Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Skaraborg 2020

Fakta & Analys 2012:5 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Skaraborg 2020 KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Inledning En förutsättning för regional tillväxt och konkurrenskraft är tillgången på rätt kompetens. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Därför blir matchningen på arbetsmarknaden en av de största utmaningarna i framtiden. Denna kortrapport beskriver förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i Skaraborg och baseras på den tidigare publicerade rapporten Utbildningsoch arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikt på år 2020. 1 Minskande och åldrande befolkning Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen. Generellt är såväl befolkningen som arbetskraften äldre i Skaraborg än genomsnittet i riket. Även de senaste årens befolkningsutveckling och det kommande decenniets prognos är mer negativa i Skaraborg än i Sjuhärad och Fyrbodal. Detta beror på att antalet barn och ungdomar i åldersgruppen 0-19 år beräknas att minska mer än i de andra delregionerna. Figur 1 visar att antalet personer i arbetsför ålder beräknas att minska under perioden 2010-2020 med cirka 7 000 personer, motsvarande 5 procent av arbetskraften. Samtidigt kommer antalet äldre att öka med nästan 9 000 personer. Detta innebär att det blir allt färre som får försörja allt fler. Figuren visar även på minskande ungdomskullar vilket på sikt begränsar tillflödet av arbetskraft. Därför är det viktigt att inflyttningen till Skaraborg ökar och att fler unga som flyttar ut för att studera, återvänder. Befolkningsstorleken och befolkningens åldersstruktur påverkar inte enbart arbetskraftsutbudet i regionen utan även efterfrågan på arbetskraft. Det är framförallt tjänster inom den offentliga sektorn (skola, vård och omsorg) som styrs av befolkningsstorleken och -sammansättningen, men även 1 Prognosens huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas detaljerade prognoser på tillgång och efterfrågan för 90 olika sgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregioner fram till 2020. Syftet med prognosen är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika sgrupper som ser ut att bli under en förutsättning att dagens sdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet. en del andra branscher såsom detaljhandel och andra hushållsinriktade servicebranscher. Figur 1: Befolkningsutvecklingen i Skaraborg. Källa: SCB och Västra Götalandsregionen 160 000 1 120 000 100 000 80 000 60 000 0-19 år 20-64 år 65+ år 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Diversifierat näringsliv med lågt kunskapsinnehåll De lokala arbetsmarknaderna i Skaraborg har vuxit samman det senaste decenniet. För högskoleutbildade utgör Skaraborg nu en gemensam arbetsmarknad och invånarna blir allt mer inbördes beroende av utvecklingen i hela området. God lokal framkomlighet och god tillgänglighet till Göteborg och Stockholm med snabbtåg i centrum av regionen kompletterar dessa fördelar. 2 Men för personer med lägre är den lokala arbetsmarknaden betydligt mindre. Även om snivån i Skaraborg har stigit de senaste decennierna, är den fortfarande mycket lägre än riksgenomsnittet. År 2010 var andelen med minst 3-årig eftergymnasial i Skaraborg 16 procent vilket var rikets genomsnitt för 10 år sedan. Utbildningsnivån varierar ganska kraftigt mellan kommunerna i Skaraborg och dessa skillnader har ökat ytterligare under senaste tiden. Det som utmärker Skaraborg är att trots att andelen 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet är störst i Västra Götaland (figur 2) är andelen som går över till högskolestudier bland de lägsta (figur 3). 2 Skaraborg och attraktivitet en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar, Västra Götalandsregionen

