Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin
Sjukhustandvård Oral medicin
Orofacial medicin
SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning framåt för fortsatt utveckling.
Definition av vårdområdet Omfattar vård av vuxna patienter vars orala hälsa och funktion allvarligt påverkar eller påverkas av patientens funktionshinder eller allmänsjukdomar och därmed livskvalitet och som behöver ett omhändertagande på specialiserad nivå. Hämtat ur utredningen om TREÅRIG FÖRSÖKSUTBILDNING FÖR TANDLÄKARE INOM OROFACIAL MEDICIN. 2004
Socialstyrelsens översyn 2006 om Tandläkarnas specialistutbildning Sjukhustandvård Då medicinska säkerhet äventyras och allmäntillstånd avsevärt försämras om odontologiskt vårdbehov inte tillgodoses. Vid infektionsfokusutredning som led i sjukdomsbehandling. Munslemhinneförändringar med malignitetsmisstanke, försvårad nutritionen eller vid misstanke om systemsjukdom. Vid strålbehandling, organtransplantation eller malign sjukdomsbehandl. Under vissa skeden av palliativ behandling och nedsatt immunförsvar. Under vård i livets slutskede. Vid starkt begränsad autonomi och funktionshinder.
I Orofacial medicin II Orofacial medicin eller allmäntandvård III Allmäntandvård I A. Patienter vars medicinska säkerhet äventyras och vars allmäntillstånd avsevärt försämras om det odontologiska vårdbehovet ej tillgodoses. Detta kan t.ex. förekomma vid: malignitet i huvud-halsregionen inför, under och direkt efter strålning annan malign sjukdom av såväl solid som hematologisk typ under kurativ högdosbehandling inför, under och direkt efter organtransplantation grav hjärtsjukdom, framför allt inför hjärtkirurgi misstanke om odontologiskt samband med patientens grundsjukdom, t.ex. oklar feber hos patienter under utredning på infektionsklinik, endokarditutredning, diabetespatienter med oklar infektion som orsak till svängande glukosvärden, andra oklara sjukdomstillstånd allvarliga oralmedicinska tillstånd svår blödningsproblematik farmakologisk behandling med allvarliga biverkningar akuta besvär under vård i livets slutskede hos patienter som vistas på sjukhus. I B. Patienter med svår akut eller kronisk sjukdom, ofta sammansatta sjukdomstillstånd, och/eller med omfattande funktionshinder samt patienter med gravt nedsatt autonomi som har ett omfattande utrednings- och behandlingsbehov. Detta kan t.ex. förekomma vid: malign sjukdom under palliativ vård hjärt- och lungsjukdom med påtaglig allmänpåverkan blödningsproblematik av annan orsak än medicinering med antikoagulantia omfattande och aktiv autoimmun sjukdom ärftliga eller förvärvade grava immunbristtillstånd (t.ex. AIDS) svåra ångesttillstånd, som allvarligt försvårar tandbehandling grava psykiska funktionshinder (t.ex. psykos-sjukdomar) med stora behandlingssvårigheter omfattande mentala funktionshinder med betydande kooperationssvårigheter medfödda eller förvärvade hjärnskador och sjukdomar (t.ex. sällsynta diagnoser, neurologiska sjukdomar, demens, stroke) med betydande kooperations-svårigheter oralmotorisk utredning och behandling svårt multisjuka med betydande behandlingssvårigheter andra orala funktionella störningar (t.ex. grav muntorrhet) under utredning. II. Patienter med akut eller kronisk sjukdom och/eller funktionshinder och patienter med nedsatt autonomi där utrednings- och rehabiliteringsbehov föreligger. Detta kan förekomma t.ex. vid: grav tandvårdsfobi svåra kväljningsbesvär ätstörningssjukdomar psykiska eller mentala funktionshinder med kooperationssvårigheter patienter där sedvanliga metoder för lokal anestesi ej ger tillräcklig effekt tandvård under generell anestesi mindre komplicerade oralmedicinska tillstånd kroniska oro-faciala smärttillstånd allergier och materialrelaterade besvär multisjuka akuta tandvårdsbehov eller traumatiska tandskador hos inneliggande patienter akuta besvär under vård i livets slutskede hos patienter i eget eller särskilt boende III. Patienter med mindre svår akut eller kronisk sjukdom och/eller funktionshinder samt patienter med nedsatt autonomi. Detta kan förekomma vid: hjärtsjukdom hos välmedicinerade patienter blödningsproblematik p.g.a. medicinering med antikoagulantia blodburen smitta (t.ex. hepatit, HIV) geriatriska patienter med/utan psykogeriatrisk sjukdom med mindre omfattande kooperationssvårigheter psykiska funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter mentala funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter fysiska funktionshinder.
Landstingsorganisation FRÅGOR TILL TANDVÅRDSLEDNINGEN OM ORGANISATION FÖR PATIENTER MED ALLVARLIGA SJUKDOMAR OCH FUNKTIONSHINDER 2008
Hur många sjukhustandläkar- och oralmedicintjänster finns på sjukhus eller i nära samarbete med sjukhus? 150 Oktober 2008
Hur fördelar sig dessa tjänster? Antal tjänster/100 000 invånare fördelat per landsting/region 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Oktober 2008
Hur fördelar sig dessa tjänster? 1,6 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Antal tjänster/100 000 invånare fördelat per landsting/region 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Medelvärde Oktober 2008
Genomsnittligt antal specialister per 100 000 invånare Ped Ort Parod Oral kir Endo Bettfys Protetik Rtg 0,90 2,63 1,13 1,47 0,40 1,19 0,33 0,29 Enligt Socialstyrelsens NPS 2001
Hur är sjukhustandvård/oral medicin organiserat? Organiserat inom Specialisttandvården (15) Allmäntandvården (2) både och (4) 4 3,5 3 2,5 1,6 2 1,5 1 0,5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Oktober 2008