Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Relevanta dokument
Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Geografiska undersökningar

Vad betyder hållbar utveckling?

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

Att ta emot internationella gäster på Vilda

LPP åk 2 v HT 2011

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Montessoripedagogiken

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Workshop kulturstrategi för Nacka

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Anbudsförfrågan revisionsuppdrag Bonava. Uppdrag

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

BalticDiversity Towards transboundary access of nature observation data. Karin Karlsson Enheten för Bioinformatik och Genetik

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kunskap, utveckling, lärande KUL 1 Lå A v. betar, utvecklar. firjtfor/fsjtrhc/ utvecklar

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID

Brist på rent vatten

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Samhällskunskap Civics

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Teknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 november, 2013 Carla Schön Environmental Project Manager Corporate Legal

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN Del I, 13 uppgifter med miniräknare 3. Del II, breddningsdel 7

Detta är det skönaste landskapet på jorden, ingen borde behöva dö härifrån

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Nordiskt Forum Malmö 2014

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Kvalitetsrapport

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

GEOGRAFI, 7A v

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

l. E. A. H Ä F T E 3 JI7 J LÄSHASTlGHETSPROV

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Svenska civilsamhällesorganisationer om principerna kring ett krympande bistånd

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Skolverkets bedömning är att vi idag har stort behov av:

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

YH och internationalisering

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel

VÄRDEGRUNDSARBETET i SKOLVÄSENDET

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Didaktik med inriktning matematik från förskola till tidiga skolår A, del 2, vt2011. Omtentamen

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kvalitetsredovisning 2013 Läsåret 2012/2013 Antnässkolan

19 november. Sociala medier som marknadsföringskanal Carina Sundqvist, Inspirationsbyrån

Projektbeskrivning för Sex himmel eller helvete?! Mars 2008

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Nedan följer en lista på olika steg för att förklara hur Ni enkelt kan lägga en orienteringsbana i banläggningsprogrammet Purple Pen.

Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar. Seminarium Regeringskansliet 17/ Kim Forss, Andante tools for thinking AB

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Kurs- och temadagsmeny

Bruks Helandecenter Ett Helandecenter i Norr

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Miljöchecklista - Undersökning om upphävande av del av detaljplan antas medföra betydande miljöpåverkan

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Transkript:

Ämnesprv, läsår 2013/2014 Gegrafi Delprv B Årskurs 6 Elevens namn ch klass/grupp Prv sm återanvänds av Sklverket mfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 ffentlighets- ch sekretesslagen. Detta prv återanvänds av Sklverket t..m. 2017-06-30.

JORDENS VATTEN 2

Vatten Jrden brukar kallas för den blå planeten. Det berr på att en str del av jrden täcks av vatten. Livet på jrden uppstd i havet. Allt levande behöver vatten för att leva. Det här prvet handlar m vatten, källan till liv ch den viktigaste förutsättningen för vår möjlighet att kunna överleva. 3

JORDENS VATTEN På jrden finns både sötvatten ch saltvatten. 16 Var finns sötvatten? Kryssa för två alternativ. Medelhavet Ume älv Tärnaglaciären Atlanten Stilla havet 17 Vilket diagram visar rätt fördelning mellan jrdens sötvatten ch saltvatten? Kryssa för rätt diagram. Sötvatten Saltvatten Sötvatten Saltvatten Förklara krt ditt svar. 4

GRAND CANYON Flder frmar landskapet. Bilden visar en del av Grand Canyn i USA. Det är en djup dalgång sm har bildats av Clradflden. 18 Hur kan en fld bilda en så djup ch str dalgång? Förklara hur det har gått till. 5

JORDENS VATTEN Sjöar kan försvinna Det finns flera lika exempel på att sjöar trkar ut. Aralsjön är ett känt exempel på en sjö där vattnet i sjön har minskat kraftigt. Detta händer även på andra platser i världen. ARALSJÖN ÅR 1977 ÅR 2010 6

19 Varför trkar en del sjöar ut? Resnera m lika rsaker. Du kan ta hjälp av begreppen i rutan. Knstbevattning Dammbyggen Klimatförändringar 20 Resnera m lika knsekvenser av att en sjö trkar ut. Du kan ta hjälp av följande frågr. - Hur påverkas människr ch natur i mrådet? - Hur påverkas möjligheten till försörjning? 7

