Det svenska skatterättsliga systemet AXEL HILLING 2017-10-30
Disposition Varför? Beskattningens syfte och funktion Vad? Skatteobjektet Vem? Skattesubjektet Hur? Skattesystemet Perspektiv! Skatterätt i relation till?
Beskattningens syfte och funktion Finansiering av offentlig verksamhet - välfärd: fiskalt syfte Utmaning: rättvisa!
Beskattningens syfte och funktion Fiskalt syfte? Rätt till sin egendom Rättssäkerhet Legalitetsprincipen (RF) Rätt till fri rörlighet inom EU EUF-fördraget
Beskattningens syfte och funktion Utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnader: fördelningspolitiskt syfte Utmaningar: rättvisa, neutralitet!
Beskattningens syfte och funktion Påverka samhällsutvecklingen interventionism (skattepolitik): Utmaningar: rättvisa & neutralitet!
Skatteobjektet Betyder: det som är föremål för beskattning. Värde Inkomst OMFÅNGSFRÅGAN Förmögenhet Inkomst för en given tidsperiod är summan av konsumtion och förmögenhetsförändring under perioden. (se t.ex. SOU 1989:33 I sid. 55)
Skatteobjektet När beräknas värdförändringen? Då skattebetalaren har tillgång till inkomsten! Kontantprincipen Då skattebetalaren har avyttrat en tillgång! Realisationsprincipen Då värdeförändringen sker! Värdering till verkligt värde PERIODISERINGS- FRÅGAN
Skatteobjektet I vilken enhet beräknas värdförändringen? Pengar (SEK) Inkomster i annat än pengar skall värderas till marknadsvärdet (61 kap. 2 IL) Schablonvärden, t.ex.: Kostförmån Bilförmån Bostadsförmån
Skatteobjektet Hur uppstår inkomst? Förmögenhetsförändring som beror på produktion Arbete Kapital (inklusive naturresurser) Förmögenhetsförändring som ej beror på produktion Arv, gåva, lotterivinst Spekulation
Skattesubjektet Vem kan skapa inkomst? Produktion Investerare Avkastning / Inkomst Investerare Arbete Produktion Kapital
Skattesubjektet Vem kan skapa inkomst? Produktion Investeraren genom att investera i näringsverksamhet Fysisk person genom att investera arbete eller kapital 3 kap. IL Juridisk person genom att investera kapital 6 kap. IL
Skattesubjektet Vem kan skapa inkomst? Ej produktion Arvinge Vinnare Gåvomottagare Framgångsrik risktagare Överföring / Inkomst Dödsbo Förlorare Givare Misslyckad risktagare
Skattesystemet I svensk inkomstbeskattning behandlas produktionsavkastning från arbete och kapital olika. Detta kallas dual inkomstbeskattning och är unikt för nordiska länder (Sverige, Norge, Finland). Inkomst som ej är ett resultat av produktion behandlas som regel som avkastning från kapital.
Skattesystemet I produktionsenheten (NÄRINGSVERKSAMHET) separerar man därför avkastning på arbete (TJÄNST) och avkastning på kapital (KAPITAL). Detta sker genom att all avkastning på arbete är avdragsgillt i näringsverksamheten (lönekostnader). Avkastning på kapital är dock inte avdragsgill i näringsverksamheten (utdelning).
Skattesystemet Om näringsverksamheten bedrivs i aktiebolag (eget skattesubjekt): Näringsverksamhet Skatt Skatt Tjänst Kapital Skatt Löntagare Aktieägare NETTOINKOMST
Skattesystemet Om näringsverksamheten bedrivs i aktiebolag men aktieägaren och löntagaren är samma person (fåmansföretag) Näringsverksamhet Skatt Skatt Tjänst Kapital Skatt NETTOINKOMST för fåmansföretagsägarren
Skattesystemet Inkomst som ej är ett resultat av produktion: Arv (ej skattepliktigt: 8 kap. 2 IL) Gåva (ej skattepliktigt: 8 kap. 2 IL) Tävling/lotterivinst (ej skattepliktigt 8 kap. 3 IL) Spekulationsvinst (skattepliktigt: 42 kap. 1 IL)
Skatterätten in relation till..? Rättvisa Skatteförmågeprincipen Intresseprincipen Neutralitet Genus Samhällsansvar Skattesystem i andra jurisdiktioner