PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Relevanta dokument
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Behöver Alma skickas till Akutmottagningen?

Palliativregistret - värdegrund

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Identifiera den döende patienten

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

God palliativ vård state of the art

Dödsfallsenkät fr o m

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Terapigrupp Äldre, Läkemedelskommittén (5) Andreas Koro, ST-läkare

Att få med läkarna på tåget

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Palliativ vård Professor Peter Strang

Etik och praktik att göra rätt för den demenssjuke. Fallbeskrivning 1

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Medicinsk vårdplanering VPL

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Mobila Geriatriska Teamet

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

1. Umgås med djur om de vill. 2. Bestämmer själva var de vill äta. 3. Lyssna på musik som de tycker om.

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Döendet. Palliativa rådet

Brytpunktssamtal. Bättre liv för sjuka äldre på Gotland. Visby

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Varför tankestöd? u Osäkerhet. u Skillnad i kvalitet. u Patienten hamnar ur fokus

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

KOL Min behandlingsplan

Utmaningar för sjuksköterskor på hjärtsviktsmottagningar att prata om diagnos och palliativ vård

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Utmaningar vid palliativ vård

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Vems är felet?? Vems fel är det? Tankar från en geriatriker på SÄBO

Prehospitalt omhändertagande

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Att vara närstående vid livets slut

Omvårdnad vid livets slutskede

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Välkommen till dialogseminarium Processorienterat arbetssätt hjärtsvikt

Omvårdnad vid livets slutskede

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Årgång 4, nummer 11. Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län, ett samarbete med kommuner i Stockholms län och Stockholms läns landsting

Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Hudiksvall EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Sundsvall

När bara döden återstår. Ett seminarium om sjukvård vid livets slut

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Transkript:

PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i livets slutskede rädda liv förlänga liv (livskvalitet) livskvalitet 2018-10-22 3

Varför angeläget identifiera pat som har begränsad återstående livslängd? Bedöma och planera för möjliga kommande vårdbehov och därmed minska lidande hos pat och närstående Ge patient och anhöriga en chans att fundera på vad som är värdefullt om tiden kvar är begränsad Använda vårdresurser effektivt

Palliativ teamkonferens på medicinavdelning Utvecklingsprojekt Södersjukhuset 2017-2018 Palliativ läkare och sköterska- diskussion med ordinarie vårdpersonal + läkare

vi är oeniga om. vi är osäkra på. är det här en palliativ patient vi har en till patient vi vill prata om

Vilken sorts patienter togs upp: Ålder 56-95, medel 79 år Hälften inlagda från eget boende, hälften från kommunalt boende Vanligaste inläggningsorsak: nedsatt AT, rosslig andning, andnöd, feber, smärta, ascites Bakomliggande sjukdomstillstånd: hjärt och kärlsjd, KOL, leversjukdom, njursvikt, diabetes, demens, etylmissbruk, malignitet Hälften hade sjukhusvårdats en flera ggr sista halvåret

Tre frågor: Skulle du bli förvånad om den här patienten dör inom de närmaste månaderna/veckorna/dagarna? Finns det generella tecken på allmän försämring/avtackling som lett till ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling? (Nedsatt funktionsnivå, mer hjälp ADL, sämre nutrionsstatus, sämre aptit, viktnedgång, tätare akutinläggningar, lågt serumalbumin) Finns sjukdomsspecifika tecken?

Det vi diskuterade: Hur har den här patienten haft det innan? Kan patienten berätta/ vad säger anhöriga/ vad står i tidigare journalanteckningar / vad säger personalen på boendet..

10

Det vi diskuterade: Hur har patienten det nu? Vilka symtom ger patienten uttryck för? Vad observerar vårdpersonalen? ADL förmåga? Ser det lugnt ut?

Det vi diskuterade: Vilka symtom kan vi lindra? Vad i patientens tillstånd kan förbättras? Vad är medicinskt möjligt? Möjliga konsekvenser? Hur är tänkbart fortsatt förlopp? Förhoppningar / förväntningar? Hur och var kan patientens behov av vård och omvårdnad tillgodoses?

Ofta kom vi fram till: Ta reda på mer om hur det varit! Kan patienten uttrycka vilja /önskan? Prata med anhöriga! Vilka beslut behöver fattas? Klarar boendet det här? Behövs rehab insatser? Behövs palliativ slutenvård?

Hur gick det sen? -inom 14 dagar :24 -inom 1 månad : 5 -inom 3 månader : 1-13 avled på medicinavdelning -1 avled på hjärtavdelning -2 avled på geriatrisk avdelning -8 avled på palliativ slutenvårdsavdelning -6 avled på ordinarie kommunalt boende

Margareta 75 år Mångårig rökare, KOL, lungcancer, försämrad under cytobehandling, recidiverande infektioner och täta sjukhusvistelser, nu lårbensfraktur, efter operation lungemboli, mer svikt, pneumoni. orkar och vill inte mobiliseras, har syrgas,dropp.

Ulla 91 år Tilltagande demens sista året, äter inte själv, tas med lift till rullstol, pratar inte, ser mkt dåligt, anhöriga upplever inte att de får ngn säker kontakt Feber, rosslig, högt blodtryck till akuten På akuten : antibiotika, DT thorax och skalle På avdelning: dropp och inget per os i avvaktan på logopedbedömning, svårstucken.

Erik 83 år Haft flera stroke, sitter uppe i rullstol ett par timmar dagligen, vårdas hemma Kommit till sjukhus med påspädning stroke, svårare att svälja Anhöriga önskemål om fortsatt vård hemma

Varför svårt? Vården på akutsjukhus är kurativt inriktad Vi vet för lite om hur patienten haft det fram tills nu Bristande kontinuitet / högt tempo Miljön inbjuder inte till samtal Patienten har begränsad kommunikationsförmåga För lite tid / vana att ta med anhöriga För lite tid /vana att reflektera / samtala i team Känns svårt att bestämma över liv och död missuppfattning om innebörd palliation, vård i livets slut och beslut att avstå från livsuppehållande behandling

Ingen motsättning i att få må så bra som möjligt och planera för vård i livets slut! pat vill att alla åtgärder skall vidtas för att hon ska må så bra som möjligt och komma hem igen Pat vill få må bra en tid till