DRICKSVATTEN Dricksvatten Vatten brukar kallas för världens viktigaste resurs. Vi kan bara överleva några dagar utan vatten. Vi använder vatten varje dag. Dels sm dricksvatten, dels för att laga mat, sköta vår hygien ch tvätta våra kläder. Här i Sverige finns det gtt m vatten. Så är det inte i alla länder. I vissa länder är bristen på rent vatten en rsak till att människr blir sjuka. 8

9

DRICKSVATTEN I många länder är det brist på rent dricksvatten. Miljntals människr måste gå flera timmar varje dag för att hämta vatten. Det är fta kvinnr ch barn sm utför detta tunga ch tidskrävande arbete. ETIOPIEN Diagrammet visar vem sm ansvarade för att hämta vatten i 25 länder i Afrika år 2006-2009. Barn under 15 år ingår i grupperna flickr ch pjkar. Pjkar Män Kvinnr Flickr Källa: water.rg 10

Arbetet med att hämta vatten kan vara en rsak till fattigdm. Både för enskilda människr ch för hela länder. 21 Varför kan arbetet med att hämta vatten leda till fattigdm? Resnera m lika rsaker. Ta hjälp av begreppen i rutan. Individ - Samhälle På krt sikt - På lång sikt 11

DRICKSVATTEN I Sverige har vi gtt m vatten. Det finns nästan 100 000 sjöar ch ingenstans i Sverige är det särskilt långt till närmaste vattendrag. Varifrån vattnet i kranen kmmer berr på var i landet du br. 22 Tabellen visar varifrån några städer i Sverige får sitt vatten. Skriv ut siffrrna för sjöarna ch flden på rätt plats på kartan. Sjö / Fld Ger bl.a. va1en åt 1. Mälaren Stckhlm 2. Vänern Lidköping 3. Vä1ern Jönköping 4. Strsjön Östersund 5. Hrnavan Arjeplg 6. Göta älv Kungälv K 0 200 Km 12

Många människr i Sverige får inte sitt vatten från sjöar eller flder. Istället kmmer vattnet i kranen från grundvattnet. 23 Var finns grundvattnet? Kryssa för rätt bkstav i illustratinen. A E B D C 24 Grundvattnet är ftast renare än vattnet i sjöar ch flder. Förklara varför. 13

VATTNETS BETYDELSE VATTEN Människr har i alla tider bsatt sig nära vatten. Så är det än idag. I vissa mråden i världen är närheten till vatten helt avgörande för möjligheten att leva ch försörja sig. Vatten från flder ch sjöar används bland annat för att bevattna åkrar, fiska, utvinna energi ch transprtera varr. Vattnets betydelse kan ibland leda till att det uppstår knflikter kring hur vattnet ska användas. 14

15

VATTNETS BETYDELSE > 4 000 < 100 > 1 milj. Knflikt < 50 000 Studera kartrna ch svara på frågrna. 25 I vilka delar av världen är det vattenbrist? Kryssa för två alternativ. 26 Nrra Eurpa Nrra Afrika Mellersta Afrika Nrra Asien Södra Australien Östra Sydamerika Längs ekvatrn är det inte brist på vatten. Förklara vad det berr på. 16

Världen: Världsdelar med gradnät 30/30 180º 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º A E 60º 60º F C 30º D 30º 0º 0º B 30º 30º 60º 60º 180º 27 150º 120º 90º 60º 30º 0º 30º 60º 90º 120º 150º 180º Ge exempel på ett mråde där vattenbrist kan ber på att mrådet är tätbeflkat. Välj mellan mråde A-F. Svar: Förklara ditt svar. 28 Ge exempel på ett mråde där vattenknflikter kan ber på trrt klimat. Välj mellan mråde A-F. Svar: Förklara ditt svar. 17

VATTNETS BETYDELSE Vattenkraft kan användas för att prducera elström. De röda prickarna på kartan visar var det finns vattenkraftverk i Sverige. Elprduktin år 2010 Elprduk@n (Twh) 600 500 400 300 200 KärnkraH KärnkraG Fssila bränslen VaKenkraH VaJenkraG VindkraH VindkraG 100 0 Tyskland Danmark Nrge Finland Plen Sverige Källa: EIA 29 Vilket land prducerar mest elström med vattenkraft? Kryssa för ett alternativ. Nrge Danmark Tyskland Finland Plen 30 I diagrammet kan du se att Sverige prducerar mycket elström med vattenkraft jämfört med många andra länder. Vad kan det ber på? Förklara krt. 18

