Miniröris som rörelseverktyg

Miniröris som rörelseverktyg - ur ett sociokulturellt perspektiv Miniröris as a movement method - from a sociocultural perspective Linn Karlsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå/15hp Handledare: Anna Linzie Examinator: Susanne Hansson Datum 20160302

Abstract The purpose of this study is to investigate how interaction between the actors works during Miniröris. In my observations the interaction occurs between children and teachers and children and children. In my study I have chosen to focus on the younger children in preschool, that is children 1-3 years. I have chosen to observe different Miniröris sessions to explore my question. I have personally selected which three preschools I will observe at. I have observed, three days in a row on three different departments, these three different departments are at three different preschools, in order to collect data. As I have observed, I have taken field notes to record what happens. In the study, interaction takes place between child and teacher and child and child. Based on my study I have come to the conclusion that interaction between the actors look different, for example children observe other children or teachers or the children observe and perform the movements they have observed. Sometimes the educators also has talked to the children by asking questions or giving them exhortations. Children have also different ways to cooperate in the performance of various movements. I have seen a pattern that the children have known a movement before someone told them or shown them. Children have participated in diffrent ways, I have seen children participated on a distance to the group. Children have also done other things during Miniröris for example playing with toys. Keywords Preschool, movement, interaction

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur samspelet mellan aktörerna ser ut under Miniröris. I min undersökning sker samspelet mellan barn och pedagoger och barn och barn. I min studie har jag valt att fokusera på de yngre barnen i förskolan, det vill säga barn 1-3 år. Jag valt att observera olika Miniröris-pass för att undersöka min fråga. Jag har själv valt vilka tre avdelningar jag ska observera på. På de tre olika avdelningar har jag observerat tre dagar i rad, dessa avdelningar ligger på tre olika förskolor detta för att samla in data. När jag har observerat har jag fört fältanteckningar för att dokumentera det som sker. I studien sker samspel mellan barn och barn och barn och pedagoger. Utifrån samspelet har jag kommit fram till att samspelet mellan aktörerna ser olika ut, till exempel att barnen observerar andra barn eller pedagoger eller att barnen observerar och utför de rörelser de observerat. Ibland har pedagogerna har även samtalat med barnen genom att ställa frågor eller gett dem uppmaningar. Barn har på olika sätt samarbeta i utförandet av olika rörelser. Jag har sett ett mönster i att barn kunnat en rörelse utan att någon berättat eller visat dem rörelsen. Barn har deltagit på olika sätt, ibland på ett avstånd från gruppen. Barn har också gjort annat än Miniröris till exempel lekt med leksaker. Nyckelord Förskola, rörelse, samspel

Innehållsförteckning 1. Inledning.s.1-2 2. Syfte....s. 3 2. 1 Frågeställning s. 3 3. Forsknings- och litteraturgenomgång...s. 4-5 3.1 Begreppsdefinition..s. 4 3.2 Tidigare forskning...s. 4-5 4. Teoretiska utgångspunkter...s. 6-7 5. Metodologisk ansats och val av metod..s. 8-12 5.1 Metod.s. 8 5.2 Urval..s. 8 5.3 Procedur..s. 8-9 5.4 Analys.. s. 9-10 5.5 Reliabilitet och validitet...s.10 5.6 Generalisering....s. 10 5.7 Etiska överväganden.s. 11-12 6. Resultat och analys....s. 13-15 6.1 Samspel mellan barn och pedagoger...s. 13-14 6.2 Samspel mellan barn och barn s. 14-15 7. Diskussion.. s. 16-20 7.1 Metoddiskussion...s. 16 7.2 Resultatdiskussion...s. 16-20 7.2.1 Samspel mellan barn och pedagoger..s. 16-18 7.2.2 Samspel mellan barn och barn...s. 18-20 7.3 Slutsatser och studiens relevans..s. 20 7.4 Vidare forskning...s. 21 8. Referenser.s. 22-23 9. Bilaga...s. 24 9.1 Dokumentations mall.s. 22