Figur 2: Andelen 20- åringar med grundläggande högskolebehörighet, Västra Götaland. Källa: Skolverket Figur 4: Sysselsättningen i kunskapsintensiv industri fördelad på sgrupper i Västra Götalands delregioner 2000-2008. Källa SCB/WSP 70% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg län Övriga Västra Götalands riket 60% 50% 40% 30% 20% 10% Förgymnasial Gymnasial Lång eftergymnasial Kort eftergymnasial 0% 200020082000200820002008200020082000200820002008 Figur 3 bekräftar det relativt svaga intresset för högskolestudier i Skaraborg. Övergångsfrekvensen är näst lägst i hela Västra Götaland. Enbart en tredjedel av dem som tagit studenten väljer att läsa vidare på högskolan. Figur 3. Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasie. Källa: Skolverket 46 44 42 40 38 36 34 32 30 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län Skaraborgs näringsliv och arbetsliv har en relativt tydlig specialisering till tre områden; gröna näringar inkl. livsmedels-, möbel- och träindustri, transportmedelsindustri samt offentlig förvaltning med särskild tyngd på försvarsverksamhet. Samtidigt är tjänstesektorn relativt outvecklad som en följd av en lägre strukturomvandlingstakt i Skaraborg än i de tre övriga delregioner i Västra Götaland. De starka branscherna har därmed generellt sett svagt externt kunskapsstöd lokalt och regionalt. Såväl företagstjänster som handel och hotell har låg andel sysselsatta och generellt sett låg snivå. 3 Men även i den kunskapsintensiva industrin än snivån lägre än i övriga Västra Götaland (figur 4). På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher. Stora pensionsavgångar I tabell 2 redogörs de yrkesgrupper i Skaraborg där det beräknas bli de största pensionsavgångarna. I tabellen framgår att pensionsavgångarna blir stora både i gymnasiala och i eftergymnasiala yrkesgrupper. I absoluta tal blir pensionsavgångarna bland vård- och omsorgspersonal (vårdare, undersköterskor mm). Jämfört med andra delregioner i Västra Götaland är det något fler maskinoperatörer som förväntas att gå i pension. Tabell 1. Beräknade pensionsavgångar i Skaraborg. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Antal pensionsavgångar 2010-2020 Pensionsavgångarnas andel av sysselsatt nattbefolkning år 2010 SSYK3 Vård o omsorgspersonal 4 347 29% Säljare, inköpare, mäklare 1 022 30% Fordonsförare 978 29% Ingenjörer, tekniker 948 31% Byggnadshantverkare 904 28% Försäljare detaljhandel 882 17% Övrig kontorspersonal 829 39% Grundskollärare 784 32% Byggnads o anläggningsarbetare 699 24% Chefer mindre företag o myndigheter 663 36% Drifts o verksamhetschefer 649 30% Maskinoperatörer metall o mineral 645 24% Städare 643 32% Övriga maskinoperatörer o montörer 605 19% Sjuksköterskor 596 27% Maskin o motorreparatörer 562 24% Gymnasielärare 543 29% 3 Skaraborg och attraktivitet en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar, Västra Götalandsregionen

Högskolan i Skövde ett snabbt växande lärosäte Högskolan i Skövde spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i Skaraborg. I de flesta kommunerna i Skaraborg är Högskolan i Skövde det populäraste lärosätet bland högskolenybörjare. Cirka 30% av alla högskolenybörjare i Skaraborg börjar sina högskolestudier vid Högskolan i Skövde. Antalet registrerade studenter har fördubblats sedan år 2000 vilket är en betydligt större ökning än vid de två övriga regionala högskolorna i Västra Götaland. På grunden är specialiseringen relativt sett stor (i jämförelse med genomsnittet i riket) inom naturvetenskap och teknik där enligt sprognosen förväntas en stor efterfrågeökning på utbildad arbetskraft. Att hålla kvar nyutexaminerade i Skaraborg kan vara ett sätt att motverka bristsituationen i framtiden. Figur 5. Helårsstudenter vid Högskolan i Skövde, indelat efter ämnesområde år 2011. Källa: HSV Undervisning 5% Tekniskt 33% Vård 7% Design 1% Humanistiskt 4% Juridiskt 7% Medicinskt 3% Musik 0% Samhällsvetenskapligt 21% Naturvetenskapligt 19% Figur 6. Efterfrågan på arbetskraft i Skaraborg, efter snivå. Källa: SCB 80 000 70 000 60 000 50 000 30 000 20 000 10 000 0 Grundskole Gymnasial Eftergymnasial 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Störst efterfrågeökning inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg Efterfrågan förväntas att öka inom alla sinriktningar utom den allmänna inriktningen där efterfrågan minskar framförallt på personer med enbart grundskole. I absoluta tal ökar efterfrågan mest på arbetskraft med inom teknik och tillverkning (+2 360 personer) följt av vård och omsorg (+2 000 personer). Ökningen gäller