalen är snabbt växande investeringar och en kraftig ökad offentlig konsumtion kopplat till ett stort antal nyanlända under 2015-2016. Fler nyanlända ger både möjligheter och utmaningar men också många osäkerhetsfaktorer. Bland annat behöver integrationen och nyanländas inträde på arbetsmarknaden påskyndas liksom bostadsbyggandet. Senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar på en fortsatt hög tillväxt även 2017 och att ekonomin först åren därefter stannar upp på ett konjunkturjämviktsläge. Reala skatteunderlagstillväxten 2018 bedöms bli svagare medan behovet av resurstillskott framöver kommer att öka. Förutom att den stora invandringen, som innebär ett ökat investeringsbehov och ökade verksamhetskostnaderna, främst i form av verksamhetspersonal, för både kommun- och landstingssektorn ökar dessutom antalet äldre i kommunerna. Det råder för närvarande en stor politisk osäkerhet i vår omvärld med många val i EU länder, utträde ur EU som Brexit och USA:s hot om upplösning av frihandelsavtal. Det sistnämnda kommer att slå hårt mot Sverige, som är ett litet, exportberoende land. Ränteläget är negativ och därmed fortsatt gynnsamt för kommuner med lån. Hösten 2017 eller först under 2018 prognostiseras dock en räntehöjning. Resultaten i kommunsektorn under 2016 har påverkats positivt på grund av tillfälliga statsbidrag kopplat till flyktingmottagningen. Enligt anvisningarna skulle bidraget användas endast 2015 och 2016 för att möta de ökade verksamhetskostnaderna kopplat till antalet mottagna nyanlända. I samband med vårpropositionen 2016 aviserades ytterligare statsbidrag till offentlig sektor i de så kallade välfärdsmiljarderna på totalt 10 miljarder. Statsbidraget är baserat på både befolkningsökning och antal mottagna flyktingar, varav det sistnämnda kommer att fasas ut och upphöra 2021. Därefter kommer endast den del som kopplas till befolkningsökning att ingå i det generella statsbidraget. 10 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur Dalarnas största investeringsobjekt i Länstransportplanen Förbi Fors invigdes i november 2016. Därigenom möjliggörs positiv utveckling för Stora Enso Fors då företaget kan ta i anspråk gamla vägen för sin utveckling. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie för Avesta-Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan om investeringar görs på Avesta-Krylbo bangård, dubbelspår direkt söderut från bangården samt ny sträckning förbi Dalslund. I nationella planen för transportsystemet föreslås att cirka 519 mkr satsas på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen men förseningar i planeringsarbetet är tydligt. Avesta kommun har som underrubrik på sin årliga konferens om basindustrins förutsättningar haft ämnet infrastruktur. Ämnet lockade många, totalt 170 deltagare. Bergslagssatsningen Kultur och turism, 2006 2016/2017 Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen, att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för 2014 2016 (Etapp 4) har ett tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU medel medfinansierar de två sista åren 2016-2017, satsningen förlängs alltså ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas, också avseende det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särställning internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna, vilka är en starkt hotad djurart. Nyheten med öppet under påskhelgen var mycket uppskattat och barnfamiljerna har under sommaren varit glada över de nya gungställningarna utanför Ladugårdscaféet. I år har Avesta Visentpark också utrustats med möjlighet att ta del av en digital guidning om parkens historik. De som inte ville ta bilen till parken kunde ta den nya Turistbusslinjen: Centrum- Visentparken Verket (Koppardalen). Södra Dalarna Turism/Visit Dalarna Under 2016 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har även skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika, Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och innehållit omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Diskussionerna mellan Dalarnas kommuner, destinationsbolag, näringslivet och Region Dalarna om ett ökat, gemensamt samarbete i turismfrågor täckande hela Dalarna har fortsatt under året. Ett slutligt beslut om en eventuell bolagsbildning har skjutits fram till första kvartalet 2017. Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten*. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker också inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Avesta kommun samverkar också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun har även tackat ja till medlemskap i Mellansvenska Logistiknavet och sökt medlemskap i Industrikommuner i samverkan. *Se kartan på nästa uppslag. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 11
Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet har de första två åren omfattat landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar, men har efter en programuppdatering kommit att handla mer om metodutveckling och gemensam benchmarking, genom att gemensamt ta del av lyckade projekt och studier. Naturligtvis fortfarande med fokus att behålla service på landsbygden. Räddningstjänst Löneadministration Rehabilitering Regionkommitté Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Miljö och bygg Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Rehabilitering Miljö och bygg Regionkommitté Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Miljö och bygg Löneadministration Inköp/Upphandling Större fyrkant markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. 12 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Befolkning Avesta fortsätter att växa Den sista december 2016 bodde 23 161 personer i Avesta kommun. Under 2016 växte Avestas befolkning med 380 personer, vilket motsvarar en ökning på 1,7 procent. Samtliga kommuner i Dalarna hade en växande befolkning 2016 och Avestas ökning på 1,7 procent var den tredje största procentuella ökningen i länet. Födelsenettot var negativt under 2016. Antalet födda barn hade dock ökat markant under 2016 jämfört med tidigare år. 2016 föddes 269 barn i Avesta jämfört med 229 barn 2015 och 213 barn 2014. Befolkningen ökade i samtliga fyra distrikt under 2016. Ökningen i centrala Avesta var 14 personer, i Grytnäs 69 personer, i Folkärna 278 personer och i By 27 personer. Utöver de förändringarna minskade befolkningen med 8 personer från okänt distrikt. Flyttnettot var positivt med 373 personer. Under 2016 flyttade 1 633 personer till Avesta (1 824 personer 2015) och 1 260 flyttade ut (1 020). Av de 1 633 personer som flyttade till Avesta kom 883 (54 %) från andra kommuner i Sverige och 750 (46 %) från utlandet. Störst ökning var det bland barn 0-10 år och vuxna 30-34 år. Både män och kvinnor ökade under 2016 männen med 1,8 procent och kvinnorna med 1,6 procent. Det innebär att den sista december 2016 bodde det 11 782 män och 11 379 kvinnor i Avesta kommun. Tabell: Avesta kommuns befolkningsutveckling 2001 2016 År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Totalt Fr Dalarna Fr övriga Sverige Fr utlandet 2001 22 330-45 -131 87 8 45 34 2002 22 296-34 -158 129 12 47 70 2003 22 249-47 -146 101 4 26 71 2004 22 102-147 -129-17 8-51 26 2005 21 954-148 -102-44 -30-75 61 2006 21 963 9-117 128 28-61 161 2007 21 886-77 -82 9-21 -81 111 2008 21 937 51-59 110-56 17 149 2009 21 762-175 -99-75 -11-159 95 2010 21 583-179 -79-98 1-211 112 2011 21 486-97 -92-5 -10-79 84 2012 21 467-19 -110 89 9-75 155 2013 21 582 115-69 184-6 -87 277 2014 22 022 440-38 468-3 33 438 2015 22 781 759-58 804-8 284 528 2016 23 161 380-5 373-111 -220 704 Snitt 49-92 140-5 -28 158 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 13
Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende I mars 2015 antog kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun 2015-2020. Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökade efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet inleddes arbetet med att locka externa intressenter att bygga bostäder i Avesta. Detta arbete har fortsatt efter att Avesta 2020-projektet avslutades. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 är planerad att påbörjas under våren 2017 och här planeras för 11 hyreslägenheter med hög standard. I oktober månad togs första spadtaget på tomten Jansbo 3 bredvid polishuset i centrala Avesta. Här bygger nu Swedish House Construction 20 hyresrätter i två våningar. Beräknad inflyttning är maj månad 2017. Swedish House Construction planerar dessutom för ytterligare 15 hyresrätter centralt i Avesta. Dessa sistnämnda är planerade att stå klara till årsskiftet 2017/2018. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har ökat produktionen samt anpassat organisationen utifrån koncernens besparingskrav. Detta har inneburit att närmare 50 arbetstillfällen tagits bort, varav merparten på tjänstemannasidan. Förbi Fors flytt av riksväg 68 har slutförts och invigts. Stora Enso Fors får därigenom tillgång till gamla riksvägen för utveckling av företaget. Fortsatt stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i Dalahästområdet där bland annat Biltema bekostar ett detaljplanearbete som kan möjliggöra en etablering för dem i området. Ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70 är tydligt och Dalahästområdet är fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde. Ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Returtex AB har under året etablerat sig i Koppardalen och startat Sveriges första storskaliga anläggning för textilåtervinning. I Horndal har Avesta kommun förvärvat ett stort markområde norr om Horndal. Kommunen har detaljplanelagt området samt beslutat om försäljning av 109 ha till ett företag som avser att uppföra ett datacenter. Handeln Avestagallerians Företagarförening har ombildats till Avesta Centrumförening för att kunna vara verksamt i hela centrum och kunna organisera fastighetsägare och butiker även utanför Avestagallerian. Målsättningen är att Avesta Centrumförening ska vara den sammanhållande utvecklingsorganisationen i centrum mellan butiker, fastighetsägare och Avesta kommun. Utifrån detta avvecklas Avesta Stadsutveckling (ASU). Waynes Coffee, nya livsmedelsaffärer och Subway är nya tillskott i centrum - positivt även om vakanser i lokalytor finns. Nyetablering av Burger King och omlokalisering av Willys och El-Giganten har varit positivt för Dalahästområdet, där det för närvarande pågår en detaljplaneändring för att möjliggöra en Biltemaetablering. Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 är en aktuell fråga. 14 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Arbetsmarknad Tabell: Antal arbetslösa i Avesta kommun Personer 16 64 år 18 24 år 2011 874 241 2012 879 256 2013 1 052 278 2014 1 106 268 2015 1 548 349 2016 1 480 273 Tabell: Arbetslöshet andel av registerbaserade arbetskraft totalt % Område 16 64 år 18 24 år 2015 2016 Avesta 14,2 27,9 Dalarna 7,7 13,5 Sverige 8,0 13,0 Avesta 13,6 23,2 Dalarna 7,6 12,0 Sverige 7,8 11,5 I december 2016 var den totala arbetslösheten i Avesta 13,6 procent och arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år var 23,2 procent. Per 31 december 2016 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan 18-24 år. Utvecklingen av arbetslösheten i Avesta kommun under året framgår i nedan diagram. Diagram: Öppet arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd antal Samtliga år 2016 18-24 år (2016) Samtliga år 2015 2000 1500 1000 500 0 jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Avesta kommun har det högsta antalet personer som befinner sig inom två år efter erhållet uppehållstillstånd av alla dalakommuner. Så även i ålderskategorin 18-24 år, där Avesta kommun har tagit emot flest av alla kommuner i Sverige, sett i procent av kommunens totala befolkning. Det höga mottagandet kan delvis förklara den höga arbetslösheten i Avesta kommun. Arbetsmarknadsenheten (AME) fortsätter arbetet för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten i länet i det nu permanenta projektet Unga till arbete tillsammans med Region Dalarna. Målgruppen är 15-24 år och syftet är att identifiera egna resurser samt få hjälp till en praktikplats som underlättar att få ett jobb. Under 2016 har Arbetsmarknadsenheten haft aktivitet för 45 ungdomar, 27 män och 18 kvinnor, varav sex finns kvar i december 2016. 37 procent har gått till egen försörjning. Som ett led i denna satsning genomför kommunen även Ungdomscentrum i samverkan med Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, en veckovis avstämning av antalet ungdomar utanför studier och arbete. Under 2016 har satsningen träffat 69 ungdomar för vägledning, planering och insatser, 43 män och 26 kvinnor. Arbetsmarknadsenheten genomför löpande anpassning av verksamheten för att fånga upp ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. Samverkansteam Avesta drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer som står långt från arbetsmarknaden och är i behov av samordnad rehabilitering. Målgruppen är 16-64 år. Under året har vi jobbat med 40 personer, 57 procent kvinnor och 43 procent män. Av dessa har 28 procent gått vidare till arbete eller annan arbetslivsinriktad rehab. 2015 erbjöds 140 feriejobbplatser i relation till 2016 då 212 gymnasieungdomar fått feriejobb i Avesta kommun. Det är en ökning med 72 platser i jämförelse med förra året. I år har kommunen erbjudit feriejobb inom grönyteskötsel, köksverksamhet, barnverksamhet, Visentparken, Sportparken, äldreomsorgen, Metropoolen, musikskolan samt på Verket. Feriejobb är en viktig och bra möjlighet till en yrkesintroduktion, få en egen inkomst och arbetslivserfarenhet. Förutom att kommunen erbjuder kommunala feriejobb har avtal tecknats med Roligaste Sommarjobbet som drivs av företaget Indivator. Här får 30 gymnasieelever möjlighet att skapa sitt eget sommarjobb under 4 veckor. Platserna är populära och har blivit fulltecknade även i år. Syftet är att öka ungas intresse för företagande. Kommunerna har ett Kommunalt Aktivitetsansvar för ungdomar, som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år, och inte genomför eller har fullföljt utbildning Årsredovisning 2016 Avesta kommun 15
på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Under 2016 registrerades 159 ungdomar totalt och under 2016 har arbetsmarkandsenheten genomfört aktiviteter med 64 ungdomar varav 37 män och 27 kvinnor. Sex personer av totalt 64 har avslutats mot jobb och 68 ungdomar har avslutats på grund av att de fyllt 20 år. 23 ungdomar av 64 har deltagit/ deltar i studier på deltid/ heltid. Framtidsjobb Avesta är ett sedan april 2016 nystartat ESF projekt för de som är särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är 16-64 år. Deltagarna kommer från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Totalt sedan starten har man haft aktivitet för 60 deltagare, varav sex ungdomar. Resultatet just nu är att 16 fått arbete, 15 är i praktik och 22 i introduktion samt fyra har börjat studera. AME Service erbjuder meningsfull praktik eller olika typer av anställning med stöd. Deltagarna kommer från Arbetsförmedling och Socialförvaltning och målgruppen är 16-64 år. Hittills under året har vi haft sammanlagt 63 deltagare, varav sex ungdomar. 33 har avslutats, bland annat har tre gått till studier, åtta till arbete med ekonomiskt stöd samt en har flyttat från kommunen. 18 personer är anställda genom offentligt skyddat anställningsstöd, särskilt anställningsstöd, utvecklingsanställning eller nystartsjobb och övriga 15 personer är i praktik. Regeringen har genom delegationen Unga till arbete initierat åtgärder för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. En lokal överenskommelse för Avesta kommun är framtagen tillsammans med Arbetsfömedlingen. En fördjupning av överenskommelsen genomförs under hösten 2016 och framåt. Överenskommelsen syftar till att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet genom en utvecklad gemensam verksamhet. Nya möjligheter för ungdomar med studier i kombination med praktik följer med överenskommelsen. Ett sådant exempel är upprättande av Utbildningskontrakt. Under 2016 har hittills 12 ungdomar valt att skriva kontrakt och gått tillbaka till studier. Projekt Avesta 2020 Projektet Avesta 2020 har pågått under perioden 2013-2015 och omfattat 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studieoch arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfanns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Antalet deltagare i projektet entreprenörsutbildningar samt aktiviteter kopplade till Madlab överstiger det uppsatta målet. Entreprenörsutbildningen hade 126 deltagare Region Dalarna var medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling. Projektet har slutredovisats under våren 2016 och målen är uppnådda. Antalet nystartade företag 26 jämfört med målet på 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgick till 455 där målet var 350. 2016 blev ett år då effekterna av det vi arbetade med under projektet blev tydliga. Många av besluten och delprojekten är nu implementerade i vår ordinarie verksamhet. De tankar och vårt tvärsektoriella arbetssätt, inte minst de barriärbrytande målen och vårt starka målfokus är lika viktiga nu som då och arbetet fortsätter med samma målmedvetna strategiska färdriktning. Kommunen har även nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. 