SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING
1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en bildserie. Därefter har eleven fått i uppgift att skriva en text om bildserien. Texten är skriven med viss stöttning från läraren. Flicka klokan kvart övr nio flicka skrikr och flicka borstar och ätr smorgos klpåsä och klposi skor och storasistr titar på flika storasistr på kamär mid almankön och hon skratr och juni 16 inte skollan. Eleven skriver med en enkel meningsbyggnad som utgörs av korta huvudsatser med rak ordföljd: flicka skrikr, storasistr tittar på flika. Eleven börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen: storasistr på komär mid almankön och hon skratr. Eleven använder ett vardagligt och konkret ordförråd som tagits upp i undervisningen: smorgos, klposi (klä på sig). I texten finns andraspråksdrag som utelämnande av satsdel: juni 16 inte skollan (finit verb och subjekt) substantiv i oböjd form: flicka skrikr; ätr smorgos förenklade verbformer, presens och ev. infinitiv (klposi) Eleven har inte klart för sig kopplingen mellan ljud och bokstav i det svenska alfabetet och det återspeglas i stavningen.
2 2:1 2 Eleverna har arbetat med hur man skriver brev. Gruppen har läst en bok och har uppmärksammats på ordförrådet i boken fiska, båt, brygga, napp, flöte. Eleven har sedan fått i uppgift att skriva ett brev till en av personerna i boken. Hej findus jag att Pettson ska följa med dig att fiska land sen ska ni på brygga ock sen ska ni på ro båteen ni ska fånga 2 fiskar Findus snela kom non gon på skolan. (texten är skriven för hand) Eleven har skrivit en kort text som har tydliga drag av ett brev genom inledningsfrasen och det personliga tilltalet jag att Pettson ska följa med dig, Findus snela kom non gon på skolan. Men eleven avslutar inte brevet med en hälsningsfras. Texten är enkel men eleven lyckas förmedla ett innehåll trots språkliga avvikelser. Eleven använder enkel textbindning med det vanliga sambandsordet sen följt av inversion. Referensbindning sker med vanliga pronomen dig, ni. Meningsbyggnaden är enkel. Meningarna är få och består av huvudsatser och en bisats inledd med att, men verbet tycker eller vill är utelämnat i första meningen, jag (tycker) att Pettson ska följa med dig. Ordförrådet är konkret och eleven använder ord som hon eller han har mött i undervisningen: brygga, ro. Ett vanligt partikelverb förekommer: följa med. Exempel på andraspråksdrag är ett substantiv i oböjd form: brygga utelämnat verb: jag (verb) att Pettson ska följa med, sen ska ni (verb) på brygga utelämnad preposition: fiska (preposition) land.
3 3:1 3 Eleverna har arbetat med att återge händelser som de har varit med om. Läraren har uppmärksammat eleverna på utmärkande drag i personligt återgivande texter. Eleverna har fått stöttning i att uttrycka tankar genom verb som tycker, tänker känner, vill och önskar. Eleven har nu fått i uppgift att berätta om en händelse under höstlovet. Mitt höstlöv Under lovet jag gjorde inte många saker. Hela dagen jag var ute med mina kopisar, en av de som heter X är min bäst kompis, Vi spelar alltid tillsamans fotbol, plaistasin, X-BOX och mongå andra med data. Varje kväl när jag kom hem jag tänkter när ska bli imorgon och jag ska träffa honom. Jag käner mig mycket bra när jag var ute och spelar med honom. Jag tycker att man käner sig bra man gör anorlunda sakerna man får gå ut och spela mer tid med sina kompisa för att räffa nya kompisa och att sitta mer tid på kvällen och titta på tv. Så tycker jag för mitt höstlöv. (Texten är skriven för hand) Eleven återger vad hon eller han har gjort på höstlovet och beskriver sin vänskap med bästa kompisen. Eleven uttrycker enkla värderingar: Jag käner mig mycket bra när jag var ute och spelar med honom. Eleven skriver med viss variation i textbindningen och använder pronomen, olika tidsadverbial: under lovet, när jag var ute, hela dagen, varje kväl. Eleven placerar adverbial i temaposition men då oftast följt av rak ordföljd: Varje kväl när jag kom hem jag tänkter Men i sista meningen skriver eleven omvänd ordföljd och inleder meningen med så. Meningsbyggnaden är mer varierad jämfört med tidigare steg. Meningarna består av både huvudsatser och bisatser av olika slag inledda med som, när och att. Eleven använder ett konkret och vardagligt ordförråd som passar väl med textens syfte. Utbyggda nominalfraser förekommer både med framförställda och efterställda bestämningar: Hela dagen, anorlunda sakerna, mer tid på kvällen, varje kväll när jag hem (huvudordet är understruket). Exempel på andraspråksdrag är avvikande kongruens: min bäst kompis avvikande bestämdhet: anorlunda sakerna utelämning av satsdel: jag tänkter när ska bli imorgon (det saknas) rak ordföljd när huvudsatsen inleds med annan satsdel än subjektet: Under lovet jag gjorde Hela dagen jag var inkonsekvent tempus: när jag var ute och spelar med honom omskrivning: mongå andra med data i stället för dataspel.
