INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar 13 Förord 17 1 BOKEN OCH DESS SYFTE 21 1.1 Den juridiska arbetsmetoden 21 1.2 Färdighetsträning 23 1.3 Kunskapsinhämtning 25 1.4 Bokens syfte och dess användning 27 2 EN ARBETSMETOD I SEX STEG 29 2.1 Juridikens centrala yrkesroller domare, advokat och lagstiftare 29 2.2 Advokatens arbetsmetoder i sex steg 34 2.2.1 Mötet med klienten ett fall kommer upp 34 2.2.2 Identifiera det juridiska problemet 37 2.2.3 Hitta rätt rättsregel 40 2.2.4 Att fastställa innehållet i en rättsregel 44 2.2.5 Presentera din lösning på problemet 48 2.3 Den juridiska arbetsmetodens särart 49 2.4 Sammanfattning metodfärdigheter 51 3 KONSTEN ATT IDENTIFIERA JURIDISKA PROBLEM 53 3.1 Allmänt 53 3.2 Juridikens obesvarade frågor 54 3.3 Om betydelsen av att identifiera problemet 55 3.4 Några praktiska svårigheter 58 3.5 Rättssystemet och rättsreglerna 60 3.5.1 Allmänt 60 3.5.2 Personerna 60 3.5.3 Vad är en rättsregel? 61 3.5.4 Rekvisit, rättsfakta och rättsföljder 62 3.5.5 Fragmentariska rättsregler bildar tillsammans fullständiga rättsnormer 63 3.5.6 Sanktionerna 64 3.6 Det juridiska tvistelösningssystemet 66 3.6.1 Allmänt 66 3.6.2 Allmänt om tvistelösning i civilmål 66 3.6.3 Domstolsprocessen i civilmål 68 3.6.4 Parallelliteten mellan regelsystemets och tvistelösningssystemets strukturer 72 3.6.5 Något om förvaltningsprocessen 73 3.6.6 Något om processen i brottmål 74 3.6.7 Slutsatser 74 3.7 Identifiera och strukturera juridiska problem utifrån yrkanden och grunder 75 3.8 Strukturera problemlösningen genom att hålla frågorna isär 78 3.9 Strukturera analysen av svårbedömda delfrågor i fyra element 79
3.10 Argumentationens grundförutsättningar trappa eller våg? 81 3.11 Sammanfattning av metoden för att identifiera och strukturera problem 83 4 KONSTEN ATT FINNA RÄTT RÄTTSREGEL 85 4.1 Om behovet av en ämnesindelning 85 4.2 Den akademiska ämnesindelningen 86 4.2.1 Allmänt 86 4.2.2 Den offentliga rätten 87 4.2.3 Civilrätten 89 4.3 Lagböckernas systematik 93 4.4 Rättsreglernas frågeställningar 95 4.4.1 Allmänt 95 4.4.2 Obligationsrätten 95 4.4.3 Avtalsrätten 96 4.4.4 Kontraktsrätten 98 4.4.5 Sakrätten 98 4.4.6 Internationell privaträtt 99 4.4.7 Juridikens frågeställningar som alternativ grund för systematiken 100 5 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSKÄLLOR ALLMÄNT 103 5.1 Allmänt 103 5.2 Konstruktion av rättsregler snarare än tolkning 103 5.3 Juridikens tredimensionella struktur 104 5.4 Auktoritativa rättskällor 108 5.5 Supplerande rättskällor och rättstillämpningsfakta 109 5.6 Ett helhetsperspektiv på den juridiska tvistelösningssituationen 112 5.7 EU-rättens rättskällor 113 5.7.1 Allmänt om rättskällorna 113 5.7.2 EU:s lagstiftning och prejudikatbildning 115 5.7.2.1 Allmänt 115 5.7.2.2 Kommissionen 116 5.7.2.3 Rådet 117 5.7.2.4 Europaparlamentet 117 5.7.2.5 EU-domstolen 118 5.7.3 EU:s lagstiftning som en del av svensk rätt 118 5.7.4 Unionsrättens grundläggande rättsprinciper 121 6 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA LAG 123 6.1 Lagen den grundläggande rättskällan 123 6.2 Att finna lagar och andra föreskrifter 127 6.3 Allmänt om juridikens begrepp 129 6.3.1 Något om språkets betydelse för juridiken 129 6.3.2 Juridikens grundläggande generaliseringstendens 129 6.3.3 Gapet mellan generella lagregler och konkreta fall 131 6.3.4 Juridikens definitioner 131