16 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts i enlighet med kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har efterlevts i Avesta kommun alltsedan 2009. En tumregel för god ekonomisk hushållning är, enligt SKL, att årsresultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Målet i kommunen är att kortsiktigt uppnå ett årsresultat på minst 1 procent. Under perioden 2009-2016 har det tvåprocentiga målet uppnåtts årligen med undantag av 2012 när avsättning för återställning av deponin vid Karlslund gjordes. Resultatet 2016 uppgick till 73,8 mkr, att jämföras med samma period föregående år på 49 mkr. Flyktingstatsbidraget på totalt 69,7 mkr som Avesta kommun fått för att finansiera en bra integration av våra nyanlända har periodiserats så att merparten på 64,3 mkr gottgjorts 2016. Fyra politiska beslut är tagna om användningen av medlen. Per bokslutsdag redovisas ett överskott för bidraget med 20,4 mkr. Årets resultat har uppkommit både genom budgetöverskott på flyktingstatsbidraget och att verksamheterna sammantaget redovisat en positiv budgetavvikelse på 15,6 mkr. Dessutom har skatten blivit bättre än budgeterat med 8 mkr på grund av att vi blivit fler i kommunen. Resultatet har även påverkats negativt med 10,7 mkr på grund av en utökning av avsättningen för framtida sluttäckning av Karlslund. Från och med 2013 har kommunerna haft möjlighet att fondera i goda tider för att använda i sämre tider. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 avsatts i en resultatutjämningsreserv för att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktige har fattat beslut om både avsättning och ianspråktagande. Redan 2015 uppgick resultatutjämningsreserven till det av fullmäktige beslutade maximala beloppet på 40 mkr. Enligt fullmäktigebeslutet kan reserverade medel ianspråktas i enlighet med propositionen, det vill säga, det år skatteutvecklingen är lägre än skatteutvecklingen under de 10 senaste åren och kommunen redovisar ett negativt årsresultat. Enligt senaste prognosen från SKL kan fonden ianspråktas 2018, 2019 och 2020. Upplösning får maximalt ske upp till ett nollresultat. Avesta kommuns andel av välfärdsmiljarderna uppgår 2017 till 48 mkr, 2018 till 48 mkr, 2019 till 39 mkr, 2020 till 30 mkr och 2021 till 16 mkr. Det sista beloppet är helt baserat på befolkningsökningen och kommer att vara bestående i det generella statsbidraget åren från och med 2021. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slump-mässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 17
Standardkostnaderna har en viss eftersläpning efter-som jämförelsen tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB) först efter fastställt bokslut. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2015 uppgått till följande i procent; % 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Barnomsorg -5-2,5 5,5 8,6 8,5 8,2 8,2 Grundskola 4,2 3,8 7,7 12,4 12,0 21,2 21,2 Gymnasieskola 14,5 15 17,9 9,1 13,9 1,2 1,2 Äldreomsorg -8,5-11,6-10,2-13,5-9,9-10,1-10,1 Individ-/ familjeomsorg -18 3,2-4,1 6,8 4,8 3,4 3,4 Individ-och familjeomsorgen, äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande högre kostnader än 10 procent jämfört standardkostnaden för denna verksamhet. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal med bra villkor som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp i samband med delårs- och årsbokslut visar att leverantörstroheten ökat och för närvarande ligger på 77,8 procent. En stor källa till osäkerhet i siffrorna är dock direktupphandlingar eftersom information om samtliga dessa saknas. 18 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2016 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Diagram: Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområden (redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt 14 % 15 % 71 % 33 % 67 % Ungdomsstaden Folkhälsa / Trygghet Kulturstaden 17 % 100 % 33 % 83% 67 % Avesta 25 000 år 2020 Ekonomi Totalt 20% 100 % 21% 10 % 69 % 20% 60 % Årsredovisning 2016 Avesta kommun 19
Hållbar utveckling / Klimatneutralt Vision Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. År 2030 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader 217,2 kwh/m2 210,0 kwh/m2 201,1 kwh/m2 Målet ej uppnått 202,7 kwh Målnivå: Minska med 1,5 % årligen för perioden 2010-2016, utgångsvärde 2010, 212,9 kwh/ år, motsvarar 194,5 år 2016 Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 Aktiviteter/åtgärder: Målet är att ska minska med 1,5 % per år. Resultaten har varierat mellan åren men ser man till ett medelvärde så har inte minskningen nått upp till målet. Åtgärder för att minska energiförbrukningen pågår kontinuerligt, både genom att förbättra driften och att byta ut eller bygga om befintliga anläggningar. Klart 2016: Åvestadal: Ombyggnad ventilation, beräknad besparing ca 20 %. Daghemmet Gullvivan, Karlbo: Ombyggnad ventilation, ca 15 %. Planerat 2017 Daghemmet Blåkullen: Byte radiatorventiler, injustering av värmesystemet, ca 5 10 %. Daghemmet Triangeln, Fors: Utbyte av bef. 3 st elpannor till värmepump med bergvärme, ca 25-30%. Kvarteret Tjädern: 128 lägenheter, byte av radiator och stamventiler samt injustering av värmesystem ca 10 %. Åvestadalsskolan: Ny ventilation i 2 hus, besparing 20 % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, personbilar och lätta lastbilar Målnivå: Personbilar 100 % år 2016 Enligt Energi och klimatstrategi, delmål 10 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 35 % 44 % 52 % Målet ej uppnått 51 % Aktiviteter/åtgärder: 56 nya fordon har leasats under året, de flesta har ersatt äldre modeller men en del av de nya fordonen har utrustats med 4-hjulsdrift, (ej miljöfordon) samt därutöver har en utökning av antalet minibussar i organisationen gjorts. Detta har inneburit att miljöandelen för fordonsflottan minskat med 1 % -enheter. 20 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt, Energi och klimatstrategi, delmål 13 Målnivå: 15 % Källa och mätperiod: Egen mätning v.11-14 Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) Målnivå: 30 %, år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/1 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (Sverigesnitt 2014, 36 %) Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis - 21 % 17,1% Målet ej uppnått 16,4% 21 % 24 % 26 % Målet ej uppnått 25 % 24 % 22 % 25 % Målet ej avstämt 586 226 567 254* 716 333* Målet troligen uppnått 539 022 resor gjorda* Aktiviteter/åtgärder: Andelen matsvinn i kommunens kök är 16,4%, varav matsvinn på tallrik är 6,4 %, svinn i serveringskärl på avdelning eller i serveringsdisk 4,4 % och mat som blir kvar i kök efter tillagning 5,7 %. Kostenheten arbetar aktivt för att minska svinnet och är nu på en nivå som känns rimlig. Drar vi ner ytterligare på tillagningen så är risken den att kunderna uppfattar det som om maten inte räcker till, att de inte får äta sig mätta. Matsvinnsmätning har pågått under veckorna 13-15 2016. Totalt har 44 894 portioner mätts inom köken i förskola, skola och äldreomsorg. Aktiviteter/åtgärder: Ha fler ekologiska varor i beaktande vid nästa livsmedelsupphandling Uppgifterna för 2016 finns tillgängliga april 2017. Trenden ser ut att öka tack var utsorteringen av matavfall. Det finns dock andra typer av avfall som drar ner siffrorna. Aktiviteter/åtgärder: Resekort har införts från juli, pris 30 kr/kort, där kortet gäller tillsvidare. Resekortet ger rätt att resa obegränsat på de avgiftsfria linjerna inom kommunen. Ett par hållplatslägen har justerats och byggts om. Några hållplatser har dragits in till förmån för snabbare restider för att bättre kunna konkurrera med bilen. *Statistiken är tillförlitlig från och med juli 2016, vid införandet av resekorten. Innan dess osäker statistik och definitivt felaktigt från dec 2015-jun 2016. Troligt verkligt utfall 2016 är cirka 900 000 resor. Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 6,5 % av livsmedel är Fairtrade 7,3 % av livsmedel är Fairtrade Målet ej uppnått 5,58 % Årsredovisning 2016 Avesta kommun 21
Medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för. Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Uppstart Servicecenter 2017 KF -Indikatorer Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 56 % 52 % 41 % Målet ej uppnått 41 % Medelvärde alla kommuner: 56 Aktiviteter/åtgärder: Ny webb lanseras mars 2017 vilken bl.a. ska göra det lättare att hitta information om Avesta kommun och att lämna klagomål och synpunkter. Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått 1-3 1. E-post, svar på en enkel fråga inom 2 dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Målnivå: 4. Svar inom två dagar, E-post, minst Sverigesnitt (83 % år 2014) 5. Andel medborgare som får svar via telefon, 60 % år 2017 6. Gott bemötande via telefon, 90 % år 2017 Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 83 % 63 % 72 % 42 2014 ingen mätning 70 % 57 % 89 % 96 % 39 % 100 % 46 Målet uppnått 48 Målet ej uppnått 78 %, (Sverigesnitt 86 %) 56 % 81 % Aktiviteter/åtgärder: Uppstart av Servicecenter under mars 2017 förväntas ge en positiv effekt på måtten för telefon och e-post. 22 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Årsredovisning 2016 Avesta kommun 23
Ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom att ta tillvara deras kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. Avesta ska under budgetperioden bli en av Sveriges bästa skolkommuner KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Källa/ mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten -15 Åk 8: 22 %, Gy åk 2: 23 % Mäts ej Åk 8: 27 %, Gy åk 2: 29 % Målet ej avstämt LUPP genomförs inte under 2016 Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Målnivå: 80 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogra Målnivå: 85 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428 77,3 % 69 % 62 % Målet ej uppnått 56 % Svenska 62 % och matematik 50 % Det är 9 delprov i matematik, där Skriftliga räknemetoder, är delprovet som drar ner resultatet. 84,8 % 79,6 % 81,3 % Målet ej uppnått 80,9 % Aktiviteter/åtgärder: Resultatenheten har en arbetsgrupp med förstelärare i matematik, från grundskolans lägsta åldrar t.o.m. gymnasiet. Gruppens arbete leds av en grundskolerektor. Uppdraget är att under vårterminen -17, ta fram en arbetsplan med vad som eleverna behöver i varje årskurs, för att höja elevernas kunskaper i matematik. Planen ska omsättas i praktiken fr.o.m. läsåret 17/18 Aktiviteter/åtgärder: Utöka stöd till elever i behov av stödinsatser. Kompetensutveckla pedagoger inom specialpedagogiska kurser. Arrangera sommarskola 24 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: 215, år 2016, 220, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 (16 ämnen) Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år (hemkommun) Målnivå: 80 % år 2016, 85 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N17404, från 2014 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 200, år 2016, ranking 20 eller bättre, år 2020 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen 212 194 209 Målet ej uppnått 210,3 70, 5 % 77,1% 81,3 % Målet ej uppnått 73,6 160 273 179 Målet ej uppnått 246 Aktiviteter/åtgärder: Riktade fortbildningsinsatser Formativ bedömning Kollegialt lärande Matematiklyftet Läslyftet Nätverksmöten för pedagoger, med förstelärare som handledare Utvärdering och analys av resultat bl.a i kvalitetsredovisning Aktiviteter/åtgärder: Aktiviteter för att uppnå indikator: Riktade fortbildningsinsatser Formativ bedömning Kollegialt lärande Matematiklyftet Läslyftet Förtydligande av det pedagogiska uppdraget för skolledning, samt försteläraruppdraget Årsredovisning 2016 Avesta kommun 25
Folkhälsa/trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet, 2. Trygga och goda uppväxtvillkor, 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Målnivå: 60 år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 55 Mäts ej 2014 57 Målet ej uppnått Värdet 2016 har sjunkit till 50. Aktiviteter 2016: Trygghetsvandring i Krylbo, aktiviteter mot klottrare Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N00938 7,2 (2012) 8,3 (2013) 9,7 (2014) Målet ej uppnått 10,6 (2015) Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N31807 4,4 % (2012) 4,9 % (2013) 4,7 % (2014) Målet ej uppnått 4,7 (2015) Aktiviteter/åtgärder: Samverka Socialtjänst, AME, AF, FK, landsting. Arbeta med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Arbeta för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbeta med arbetsmarknadskunskap i skolan. Projekt Framtids jobb Avesta är inlett 1/4. Ett ESF projekt som drivs av AME men som är riktat till personer med försörjningsstöd. 26 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, 2016-2018 En bred musik- och kulturskola med många deltagare KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare Målnivå: Verket, 35 000 besökare år 2018, Visentparken, 10 000 besökare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning 229 806 8 282 29 062 7 732 31 424 8 751 Målet ej uppnått, mäts först 2018 Verket 28 939 Visentparken 9 256 Verket: Utvidgade aktiviteter på loven. Fortsatt satsning på familjeaktiviteter. Kompetensutveckling för arbete med sociala medier, hemsida mm. Digitala guider till miljön runt Verket har tagits fram. Riktade inbjudningar till skolor i Dalarna. Satsning på e-sportsmässa/ festival för att nå ungdomar. Erbjudanden/kampanjer planeras inför högsäsong. Visentparken: Öppethållande under påsken blev en succé då vi uppskattar antalet besökare till närmare 600 st på två dagar. Ombyggnad av köksdelen i caféet för att möta ökat antal besökare. Ny hemsida för Visentparken. Under 2016 gick en Tur(ist)buss sträckan Avesta-Avesta Visentpark-Avesta Art. Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: 800 deltagare år 2018, (vår- och hösttermin summeras) Källa och mätperiod: Egen mätning 747 713 702 Målet ej uppnått, mäts först 2018 711 Aktiviteter/åtgärder: Sommarkulturskola genomfördes under sommaren. Arbetet med att bredda kulturskolan har nu påbörjats med 600 000 kr från Kulturrådet för 2017. Fokus ligger också på att möjliggöra för nya målgrupper att upptäcka kulturskolan. Konst, film och gruppundervisning i större utsträckning kommer att erbjudas. En utredning som ser över avgifterna pågår. IFritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. Målnivå: 67, år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 59 Mäts ej 2014 62 Målet uppnått 64 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 27
Avesta 2020 Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska under budgetperioden halvera ungdomsarbetslösheten KF -Indikatorer Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Målnivå: Topp 10 under perioden 2016-2018 Källa och mätperiod: KKik, år 2015, Kolada U07451 Svenskt näringslivs rankning, + 100 platser Målnivå: + 100 platser, startvärde från 2013, plats 173 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U40402 Antal nyregistrerade företag/1 000 invånare, mäts 1:a halvåret Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U00901 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar 18-24 år, jämförelsetal år 2013, 22,8 % Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: AFM 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av åldersgruppen 18-24 år Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 21 575 22 022 22 781 Målet uppnått 23 161 69 Mäts ej 75 Mäts ej 2016 I 2015 års har brandsyn nått NKI-resultatet 76 vilket motsvarar plats 51 bland deltagande kommuner. För att förbättra rankingen kommer förbundet bl a att arbeta med att förbättra informationen på hemsidan samt utveckling av e-tjänster. NKI indikerar mycket höga värden för såväl bygglov (78) som miljö- & hälsoskydd (74). I bygglovfrågor rankas förvaltningen som nr 19 i Sverige, i miljö- och hälsoskydd nr 17. Fortsatt fokus på effektivitetutveckling och bemötande 173 181 203 Målet ej uppnått 140 Egen kompletterande uppföljning av Svenskt Näringslivs frågor genomförd och åtgärder insatta utifrån svaren. 3,9 4,1 4,9 Målet ej uppnått 4,0 22,8 % 22,1 % 27,9 % Målet ej uppnått 23,2 % Aktiviter genomförda i samverkan med Almi och Avesta Nyföretagar- Centrum med målsättningen att nya företag startas. Aktiviteter/åtgärder: Speedmeeting (korta, snabba möten mellan ungdomar och arbetsgivare) genomförd under vår och höst. Projektet Unga till arbete tillsammans med Region Dalarna. Ungdomscentrum tillsammans med Arbetsförmedlingen också genomförd under året. 28 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2016-2018 uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Mål: Oförändrad skatt. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Mål: Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt uppgå till 99 %. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Nettokostnadernas andel uppgår per 31/12 till 94,3 %. Årets resultat uppgår till + 74 mkr. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 29
Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning; Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven; Resultat 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav Risk 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensionsskulden Kapacitet 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt Kontroll 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 30 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamheten 97 94 95 94 93 Avskrivningar 2 3 2 2 2 Finansnetto 0 1 0 0 0 Totalt 99 97 97 96 94 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För året 2016 har målet nåtts med råge då 94 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Resultatet för perioden uppgår till + 73,8 mkr, beroende främst på att verksamheterna redovisar positiva resultat. Det tillfälliga flyktingbidraget har inte upparbetats i planerad omfattning och bidrar till resultatet. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 38-38 -45-58 -57 Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift 35 58 56 71 99 Självfinansieringsgrad 92% 153% 124% 122% 173% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 92 till 173 procent av investeringskostnaderna. Det innebär att investeringarna mestadels finansieras genom kvarvarande skatteintäkter. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 31
3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % 2012 2013 2014 2015 2016 "Investeringsvolym/ nettokostnader" 4 4 4 5 5 Nettoinvesteringar 38 38 45 58 57 Avskrivningar 22 29 24 22 25 "Nettoinvesteringar/ avskrivningar" 175 130 188 260 228 För en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger som genomsnittet. Diagram: Nettoinvesteringar och avskrivningar kommunen mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar 60 50 40 30 20 10 0 38 22 38 29 45 24 2012 2013 2014 2015 58 57 22 2016 Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. 25 4. Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Tabell: Räntenetto lån mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Kommun -4,9-2,7-1,4-1,2-1,2 Koncern -30,2-29,4-27,7-26,3-23,4 Tabell: Räntekostnader 2016 Internbanken Räntekostnad derivat Räntekostnad lån Totalt 5. Årets resultat mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 13 29 32 2012 2013 2014 2015 48 48 24,9 mkr - 1,5 mkr 23,4 mkr 74 2016 Kommunen redovisar ett positivt resultat vid bokslutet med 74 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 68 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 63 mkr bättre än budget. Skatter och generella statsbidrag är 8 mkr högre än förväntat bland annat på grund av förra årets befolkningsökning var högre än förväntat. 32 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
6. Förändring av kostnader och intäkter Diagram: Förändring av kostnader och intäkter % Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 12 10 4 8 6 4 2 0 2012 2013 2014 2015 2016 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Årets skatteutveckling är positiv, mycket beroende på att vi hade en betydande befolkningsutveckling 2015, vilket påverkar skatteintäkterna 2016. Totalt för den senaste 4-årsperioden har skatteintäkterna ökat mer än kostnaderna, vilket är positivt för en långsiktigt hållbar ekonomi. 7. Balanskravsutredning tkr 2016 2015 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 73 850 48 613 32 208 29 173 13 263 Reducering av samtliga realisationsvinster -4 654-295 -1 141-386 -2 527 Årets resultat efter balansjusteringar 69 196 48 318 31 067 28 787 10 736 Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0-7 128-9 159-7 456 0 Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 0 0 0 Balanskravsresultat Balanskrav är uppfyllt. 69 196 41 190 21 908 21 331 10 736 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 33
8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning, 2012 2013 2014 2015 2016 % Soliditet 16 17 19 21 23 Soliditet exkl. upplåning som sker för bolagens behov 36 40 45 44 44 Soliditet inklusive samtliga 2012 2013 2014 2015 2016 pensionsförpliktelser, % Soliditet -25-24 -21-15 -9 Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov -57-58 -50-32 -18 Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 23 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Soliditeten har förbättrats under 5-årsperioden. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -18 procent, då upplåning som sker för bolagens behov exkluderade. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: Redovisning enligt blandad modell + 434 Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse - 175 Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via internbanken. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Certifikatprogram Obligationer Marknadsvärde skulder 1 020 mkr 550 mkr 370 mkr 100 mkr 1 020 mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 85 mkr under perioden och uppgår till 109 mkr 2016-12-31. Den ökade upplåningen har till största delen gjorts via kommunens korta marknadsprogram (certifikat) där minusräntor kunnat erhållas under året. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. Diagram: Låneskuld inklusive koncernkontokredit mkr Avesta kommun Bolagen 1000 800 600 400 200 0 876 906 891 891 911 125 85 9 24 109 2012 2013 2014 2015 2016 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,66 20,75 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,35 Total kommunalskatt 33,60 33,82 32,10 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 22 öre lägre i jämförelse med länet och 1,50 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,69 kr högre i jämförelse med riket. 34 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Risk och kontroll Kapitalbindningstid 1,72 år 11. Likviditet 2012 2013 2014 2015 2016 Likvida medel, mkr 32 81 42 109 158 Kassalikviditet, %* 67 % 70 % 45 % 62 % 100 % Rörelsekapital, mkr** -87-63 -127-146 1 Likviditetsdagar 10 23 12 29 39 *Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder. **Omsättningstillgångar kortfristiga skulder. Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten uppgår till 100 % för första gången under den senast 5-årsperioden. Räknar vi bort semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 128 %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Räntebindningstid -exklusive derivat 5,01 år 0,10 år Diagram: Kapital- och räntebindning fördelat per år mkr Kapitalbindning Räntebindning 500 400 300 200 100 0 0 1 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 10 10 år Snittränta per 2016-12-31 inklusive derivat 2,15 % och exklusive derivat minus 0,20 %. Diagram: Snittränta per 2016-12-31 % Inklusive derivat Exklusive derivat 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00 3,14 1,86 2012 2,80 1,50 2,93 0,58 2,75 0,00 2,15 0,20 2013 2014 2015 2016 Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bland annat ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 35
Derivat 2016-12-31 Ränteswappar: 900 Mkr Varav - Förlängningsbara 50 Mkr - Med framtida start 100 Mkr - Vanliga swappar 750 Mkr Marknadsvärde swappar: Motparter swappar: Nordea Danske Bank Swedbank Handelsbanken Säkringsredovisning Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet 1002 Mkr 400 Mkr 250 Mkr 200 Mkr 50 Mkr Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivitet per balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Per den 31 december 2016 är förhållandet följande: Lån rörlig ränta stibor rörlig ränta med golv 0 % Säkringsinstrument/swappar rörligt ben stibor fast ben bunden ränta 920 Mkr 100 Mkr 900 Mkr 900 Mkr Eftersom swappar enligt ovan kan matchas mot lån med rörlig stiborränta utan golv anses säkringsförhållandet vara effektivit på balansdagen. 13. Borgensåtagande Tabell: Kommunal borgen mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunalt borgensoch förlustansvar egnahem och småhus 0,8 0,8 0,6 0,4 0,4 Kommunala bolag 0,5 0,6 0,6 0,5 0,4 Övriga ansvarsförbindelser 16,7 15,8 14,7 17,6 13,6 Totalt 18,0 17,2 15,9 18,5 14,4 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. 14. Pensionsskulden mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Pensioner, kortfristig del 31 33 34 36 37 Avsättningar till pension 78 91 92 91 90 Pensionsförpliktelse äldre än 1998 633 674 648 621 610 Total pensionsskuld 742 798 774 748 737 Förpliktelse av total skuld, % 85 % 84 % 84 % 83% 83 % Aktualiseringsgrad, % 90 % 91 % 92 % 90% 91 % Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 737 mkr varav 610 mkr som ansvarsförbindelse. Det innebär att 83 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I diagrammet nedan redovisas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden 2013-2053, räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år 2053. 36 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Diagram: Likviditetsbelastning i fasta priser Gamla utbetalningar Nya utbetalningar mkr Avgiftsbestämd ålderspension Särskild löneskatt 100 80 60 40 20 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av person akterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 15. Budgetföljsamhet mkr 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige 0,2-0,2-0,3 0,3-0,2 Kommunstyrelsen 15,3 7,7 14,5 21,2 46,7 Omsorgsstyrelsen -2,0 2,4 1,4 0,3 21,3 Bildningsstyrelsen -1,0 1,6-0,5 0,1-5,6 Miljö- och byggnadsnämnd -0,2 0,0 0,7 0,5 1,3 Summa budgetavvikelse 12,3 11,5 15,8 22,4 63,5 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2016 redovisar verksamheten ett starkt positivt resultat i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1 % inkl. PO samtlig personal i kommunen 9,4 Bruttokostnadsförändring med 1 % 14,7 Generella statsbidrag med 1 % 2,2 Förändrad utdebitering med 1 kr 48,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10 % 2,4 Förändrad barnomsorgstaxa med 10 % 1,1 Förändring av befolkningen med 50 personer 2,6 Förändring av skatteunderlag 1 % 12,1 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 14 mkr. En löneförändring med en procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 9,4 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. Avesta kommun Årsredovisning 2016 37
Räkenskaper Driftredovisning Ack budget Utfall 2016 Utfall 2015 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige 10 4 190 60 4 450-210 33 4 320 314 Kommunstyrelsen 79 051 398 096 109 371 381 644 46 772 84 604 302 178 21 211 Omsorgsstyrelsen 142 585 598 868 188 955 623 942 21 296 133 994 563 462 229 Bildningsstyrelsen 137 791 665 037 239 240 772 098-5 612 151 968 661 884 131 V-D miljö och bygg 36 710 50 586 56 335 68 902 1 309 59 056 71 215 538 Summa styrelser 396 147 1 716 777 593 960 1 851 035 63 555 429 655 1 603 058 22 423 Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad -44 164-33 899-10 265-30 947-5 596 Personalförsäkring pension -37 041-41 601 4 560-37 937 2 454 Bokslutsjusteringar 0 0-3 400 3 400 0-8 744 8 744 Finansiella poster -310-122 -93 95 0-184 -184-73 Interna poster förvaltning -168 261-168 261-174 867-174 867 0-123 321-123 321 0 Verksamhetens netto 227 576 1 467 189 419 000 1 597 364 61 249 306 150 1 401 925 27 951 Investeringsredovisning Ack budget Utfall 2016 Utfall 2015 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelsen 70 47 098 3 682 41 479 9 232 226 41 544-2 845 Omsorgsstyrelsen 0 3 450 8 2 332 1 125 0 4 308-313 Bildningsstyrelsen 0 17 679 373 17 100 952 0 12 219 67 V-D miljö och bygg 0 180 0 193-13 0 261 195 Summa styrelser 70 68 407 4 063 61 103 11 296 226 58 332-2 897 38 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Redovisning av större investeringar Bokslut 2016 Utfall t o m 2016 Projekt totalt Beräknas färdigställd Stamfiber till landsbygden 0 0-3 305 2017-12-31 Under 2016 har ca. 20 000 m fiber förlagts i kommunen, främst till landsbygd genom kommunala investeringar. Projektet innebär också att kommunen ansökt om bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden projektet beräknas vara klart årsskiftet 2017-18 Belysningsprojekt 2013-2015 1 386 16 548 15 000 Klart Energibesparingsprojekt på kommunens vägbelysning som pågått sedan 2010. Projektet har inneburit bl a byte till energisnålare armaturer. Projektet avslutat. Dalavägen/Bergslagsvägen -1 392 4 558 2 400 Klart Ny cirkulationsplats öppnad vid Dalavägen-Bergslagsvägen i Avesta centrum. Kvarstår mindre delar gällande utsmyckning av cirkulationen. Invigning av utsmyckningen beräknas till maj 2017. Inre och yttre skolmiljöer 4 639 4 639 5 000 2017-03-31 Konstgräs omläggn Avestavallen 0 0 4 500 2017-09-30 Väghållning 21 530 21 586 24 300 Klart Ny cirkulationsplats öppnad vid handelsområde Åsbo, utsmyckning kvarstår beräknas klart våren 2017. Ny vägtrumma i Tråbacken, upprustning av broar över RV 68 och RV 70 samt skapande av GC väg med räcke för sträckan Karlbo-Brovallen har också genomförts under året. Grönytor 925 926 3 000 Klart Iordningsställande av rastplats Lumsen. Trapp ned till Gamla Byn vid Kyrkbron. Åtgärder trädplanteringar mm längs Axel Johnsonsväg. Fastigheter 1 127 1 127 1 500 Klart Ombyggnad café vid Visentparken och ombyggnationer i fastigheten Boken 5 (Omsorgshuset) samt ventilationsåtgärder i Stadshuset och AvestaParken. Inventarier/maskiner 3 644 3 644 2 900 Klart Utrustning till bl a produktionsenheten och städenheten. Yttre miljöer 1 504 1 534 2 750 Åtgärder för yttre miljö inom ramen för Fors- och Krylboprojektet. Slutsumma 33 363 54 562 58 045 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 39
Resultaträkning Kommunen Koncernen tkr Not Budget 2016 Avvikelse 2015 2016 2015 Verksamhetens intäkter 1 227 576 419 000 191 424 306 150 565 643 450 646 Verksamhetens kostnader 1-1 467 189-1 597 364-130 175-1 401 925-1 653 738-1 460 705 Avskrivningar 1-32 200-24 785 7 415-22 348-71 291-75 247 Jämförelsestörande poster 1 0-10 672-10 672 10 251-10 672 10 251 Verksamhetens nettokostnader -1 271 813-1 213 821 57 992-1 107 873-1 170 058-1 075 055 Skatteintäkter 2 994 824 990 476-4 348 949 660 990 476 949 660 Generella statsbidrag 3 282 301 294 684 12 383 205 299 294 684 205 299 Finansiella intäkter 4 29 310 27 839-1 471 30 034 1 063 591 Finansiella kostnader 5-28 622-25 329 3 293-28 507-26 331-29 468 ÅRETS RESULTAT 6 000 73 850 67 850 48 613 89 834 51 027 40 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not 2016 2015 2016 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg - Mark, byggnader, tekn anläggn 13 267 140 224 071 1 534 502 1 463 534 - Maskiner o inventarier 14 72 482 53 990 88 311 66 053 - Ej aktiverade investeringar 13 24 960 34 727 54 520 44 497 Finansiella anläggningtillg 15 1 250 180 1 230 980 41 302 42 239 Summa anläggningstillgångar 1 614 763 1 543 768 1 718 635 1 616 323 Omsättningstillgångar Förråd 16 5 879 38 5 985 179 Fordringar 17 121 494 79 415 125 140 80 622 Kassa och bank 18 159 753 110 359 159 770 110 394 Summa omsättningstillgångar 287 126 189 812 290 895 191 195 SUMMA TILLGÅNGAR 1 901 889 1 733 580 2 009 530 1 807 518 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 19 360 534 311 921 379 549 328 533 ÅRETS RESULTAT 73 850 48 613 89 834 51 027 SUMMA EGET KAPITAL 20 434 383 360 534 469 383 379 560 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 21 89 882 91 422 102 953 104 517 Övriga avsättningar 22 63 408 56 206 63 810 56 758 Summa avsättningar 153 291 147 628 166 763 161 275 Obeskattad reserv 3 700 3 150 Skulder Långfristiga skulder 23 1 027 869 919 462 1 037 302 919 725 Kortfristiga skulder 24 286 345 305 956 332 382 343 808 Summa skulder 1 314 214 1 225 418 1 369 684 1 263 533 SUMMA EGET KAPITAL, 1 901 889 1 733 580 2 009 530 1 807 518 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbindelser 25 14 469 18 744 14 068 18 192 Ansvarsförbindelse pensioner 606 282 621 897 606 282 621 897 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 41
Kassaflödesanalys tkr Not Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 73 850 48 613 89 834 51 027 Justering för avskrivningar 24 785 22 348 71 291 75 247 Justering för realisationsvinst 6-4 654-295 -4 654-319 Justering för gjorda avsättningar - pensioner -1 540-990 -1 564-926 - övriga avsättningar 7 202-2 722 7 052-2 722 "Justering för övriga ej likviditets- 7-6 127-78 -5 427 649 påverkande poster" Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital 93 517 66 875 156 532 122 956 Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar -42 079-15 957-44 518 4 596 Ökning(-)/minskning(+) förråd -5 840 23-5 806 65 Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder -19 611 72 751-11 441 74 473 Kassaflöde från den löpande verksamheten 25 986 123 693 94 767 202 090 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar 8-70 302-60 648-168 641-142 229 Inköp finansiella tillgångar 9 0-13 930 0-13 930 Avyttrade materiella tillgångar 10 5 096 1 817 5 796 4 981 Inköp av finansiella tillgångar -138-37 Kassaflöde från investeringsverksamhet -65 206-72 761-162 983-151 215 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar 11-20 000 0 276 0 Återbetald utlåning -135 Upplåning Långfristig upplåning 12 108 614 17 137 117 435 17 213 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 88 614 17 137 117 576 17 213 Årets kassaflöde 49 394 68 070 49 360 68 088 Likvida medel 1 januari 110 359 42 290 110 394 42 306 Likvida medel 31 december 159 753 110 359 159 754 110 394 42 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Nothänvisningar Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 NOT 1: VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens intäkter 602 981 438 069 Avgår interna intäkter -183 980-131 919 Summa externa intäkter 419 000 306 150 Varav: Försäljningsintäkter 21 702 20 940 Taxor och avgifter 42 763 41 204 Hyror och arrenden 30 574 29 739 Bidrag 270 166 166 745 Försäljning av verksamhet och konsulttjänster 41 611 39 198 Realisationsvinster 4 654 295 Övriga intäkter 7 171 7 378 Eget arbete investeringar 359 650 Summa externa intäkter 419 000 306 150 Verksamhetens kostnader 1 781 344 1 533 845 Avgår interna kostnader -183 980-131 919 Summa externa kostnader 1 597 364 1 401 925 Varav: Löner och sociala avgifter 947 755 823 477 Pensionskostnader inkl löneskatt 69 692 68 665 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 15 465 7 881 Lämnade bidrag 92 460 84 986 Köp av huvudverksamhet 132 919 136 033 Övriga tjänster 105 341 80 014 Lokal- och markhyror 143 683 130 749 Bränsle, energi och vatten 9 717 8 865 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 9 652 9 030 Materialkostnader 61 752 43 993 Övriga kostnader 8 928 8 232 Summa externa kostnader 1 597 364 1 401 925 Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar 9 025 8 507 47 181 54 281 Inventarier och maskiner 15 624 13 694 23 884 20 763 Direktavskrivningar 136 147 136 147 Leasingavtal 0 0 90 56 Summa avskrivningar 24 785 22 348 71 291 75 247 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 43
