Lycka och lidande Begrepp, förklaring, strategi Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Olika definitioner av lycka Affektiva teorier: att vara lycklig är att känna sig lycklig lycka som eufori (lyckorus) lycka som sinnesfrid, en rofylld inre harmoni lycka som hög hedonisk nivå, subjektivt välbefinnande Attitydteorin: Lycka som livstillfredsställelse ( life satisfaction ) Hybridteorin: Lycka som en kombination av subjektivt välbefinnande och livstillfredsställelse Att mäta lycka I: Livstillfredsställelse Man låter människor själva bedöma hur tillfredsställda de är med sina liv Ofta ställs endast en fråga, t.ex. Hur tillfredsställd är du med ditt liv som helhet just nu?, men enkäter är också möjliga Ett begränsat antal välbestämda svarsalternativ, t.ex. på en 4- eller 10-gradig skala 1
Att mäta lycka II: Subjektivt välbefinnande Självskattning av momentan hedonisk nivå på en unipolär eller bipolär skala (Experience Sampling Method). Retrospektiva skattningar av hur ofta man upplevt olika positiva och negativa affekter under den senaste tiden. Dessa används för att få fram ett mått på mängden positiv affekt (PA) och ett annat mått på negativ affekt (NA). Affektbalansen (skillnaden mellan PA och NA) används sedan som ett mått på välbefinnande över tid. Lyckoskillnader mellan nationer Vilket slags samhälle är bäst att leva i ur lyckosynpunkt? NV Europa, Nordamerika, Austr. > Latinam. > Sydeuropa > Asien och Afrika > Östeuropa > Zimbabwe, Tanzania Ekonomiska faktorer: rikedom, jämlikhet, tillväxt, arbetslöshet, jämställdhet Politiska faktorer: demokrati, fri- och rättigheter, politisk stabilitet, rättssäkerhet Trygghet, stabilitet, fred, kriminalitet Institutionella faktorer: välfärdsstatens omfattning Kulturella faktorer: individualism, hedonism, tillit Lyckoskillnader mellan individer Fyra huvudtyper av faktorer som bestämmer vilken lyckonivå en viss individ befinner sig på: Storskaliga samhälleliga faktorer Omedelbara yttre livsvillkor Objektiva egenskaper hos personen och hennes liv Psykologiska faktorer (Genetiska och andra biologiska faktorer) 2
Yttre livsvillkor Fysisk miljö, klimat, om man bor i stan eller på landet Inkomst och förmögenhet, konsumtion Utbildningsnivå Social position, inkl. yrkesstatus, etnisk tillhörighet (Dessa faktorer är betydligt viktigare i hälsofallet) Livshändelser och habitueringseffekten Objektiva egenskaper hos personen och hennes liv Ålder och kön Fysiska egenskaper: hälsotillstånd och utseende Arbete: om man har ett arbete, hur det är beskaffat Fritidsaktiviteter och livsstil, givande, ideellt arbete Kärleksrelationer och familjerelationer (inkl. barn) Vänskapsrelationer och socialt nätverk Religion (psykologi, beteende, sociala aspekter) Psykologiska faktorer Temperament: extraversion, neuroticism Karaktär: värderingsstil, optimism, självkänsla, copingstil, förklaringsstil, känsligheter, KASAM Motivationella tillstånd: mål, värdeorientering, intrinsikal motivation, ambitionsnivå (perfektionism) Varaktiga föreställningar: kontroll, hanterbarhet Förmågor: intelligens, sociala färdigheter, mental effektivitet Psykisk hälsa vs. psykiska störningar 3
Psykologins betydelse? Hur tungt väger de psykologiska faktorerna jämfört med de yttre faktorerna? Mellan nationer: Yttre faktorer förklarar 80 procent av variationen Inom (rika) nationer: Psykologiska faktorer förklarar 80 procent av variationen? (Temperamentet 30-50 procent?) Strategifrågorna Hur ska vi gå tillväga om vi vill göra oss själva eller andra lyckligare, eller om vi vill bidra till en lyckligare värld? Kunskap om bestämningsfaktorerna är inte tillräckligt. Vi måste också veta vilka faktorer som är mest grundläggande vilka faktorer som är lättast att påverka hur man skall bära sig åt för att påverka dessa Tre huvudtyper av strategier. Individuella strategier (självhjälp): att förändra sitt förhållningssätt eller sin situation Mellanmänskliga strategier: bemötande Kollektiva strategier (på organisatorisk, samhällelig eller global nivå), t.ex. strategier som syftar till att bekämpa fattigdom, sjukdom och andra centrala källor till lidande 4
Mellanmänskliga strategier: att öka andras lycka Den mellanmänskliga moralen: Den negativa sidan (inte skada) kontra den positiva sidan (att göra gott, vara generös, stötta) Att utveckla sin moraliska sensitivitet och sin medkänsla, t.ex. så att man bättre uppmärksammar andras lidande Inte bara tänka kortsiktigt, även försöka höja andras genomsnittslycka över tid, t.ex. genom att bidra till hälsa, sysselsättning, meningsfullt arbete, aktiv fritid, nära relationer Man blir själv lyckligare av att hjälpa andra Självhjälpsstrategier: att öka sin egen lycka Fysiologiska strategier: Stresshantering och spänningsreduktion; att bete sig som om man vore glad, optimistisk eller entusiastisk Objektiva självhjälpsstrategier, påverka objektiva faktorer: (a) Att identifiera sina autentiska önskningar (ta redan på vad man egentligen vill), att identifiera sina behov (ta reda på vad som gör en lyckligare; lyckodagbok eller lyckoforskning), att hitta meningsskapande mål (b) Att därefter försöka uppfylla sina önskningar och behov (och förverkliga sina mål) genom time management eller att lära sig prioritera Psykologiska självhjälpsstrategier I (inriktade på ett begränsat antal bestämningsfaktorer) Att bekämpa pessimism och kultivera optimism Att undvika sociala jämförelser Omtolkning och omvärdering: tillskriva sina svårigheter instrumentellt värde, finna en mening i sina bekymmer, vidga sitt perspektiv eller betrakta sina svårigheter som oundvikliga Omtolkning och omvärdering av andras handlande: försöka inse hur tillvaron ter sig från den andres perspektiv, intala sig att den andres handlande beror på okunnighet, betrakta andra människor som oansvariga eller försöka förlåta 5
Psykologiska självhjälpsstrategier II Kritisk prövning av negativa tankar, som grundlösa eller dysfunktionella Att rikta uppmärksamheten åt rätt håll : fokusera på det positiva (tacksamhet), distraktion eller medveten närvaro Att eliminera vissa värderingar, förväntningar och begär Det är viktigare att vi bidrar till en lyckligare värld än att vi gör oss själva ännu lyckligare. Den som inte vill släppa självhjälpsprojektet bör välja de självhjälpsstrategier som gynnar andra i högst grad, t.ex. vårda sina relationer, hjälpa andra eller arbeta ideellt. 6