både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. I relativa termer är efterfrågeökningen störst på personer med naturvetenskaplig inriktning (+ 28 %). Jämfört med andra delregioner i Västra Götaland förväntas efterfrågan på personer med naturvetenskaplig växa mer i Skaraborg än i de övriga delregionerna. Figur 7. Förvärsarbetande/ Efterfrågan på arbetskraft med respektive sinriktning i Skaraborg. Källa: SCB 35 000 Ökad efterfrågan på högutbildade I takt med att många yrken kräver allt högre kvalifikationer fortsätter befolkningens snivå att stiga under det kommande decenniet. Figur 6 visar att efterfrågeökningen beräknas att bli störst på eftergymnasialt utbildade, cirka 4 600 personer under perioden 2010-2020, motsvarande 14 %. Efterfrågan ökar även på personer med gymnasie (6 %) men inte i samma omfattning som på högutbildade. Bland gymnasieutbildade är efterfrågan störst på de med yrkes. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med grundskoleen (motsva-rande -24 %) men minskningstakten blir något lägre än den varit under senaste decenniet (-33 %). 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Allmän inriktning Pedagogik och lärar 2000 2009 2020 Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Till skillnad från den positiva efterfrågeutvecklingen beräknas utvecklingen av tillgången att variera något mer mellan olika sområden. Tillgången på vårdutbildade väntas att minska med 4 procent mellan 2009 och 2020. Den sinriktning där antalet utbildade beräknas öka relativt sett mest (+ 46 % mellan 2009 och 2020) är inom humaniora och konst. En stor ökning av tillgången beräknas även på utbildade inom teknik och tillverkning (29 %). Tjänster

Figur 8. Tillgången på arbetskraft med respektive sinriktning i Skaraborg. Källa: SCB 35 000 30 000 25 000 2000 2009 2020 det beräknas att bli obalans i många sgrupper tyder på att det krävs effektivare och bättre samverkan mellan arbetsliv och splanering. Figur 10. Utbildningsbalansen år 2020 enligt soch arbetsmarknadsprognos Källa: SCB 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Allmän inriktning Pedagogik och lärar Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Figur 9 visar efterfrågans förhållande till tillgången inom varje sinriktning. Förutsatt att utvecklingen går i samma banor när det gäller val av och sdimensionering i Sjuhärad, förväntas att uppstå överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt humaniora och konst. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg och till viss del inom tjänster. Bristen inom hälso- och sjukvård är spridd över de flesta sgrupper. Bristen beräknas uppstå i lika hög grad genom ett ökat behov i samband med den åldrande befolkningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till en. De enda grupperna som väntas uppvisa ett överskott är socionomer och apotekare, där tillgången väntas överstiga efterfrågan. I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna vara relativt små. Figur 9. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år 2020 i Skaraborg, Fördelning efter sinriktning summerat över alla snivåer. Källa: SCB Tjänster Hälso- och sjukvård, social omsorg Lant- och skogsbruk Teknik och tillverkning Naturvetenskap, matematik, data Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Humaniora och konst Pedagogik och lärar Allmän inriktning Efterfrågan Tillgång 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 Det finns dock betydande skillnader mellan sgrupperna inom olika inriktningar. I figur 10 framgår att balans (om skillnaden mellan beräknad efterfrågan och tillgång år 2020 är mindre än 5 % av den totala efterfrågan år 2020) beräknas att uppstå i enbart 18 av 89 sgrupper. I 27 beräknas efterfrågan överstiga tillgången vilket innebär att det finns risk för brist på arbetskraft. Att År 2020 - störst underskott på gymnasieutbildade med yrkes-inriktning inom tjänstesektor De största bristgrupperna år 2020 avser personer som har yrkesinriktad gymnasie samt eftergymnasial med en viss inriktning inom vård och omsorg (se tabell 2). Tabell 2. Utbildningsgrupper med störst beräknad brist år 2020 i Skaraborg Beräknad brist år 2020 Andel av Utbildningsgrupp Antal personer efterfrågan 2020 