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 Jämförelsestörande poster Återbetalning från AFA 0-10 251 Avsättning till deponi 10 672 0 Summa jämförelsestörande poster 10 672-10 251 NOT 2 SKATTEINTÄKTER Egna skatteintäkter 994 211 950 383 994 211 950 383 Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation 0-1 669 0-1 669 Prel. slutskatteavräkning 2015 enl RKR:s rekommendation 929 946 929 946 Prel. slutskatteavräkning 2016 enl RKR:s rekommendation -4 664 0-4 664 0 Totalt not 2 990 476 949 660 990 476 949 660 Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 221 568 183 643 221 568 183 643 Strukturbidrag 0 2 289 0 2 289 Regleringsbidrag -775 0-775 0 Kommunal fastighetsavgift 37 256 36 802 37 256 36 802 Generella bidrag från staten 64 325 7 018 64 325 7 018 Regleringsavgift 0-852 0-852 Kostnadsutjämningavgift -10 618-14 042-10 618-14 042 Avgift LSS-utjämning -17 073-9 559-17 073-9 559 Totalt not 3 294 684 205 299 294 684 205 299 NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor utlämnade lån 22 306 25 163 Räntor likvida medel 0 9 Övriga finansiella intäkter 5 533 4 862 1 063 591 Totalt not 4 27 839 30 034 1 063 591 NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor upptagna lån 23 485 26 529 Räntor check konto 0 4 Räntor pensionsskuld 1 165 1 258 Övriga finansiella kostnader 678 716 Totalt not 5 25 329 28 507 26 332 29 468 NOT 6 REALISATIONSVINST Realisationsvinst materiella tillgångar 4 654 295 Totalt not 6 4 654 295 44 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 NOT 7 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 800 800 Årets upplösning av investeringsbidrag -207-131 Omklassificering från investering till investeringsbidrag 0-747 Ej slutreglerat markköp Horndal 12:1-12 266 0 Ej slutreglerad markförsäljning Horndal 12:1 5 539 0 Omklassificering från investering till drift 7 0 Totalt not 7-6 127-78 NOT 8 INKÖP AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Park o gatumark, verksamh fast 13 261 2 541 Årets investering 57 041 58 107 Totalt not 8 70 302 60 648 NOT 9 INKÖP AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Andelar Kommuninvest ek förening 0 13 930 Totalt not 9 0 13 930 NOT 10 AVYTTRADE MATERIELLA TILLGÅNGAR Verksamhetsfastigheter 0 5 Mark detaljplanelagd 4 649 1 812 Lantegendomar 50 0 Bilar/maskiner/inventarier 397 0 Totalt not 10 5 096 1 817 NOT 11 UTLÅNING/ÖKNING LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Minskning/Ökning långfristiga fordringar -20 000 0 Totalt not 11-20 000 0 NOT 12 LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Nyupplåning 108 614 17 137 Totalt not 12 108 614 17 137 NOT 13 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 408 415 382 328 2 283 145 2 159 827 Investeringar 32 467 25 067 103 104 122 795 Inköp av mark, byggnader 25 527 1 041 26 684 4 021 Avyttringar -361-21 -670-3 860 Nedskrivningar, årets 0 0 0-9 000 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 45
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 Omklassificering till omsättningstillgång -5 539 0-5 539 0 Avskrivningar -193 370-184 344-872 221-810 249 Redovisat värde vid årets slut 267 140 224 071 1 534 503 1 463 534 Pågående investering Ingående balans 34 727 23 044 44 719 59 927 Aktiverade pågående investeringar -28 244-20 250-94 338-117 680 Årets pågående investeringar 18 484 31 186 104 146 101 502 Omklassificering från investering till drift -7 747-7 747 Redovisat värde vid årets slut 24 960 34 727 54 520 44 496 Totalt not 13 292 100 258 798 1 589 023 1 508 030 NOT 14 MASKINER OCH INVENTARIER Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 259 001 237 044 291 243 265 168 Investeringar 34 198 21 957 40 720 27 181 Avyttringar -81 0-101 -942 Avskrivningar -220 635-205 011-243 551-225 354 Redovisat värde vid årets slut 72 482 53 990 88 311 66 053 Totalt not 14 72 482 53 990 88 311 66 053 NOT 15 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Kommunaktiebolaget 1 1 1 1 Gamla Byn AB 295 987 295 987 0 0 TIPPS/IUC 50 50 50 50 Avesta VA och Avfall AB 2 000 2 000 0 0 298 038 298 038 51 51 Andelar Mellanskog ek förening 19 19 19 19 Kommuninvest ek förening 19 820 19 820 19 820 19 820 KGF Dalarna medlemsinsats 1 1 1 1 19 840 19 840 19 840 19 840 Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest 4 100 4 100 4 100 4 100 Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån 0 0 358 495 Region Dalarna (Dalatrafik) 952 952 952 952 Internbankens utlåning Avesta Industristad AB 127 000 127 000 Gamla Byn AB 717 000 717 000 46 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 Avesta VA och Avfall AB 67 250 47 250 911 250 891 250 Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur 20 000 20 000 20 000 20 000 Ack upplösningar statlig infrastruktur -4 000-3 200-4 000-3 200 16 000 16 800 16 000 16 800 Totalt not 15 1 250 180 1 230 980 41 302 42 238 NOT 16 FÖRRÅD Förråd 5 879 38 5 985 179 Totalt not 16 5 879 38 5 985 179 NOT 17 FORDRINGAR Kundfordringar 14 536 10 935 18 952 12 514 Övriga kortfristiga fordringar 11 299 12 876 3 280 3 827 Statsbidragsfordringar 14 348 14 348 Moms 11 953 13 398 15 021 16 578 Interimsfordringar 69 358 42 206 73 539 47 703 Totalt not 17 121 494 79 415 125 140 80 622 NOT 18 KASSA OCH BANK Kassa 125 126 Bank 159 628 110 233 159 770 110 394 Totalt not 18 159 753 110 359 159 770 110 394 NOT 19 INGÅENDE EGET KAPITAL Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 360 534 311 921 379 560 323 811 Förändring insatskapital Kommuninvest, byte av redovisningprincip 4 729 4 729 SDR, återbet/justering eget kapital -10-7 Totalt not 19 360 534 311 921 379 550 328 533 NOT 20 EGET KAPITAL Årets resultat 73 850 48 613 89 834 51 027 Övrigt eget kapital 360 534 311 921 379 550 328 533 varav resultatutjämningsreserv 40 000 40 000 Totalt not 20 434 383 360 534 469 384 379 560 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 47
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 NOT 21 AVSÄTTNING PENSIONER MM Avsättning pensioner 72 334 73 518 82 853 84 057 Löneskatt pensioner 17 548 17 835 20 100 20 392 Garantipension 0 55 0 55 Löneskatt garantipension 0 13 0 13 Totalt not 21 89 882 91 422 102 953 104 517 Tilläggsupplysning: Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Specifikation per förmån - Avsatt pension Förmånsbestämd ålderspension 64 888 65 424 Särskild avtalspension 479 625 Pension till efterlevande 666 737 PA-KL pension 6 301 6 683 Summa pensioner 72 334 73 519 Löneskatt 17 548 17 836 Summa avsatt till pensioner 89 882 91 355 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP Ingående avsättning 91 355 92 077 Nya förpliktelser under året -1 473-722 varav: Nyintjänad pension 1 359 1 992 Ränte- och basbeloppsuppräkning 800 1 255 Pension till efterlevande 167 0 Övrig post -44-264 Årets utbetalningar -3 466-3 564 Förändring löneskatt -289-141 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 89 882 91 355 Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning 55 335 Nya förpliktelser under året -55-270 varav: Ränte- och basbeloppsuppräkning 3 Utbetalning -54 0 Övrig post -1-219 Förändring löneskatt 0-52 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 0 67 Total avsättning pensioner 89 882 91 422 48 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar 8 356 11 356 8 757 11 908 Avsättning deponi 54 327 44 307 54 327 44 307 Avsättning asfaltering 725 543 725 543 Totalt not 22 63 408 56 206 63 809 56 758 Totalt avsättningar 153 291 147 628 166 763 161 274 NOT 23 LÅNGFRISTIGA SKULDER Internbankens upplåning Avesta kommun 108 750 23 750 Gamla Byn AB 717 000 717 000 Avesta Industristad AB 127 000 127 000 Avesta VA och Avfall AB 67 250 47 250 Summa internbankens upplåning 1 020 000 915 000 1 037 302 919 725 Investeringsbidrag Anläggnings-/Anslutningsavgifter 2 023 1 390 Ack upplösning anläggn avg / anslutn avg -69 0 Investeringsbidrag 6 293 3 312 Ack upplösning investeringsbidrag -378-240 Summa investeringsbidrag 7 869 4 462 Totalt not 23 1 027 869 919 462 1 037 302 919 725 NOT 24 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld 46 224 32 521 78 973 55 738 Mervärdeskatt 1 640 1 413 1 872 1 908 Personalens källskatt och diverse avdrag 16 211 13 583 16 893 14 829 Övriga kortfristiga skulder 50 141 106 454 40 000 96 029 Semester- och övertidsskuld 64 498 52 890 67 333 56 111 Uppl löner timanst 5 702 4 756 5 702 4 756 Upplupen kostnad timbank 1 253 981 1 253 981 Interimsskulder 100 676 93 357 120 356 113 455 Totalt not 24 286 345 305 956 332 382 343 807 NOT 25 ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus 384 498 384 498 Kommunala bolag 401 552 0 0 Övriga ansvarsförbindelser 13 684 17 694 13 684 17 694 Totalt not 25 14 469 18 744 14 068 18 192 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 49
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Avesta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sveerige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Avesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 278 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 758 931 438 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 742 405 218 kronor. Tilläggsupplysning: Ansvarsförbindelse pensioner Intjänad pensionsrätt 389 408 393 322 Särskild avtalspension 424 560 Livränta 10 146 10 266 Utgende pension till efterlevande 4 787 5 171 PA-KL pension 83 149 88 962 Löneskatt 118 368 120 883 Totalt 606 282 619 164 Ingående värde ansvarsförbindelse 619 164 644 860 Nya förpliktelser under året -12 882-25 696 varav: Ränte- och basbeloppsuppräkning 7 340 9 517 Aktualisering -6 186 Övrig post 4 572-258 Årets utbetalningar -22 279-23 752 Förändring av löneskatt -2 515-5 017 Summa ansvarsförbindelse intjänad pensionsrätt 606 282 619 164 Ansvarsförbindelse förtroendevalda 3 684 2 733 3 684 2 733 Summa ansvarsförbindelse 609 971 621 897 609 971 621 897 50 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Nothänvisningar Kommunen Koncernen 2016 2015 2016 2015 NOT 25 BALANSKRAV - ÅRETS RESULTAT EFTER BALANSJUSTERINGAR Årets resultat enligt resultaträkningen 73 850 48 613 -Reducering av samtliga realisationsvinster -4 654-395 -Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 69 196 48 218 -Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0-7 128 -Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 Balanskravsresultat 69 196 41 090 Balanskrav för år 2016 är uppfyllt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 51
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Om avvikelse skett anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig får, föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balansräkning och resultaträkning som innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras mellan olika bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar, RKR 11.4 Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden. Exploateringsmark för stadigvarande bruk eller innehav har redovisats som anläggningstillgång i enlighet med RKRs Redovisning av kommunal markexploatering. Tomtmark för småhus som iordningsställts i avsikt att försäljas har redovisats som anläggningstillgång mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättningstakt. Investeringsbidrag och anslutningsavgifter som erhållits från och med 2013 har tagits upp som förutbetalda intäkter, redovisats bland långfristiga skulder och periodiserats över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. Omsättningstillgångar Tomtmark för industrier som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten har redovisats som omsättningstillgång. Avskrivningar Avskrivningar har beräknats planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen; 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33, 50 och 100 år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Individuella bedömningar av nyttjandeperioden sker om det finns nödvändiga omständigheter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den blir kortare. Komponentavskrivningar Övergång till komponenter har skett från 2015. Det som lagts om är gator och vägar samt kommunens verksamhetsfastigheter. Nyttjandeperioden för komponenterna varierar. Kommunen har valt att ha följande komponenter; bärlager/markanläggning: evig stomme 100 år fasad, fönster, dörrar 50 år tak 40 år slitlager mark, park, gata 20 år fastighetsinventarier 15 år byggnadsinventarier VA, värmeelledningar, ventilation, hissar, köksinredningar mm 30 år 52 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Pensionsförpliktelser, RKR 2.2, 7.1 och 17.1 Pensionsförpliktelser har redovisats enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter 1998-01-01 samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld eftersom den regleras under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med 1997-12-31 ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 har redovisats som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 procent. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning som de som redovisats som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar har tagits upp till det belopp som bedömts bli inbetalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering har redovisats inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal, RKR 13.2 I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella eftersom hyresavtalen understiger 3 år. Dessa har redovisats som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 53
Lånekostnader, RKR 15.1 Lånekostnader har belastat resultatet då de uppkommit. Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner har bokförts löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret har justerats i samband med årsskiftet. Sammanställd redovisning, RKR 8.2 Kommunens sammanställda redovisning har upprättats med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i timbanken. Skulden har justerats i samband med årsbokslut. Avsättningar, RKR 10.2 Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda. Skatteintäkter, RKR 4.2 Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i bokslutet för år 2016 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2015 och en preliminär slutavräkning för 2016. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska redovisa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, det vill säga bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. 54 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Årsredovisning 2016 Avesta kommun 55