6.3.5 Kopplingsbegrepp 133 6.3.6 Begreppsbestämning efter lämplighetsbedömning 135 6.3.7 Juridikens egna begrepp 137 6.3.8 Juridikens fiktioner 138 6.3.9 Rättsordningens grundläggande begreppsstruktur 140 6.4 Allmänna utgångspunkter vid tolkning av lagtext 141 6.4.1 Konsten att identifiera rekvisit och rättsföljder 141 6.4.2 Språklig tolkning 142 6.4.3 Elementär logik 144 6.4.4 Systematisk tolkning 145 6.5 Några tekniska grepp vid lagtolkningen 146 6.5.1 Allmänt 146 6.5.2 Extensiv och restriktiv tillämpning i det osäkra betydelseområdet 147 6.5.3 Analogier och motsatsslut utanför betydelseområdet 148 6.5.4 Reduktionsslut inom det säkra betydelseområdet 150 6.6 Särskilt om tolkningen av EU:s rättsakter 151 7 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA FÖRARBETEN 153 7.1 Allmänt 153 7.2 Förfarandet vid lagstiftning 154 7.3 Mer om innehållet i en proposition 157 7.4 Att finna förarbeten 158 7.5 Domstolarna och förarbetena 162 7.5.1 Allmänt 162 7.5.2 Bör förarbeten följas? 163 7.5.3 Värdet av olika delar i förarbetena 165 7.6 Tolkning av förarbeten 166 8 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA RÄTTSPRAXIS 169 8.1 Allmänt 169 8.2 Att finna prejudikat 170 8.2.1 De allmänna domstolarna 170 8.2.2 De allmänna förvaltningsdomstolarna 171 8.2.3 Specialdomstolar 172 8.2.4 Offentlig förvaltning 174 8.2.5 Ytterligare källor 175 8.3 Domstolarna och prejudikaten 176 8.4 Rättsfallstolkning allmänt 179 8.4.1 Lagstiftningens formella prejudikatsystem 179 8.4.2 Rättsfallstolkningens tre steg 179 8.5 Steg 1. Fastställelsen av det individuella avgörandets innehåll 182 8.5.1 Processuella ramar 182 8.5.2 Objektiv och subjektiv rättsfallstolkning 183 8.6 Rättsfallsreferatets disposition 184 8.6.1 Allmänt 184
8.6.2 Notisavgöranden och opublicerade avgöranden 184 8.6.3 Rubriken 185 8.6.4 Redogörelser för fakta i målet 187 8.6.5 Underinstansernas domar 188 8.6.6 Föredragandens betänkande 189 8.6.7 Prejudikatinstansens domsmotivering 190 8.6.8 Prejudikatinstansens domslut 192 8.6.9 Särskilda yttranden och skiljaktiga meningar 192 8.6.10 Att läsa prejudikat 193 8.7 Steg 2. Generaliseringen från konkret rättsfall till generell norm 193 8.7.1 Allmänt 193 8.7.2 Närmare om tillvägagångssättet 194 8.7.3 Domstolens egna generaliseringar 197 8.8 Steg 3. Inpassningen av rättssatsen i dess rättsliga kontext 200 8.9 Något om EU-domstolen och tolkningen av dess domar 203 9 KONSTEN ATT LÄSA OCH TOLKA DEN JURIDISKA DOKTRINEN 207 9.1 Rättsvetenskapens perspektiv 207 9.2 Rättsvetenskapen som rättskälla 208 9.2.1 Vad gör vetenskapen till en rättskälla? 208 9.2.2 Något om den EU-rättsliga doktrinen 210 9.3 Olika typer av juridiska skrifter 210 9.3.1 Monografier och uppsatser 210 9.3.2 Handböcker och lagkommentarer 211 9.3.3 Läroböcker 212 9.3.4 Övriga fackböcker 212 9.4 Att finna juridisk litteratur 213 9.5 Att lära juridik från böcker 214 9.6 Systematisera ditt ämne! 217 10 KONSTEN ATT HANTERA ANDRA SUPPLERANDE RÄTTSKÄLLOR 221 10.1 Allmänt 221 10.2 Sedvanerätt, handelsbruk och annan sedvänja 221 10.3 Handlingsnormer och beslut 224 10.4 Avtal; särskilt standardavtal 225 10.5 Sakens natur och ändamålsöverväganden 227 11 METODVALET I HISTORISKT PERSPEKTIV 229 11.1 Allmänt 229 11.2 Naturrätten 230 11.2.1 Det antika ursprunget 230 11.2.2 Den gudomliga rätten 230 11.2.3 Den moderna naturrätten 232 11.2.4 Naturrättsliga inslag i modern svensk juridik 236 11.3 Den romerska rätten 237