Omvårdnadsutbildade (gymn) 1 618 25% Transport (gymn) 589 30% Handel och administration (gymn) 392 6% Naturv. gymnasium 321 19% Sjuksköterskor 268 7% Övrig gymn utb inom tjänsteområdet 184 7% Biomedicinska analytiker 139 50% Receptarier 106 62% Poliser 78 17% Speciallärare 66 21% Civiling: maskin, farkost 65 29% Matematik, statistik mm 64 28% Den i särklass största bristen beräknas att bli på omvårdnadsutbildade. Efterfrågan väntas år 2020 uppgå till 6 600 personer, medan tillgången endast beräknas till 4 970. En brist på cirka 1 600 personer väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Under förutsättningar att ssystemet och -beteendet hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation beräknas bristen på gymnasialt omvårdnadsutbildade motsvara en fjärdedel av efterfrågan år 2020. Till-

gången minskar p.g.a. det låga intresset för en och stora pensionsavgångar. Dessutom väljer många att lämna yrket för andra yrken vilket också ökar behovet av ersättningsrekryteringar. Samtidigt ökar efterfrågan som följd av åldrande befolkning. Efterfrågan är dock beroende av kommunernas och landstingens prioriteringar i framtiden. Arbetsförmedlingens bedömning för närmaste året är att det blir stor konkurrens om jobben för undersköterskor och skötare men att behovet av att rekrytera omvårdnadsutbildade ökar betydligt de kommande tio åren. Efterfrågan på gymnasieutbildade med inriktning inom barn och fritid påverkas mycket av att kompetenskraven höjts inom barnomsorgen på det sättet att förskollärare efterfrågas i första hand. Men eftersom födelsetalen beräknas att vara fortsatt höga de kommande åren och det råder brist på förskollärare kommer även barnskötare i fråga när barnomsorgen utökas. Många med barn- och fritids arbetar inom vården, och till viss del väntas göra det även framöver. 5 Detta bidrar till en ökad efterfrågan på denna sgrupp. Den ökade efterfrågan vi kan se i prognosen är således till viss del en följd av att efterfrågan på sikt kommer att öka kraftigt inom vården där denna kompetens är gångbar. Lägre brist inom hälso- och sjukvård samt social omsorg än i övriga Västra Götaland Antalsmässigt beräknas den största bristen uppstå år 2020 inom hälso- och sjukvård. Bristen avser såväl gymnasialt som eftergymnasialt utbildade. Underskottet uppkommer som en följd av en stor minskning av tillgången samtidigt som efterfrågan ökar som följd av åldrande befolkning. Men bristen beräknas bli relativt sett mindre i Skaraborg än i de övriga delregionerna i Västra Götaland där bristen uppstår i nästan alla undergrupper inom vård och omsorg medan i Skaraborg avser bristen enbart 6 av 16 sgrupper. De yrkesgrupperna inom vård och omsorg där det kan bli svårt att hitta tillräckligt med utbildad personal i Skaraborg år 2020 är sjuksköterskor, tandläkare, biomedicinska analytiker, tandsköterskor och receptarier. I några fall motsvarar den beräknade bristen mer än 50 procent av efterfrågan. Tabell 3. Arbetsmarknads- och sprognos för sgrupper inom hälso- och sjukvård samt social omsorg i Sjuhärad Brist/överskott år 2020 Utbildningsgrupperna inom hälsooch sjukvård samt social omsorg Antal Andel Gymnasial, barn och ungdom 180 6% Tandsköterska -42-12% Omvårdnadsutbildade (gymn) -1618-25% minst 20 poäng, hälso o sjukvård/social omsorg 10 1% Apotekare 9 26% Arbetsterapeuter -3-1% Biomedicinska analytiker -139-50% Fritidsledare 51 7% Läkare 220 27% Receptarier -106-62% Sjukgymnaster 21 6% Sjuksköterskor -268-7% Socionomer (inkl Soc oms utb) 127 11% Tandhygienister 9 8% Tandläkare -22-9% Övrig eftergymn utb, hälso och sjukvård/social omsorg 341 48% Totalt hälso- och sjukvård samt social omsorg -1230-6% Stora pensionsavgångar bland lärare Idag finns det cirka 8 000 förvärvsarbetande med inom pedagogik- eller lärarinriktningen i Skaraborg. Det är en sinriktning med den högsta medelåldern under perioden fram till 2020 beräknas 24 procent av dem att gå i pension. Inom vissa yrkesgrupper, special- och yrkeslärare, är det mer än hälften som beräknas att gå i pension. Detta innebär att även om efterfrågan inte ökar så mycket på vissa lärargrupper, kommer rekryteringsbehovet att vara omfattande på de flesta lärarkategorier. Den nya skollagen med krav på lärarlegitimation kommer troligen att öka behovet av att rekrytera utbildade lärare ytterligare. Störst kommer påverkan vara 2015 då legitimationskrav för att utföra vissa uppgifter införs. Det är dock för tidigt att säga hur rekryteringsbehovet kommer att påverkas av de nya reglerna. Bristen beräknas att bli störst på speciallärare vilket beror på omfattande pensionsavgångar och för liten sproduktion. 