Sammanställd redovisning Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (48,8 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 89 mkr (51 mkr) vilket är en förbättring från samma period föregående år med 38 mkr. Årsresultat för Avesta kommun uppgår till 73,8 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 12,3 mkr, för Avesta Industristad AB till 3,5 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0,1 mkr och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär ett koncernmässigt resultat på 89 mkr. Kommunen har ägarandel i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, som ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höstterminen 2002 Avesta kommun ingår även i ett samarbete tillsam-mans med NVU, Norra Västmanlands utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt åtagande finns ännu inte. Tabell: De ingående enheternas redovisade resultat mkr 2016 2015 2014 2013 2012 2010 Avesta kommun 73,8 48,6 32,2 29,2 13,3 25,3 Gamla Byn AB (100%) 12,3 0,7 10,1-46,4 0,6 9,9 Avesta Indutristad AB 3,5 1,5 6,3-8,5-9,5 1,0 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 0,1 0,2 0,1 1,2 1,2 0,9 (48,8%) Avesta Vatten AB 0,1 0,7 0,2 2,4 2,4 - Tabell: Personal Personer Kommun GBAB SDR * VAAB Antal årsarbetare 1 831 26 43* 33 varav kvinnor 1 533 7 4 5 * Avser endast anställda med månadslön Tabell: Löner och ersättningar tkr Kommun GBAB SDR VAAB Styrelse och VD 3 858 1 212 1 131 939 Övriga anställda 712 624 10 557 27 041 11 941 56 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Personalredovisning Personalrörligheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomförs nyrekryteringar löpande på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, utredare, socialsekreterare och lärare. Tabell: Antalet pensionsavgångar Förvaltning 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Bildning 22 14 14 17 32 24 Kommunkansli 4 3 6 8 7 4 Miljö o Bygg 1 2 3 Omsorg 20 8 24 17 32 29 Totalt 47 25 46 45 71 57 Rekrytering Generationsväxlingen inom Avesta kommun fortgår med ett ökat rekryteringsbehov. Förutom pensionsavgångar finns även en normal personalomsättning. Under 2016 har över 500 lediga tjänster annonserats ut. Rekrytering av nya medarbetare pågår på alla nivåer och inom de flesta yrken. Avesta kommun har förstärkt resurserna avseende rekrytering och kompetensförsörjning för att klara av att hantera ökningen av rekryteringar. Avesta kommun arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare och locka nya medarbetare till våra arbetsplatser och vår kommun. Antal medarbetare Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Antalet anställda inom Avesta kommun har under 2016 uppgått till 1 847 tillsvidareanställda medarbetare. Omräknat till heltider blir det 1 817 stycken. Diagram: Antal tillsvidareanställda Personer Kvinnor Män 2000 1500 1000 500 0 640 155 Bildningsförvaltn. Arbetad tid 94 48 Kommunkansli 29 18 V-Dala Miljö & bygg 727 59 Omsorgsförvaltn. För att få en uppfattning om hur stor den arbetade tiden är så omfattar den all arbetad tid exklusive frånvaro och uttrycks i årsarbetare. Här inkluderas även timanställd personal. Tabell: Arbetad tid 2014 2015 2016 2015-2016* Bildning 578 661 798 137 Kommunkansli 130 129 146 17 Miljö o Bygg 38 38 37-1 Omsorg 616 651 679 45 Totalt 1 362 1 480 1 659 198 *Förändring 2015-2016 Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat under 2016. Ökningen av arbetad tid är en naturlig effekt och målsättning utifrån Avesta 2020 att antalet barn och elever samt inflyttade och nyanlända ökar mer än tidigare år. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 57
Sjukfrånvaro Under 2016 kan man se en försiktigt positiv utveckling av den totala sjukfrånvaron. I jämförelse med 2015 har den totala sjukfrånvaron stannat av eller sjunkit något i jämförelse med föregående år. Dock har 29 år och yngre en något sämre utveckling liksom långtidssjukfrånvaron. Tabell: Sjukfrånvaro % 2016 2015 2014 2013 2012 Alla anställda 6,72 6,93 6,61 5,69 5,27 Kvinnor 7,27 7,63 7,24 6,07 5,68 Män 3,76 3,86 3,76 3,96 3,29 29 år och yngre 5,50 5,09 5,54 3,06 2,28 30-49 år 6,28 6,74 6,53 5,83 4,76 50 år och äldre 7,45 7,52 6,86 5,97 6,09 Långtidsfrånvaro 50,40 49,94 46,20 46,03 42,07 Medarbetarskap och Ledarskap Tidigare kunskaper har också lett fram till ett nytt tankesätt kring medarbetarundersökning med tillhörande efterprocess där medarbetarskap och ledarskap är lika viktigt för en lyckad verksamhet. Därför pågår ett arbete med att etablera en ledarplattform som ska stärka chefer och ledare inom Avesta kommun. Det har påbörjats ett arbete med att skapa en medarbetarplattform som ska utveckla, stärka och motivera. Detsamma gäller tillit och ansvar samt delaktighet och engagemang med det gemensamma uppdraget i centrum. De senaste årens kartläggning om övrigt arbete har gett oss mer kunskap och sjuk- och friskfaktorer vilket har bidragit till grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet mot en mer hållbar arbetssituation och organisation. Istället för punktinsatser arbetar vi för insatser som leder utvecklingen framåt på flera plan. Det ska synas att aktiviteterna hör ihop och att det finns en röd tråd i arbetet. Den gemensamma grunden för flera aktiviteter är kommunens arbetsmiljöpolicy med tillhörande handlingsplan. 58 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Årsredovisning 2016 Avesta kommun 59
Vi jämför oss med andra kommuner En metod att bedöma kvaliteten i verksamheterna är att jämföra sig med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Där jämförs kommuner med varandra inom områdena tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Här redovisas hur Avesta ligger till jämfört med andra kommuner samt hur utvecklingen ser ut jämfört föregående år. För att ge en snabb och enkel överblick presenteras Avestas resultat i fyra jämförelsegrupper, från grönt till rött. Siffran visar på Avestas resultat för måttet. För närvarande deltar 250 kommuner. Tillgänglighet Resultat Jämfört med oss själva Jämfört med andra Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar (%) 78 Andel kommuninvånare som via telefon får svar på en enkel fråga (%) 56 Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) 81 Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningstation (antal timmar) 62 Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, januari juni (%) 66 Väntetid i snitt för barn som inte fått plats inom förskolan på önskat placeringsdatum, januari juli (dagar) 25 Väntetid i snitt för att få plats på äldreboende (dagar) 121 Handläggningstid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, januari juni (dagar) 20 Trygghetsaspekter i din kommun Hur trygga kommuninvånarna känner sig i Avesta, mätning år 2016 (antal poäng av 100) 50 Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar (antal personer) 20 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, 2015, planerad tid (antal barn) 5,1 Din delaktighet och kommunens information Valdeltagandet i senaste kommunvalet (%) 83,9 Hur god kommunens information på webbplatsen är (% av maxvärde) 75 Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (% av maxvärde) 41 Hur väl kommuninvånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (antal poäng av 100) 48 Din kommuns effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, (tkr per barn och år) 141 523 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3, våren 2016 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 56 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6, våren 2016 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 76,6 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2016 (%) 80,9 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per meritpoäng (kronor per elev) 346 Andel gymnasieelever, folkbokförda i kommunen som började gymnasium för 4 år sedan och fått examen inom 4 år, våren 2016 (%) 71,5 Kostnad gymnasieskola, kr/elev, hemkommun, 2015 144 957 Vilket serviceutbud som erbjuds inom särskilt boende, (andel av maxpoäng) 49 Kostnad för en plats i särskilt boende, (tkr per år och plats) 791 747 60 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Hur nöjda brukarna är med sitt särskild boende (% mycket nöjd/ganska nöjd) 74 Vilket omsorgs- och serviceutbud som erbjuds inom hemtjänst, (andel av maxpoäng) 70 Kostnad per brukare inom hemtjänst (tkr per år och brukare) 248 439 Hur nöjda brukarna är med hemtjänsten (% mycket nöjd/ganska nöjd) 92 Vilket serviceutbud som erbjuds inom LSS grupp- och serviceboende (% av maxpoäng) 56 Andelen ungdomar som inte återkommit ett år efter avslutad insats/utredning, januari juni 2016 (%) 78 Din kommun som samhällsutvecklare Andelen förvärvsarbetande i kommunen (%), 2015 73,7 Andelen invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, 2015 (%) 4,7 Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare, januari juni 2015 4,0 Företagsklimat enligt Öppna jämförelser, (2014) Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, (utbetalda dagar per person och år) (2015) 10,6 Andelen återvunnet material av hushållsavfall, (%) (2015) 28 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % (2016) Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, januari juni 2016 (%) 25 Hur väl kommuninvånarna upplever att Avesta är en attraktiv plats att leva och bo i, 2016 (poäng av 100) 61 Utvecklingen från förra året är positiv Ingen eller svårbedömd utveckling Utvecklingen från förra året är negativ Avesta tillhör den bästa gruppen Avesta tillhör den näst bästa gruppen Avesta tillhör den näst sämsta gruppen Avesta tillhör den sämsta gruppen Diagram: Jämförelse av Avestas resultat 2013 2016 Andel 25 % högsta 25 % över median % 25 % under median Andel 25 % lägsta 100 75 50 25 0 2013 2014 2015 2016 Figuren visar hur Avestas resultat fördelar sig i de olika grupperna, högstlägst. För 2016 har det skett en viss förskjutning för andelen som visar det högsta resultatet till andelen som visar de lägsta resultaten. För 7 av måtten har resultaten blivit bättre och för 12 av måtten har Avesta rört sig nedåt i jämförelse med övriga kommuner. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 61
62 Avesta kommun Årsredovisning 2016
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta kommun Årsredovisning 2016 63
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Ordförande: Lennart Palm Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut 2016 2016 2015 Intäkt 10 60 33 Kostnad 4 190 4 450 4 320 Driftnetto 4 180 4 390 4 286 Budgetavvikelse -210 314 Resultat verksamhet och ekonomi Det totala resultatet för fullmäktiges verksamhet är negativt och uppgår till 210 tkr. Fullmäktiges verksamhet omfattar; Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Revision Val Partistöd Budget för kommunfullmäktige inkluderar även fullmäktigeberedning med 100 tkr. Verksamheterna kommunfullmäktige inklusive fullmäktigeberedning och utmärkelsegåvor samt valadministration har tillsammans genererat ett underskott på cirka 290 tkr. Revision och partistöd har tillsammans genererat ett överskott med 80 tkr. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Fullmäktige har under 2016 genomfört nio sammanträden. 15 motioner och åtta medborgarförslag har slutbehandlats under året. Fullmäktige har remitterat 18 motioner och remitterat/ överlämnat 18 medborgarförslag. Nedan redovisas några av de strategiska beslut som fattats under året beslut; Samlokalisering av förskola och äldreboende i centrala Avesta Program för Koppardalens utveckling Kommunövergripande styrdokument Integration Strategisk handlingsplan mot våldsbejakande extremism Köp/försäljning av fastigheter i centrala Avesta och Krylbo för bostadsproduktion samt köp/ försäljning av fastigheter i Horndal med syfte att skapa ett nytt utvecklingsområde för lättare industri Detaljplan för Krångede i Horndal för att ge förutsättningar för industrietableringar En gemensam organisation för turismarbetet i Dalarna - Nya Visit Dalarna Revidering av bolagsordningar och ägardirektiv för kommunens bolag Det strategiska dokumentet Mål och budget 2017-2019 för Avesta kommun Ett stort fokus under året har varit flyktingmottagningen. Vid junisammanträdet då styrdokumentet för integrationsarbetet och den strategiska planen mot våldsbejakande extremism behandlades gavs information från berörda myndigheter; Migrationsverket informerade om det gångna året och framtiden gällande asylsökande i Avesta kommun och södra Dalarna. Arbetsförmedlingen informerade om deras arbete med personer i etableringsfasen. Region Dalarna och Länsstyrelsen informerade om arbetet med kansliet för Vägen in. Integrationsenheten/SFI, informerade om det gångna året och framtiden för integrationsenheten och SFI i Avesta kommun. Markusskolan informerade om hur skolan arbetar med flykting- och integrationsfrågor. Socialtjänsten informerade om arbetet med ensamkommande barn. 64 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut 2016 2016 2015 Intäkt 79 051 109 371 84 604 Kostnad 398 096 381 644 302 178 Driftnetto 319 145 272 273 217 574 Budgetavvikelse 46 722 21 211 Följande verksamheter är organiserade under kommunstyrelsen; Nämndernas sekretariat Tillväxt Avesta Administrativa enheten Ekonomienheten Upphandlingsenheten IT-enheten Personalenheten Teknisk service Under kommunstyrelsen redovisas även kommunövergripande verksamhet som centrala utvecklingsprojekt, större investeringsprojekt, samarbetsavtal samt gemensamma personalkostnader som personalutvecklingspott, pensionsutbetalningar och en central lönepott för årets löneökningar. Årets totala budgetavvikelse för kommunstyrelsen uppgår till 46,8 mkr och avvikelse gentemot budget fördelar sig enligt följande; Kommunövergripande verksamhet 47,9 mkr Kommunkansliet 1,4 mkr Tekniskt utskott -2,6 mkr Det enskild största överskottet under kommunövergripande verksamhet förklaras av flyktingstatsbidraget som kommunen fått för 2015-2016. Men även på de gemensamt, budgeterade personalkostnaderna, kapitaltjänst för inte färdigställda investeringsprojekt och realisationsvinster i samband med markförsäljningar återfinns budgetöverskott. Överskottet under kommunkansliet förklaras främst av personalvakanser. Tekniska utskottets verksamhet redovisar totalt ett ekonomiskt underskott på -2,6 mkr. Ekonomin har påverkats av en stor vattenskada på en fastighet i Horndal och höga kostnader för kollektivtrafik, vilket sammantaget kostat 3 mkr mer än budgeterat. Underskottet har till viss del reducerats genom vakanta tjänster inom administrationen samt ett högt resursutnyttjande inom våra serviceverksamheter, bland annat i samband med de integrationsprojekt och investeringsprojekt som genomförts under året. Viktiga händelser och omvärlds påverkan Vi har under de senaste åren haft en stark befolkningsökning som påverkat kommunens verksamhet, ekonomi och utveckling. Även framöver kommer detta innebära ytterligare behov av bostäder, verksamhetslokaler och verksamhetspersonal. Årets investeringsvolym uppgår till 33,8 mkr att jämföra med en budget på 37,7 mkr. Flera av våra investeringsprojekt är löpande projekt med nya budgetmedel för varje år. Investeringar har främst genomförts i infrastruktur som exempelvis reparation av broar, ny rondell i Dalahästområdet, utbyte av vägbelysning, utbyggnad av cykelbana mellan Karlbo och Brovallen, ombyggnad av del av Myrgatan i centrala Avesta, utbyte av vägtrumma vid Trådbacken samt allmän förbättring av vägnätet på vägbanor och GC-vägar. I Horndal har en ny rastplats vid Lumsen iordningställts. Utöver ovan infrastrukturinvesteringar har vi även genomfört omledning av vattenströmmarna på området Holmen för att förbättra kvalitén på badvattnet i området. Dessutom pågår större projekt i kommundelarna Krylbo och Fors för att förbättra den yttre miljön. I Krylboprojektet har vi exempelvis genomfört en stor lökplantering samt planterat bärbuskar och fruktträd där allmänheten kommer att kunna plocka bär och frukt. På cykelvägen mellan Krylbo och Avesta har en cykelbarometer installerats som visar antalet cyklister och gångtrafikanter. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 65
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vi räknar även fortsättningsvis med stora investeringar i gator och vägar och att även under de kommande åren bygga ut minst en cykelbana årligen samt genomföra ytterligare ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Utökade resurser genom tillfälligt statsbidrag för integration har bland annat använts för extra insatser för slyröjning men även för inrättande av bussvärdar inom kollektivtrafiken. Insatserna har genomförts med projektanställningar av nyanlända. I Fors-projektet pågår bland annat åtgärder att förbättra en cykelbana. För kollektivtrafiken har resekort införts från och med juli, pris 30 kr per kort. Resekortet gäller tills vidare och ger rätt att resa obegränsat på de avgiftsfria linjerna inom kommunen. Ett par hållplatslägen har justerats och byggts om. Några hållplatser har dragits in i Krylbo, Skogsbo och Högbo till förmån för snabbare restider och för att bättre kunna konkurrera med bilen medan en ny hållplats har öppnats vid Mats-Jöns (Bäsinge). Resestatistiken är tillförlitlig från och med juli 2016 i och med införandet av resekorten. Troligt, verkligt utfall 2016 är cirka 900 000 resor. På belysningssidan har ny belysning uppförts på Bergsnässtråket, i Jularbo mellan byn och bron samt del II på den av By utvecklingsgrupp anlagda GC-vägen i By. De integrationsmedel vi fick har också använts för att förbättra olika mötesplatser i kommunen med bland annat bänkar, lekutrustning, allt för att göra dessa platser mer tillgängliga och trevliga att vistas på. En mötesplats är även Visentparken och där byggdes cafédelen om innan säsongen började för att kunna ta emot fler gäster än tidigare. Årets säsong är den bästa hittills med över 9 000 besökare. Vi satte in en särskild turistbusslinje under högsäsongen mellan Visentparken Verket - Centrum. När det gäller visenterna är vår förhoppning att vi under kommande år ska kunna exportera ett antal djur ut i frihet i Europa. Vintersäsongen var lindrig i början av året med små snömängder vilket innebar lägre aktiviteter än normalt för snöröjning, dock fick vi igen det redan i november med kraftigt snöfall och med stor aktivitet som följd för snöröjning. När sedan snön även föll i december vilket vi alltid har med i våra beräkningar så försvann den extra miljon vi hade med oss från första kvartalets lindriga snöröjning. Tyvärr inträffade även ett par ytterligare negativa händelser under året, dels stor vattenskada i fastigheten Horndalsbyn 16:2 och dels högre kostnader för kollektivtrafiken än beräknat. Dessa båda poster har inneburit stora påfrestningar för verksamhetens totala ekonomi. Det är ett fortsatt stort intresse av nyetableringar i Avesta bland annat utefter våra riksvägar. I Dalahästområdet har Burger King etablerat sig och Elgiganten omlokaliserats inom området. Dalahästområdet är i och med Willys och Rustas etableringar fullt utbyggt enligt