3 3:2 4 Eleverna har arbetat med skolans regler och värdegrund. De har samtidigt talat om, läst och följt instruktioner i olika sammanhang. Eleverna har fått i uppgift att skriva klassens gemensamma regler som en instruktion. Instruktion Ta av skorna före ni går in i klassen. Stå först i en led och vänta på fröken. Lysna på vad fröken säger. Om fröken ger er läxa för hema ni ska göra den I rasterna får inte bråkas, inte bestema och inte såga fula ord. I fritidshem få man inte reta fröknarna. När ni går hem gör vad ni vill. Eleven skriver en text som har tydliga drag av instruktion i form av en punktlista. Inledningsvis markerar eleven uppmaningarna med imperativ. Men efter de tre första punkterna övergår eleven till att använda ett annat tilltal med verben i presens. Då har eleven viss variation i textbindningen och använder konjunktioner men och adverbial: när ni går hem, i rasterna. Meningsbyggnaden är varierad och består av fristående huvudsatser och olika bisatser. Eleven placerar bisatser i temaposition då följda av rak ordföljd: Om fröken ger er läxa för hema ni ska göra den. I ordföljden växlar eleven mellan korrekt och inkorrekt inversion. Jämfört med tidigare steg använder eleven ett större och mer precist ordförråd: Stå först i en led, bråkas, bestema. I texten finns partikelverb som ta av och gå in, ett sammansatt ord (fritidshem) och ett flerordsuttryck (fula ord). Exempel på andraspråksdrag i texten: ordföljd: Om fröken ger er läxa för hema ni ska göra den utelämnad satsdel: I rasterna får inte bråkas omskrivning: läxa för hema i stället för hemläxa.
4 4:1 5 Eleverna har tillsammans läst texter och arbetat med hur man kan inleda en text med en åsikt och sedan utveckla texten med argument som stödjer åsikten. Inom temat hälsa har eleven fått i uppgift att skriva en text om nyttan med gymnastik Gymnastik varje dag! Jag tycker att gymnastik är bra för kroppen och att kanse alla barn i min skola gillar ha varje dag gymnastik. För det andra blir man stark och har väldigt tjocka muskler. Till sist. Om nån komer och slår dig så har du muskler men det är förbjudet att barn slår, så då struntar och gå därifrån. Därför tycker jag att alla barn i skolan ska ha gymnastik varje dag eftersom man får frisk luft i kroppen. Eleven inleder texten med en tydlig åsikt Jag tycker att gymnastik är bra för kroppen och strukturerar texten med hjälp av för det andra, till sist. Texten är inte helt logiskt sammanhållen då eleven missar för det första. Eleven vänder sig direkt till läsaren Om nån komer och slår dig Eleven uttrycker sina tankar om nyttan av muskler men fullföljer inte tanken utan skriver att det är förbjudet att slåss och uppmanar läsaren till att strunta i om hon eller han blir slagen och gå därifrån. Den avslutande meningen knyter väl an till inledningen och till rubriken. Eleven skriver med variation i sin textbindning med konjunktioner, adverbial (sen, då, därför) och sammanlänkande ord För det andra; till sist. Det finns variation i temaposition mellan subjekt och andra satsdelar. Meningsbyggnaden är mer varierad jämfört med tidigare steg. Meningarna består av samordnade huvudsatser, bisatser av olika slag inledda med att, om och eftersom, och av anföring: Jag tycker att gymnastik är bra Ordförrådet är konkret och vardagligt och passar väl med textens syfte. Utbyggda nominalfraser förekommer: väldigt tjocka muskler. Eleven använder även utbyggda nominalfraser med efterställda bestämningar (alla barn i skolan) och en kollokation (frisk luft). Eleven uttrycker också modalitet: kanse. Exempel på andraspråksdrag brist i precision i ordval: slår i stället för slåss, tjocka i stället för stora brist i precision: så då struntar och gå därifrån överanvändning av frekventa betydelsesvaga verb: har väldigt tjocka muskler.