11.3.1 Rom 237 11.3.2 Återuppståndelsen 239 11.3.3 Sverige och romersk rätt 240 11.4 Rättspositivismen 241 11.5 Begreppsjurisprudensen 242 11.6 Uppsalaskolan 244 11.7 Teleologiska riktningar: frirättsskolan och intressejurisprudensen 245 11.8 Externa perspektiv på juridiken 247 11.8.1 Allmänt 247 11.8.2 Rättssociologi 247 11.8.3 Logik 248 11.8.4 Rättsekonomi 249 11.8.5 Hermeneutiska riktningar 250 11.9 De huvudsakliga möjligheterna idag 251 11.9.1 Objektiv och subjektiv lagtolkningsmetod 251 11.9.2 Teleologisk metod 253 11.9.3 Eklektisk metod 253 11.10 Slutsatser 254 12 KONSTEN ATT TA STÄLLNING MED HJÄLP AV ÄNDAMÅL 259 12.1 Allmänt 259 12.2 Egna värderingar eller andras? En samvetsfråga? 259 12.3 Rättsreglernas och rättstillämpningens samhällsfunktion 260 12.3.1 Tvistelösning eller handlingsdirigering? 260 12.3.2 Lagens genomslag i samhällslivet 262 12.4 Materiella och formella ändamål 263 12.5 Systemkonsistens i rättssystemet 264 12.6 Hur fastställs en rättsregels ändamål? 266 12.6.1 Ekelöfs teleologiska metod 266 12.6.2 Metoden med analogier 270 12.6.3 Metoden att inventera och lista ändamål 270 12.6.4 Metoden att påvisa oönskade konsekvenser med praktiska exempel 272 12.6.5 Metoden att påvisa konsekvenser med ytterlighetslösningar 272 12.6.6 Metoden med successivt insnävande frågeställningar 273 12.7 Generella normer eller konkret rättvisa? 273 12.8 Gammalt och nytt i juridiken en modefråga 274 13 KONSTEN ATT TA STÄLLNING FÖR FRAMTIDEN (DE LEGE FERENDA) 277 13.1 När lagen skall ändras 277 13.2 Tillvägagångssättet 279 13.2.1 En idealmodell 279 13.2.2 Utgångspunkter 280 13.2.3 Frågeställningar 282 13.2.4 Lösningsmöjligheter 282 13.2.5 Argument och slutsatser 284
13.3 Lagskrivning 287 14 KONSTEN ATT PRESENTERA JURIDIK 291 14.1 Vad utmärker en juridisk presentation? 291 14.2 Skriftliga presentationer 292 14.2.1 Ämnesvalet 292 14.2.2 Planeringen av uppsatsen 294 14.2.3 Dispositionen 296 14.2.3.1 Allmänt 296 14.2.3.2 Frågeställningen 298 14.2.3.3 Lösningsalternativen 299 14.2.3.4 Argumenten 300 14.2.3.5 Avslutningen slutsatserna 301 14.2.3.6 Behandlingen av källmaterialet 301 14.2.4 Uppsatsens språkliga utformning 302 14.2.4.1 Språket juristens främsta arbetsredskap 302 14.2.4.2 Stava rätt 303 14.2.4.3 Skriv fullständiga meningar 303 14.2.4.4 Koppla inte ihop meningar på fel sätt 304 14.2.4.5 Var noga med ordföljden 304 14.2.4.6 Var konsekvent i valet av tempus 304 14.2.4.7 Var konsekvent med antalsangivelser 305 14.2.4.8 Välj rätt pronomen 306 14.2.4.9 Var noga med användningen av facktermer 306 14.2.4.10 Var noga med ordval 307 14.2.4.11 Överdriv inte 307 14.2.4.12 Skämta inte med läsaren 307 14.2.4.13 Var stringent 308 14.2.4.14 Korrekturläs noga! 308 14.2.5 Referera källor korrekt men med måtta 309 14.2.6 Handledning 310 14.3 Muntliga presentationer 312 14.3.1 Juristernas muntliga anföranden 312 14.3.2 Det talade juristspråket 314 14.3.3 Framförandet 316 14.3.3.1 Innehåll, röst och kroppsspråk 316 14.3.3.2 Hörbarhet och tydlighet 317 14.3.3.3 Ord- och ljudval 317 14.3.3.4 Kroppsspråk 318 14.3.3.5 Hänvisningar till källmaterial 319 14.4 Oppositioner 320 SAKREGISTER 325