gällande detaljplan. Planändring pågår för att möjliggöra Biltema att etablera sig i grusgropen. Sveriges första storskaliga anläggning för textilåtervinning, Returtex AB, har etablerat sig i Koppardalen. Norr om Horndals centrum, vid Krångede, har Avesta kommun förvärvat mark och detaljplanelagt området till lätt industri samt därefter sålt 109 ha till ett företag som avser att uppföra ett datacenter vilket kan ge många nya arbetstillfällen. Förbi Fors flytten av riksväg 68 har slutförts och nya sträckningen invigdes i november. Därigenom får Stora Enso Fors mark för framtida utveckling. Avestasamtalen konferens utifrån basindustrins behov genomfördes i november med stor uppslutning och intresse. Konferensens tema var infrastruktur. Det blev ett starkt gensvar på Avesta kommuns inbjudan till externa bostadsföretag att exploatera nya bostäder i Avesta och ett första byggobjekt är under uppförande i kvarteret Jansbo. I enlighet med Avesta kommuns bredbandsstrategi har arbetet med att bygga ut fibernätet fortskridit i en allt mer omfattande takt. Under året har cirka 30 000 meter fiber förlagts i kommunen, främst till landsbygd genom kommunala investeringar. Detta är en mycket stor ökningstakt jämfört med tidigare år. Därutöver har ett antal föreningar byggt områdesnät som är anslutna till kommunens stamnät enligt Avestamodellen. Antalet anslutna privathushåll via föreningar är idag cirka 1 850 och 65 företag är år 2016 anslutna till kommunens nät. V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft den 1 januari 2015 och är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norberg. Varje kommun har en egen förordnad överförmyndare och samverkan sker kring ett gemensamt kansli V-Dala överförmyndarkansli. Hedemora kommun är värdkommun med arbetsgivaransvar. Efter det exceptionella året 2015 med ett 66 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE stort antal nyanlända har antalet ärenden minskat under 2016 från 1 034 till 924. Antalet ärenden ligger dock på en högre nivå än 2014. Beslutat besparingsprogram inom Landstinget Dalarna resulterade i mindre förändringar för Avesta lasarett. Lasarettets framtid engagerade såväl kommun, lokalt näringsliv och många andra. Kommunstyrelsen - särskilda beslut Framtid Avesta Framtid Avestas resurser har under året använts till den fjärde konferensen inom ramen för Avestasamtalen med temat infrastruktur. Medlen är även använda till en stor marknadsföringskampanj inom ramen för projektet Externa bostadsintressenter i syfte att öka intresset för bostadsbyggande i Avesta samt till olika insatser i etableringssyfte. Projekt Hållbara transporter Projektet genomförde i september den Europeiska trafikantveckan. Bland annat så invigdes gång- och cykelbarometern mellan Avesta och Krylbo. Veckan avslutades med att Malmgatan stängdes av för motortrafik och det bjöds på musikunderhållning, fika samt att det gavs möjlighet för allmänheten att prova på hållbara transportslag såsom elcykel och elbuss. Åtgärder för ungdomsarbetslösheten Arbetsmarknadsenheten (AME) arbetar med att stödja, hjälpa, motivera och inspirera ungdomarna genom att coacha och vägleda dem, kombinerat med meningsfulla aktiviteter för att säkerställa att individer kommer vidare till studier eller arbete. Alltsedan 2014 har årligen 6 mkr avsatts till åtgärder för att minska arbetslösheten. I slutet av 2016 har resultatet av verksamheten utvärderats och resultatet kommer att presenteras 2017. Offentliga miljöer och infrastruktur Stora satsningar har genomförts på infrastruktur och mötesplatser under 2016. Som exempel kan nämnas reparationer av broar och satsningar på cykelvägar samt Krylbo- och Forsprojekten. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 67
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Omsorgsstyrelsen Ordförande: Susanne Berger Förvaltningschef: Carina Johansson Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut 2016 2016 2015 Intäkt 142 585 188 955 133 994 Kostnad 598 868 623 942 563 462 Driftnetto 456 283 434 987 429 468 Budgetavvikelse 21 296 229 Omsorgsstyrelsens resultat är en positiv budgetavvikelse på 21 296 tkr. Socialtjänstens resultat uppgår till 22 971 tkr jämfört budget. Överskottet beror på att budgeterat nytt trapphusboende LSS inte är i drift samt att utbyggnad av Nybyvägens gruppbostad försenats under året. Ett stort överskott är också relaterat till intäkter från Migrationsverket för ersättning för ensamkommande barn med 16 800 tkr. Försörjningsstödsenheten har ett underskott med 3 526 tkr. I genomsnitt är 41 nya hushåll per månad aktuella jämfört med 2015. Antalet ungdomshushåll upp till 25 år har ökat med 2 till 62 hushåll per månad. I genomsnitt har 333 hushåll per månad erhållit försörjningsstöd. Med anledning av socionombristen har konsultkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen (IFO) stigit. Under året har som mest fem bemanningsföretag arbetat i verksamheten. Vårddygnen för familjehemsvård och institutionsvård för både barn och vuxna har ökat och därmed kostnaderna. Den största ökningen är ensamkommande flyktingbarn där Migrationsverket ersätter kostnaden. Samtliga enheter för LSS och socialpsykiatri, assistans, boendestöd och boende visar positiva resultat. LSS ledsagarservice och avlösning i hemmet har en verksamhetsutövning och därmed ett underskott. Det samlade kvalitetsmåttet i årets mätning, Kommunens kvalitet i korthet (KKIK), för LSS boende har sjunkit från 74 till 56 procent. Detta beror på avsaknad av infrastruktur för internetuppkoppling samt att det saknas möjlighet att varje dag planera och handla mat. Ett 100 procentigt positivt resultat för LSS boende omfattar möjligheter att äta gemensamma måltider, personalstöd till uteaktiviteter eller ta emot gäster efter klockan 21 och möjligheter att bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras. Kvalitetsmått för IFO är bland annat inte återaktualiserade barn och ungdomar 1 år efter avslutad utredning/insats och utredningstidens längd som har goda resultat (medelnivå). Goda resultat har även försörjningsstödet avseende väntetid och inte återaktualisering 1 år efter avslutat stöd. Handläggningstider inom missbruksvården samt inte återaktualisering 1 år efter avslutad insats har mindre goda resultat. Medborgarnas bedömning av kommunens stöd till utsatta personer har mycket goda resultat (nöjd medborgarindex-stöd för utsatta) och är därmed bäst i Dalarna. Stödcentrum för unga brottsoffer har haft 37 ärenden under året, varav en medling som inkommit från polisen. En samarbetsgrupp med restaurangägare, polis och alkoholhandläggare bildades 2008. Gruppen har under 2016 träffats fyra gånger. Diskussionerna har haft fokus på att minska servering till berusade för att minska krogrelaterat våld och få en trivsammare miljö för krogpersonal och gäster. Tillsyn över alkoholservering 2016 har resulterat i endast en erinran mot ett försäljningsställe under året. 16 krögare har deltagit i utbildningen ansvarsfull alkoholservering. Provköp med deltagande av ungdomar över 18 år gällande folköl och tobak har visat att legitimationskontrollen från försäljningsställena behöver förbättras. Vård och omsorgs resultat är 7 725 tkr. Hälso- och sjukvårdsenheten visar positivt resultat med anledning av sjuksköterskebristen. Hemtjänsten redovisar ett underskott med 5 396 tkr. Brukartiden är i genomsnitt 75,7 procent jämfört med styrelsens mål på 85 procent. Behovet av årsarbetare inom hemtjänsten är 4,1 personal mer än budgeterat. Den samlade brukarbedömningen för helheten i hemtjänst är gott, 92 procent. Bemötande och förtroende för personalen likaså. Personalkontinuiteten, antalet personal en brukare möter under 14 dagar, är mindre god och ingen förbättring har skett sedan 2015. Färre äldre besväras av ensamhet än tidigare år med medelgott resultat. 68 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 25 äldre står i kö till vård och omsorgsboende och 106 personer över 75 år har anmält intresse för trygghetsboende. Förvaltningen har anmält 26 icke verkställda beslut till vård och omsorgsboende till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vite med 723 tkr för 3 inte verkställda beslut har ålagts kommunen. 297 betaldagar för medicinskt färdigbehandlade har redovisats till en kostnad av 1 334 tkr. Vårdtyngdsmätningen (BoR) visar att vårdtyngden i vård och omsorgsboende är hög med en avvikelse på i genomsnitt - 7,48 tjänst för samtliga boenden. Den samlade brukarbedömning för helheten i vård och omsorgsboende har minskat från 87 procent till 74 procent vilket är mindre gott. Bemötandet från personal har dock ett gott betyg på 95 procent. Väntetid i antal dagar från ansökan till inflyttning i vård och omsorgsboendet har minskat från 167 dagar till 121 dagar men är fortfarande ett mindre gott resultat. Målnivån är 60 dagars väntetid. Avesta kommun har en fortsatt framträdande roll vad gäller anhörigstöd, som grundar sig inte minst på den lägerverksamhet som bedrivs på Sjöviks folkhögskola sommartid. Dit inbjuds barn och ungdomar som har dementa föräldrar, för att lära känna andra i samma situation. På uppdrag av Alzheimerfonden och Avesta kommun föreläser omsorgens personal på universitet samt deltar i debatter kring området. I enlighet med omsorgens handlingsplan för att minska fallolyckor för äldre har 8 personer deltagit i balansträning under hösten. Resultatet är övervägande positivt med upplevd bättre stadighet och minskad rädsla för att ramla. Antalet övertidstimmar har ökat med 1 538 per 12-månaders period. Sjukfrånvaron har ökat med 0,06 procent under samma period. Antalet sjukdagar per 12 månaders period har minskat med 0,2 dagar. Trenden är att korttidssjukfrånvaron minskar men att långtidssjukskrivningarna ökar. Förändringarna är dock marginella. Totalt antal timmar för timanställda per 12 månaders period har ökat med 8 223 timmar. Detta är ändå en positiv siffra och ett trendbrott jämfört med tidigare år. Under samma period har antalet tillsvidareanställda årsarbetare ökat med 44,3 medarbetare. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Bostadsbristen är stor. Förvaltningen bedömer att minst 60 mindre lägenheter behövs för ensamkommande barn 2017-2018 som uppnår myndig ålder. Behovet ökar även av så kallade försökslägenheter. Dessutom finns behov av fler lägenheter i trygghetsboende i centrala Avesta och inom en 5 års period i Skogsboområdet. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, 23,2 procent i Avesta. Försörjningsstödet ökar i enlighet med Arbetsförmedlingens prognos för personer som avslutar sin etableringstid. Många har sammansatt problematik och språkliga hinder. Samverkan sker i hög grad mellan arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten i olika konstellationer för olika målgrupper när det gäller försörjningsstöd, för ungdomar, för 0-klassade och för Samverkansteamets deltagare. ESF projekt Framtids jobb Avesta 160101-190202, är riktat till personer med försörjningsstöd med ett intag för 40 individer per halvår. Omsorgen har haft 27 instegsjobbare anställda. Matleveranser till äldre i ordinärt boende utförs till största delen av nystartsjobbare. Socialtjänsten bedriver ett aktivt förebyggande arbete gällande budget och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning. Samtliga barnfamiljer med försörjningsstöd har erbjudits besök i Visentparken i sommar för att öka möjligheten för fler kommunmedborgare att ta del av kommunens kulturutbud. Behoven inom familjerättens område har ökat med delvis ny lagstiftning som grund där kommunen är skyldig att utse kontaktpersoner vid umgänge. Ungdomsdialog med ungdomsrådet har genomförts vid två tillfällen under året. Familjehemsplaceringar för barn ökar. Barn och familjeenheten arbetar med Åtgärdstrappan för insatser samt eget stöd och handledning till familjehemmen. Syftet är att ge mer hållbara placeringar med bättre matchningar och rekryteringar. Intensiv familjebehandling erbjuds för att skapa en fungerande hemmiljö. Socialtjänsten har noterat en allt tyngre och svårare missbruksproblematik för vuxna som leder till placeringar på behandlingshem. Malmgårdens stödboende har i princip varit fullbelagt sedan sommaren. Ett nytt hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande flyktingbarn (EKB), på Hackspettsbacken i Horndal är inrättat. Ett nytt trapphusboende för LSS är under byggnation, varför förvaltningen tvingats köpa platser externt i gruppbostad och HVB. Ombyggnad av Nybyvägens gruppbostad är klar och två nya brukare har flyttat in. Behovet av fler platser på daglig verksamhet inom LSS ökar. Planerad utbyggnad av ny verksamhet under 2018. Behov inom socialpsykiatrins boendestöd är i nivå med budget under perioden. Brukare med insatsen boendestöd har erbjudits besök i Visentparken och Verket. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 69
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Behoven inom hemtjänsten varierar under året men fortsätter att öka. Hälso- och sjukvårdinsatser i form av hembesök samt delegerad läkemedelshantering i det egna hemmet ökar. Vårdtyngd och krav på mer kvalificerad vård i hemmet ökar. Hemtagningsteam och ett nytt arbetssätt i hemtjänsten Planering och bemanning efter brukarnas bedömda biståndsbehov fortskrider. Äldredag i hemtjänsten med besök i Visentparken har genomförts. Äldredialog i kommundelarna har genomförts vid två tillfällen. En översyn av bemanningsenheten är utförd av en extern konsult och en intern översyn pågår. Akut äldreboende i Strömsnäs med 11 platser öppnades i april. Planering för sambyggnation äldreboende och förskola i Balders hage med plats för 36 äldre fortskrider. Kornknarren är omvandlat till trygghetsboende. 1,0 årsarbetare ytterligare har anställts till terapiverksamhet och trygghetsboende samt till helgaktiviteter på äldreboende. Sjuksköterskebristen är stor med som mest 13 vakanta tjänster under året. I mån av tillgång används bemanningsföretag. Erfarna undersköterskor arbetar på sjukskötersketjänster i de fall arbete får utföras enligt lagstiftningen. 1,0 ny enhetschef äldreomsorg är inrättad och rekryterad. Omsorgsstyrelsen har beslutat om en förbättrad rekryteringsprocess inklusive introduktion för sommarvikarier. 1,0 rekryterare är anställd. Förvaltningen har fått statliga medel för utbildningssatsningar inom IFO, LSS och socialpsykiatriområdet. Omfattande utbildningssatsningar har även utförts inom äldreområdet. Särskilt kan nämnas en uppskattad utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation, mångfaldutbildning för all personal samt att tre sjukvårdsbiträden haft möjlighet att gå undersköterskeutbildning på arbetstid. 70 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut 2016 2016 2015 Intäkt 137 791 239 240 151 968 Kostnad 665 037 772 098 661 884 Driftnetto 527 246 532 858 509 916 Budgetavvikelse -5 612 131 Bildningsstyren redovisar ett totalt budgetunderskott på 5,6 mkr. Merparten förklaras av personalkostnader för att möta den stora ökningen av antal barn i skola, förskola och barnomsorg som skett under de senaste åren. Även inom kostverksamheten har personalkostnaderna ökat av samma anledning. Merparten av personalen har anställts under andra halvan av året vilket gjort att det har varit svårt att förutse att förändringen av semesterlöneskulden skulle bli så stor som i år. Inom Kultur och Fritid har kostnaderna för olika satsningar blivit högre än förväntat. Lokalbristen är en faktor som påverkar oss när vi måste utöka verksamheterna och verksamheten har blivit tvungen att hyra in moduler för att kunna möta bristen på lokaler. Gymnasiet kan med glädje presentera goda studieresultat för studenterna 2016, genomsnittligt betygspoäng efter studenten 13,8 poäng, samt att ungt företagande (UF) har fortsatt att bredda sin verksamhet med god framgång. Ledningen har särskilt prioriterat säkerhet och trygghet på skolan för elever och personal. För att kunna ligga i framkant på teknikutvecklingen så har gymnasiet under året beslutat att göra en en-till-en -satsning i syfte att säkra datatillgången. Arbetsmarknadsenheten (AME) är inne i en implementeringsfas med ett nytt projekt Framtidsjobb Avesta som ska göra det lättare för långtidsarbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. Projektet startade den 1 april och goda resultat kan redan nu påvisas. Totalt sedan starten har 60 personer varit inskrivna i projektet, varav 20 redan gått vidare till egen försörjning. AME har idag nio verksamheter som pågår över tiden, där Framtidsjobb är den senaste i ordningen. AME fortsätter att ha ett särskilt fokus på att minska arbetslösheten i kommunen och prioriterat är ungdomarna. Sommaren 2016 kunde kommunen erbjuda totalt 242 feriejobbsplatser. Antalet nyinskrivna vid integrationsenheten var 478 personer. Situationen vid mottagningsenheten var extremt ansträngd i synnerhet första halvåret. Även utbildning i svenska för invandrare (SFI) var under första halvåret extremt ansträngt med cirka 85 nysökande varje månad och hög omsättning på lärare. Under andra halvåret stabiliserades och förbättrades läget. Drop-in-tider infördes vid integrationsenheten vilket kortade ärendetiderna på SFI och samhällsorienteringen omorganiserades och förändrades andra halvåret. Detta tillsammans med färre sökande under hösten har förbättrat utbildningskvaliten på SFI och samhällsorienteringen. Under 2016 har Markusskolans kök renoverats och byggts ut. Antalet portioner på Markusskolan har ökat, vilket gjorde att kökets produktionsyta, förråd och utrustning inte räckte till. Renoveringen och utbyggnaden startade i maj och köket var färdigrenoverat och inflyttningsklart den 22 december. Under hösten serverades Markusskolans elever mat i ett tält på skolgården i väntan på att matsalen skulle bli färdigrenoverad. I november fick barnen äntligen börja äta i matsalen igen. Inflyttningen till Avesta fortsätter att öka vilket bidragit till att vi tillagar fler portioner inom förskola och skola. Totalt tillagar vi cirka 3 800 portioner per dag inom förskola och skola. Av dessa har 951 avvikande koster det vill säga 25 procent av alla portioner. 616 portioner är etiska koster, 16 procent och 340 portioner är allergikoster, 9 procent. Det gör att livsmedelskostnaderna och investeringsbehovet i köksutrustning ökar samt att vi behöver rekrytera mer personal med kockutbildning. Kostverksamheten består av 19 tillagningskök och 5 mottagningskök, totalt 24 kök med personal. Musik- och kulturskolan har under våren flyttat från Markusskolan till nya lokaler i Koppardalen. Organisatoriskt flyttas musik- och kulturskolan till enhet Verket och kommer från den 1 januari 2017 att heta Avesta kulturskola. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 71