VATTENKRAFTVERK 31 Vilka fördelar ch nackdelar finns med att bygga vattenkraftverk? Resnera med hjälp av begreppen i rutan. Människr - Natur Lkalt Glbalt Nutid - Framtid 19

Bilder Elevhäfte Delprv B Sid 2-3 NASA/Wikimedia Sid 5 J. Brew/Wikimedia Sid 6 övre Staecker/Wikimedia Sid 6 vänster Land Prcesses Distributed Active Archive Center/USGS/EROS Sid 6 höger NASA/Wikimedia Sid 8-9 Sacca/Flickr Sid 10 Waterdtrg/Flickr Sid 13 Måns Hanssn Sid 14-15 NASA/Wikimedia Sid 19 Tage Olsin/Wkimedia Kartr Elevhäfte Delprv B Sid 12 Flder i Sverige 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Vattenbrist 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Nederbörd 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Beflkningsfördelning 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 16 Vattenknflikter 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm Sid 17 Världen 2013 Liber AB, Stckhlm Sid 18 Vattenkraftverk i Sverige 2014 Nrstedts kartr, Stckhlm

Lärarens anteckningar

Resultatrapprt Förmåga 1 Förmåga att analysera hur naturens egna prcesser ch människrs verksamheter frmar ch förändrar livsmiljöer i lika delar av världen. Belägg på nivå E Belägg på nivå C Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 1-4 Uppgift 5-6 Uppgift 5-6 Uppgift 5-6 Uppgift 7 Uppgift 7 Uppgift 7 Delprv B Delprv B Delprv B Belägg på nivå A Uppgift 16 Uppgift 17 Uppgift 18 Uppgift 18 Uppgift 23 Uppgift 24 Uppgift 24 Uppgift 24 Uppgift 31 Uppgift 31 Uppgift 31 Summa belägg på förmåga 1 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 18 Eleven: Max: 9 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 2 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Förmåga att utfrska ch analysera samspel mellan människa, samhälle ch natur i lika delar av världen. Summa belägg på förmåga 2 Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 13 Uppgift 13 Uppgift 13 Uppgift 14 Uppgift 14 Uppgift 14 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 19 Uppgift 19 Uppgift 19 Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 20 Uppgift 30 Uppgift 30 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 14 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 5 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 3 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Förmåga stt göra gegrafiska analyser av mvärlden ch värdera resultaten med hjälp av kartr ch andra gegrafiska källr, terier, metder ch tekniker. Summa belägg på förmåga 3 Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 9 Uppgift 9 Uppgift 11 Uppgift 11 Uppgift 11 Uppgift 12 Uppgift 12 Uppgift 12 Uppgift 15 Uppgift 15 Uppgift 15 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 22 Uppgift 22 Uppgift 25 Uppgift 26-28 Uppgift 26-28 Uppgift 26-28 Uppgift 29 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 18 Eleven: Max: 8 Eleven: Max: 6 Eleven: Max: 4 Eleven: Förmåga 4 Förmåga att värdera lösningar på lika miljöch utvecklingsfrågr utifrån överväganden kring etik ch hållbar utveckling. Summa belägg på förmåga 4 Belägg på nivå E Belägg på nivå C Belägg på nivå A Delprv A Delprv A Delprv A Uppgift 8a Uppgift 8a Uppgift 8a Uppgift 8b Uppgift 8b Uppgift 8b Uppgift 10 Uppgift 10 Uppgift 10 Delprv B Delprv B Delprv B Uppgift 21 Uppgift 21 Uppgift 21 Antal belägg på E-nivå Antal belägg på C-nivå Antal belägg på A-nivå Max: 12 Eleven: Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Max: 4 Eleven: Summering Summa belägg Summa belägg på E-nivå Summa belägg på C-nivå Summa belägg på A-nivå Tt ant belägg: 62 Eleven: Max: 26 Eleven: Max: 20 Eleven: Max: 16 Eleven: Prvbetyg: Belägg på nivå E Belägg finns för nivå E på alla förmågr ja nej Belägg på nivå C Belägg finns för nivå C på alla förmågr ja nej Belägg på nivå A Belägg finns för nivå A på tre förmågr ja nej

Institutinen för pedaggik, didaktik ch utbildningsstudier Sklverket