Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel

Relevanta dokument
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider

Från mat till måltider

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och ett hälsosamt åldrande

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Teori - Mat och näring

Till vårdnadshavare 1

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Vision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Förbättrad sensorisk upplevelse hos äldre

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolitiskt program

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

Nutritionsproblem och åtgärder

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Kostpolicy för Haninge kommun

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Kvalitetsdeklarationer för. Särskilt boende. i Varbergs kommun

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan Dnr 2013/ VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Bra mat i äldreomsorgen

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

Kostråd energirik kost

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Så arbetar vi för bättre måltider till äldre

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Delrapport för regeringsuppdraget att ta fram och sprida kunskapsstöd kring mat och måltider som fallprevention.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Kostpolicy. Särskilt boende

Timbalkost Konsistensanpassad kost

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Kost i skola och barnomsorg

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Matpatrullen Sandviken

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Riktlinjer för kosthållning

Livsmedel- och måltidspolicy

Llpplands-Bro KOMMUN. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den 19 oktober Kf 97

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

KVALITETSKRAV OCH MÅL

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Du ska kunna leva ditt liv som du vill!

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Kostpolicy. Dagverksamhet

Transkript:

Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg

Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till modeller Från detaljer till helhet

Att stimulera aptit och främja matglädje

Vision Matgästen i centrum Helhetsperspektiv Samverkan

Några utmaningar

Andelen äldre ökar Antal personer 80 år eller äldre 2000 2014 samt prognos 2015 2035 Källa: SCB

Äldres hälsa Med stigande ålder ökar andelen med sjukdom eller funktionsnedsättning. Ätsvårigheter och undernäring är det mest dominerande nutritionella problemet. Undernäring medför mycket lidande, ett ökat vårdbehov och höga samhällskostnader.

Viktigt att klara sig själv och vara oberoende Vikten av att få vara delaktig, betraktad som den person man är och få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Måltider är en meningsskapande social aktivitet med vilken vi kan uttrycka identitet och kulturell tillhörighet. Att äta ensam är en riskfaktor för ohälsa

Allas rätt att få behålla sitt sätt att leva Äldreomsorgens värdegrund enligt Socialtjänstlagen: Ett värdigt liv - självbestämmande, delaktighet och individanpassning; respekt för privatliv och personlig integritet; gott bemötande; och insatser av god kvalitet Välbefinnande - trygghet och meningsfull tillvaro Socialtjänstlagen (2001:453)

Strukturer som försvårar Ett starkt institutionellt ramverk med rutiner och strukturer som i liten utsträckning tar hänsyn de äldres egna önskemål Klagomål på maten betraktas ofta som bagateller Hemtjänstpersonalen; stressiga måltidssituationer och svåra dilemman i att förmå någon att äta vid ensamhet och dålig aptit Otydlig måltidskedja och bristande uppföljning av vad som faktiskt äts upp i hemtjänsten, måltiden inte en del av kärnverksamheten Brist på kompetens Livsmedelsverkets rapport 37, 2017

Vetenskapliga underlag 1. Mat och måltider inom äldreomsorgen dimensioner och dilemman. Ylva Mattsson Sydner 2. Åldrande, mat och näring en introduktion. Tommy Cederholm 3. Särskilda näringsbehov hos sköra äldre. Elisabet Rothenberg 4. Sensorik och åldrande. Åsa Öström & Ann-Sofie Jonsson 5. Måltidsmiljö och verksamhetsstruktur. Ann-Sofie Jonsson & Åsa Öström

Många möjligheter!

Maten kan bevara funktion Tillräckligt med energi och näring Bevara kroppsvikt och muskelmassa Minska risken för fall Minska behovet av hjälp Undernärda äldre har fyra gånger så stor risk att dö i förtid

men även måltiden! Matkasse i hemtjänsten - testverksamhet i Lidköping och Haninge

Hur kan aptiten främjas? Respekt för individens önskemål Delaktighet Självständighet Trivsam måltidsmiljö Sällskap Kulinarisk kvalitet Variation och valmöjligheter Aptitretare Mellanmål Sensorisk mättnad

Måltiden som grund för alla Grunden för all nutritionsbehandling är bra måltider, men dessa kan behöva kompletteras med ytterligare insatser vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring.

Tallriksmodellen för den med nedsatt aptit

Spetsade kraftpaket! Protein Ägg, bönor, ärter, linser, mjölkprodukter, kött, fisk och fågel Nötter och nötsmör Dubbelpålägg på smörgåsar Ost i bitar som snacks eller riven Ostkaka, pannkaka, kvarg Mjölkpulver i bakverk Tillaga gröt och välling med mjölk Energi Undvik lättprodukter, välj fetare varianter av mjölk, grädde, crème fraiche och smörgåsfett Tillsätt extra olja, smör eller grädde Gratänger eller stuvningar istället för att koka i vatten Rikligt med sås Mjölk, lättöl, juice eller sockersötad saft istället för vatten

Många små måltider spridda över dygnet

Samverkan kring måltiden Läkare, MAS, sjuksköterska, dietist, arbetsterapeut, logoped, tandvården, biståndshandläggare Undersköterska, måltidsombud, måltidsbiträde, aktivitetsansvarig Kock Måltidschef, enhetschef

Fem framgångsfaktorer 1. Fokusera på individen 2. Satsa på kunskap och kompetens 3. Se till helheten använd Måltidsmodellen 4. Tydliggör ansvarsområden och möjliggör samarbete 5. Sätt upp mål, prioritera och fråga efter resultaten

Sammanfattningsvis

Kontakt Anna-Karin Quetel anna-karin.quetel@slv.se 018-17 56 04 livsmedelsverket.se/maltider maltidsbloggen.se Twitter: @Maltiden