VERKSAMHETSBERÄTTELSE På fritid har man mottagit en ny skateramp som är uppsatt i Sportparken. En utredning av Holmenbadets vattenkvalité har genomförts med en efterföljande ombyggnad nedströms Holmenbadet. Brovallens motorstadion har bland annat fått förbättrad belysning för att kunna klara Masarnas arrangemang i elitserien i speedway. En utredning av Outdoor verksamheten i kommunen har också påbörjats. En ny kulturlokal för utställningar invigdes på nationaldagen, den så kallade Vattenkraftstationen från 1898 intill Verket. Årets utställning berättade i fotografier och film om den stora översvämningen 1916. Avesta Art genomfördes programenligt under sommaren med ungefär samma besökarantal som tidigare. Verket tog också under hösten emot en fotoutställning från vänorten Kuusamo i Finland. Utställningen invigdes av försvarsminister Peter Hultqvist och skildrar hur staden drabbades av andra världskriget och den återuppbyggnad som därefter skett. Den årliga Tomtemarknaden hade färre besökare än 2015 men omsättningen var lika hög för Verket och i vissa fall högre för medverkande utställare. 72 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Viktiga händelser och omvärldspåverkan Det har varit ett högt tryck på förvaltningens samtliga verksamheter under hela 2016, i och med att vi blivit fler invånare i Avesta kommun. Trycket på våra enheter gör att vi har utökat organisationen inom flera områden för att kunna möta verksamhetens behov. Det stora antalet nyanlända till Avesta har gett verksamheterna fler besökare, men också kommunikationssvårigheter. Detta har lett till att främst biblioteken, fritidsgårdar och badhusen har haft ett ökat tryck och har behövt öka antalet anställda och praktikanter, särskilt flerspråkiga personer. Vi har ett relativt stort antal nyanlända som fortfarande är asylsökande. Den stora skillnaden från tidigare år är att de inte längre får permanent uppehållstillstånd direkt utan istället får de tillfälligt uppehållstillstånd. Det är fortsatt stor brist på bostäder och lokaler i kommunen och det påverkar många av de nyanlända men också många av de inrikes födda som är intresserade att byta bostad eller hitta en ny. Vi tillagar fler portioner samt fler olika typer av etiska koster och specialkoster inom förskola och skola vilka leder till ökade kostnader för livsmedel och personal. Förändring i ledningsorganisationen har genomförts. Samtliga kök i kommunen har delats upp i två områden där det två heltidsanställda enhetschefer, en för varje område med utökat ansvar för området. Biträdande kostchefstjänsten avvecklas i samband med pensionsavgång. Rekrytering av nya lärare pågår över tiden men prognosen visar att det kommer att bli problem att rekrytera lärare i allmänhet. Vi har under året implementerat Handlingsplan för pedagoger i kommunen. Planen syftar bland annat till att förbättra arbetsmiljön för kommunens pedagoger och därigenom ge våra lärare en större möjlighet att få vara pedagoger och inte administratörer. Grundskolans elevantal har under år 2016 ökat från 2 332 elever till 2 459 elever. En ökning med 127 elever där stora delar av ökningen kom i samband med starten på vårterminen. Elevtillströmningen är ojämnt fördelad och är i första hand kopplad till Johan-Olovskolan, Åvestadalskolan, Markusskolan samt till viss del även Domarhagsskolan. Det har varit en stor utmaning att möta behovet av både pedagoger och skollokaler, där behovet av skollokaler har lösts med hjälp av moduler, som placerats vid Åvestadalskolan, Johan-Olovskolan och Domarhagsskolan. som blev mycket uppskattad av lärarna och skolledarna. Det var ett framgångsrikt koncept med externa föreläsningar, samt ett forum för lärare på skolorna inom kommunen att visa upp goda exempel på arbeten som pågår. Markusskolans överenskommelse med Högskolan Dalarna om att vara en övningsskola för lärarstuderande startade på höstterminen. Det är 16 lärarstuderande som valt att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Markusskolan. Gymnasiet har fortsatt många nyanlända till Introduktionsprogrammen vilket ställt stora krav på flexibilitet för all berörd personal. Den stora ökningen av elever har inneburit en utökad ledningsorganisation med en biträdande rektor, speciellt gentemot IM-programmen. Investeringar inom yttre och inre miljön har skapat en mycket bättre arbetsmiljö för både pedagoger och elever. Nya, permanenta och tillfälliga verksamheter har byggts upp. Jularbo museet har byggts om och har idag en ny mindre utställning och café men inrymmer också Sportoteket. Språkkvällar är en etablerad verksamhet på Avesta bibliotek. Ungdomsgården i Horndal har flyttats till Kulturforum och planering för en fritidsgård i Krylbo har genomförts. Tre miljoner i extra föreningsbidrag har under året utbetalats till kultur- och idrottsföreningar för integrationsprojekt. En föreningsmässa har också arrangerats. Ett första, mindre servicecenter för bildningsstyrelsens behov öppnade i början av oktober i biblioteket. Planering och ombyggnad har fortsatt under hösten för att bereda plats för hela kommunens servicecenter i biblioteket med start den 15 mars 2017. Konstnären OLEK, virkdrottningen, har rönt stor nationell och internationell uppmärksamhet för sina projekt i Avesta under sommaren. Dels röda huset inne i Verket och rosa huset som skapades genom att virka in Gula villan. Båda dessa installationer skedde som integrationsprojekt i samverkan med framför allt nyanlända kvinnor. Grundskolan genomförde en Lärstämma den 14:e juni, Årsredovisning 2016 Avesta kommun 73
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd Ordförande: Blerta Krenzi Förvaltningschef: Arne Hjort Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut 2016 2016 2015 Intäkt 36 710 56 335 59 056 Kostnad 50 586 68 902 71 215 Driftnetto 13 876 12 567 12 159 Budgetavvikelse 1 309 538 Verksamhetsåret 2016 är nu avslutat. Av årets planerade verksamhet har en stor del genomförts i förväntad omfattning. Den av nämnden fastställda verksamhetsplanen har varit riktlinje för verksamheten under året. Framför allt vad gäller planerade åtgärder, men också i den stora del som styrs av inkommande ärenden. Verksamhetens mångfald, myndighetsutövning, service och samhällsplanering återspeglas i planerna. Personalsituationen har, liksom några tidigare år, varit komplicerad. Ett stort antal föräldra- och studieledigheter har tillsammans med vissa långtidssjukskrivningar inte kunnat kompenseras genom vikariat och konsulter, till största delen beroende på den mycket överhettade arbetsmarknaden för våra discipliner. Detta har inverkat menligt på förvaltningens möjlighet att genomföra verksamhetsplanerna, särskilt inom miljöbalkens tillsynsområde. Det har också i hög grad begränsat förvaltningens kapacitet på detaljplanesidan. Under årets sista månader har personalsituationen genom lyckade rekryteringar blivit betydligt ljusare, men förändringar kan komma snabbt. Vid årets slut visar nämnden ett överskott på drygt 3 533 tkr. Detta motsvaras nästan helt av den ovan nämnda underbemanningen och är inget hälsotecken. Förvaltningen har sina anslag för att bedriva verksamhet till våra kommuners gagn, men detta har motverkats av en besvärlig personalsituation motsvarande i runda tal sju heltidstjänster, vilket motsvarar 13 procent. Överskottet fördelas mellan kommunerna enligt kommunbidrag och nerlagt tid: Avesta 1 309 tkr, Fagersta 1 630 tkr och Norberg 594 tkr. Västmanland-Dalarnas Miljö- och byggförvaltning har drygt 50 anställda. Vid årsskiftet har förvaltningen ingen pågående rekrytering, men två tjänster kommer att lysas ut i början av 2017. Förvaltningen har få övertidstimmar och låga sjuktal. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Under året har programarbetet för utvecklingen av Koppardalen i Avesta fortsatt liksom arbetet med fördjupning av Fagersta tätort och stadskärna. Programarbete för Prostudden i Norberg har återupptagits. En omfattande studie över gruvrisker i Norberg har genomförts. Utveckling pågår även av verksamhetsområdet Källhagen i Avesta vid kommungränsen mot Norberg med bland annat ny anslutning till riksväg 68. Åtgärdsvalstudie med Trafikverket har slutförts under året. I Fagersta har arbete med en fördjupad översiktsplan för tätortsområdet genomförts. Bland pågående detaljplanearbeten kan nämnas planer för handel vid MIO och Åsbo i Avesta, plan för ny idrottshall i Norberg samt bebyggelseunderlättande ändringar i äldre bebyggelseplaner i Fagersta. Vidare har ett omfattande nytt verksamhetsområde planlagts i Horndal, Avesta. Inkommande bygglov ökar i antal för alla kommuner. Ansökningar för ny-, om- och tillbyggnad på förskolor, skolor och äldreboende inkommer nu kontinuerligt. Vi gläds också åt en ökande nyproduktion av bostäder. Ett fortsatt ökat intresse för handels- och industrietableringar i Avesta har också märkts under året. Ett nytt GIS-anpassat kartsystem har införts vilket ger nya möjligheter och förbättrar kvalitén av våra kart-, mät-, och GIS-tjänster. Digitala 3D-modeller har tagits fram över de centrala delarna av Avesta, Fagersta och Norberg. Inom livsmedelstillsynen har två större projekt genomförts. Det ena gällde provtagning med avseende på Listeria 74 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE monocytogenes i vacuumförpackad fisk och charkprodukter. Glädjande nog visade inget av proverna förekomst av Listeria. Ett annat projekt fokuserade på rutiner för allergikost i skolor. Två av 24 prover innehöll allergener. Inom miljöbalkens område har ett stort ärende varit vindkraftsparken Målarberget, som i nuläget är överklagat av både omkringboende och verksamhetsutövare. En lastbilsolycka nära Viksvikens vattentäkt i Fagersta blev startskottet för ett brett samarbete mellan Räddningstjänsten i Fagersta, Räddningstjänsten i Smedjebacken, Trafikverket, NVK, säkerhetssamordnaren i Fagersta, miljökontoret i Smedjebacken och V-Dala. Vattentäkten ligger geografiskt i Smedjebackens kommun men är huvudvattentäkt för Fagersta kommun. En insatsplan och gemensamt kartmaterial har tagits fram och arbetet går vidare med att bland annat se på hur tillsynen kan samordnas på bästa sätt runt vattentäkten. Övrigt värt att nämna är att två miljöskyddsärenden kan komma att sätta avtryck i rättspraxis, samt att miljöenheten fick ta över en del naturvård efter att Länsstyrelsen i Västmanland utvärderade hur miljöbalkstillsynen var organiserad. Nämnden påverkas i sin dagliga verksamhet stort av kontinuerliga förändringar inom lagstiftningen. De senaste åren har de största förändringarna gällt plan- och bygglagstiftningen, men även livsmedelskontrollen och miljötillsynen genomgår löpande stora för-ändringar bland annat efter nya EU-direktiv vilket medför mer komplicerad tillsyn. Dessa återkommande förändringar innebär extra noggrann handläggning av ärendena och ett förstärkt behov av information för att handläggningen ska kunna utföras korrekt. För att kommunerna ska kunna ta vara på den positiva befolkningsutvecklingen och möta upp i bostadsförsörjning och näringsliv krävs en omsorgsfull och systematisk översiktlig planering. Förvaltningen upplever ett kraftigt ökat exploateringstryck samtidigt som kvalitetsfrågorna blir allt viktigare, både gällande den byggda miljön och miljö-/ naturvårdsperspektivet. Service mot och dialog med kommuninvånare och företag i det alltmer digitaliserade samhället kräver utvecklade lösningar för e-tjänster, kartstöd och medborgardialog. Förvaltningen arbetar tillsammans med kommunernas övriga verksamheter för att göra servicen lättillgänglig via hemsidor och andra digitala media. Stort fokus har under året legat på en digitaliserad nämndsprocess och utveckling av processer för Avestas nya Servicecenter. Under den närmaste framtiden förväntas liknande processer i Fagersta och Norberg. Dessa utmaningar är viktiga, men kommer att kräva stora resurser såväl ekonomiskt som personellt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 75
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna lönenämnd Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Hannu Högberg Årets resultat 2016 redovisar nämnden ett överskott på 207,9 tkr. Viktiga händelser Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Den gemensamma nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Kostnaderna för löneadministrationen fördelas mellan medlemskommunerna genom fördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner i enlighet med upprättat överenskommelse. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som ska ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas årligen. 2017 sker avräkning mot verkligt utbetalade löner under 2016 vilket är en viss förändring jämfört fördelningen under året. Ökade krav på inkommande underlag samt effektivisering av löneadministrationen kvarstår. Under 2016 har Visma Window, e-learning för arbetstagare och P-mobile införts. Utöver löpande information och samarbetsfrågor så har under våren diskuterats införande av Visma Windows 2016 och införande av Anställningsguiden 2017 med personalcheferna. Personalcheferna har också fått i uppdrag att kalla utbildare från löneservice till chefsträffar och introduktionsdagar för att kvalitetssäkra framtida löneunderlag. Utbildningsinsatserna i självservice löper på främst genom utbildning för nya chefer, arbetsledare och assistenter samt repetitionsutbildningar för chefer, arbetsledare och assistenter. Under året har 32 utbildningstillfällen med 478 deltagare genomförts. Omvärldsanalys Målet att minst 99 procent rätt lön i rätt tid i förhållande till löneunderlag är delvis uppnått. Stickprov visar att 95 procent av de kontrollerade lönerna var korrekta. Även målsättningen att andelen extra utbetalningar ska vara högst en procent är delvis uppnått. Andelen extra utbetalningar uppgick till 2,93 procent (1,8 procent). En medarbetare har gått i pension och en har nyrekryterats. 76 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Gamla Byn AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgår till 12,3 mkr (föregående år 0,7 mkr.) Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till 197 (191) mkr, vilket är en ökning med cirka 6 mkr jämfört föregående år och beror främst på ökad uthyrning av lokaler. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot ska överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2016 blev 323 (309) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,8 (5,6) procent. Koncernens redovisade resultat uppgår till 15,8 (2,3) mkr. Koncernens investeringsvolym uppgick under 2016 till 62 (74) mkr, varav i moderbolaget 36 (72) mkr. Fastigheten Smeden 6 i Krylbo köptes in under året för omsorgsboende, gruppboendet Blåmesen byggdes ut och Markusskolan byggdes ut med nytt kök. Viktiga händelser Bolaget ska inom Avesta kommun köpa, sälja, äga, bebygga, utveckla, hyra ut och förvalta fastigheter med bostäder, lokaler och därtill hörande kollektiva anläggningar inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ska vara kommunkoncernens gemensamma fastighetsförvaltare, exklusive Avesta Vatten och Avfall AB:s bestånd. Verksamheten ska bedrivas enligt självkostnadsprincipen och med optimalt resursutnyttjande främja bostadsförsörjningen i Avesta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande. Bolaget ska enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillgodose behovet av bostäder och lokaler inom kommunen. etableringar av moduler, allt ifrån HVB-moduler till skollokaler. Under räkenskapsåret 2015 stämde Gamla Byn AB Nya Byn Krylbo AB för att de brutit förlikningsavtalet som upprättades när Rivella Fastigheter AB bytte namn till Nya Byn Krylbo AB. Huvudförhandling är planerad till våren 2017. Omvärldsanalys Även kommande år kommer byggnationer för både verksamhetslokaler för äldre- och barnomsorg och bostäder både i egen regi och via externa byggare att dominera. Detaljplan håller på att tas fram för kombinerad förskola/äldreboende i Baldershage samt för bostäder, trygghets- och träningsboende på gamla Badhustomten. Inventering har gjorts av tomter för fortsatt bostadsbyggande. Styrelsen beslutade 2015 att avropa två punkthus med fyra våningar via SABO. Koncepthusen Kombo mini består av en- och tvårumslägenheter. Ett av husen kommer att hyras av kommunen för LSS boende. Byggnationerna påbörjades hösten 2016 och beräknas stå klara hösten 2017. Hyreshöjningen för år 2017 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten 0,5 %. Avesta kommun fortsätter den positiva trenden med en befolkningsökning. Lägenhetsbeståndet vid årets slut uppgår till 1005 (999) lägenheter. Vakanserna i lägenhetsbeståndet har varit mycket låga under hela året och vid årets slut uppgick de till två (6) lediga lägenheter. Bolaget har haft ett utmanande år med förvaltningar som påverkats av den ökande befolkningsmängden med många Årsredovisning 2016 Avesta kommun 77