5 Arbetsförmedlingen 7 AF Yrkesbarometer Stora skillnader mellan sgrupperna inom samhällsvetenskap Balans väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i Skaraborg. Men det finns betydande skillnader mellan olika sgrupper inom denna inriktning. Överskottet

utgörs i första hand av ekonomer och jurister. Ekonomen väntas även fortsättningsvis vara en attraktiv, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar mycket, men inte i samma omfattning. Samtidigt väntas brist uppstå bland journalistutbildade och psykologutbildade i Skaraborg. En fortsatt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas ligga på samma nivå under hela prognosperioden. Nästan 40 % av psykologutbildade i Skaraborg beräknas att gå i pension. Tillgången på psykologer blir inte tillräcklig eftersom det utbildas för få. Under de närmaste fem åren blir tillgången mycket liten, men sedan ökar antalet nyutexaminerade eftersom antalet s-platser blivit fler. 7 Sammantaget beräknas balansen mellan tillgång och efterfrågan på utbildade inom samhällsvetenskap bli bättre i Skaraborg än i de övriga delregionerna vilket beror på att tillgången på utbildade ökar något långsammare än den i övriga delregioner. Stor brist på civilingenjörer Utöver den allmänna inriktningen är teknik och tillverkning den största sinriktningen i Skaraborg, år 2009 fanns det 30 800 personer med denna. År 2020 väntas tillgången ha ökat till 33 700 personer vilket är större ökning än den på efterfrågesidan. Men det finns stora skillnader mellan olika sgrupper inom denna inriktning. Överlag beräknas överskottet bli störst på personer med på gymnasial medan det finns flera sgrupper (framförallt civilingenjörer) på eftergymnasial nivå som beräknas att ha brist år 2020. Sammantaget beräknas bristen uppstå på alla sorters civilingenjörer utom de som har intirktning mot elektroteknik, teknisk fysik och data. Samtidigt beräknas överskott uppstå på högskoleingenjörer, och då framförallt på utbildade med inriktning mot elektroteknik och data. Skillnaderna mellan civil-och högskoleingenjörer uppstår på grund av att pensionsavgångar är betydligt större bland civilingenjörer, samt att det krävs allt högre kompetens, inte minst inom den kunskapsintensiva industrisektorn. totalt sett bli brist på utbildade inom tjänstear. Bristen väntas att uppstå framförallt på personer med gymnasial transport. Sammanfattning De kommande årens befolkningsutveckling med minskat antal personer i arbetsför ålder samt omfattande pensionsavgångar har stor påverkan på arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen i Skaraborg. För att tillgången skulle kunna matcha arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft måste såväl inpendlingen som inflyttningen till Skaraborg öka. Även om den absolut största bristen beräknas att uppstå på personer med yrkesinriktad gymnasie, finns det även många bristyrken som kräver högre som inte erbjuds i Skaraborg, ex. civilingenjörer, tandläkare, läkare och poliser. Därför är det viktigt att unga som flyttat ut för högre studier återvänder till Skaraborg. För detta krävs att kunskapsintensiteten i näringslivet höjs. Idag är snivån i Skaraborg relativt låg även inom de sk. kunskapsintensiva branscherna. På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher. De största utmaningarna på arbetsmarknaden i Skaraborg: Ökad inflyttning av personer i arbetsför ålder, och högutbildade Fler som övergår till högre studier Anpassa sutbudet till arbetsmarknadens efterfrågan Författare: Keili Saluveer Mycket stor brist på fordonsförare Efterfrågan på utbildade inom tjänstear beräknas att växa något mindre än i de övriga delregionerna i Västra Götaland. Men eftersom tillgången förväntas växa marginellt, beräknas det Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 031-63 09 34