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta Industristad AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgick till 3,5 (1,5) mkr. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 38,5 (36,2) mkr. Bolagets investeringsvolym har uppgått till 24,7 (0,9) mkr och har till största delen bestått av hyresgästanpassningar. Kopparsalen har byggts om till två kontorslokaler. Krylbo station har anpassats till Krylbo hemtjänst. I byggnad 272, i vilken merparten av uthyrningarna skett, har anpassningar genomförts. Två kulverat har bytts ut under Koppardalsvägen. Viktiga händelser Avesta Industristad AB, helägt dotterbolag till Gamla Byn AB, äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål ska vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för uthyrning inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Avesta Industristad AB äger fastigheter med ett lokalbestånd på 95 700 (95 700) m², i huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per januari 2017 är 10,8 procent (17,2 procent). Risken är stor eftersom flertalet av hyresavtalen är på kortare tid. Uthyrningsgraden har ökat med 6 800 kvm uthyrda lokaler och efterfrågan på lokaler består. Restaurangen i Koppardalen gick i konkurs efter sommaren och ny entreprenör är förhoppningsvis på plats i början av nästa år. Omvärldsanalys 2017 bedöms efterfrågan på lokaler vara god och vakansgraden vara låg. Det pågår diskussioner med ett antal presumtiva hyresgäster. I bolagets översyn av Koppardalen har det kommit fram att det finns cirka 7 500 kvm som idag inte är i uthyrbart skick och som kommer att kräva investeringar för att anpassas till verksamhetslokaler. Det finns även mark tillgängligt för att ett visst tillskott av industrilokaler skulle kunna verkställas om intresse finns. 78 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta Vatten & Avfall AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén Årets resultat Företagets resultat efter finansiella poster uppgår till 0,7 mkr (0,7) och fördelas med -0,4 mkr (1,2) på VA-verksamheten och 1,1 mkr (-0,5) på avfallsverksamheten. Resultatförbättringen på avfallssidan är hänförlig till ökade intäkter på grund av att fler abonnenter valt att inte ha separat matavfallsinsamling. Årets investeringar uppgår till 12,3 mkr (31,2) varav 0,2 mkr i byggnader, 9,6 mkr i maskiner och andra tekniska anläggningar och 2,5 mkr i inventarier, verktyg och installationer. Vid årets slut uppgick investeringar i pågående nyanläggningar till 5,4 mkr varav 4,6 mkr avser projekt som kommer att vara färdigställda 2017. Viktiga händelser Bolagets verksamhet omfattar vatten- och avfallsverksamheten i Avesta kommun. 2016 är bolagets femte verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och avloppsledningar samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs kommun. Allt vatten vi producerar kommer från grundvattentäkter och håller en hög kvalitet. Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 66 procent av bolagets nettoomsättning. Brukningstaxorna för VA höjdes från januari 2016. Höjningen av brukningstaxan för VA har gjorts för att säkerställa behovet av att förnya VA-ledningsnätet och innebär för hela VA-kollektivet en höjning med 1,5 procent. I samband med att separat insamling av matavfall införts i kommunen började en ny taxemodell för insamling av hushållsavfall att tillämpas från januari 2016. Den nya taxan är miljöstyrande vilket innebär att de abonnenter som väljer att inte sortera ut matavfall får en väsentligt högre avgift. För hela kollektivet innebär den nya taxan en höjning med 12,3 procent vilket motsvarar den kostnadsökning som separat matavfallsinsamling innebär. Taxan för slamtömning har varit oförändrad 2016. Omvärldsanalys Avesta Vatten AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela kommunen som antogs av kommunfullmäktige under 2013. Bolaget har sedan länge arbetat med en verksamhetsplan VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar miljö- och personalfrågor. Intäkterna för 2017 förväntas för VA-sidan öka 0,5 mkr jämfört med 2016, på avfallssidan förväntas intäkterna öka med 1,5 mkr. Inga större utökningar av VA-nätet är planerade och antalet abonnenter förväntas vara konstant både på VA- och avfallssidan. Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade exempel på några av de viktigaste är; Vatten och avlopp Nytt vattenverk i By/NäsReservvatten i Horndal Vidareutveckla metoder för läcksökning Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan Avfall Projektering ny återvinningscentral Förbättrad källsortering vid Karlslunds återvinningscentral Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen, mobil ÅVC. Sluttäckning Karlslunds avfallsanläggning. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 79
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Ordförande: Teemu Sulin Förbundschef: Mats Jansson Årets resultat Årets resultat uppgår till 0,2 (0,2) mkr. Budgeterade pensionskostnader blev lägre än pensionsförvaltarens tidigare prognoser. Investeringar har skett i två släckbilar. Viktiga händelser Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) består idag av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har idag en ledningsorganisation som är dimensionerad för små och medelstora räddningstjänstinsatser. Erfarenheterna efter den stora skogsbranden 2014 visar bland annat på behov av fördjupad ledningssamverkan med närliggande räddningstjänstorganisationer. Under året har vi deltagit i samverkansdiskussioner i Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I Sverige dör 100-130 personer varje år i samband med bränder. Personer med särskilda behov såsom äldre, funktionsnedsatta och missbrukare är överrepresenterade i statistiken. Under året har SDR tagit initiativ till nätverksbyggande inom området tillsammans med våra medlemskommuner. Syftet är att skapa ett bättre individanpassat brandskydd för olika riskgrupper i deras bostadsmiljöer. Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan. Volymen extern utbildning riktat till kommunala förvaltningar, skolor, föreningar, företag och övriga kommuninnevånare har fortsatt att öka under året. Under 2016 utbildades drygt 2 100 personer i brandskydd och säkerhet. Många utbildningar genomförs idag i samarbete med Brandskyddsföreningen utifrån ett avtal som tecknades 2014. Under 2016 genomförde räddningstjänsten totalt 1 347 utryckningar. Detta är något fler än 2015, men ur ett historiskt perspektiv färre än normalt. Antalet trafikolyckor 2016 har tyvärr fortsatt att öka jämfört 2014 och 2015. Ökningen av trafikolyckor har nu pågått under två år efter flera år av minskningar. Antalet bränder i skog och mark har varit relativt få beroende på sommarens väderförhållanden. Generellt har antalet bränder i byggnader varit något högre än normalt. Från och med 2016-07-01 har förbundets IVPA verksamhet (i väntan på ambulans) utökats till att även omfatta räddningsstyrkorna i Fagersta och Norberg. Avtal tecknades under våren med landstinget Västmanland. 80 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens revisorer Revisorer: Mats Myrén (sammankallande), Sören Bertilsson, Erik Bohlin, Sören Aspgren och Lennart Hammargren Revisorernas uppdrag Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom styrelserna är tillräcklig. Revisorerna har under året biträtts i sitt arbete av revisionsbyrån KPMG AB. 2016 års revisionsarbete har, i likhet med tidigare år, tagit avstamp i en genomlysande risk- och väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden revisorerna på uppdrag av kommunfullmäktige och med stöd och ledning av kommunallagen ska utföra. Riskanalysen innebär bland annat identifiering av områden, där oegentligheter och/ eller överträdelser av befogenheter, kan tänkas uppstå eller förekomma. En stor del av revisionsarbetet har avsett förvaltningsrevision. I denna har kommunstyrelsen och samtliga styrelser granskats övergripande med inriktning på intern kontroll. Revisorerna har löpande tagit del av alla styrelsers kallelser och protokoll, gjort besök på sammanträden och haft sammanträffanden med kommunfullmäktiges presidium samt företrädare för styrelser och förvaltningar. Revisionsarbetets inriktning Revisionen strävar efter att i görligaste mån bedriva förebyggande verksamhet och att verka proaktivt. Med stort intresse följer revisionen kommunstyrelsens agerande för att uppnå målet att kommunen år 2020 ska ha 25 000 innevånare. Revisionen har fortlöpande en dialog med berörda aktörer i syfte att minimera riskerna för felbeslut och missbruk. Kommunrevisorerna har ett tydligt uppdrag enligt lagstiftning och God revisionssed i kommunal verksamhet. Vi försöker att arbeta långsiktigt, strategiskt och utåtriktat för att nå största möjliga effekter. Under året har vi lagt ytterligare vikt vid framåtblickande arbete. Revisorerna har deltagit i flera externa seminarier och samtalat med framtidsforskare. Samhällsvetaren och filosofie doktorn Stig-Björn Ljunggrens medverkan på kommunstyrelsen under rubriken Framtiden är redan i Avesta. var ett initiativ från kommunrevisionen som också under dagen hade en dialog om omvärldsorientering med densamme. Kommunrevisionens bedömning är att vi samhället, kommunen - är mitt inne i en digital transformation som förändrar nästan allting: vad vi gör, hur vi gör det och framförallt vad som går att göra. Digitaliseringen innebär sannolikt en minst lika omvälvande förändring av samhället som industrialiseringen gjorde. Vi har under året påbörjat en kartläggning i syfte att och få en överblick av nuläge och planer vad gäller kommunens digitalisering, att ha som underlag för vår riskanalys och kommande granskningsinsatser och/eller andra åtgärder. Genomförda granskningar 2016 Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och understödjande verksamhetsinriktning genomfört bland annat följande arbete; Granskningar inom verksamhetsrevision 2016; Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Bisysslor, även inom lekmannarevisionen Uppföljning av tidigare granskningar 2013-2014 Detaljplaneprocessen Investeringsredovisning med beaktande av finansieringslösningar Förstudie Återvinningscentral i Avesta, även inom lekmannarevisionen Avesta vatten & Avfall AB Granskningsrapporterna återfinnes i sin helhet på kommunens hemsida. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 81
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Dessutom har följande granskningar genomförts; Ansvarsutövande Delårsrapport 2016-08-31 Bokslut och årsredovisning år 2016 Utöver ovanstående granskningar har vi under åren även gjort mindre uppföljningar och undersökningar. Löpande har även information givits om de kommunala bolagen som en följd av den samordning som finns mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen. Lekmannarevisorer Som lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag Avesta Vatten & Avfall AB har de förtroendevalda revisorerna Lennart Hammarström och Sören Aspegren verkat. Lekmannarevisorer i Gamla Byn AB och dess dotterbolag Avesta Industristad AB har varit Erik Bohlin och Mats Myrén. Lekmannarevisorerna har tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter. Revisionsrapporterna om Gamla Byn AB, Avesta VA & Avfall AB och Avesta Industristad AB är avlämnade. Fortsatt kvalitetsarbete Lagstiftning och god sed på revisionsområdet förändras och ställer krav på gransknings insatser som kommunrevisionen måste anpassa sig till. Revisionen arbetar systematiskt med att utveckla sina arbetsformer och att förbättra kommunikationen med sina uppdragsgivare, kommunfullmäktige såväl som kommunens medborgare. En punkt på kommunfullmäktiges dagordning är information från kommunrevisionen. Den utnyttjar vi flitigt. Ett exempel är de frågor vi vid sammanträdet den 28/11 riktade till ledamöterna med anledning av att Dataskyddsförordningen (för närvarande en EU-skyddsförordning) som år 2018 kommer att bli svensk lag (se fullmäktiges protokoll). Lagen medför, som en följd av digitaliseringen, krav på ett helt nytt säkerhetstänkande. Lyhördhet Kommunrevisorerna vill avslutningsvis uttrycka sin tillfredsställelse med den lyhördhet som såväl förtroendevalda i fullmäktige, styrelser, nämnd och utskott som berörda tjänstemän, oftast uppvisar för kommunrevisionens påpekanden. Via hemsidan kan den som så önskar kontakta kommunrevisionen. Lekmannarevision bedömer vi är ett viktigt utvecklingsområde. 82 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årsredovisning 2016 Avesta kommun 83
AVSLUTANDE KAPITEL 84 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Presentation av kommunstyrelsen Kommunstyrelseledamöterna i Avesta kommun 2016 Stående från vänster: Maarit Hessling (M), Lis Linnberg (L), Gunilla Berglund (C), Curt-Åke Larsson (KD), Johan Thomasson (M), Anneli Karlsson (KL), Laila Borger (S), Patrik Sundin (S), Kurt Kvarnström (S), Heidi Sjungargård (MP), Tom Andersson (S), Pia Aronsson (V) Sittande från vänster: Martti Hopponen (SD), Kirsti Andersson (S), Lars Isacsson (S), Susanne Berger (S), Maria Andersson (S) Ordinarie ledamöter som saknas på bilden: Mikael Westberg (S), Blerta Krenzi (S), Henrik Öhrn (MP) Årsredovisning 2016 Avesta kommun 85
Redovisningsmodellens delar Resultaträkning Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader, samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också utläsas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Balansräkning DRIFTREDOVISNING Verksamheter ------ ------ SUMMA INTÄKTER Verksamheter ------ ------ SUMMA KOSTNADER INVESTERINGSREDOVISNING Verksamhetsområde Projekt X Projekt Y./. investeringsbidrag Projekt Z NETTOINVESTERING Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har skaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Mellan två tidpunkter inträffar ett antal händelser, vilket innebär att den finansiella ställningen förändras. Dessa händelser redovisas i resultaträkningen och/eller kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Kassaflödesanalysens uppställning bygger på tre sektorer, löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den sektorindelade rapporten visar verksamhetens tre grundläggande aktiviteter och relationerna mellan dem. Summan av förändringen av de tre sektorerna, löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamheterna visas i förändringen av likvida medel. Denna förändring kan också utläsas i balansräkningen om man jämför likvida medel innevarande år med föregående år. RESULTATRÄKNING Intäkter* Kostnader* Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella kostnader/intäkter RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER KASSAFLÖDESANALYS Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Justering av rörelsekapital exkl. likvida medel Kassaflöde från löpande verksamhet Inköp materiella/finansiella tillgångar Avyttrade materiella/finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 86 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Begreppsförklaringar Anläggningskapital Eget kapital bundet i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast- och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Nettoinvestering Investeringsutgift efter avdrag för investeringsbidrag m m. Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m). Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Externa intäkter och kostnader Kommunens bruttokostnader och bruttointäkter under året. Driftredovisning Visar de olika verksamheternas kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Likviditet Visar förmågan att infria betalningsförpliktelser, det vill säga vilken betalningsberedskap som finns på kort sikt. Nyckeltalet kassalikviditet är omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Visar i vilken utsträckning tillgångarna är finansierade med eget kapital och därmed hur stabil kommunen är. Nyckeltalet beskriver kapitalstyrkan, vilket ger en vägledning vid investeringsbeslut och dess konsekvenser på lång sikt. Investeringsredovisning Visar kommunens inveteringsvolym av anläggningstillgångar under året. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som förfaller inom 1 år från bokslutsdagen. tkr Belopp i tusentals kronor. mkr Belopp i miljontals kronor. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 87
Revisionsberättelse 88 Årsredovisning 2016 Avesta kommun
Årsredovisning 2016 Avesta kommun 89