1. Inledning Forskning menar att allt fler barn sitter mer och mer stilla och många barn tränar inte alls. Detta kan i sin tur leda till övervikt, fetma och andra sjukdomar (Socialstyrelsen, 2009). Det är därför har jag valt att undersöka Miniröris som är ett rörelseverktyg för de yngre barnen i förskolan. Jag har valt att fokusera på de yngsta barnen i förskolan, barn 1-3 år. Tyngdpunkten för studien kommer ligga vid hur samspelet ser ut vilket kan gynna pedagogernas syn på och förhållningssätt till Miniröris och hur barn lär. Miniröris är ett rörelseverktyg för de yngre barnen i förskolan och i hemmet och Friskis & Svettis har tagit fram programmet för att hjälpa vuxna att få in rörelse som en naturlig del i barns vardag. Programmet innehåller fem delar och har fokus på grovmotorisk träning: start, lek på golvet, upp och hoppa, nedvarvning och vila (http://web.friskissvettis.se/alla-barnen/roris-och-mini-roris). Forskning (Langlo Jagtoien, Hansen, Annerstedt, 2002) menar att genom att barn får arbeta grovmotoriskt till exempel åla, hoppa, krypa, springa och så vidare finns det synliga resultat på positiv utveckling av inlärningen. Sen menar även andra samhällsaktörer som till exempel folkhälsoförespråkare att vi behöver rörelse och motion för att må bra och även den forskningen menar att rörelse och motion behövs för att vi ska utvecklas (http://www.folkhalsan.fi/startsida/var-verksamhet/ma-bra/motion--rorelse/motionfor-barn/). Miniröris är ett rörelseverktyg som består av en Cd-skiva och på Cd-skivan finns olika typer av instruktioner, till exempel att gå på hälarna eller att gå på tårna men ibland består Cd-skivan av en berättelse där man till exempel ska kasta lasso och fånga hästar som man sedan låtsas rida runt på i rummet(www.friskissvettis.se). Till Cd-skivan finns även musik som är anpassad, till exempel ska barnen springa runt och fånga hästar är det tempofylld musik och ska barnen stå på ett ben och balansera är det lugn musik. Forskning menar (Dahlgren, Gustafsson, Mellgren, Olsson, 2013) att det är viktigt att utgå ifrån meningsskapande uppgifter, uppgifter som känns relevanta och eftersom 1

Miniröris innehåller både olika instruktioner och en berättelse med en rödtråd kan vi utifrån detta ifrågasätta hur barnen tar till sig Miniröris. Jag valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv i min undersökning. Detta för att undersöka hur samspelet kan se ut mellan aktörerna och vad som sker mellan barn och barn och barn och pedagog. Vygotskij (Jerlang & Ringsted, 2008) menar att vi lär genom samspel med andra och genom att undersöka samspelet mellan aktörerna kan vi få en kunskap om hur barn lär under Miniröris, vilket kan gynna pedagoger i hur de kan förhålla sig under Miniröris men också hur barn kan förhålla sig under passet. Detta också för att Miniröris framhävs som ett rörelseverktyg för vuxna att använda i förskoleverksamheten, av t.ex. en organisation som Friskis & Svettis, och det lägger ansvar på pedagoger att hantera detta om Miniröris används. Kan då pedagogernas förhållningssätt till rörelse och Miniröris vara betydelsefullt för hur barnen tar till sig dessa rörelser. 2

2. Syfte 2.1 Frågeställning Denna studie har till syfte att undersöka hur samspelet ser ut tre Miniröris-pass i rad på tre olika avdelningar där alla avdelningar ligger vid olika förskolor med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har jag valt följande frågeställning:! Hur ser samspelet ut mellan aktörerna under Miniröris? 3

3. Forsknings- och litteraturgenomgång Mitt syfte är att undersöka hur samspelet ser ut mellan aktörerna under Miniröris. För att undersöka detta har jag valt att utgå från det sociokulturella perspektivet när jag observerar i barngrupperna (Jerlang & Ringsted, 2008). Jag har valt att först beskriva, utifrån forskning, de centrala begrepp jag kommer använda mig av för att sedan presentera den tidigare forskning som jag valt inom mitt område: samspel och rörelse. Begreppsdefinitioner För att få fram den information jag vill har jag valt att utgå ifrån begreppet samspel, från det sociokulturella perspektivet, det vill säga det som sker människor emellan. Lärande sker genom såväl praktiskt som kommunikativt. Barn lär genom att samtala men också genom att prova fysiskt med kroppen (Säljö, 2014). Begreppet rörelse menar Vygotskij är som förmågan att bearbeta intryck av att lyssna till eller observera andra barn och pedagoger för att sedan röra sin kropp och utforska rörelsen (Jerlang & Ringsted, 2008). Pedagoger i denna undersökning menas med förskollärare eller barnskötare. Tidigare forskning I min studie fokuserar jag på samspel och rörelser. När jag sökt forskning angående detta finns det forskning angående samspel och även forskning som betonar hur viktigt det är med fysisk aktivitet. Det Nordiska rådet rekommenderar att barn bör ägna sig åt minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag (Nordisk rådet, folkhälsoinstitutet). 4

I annan forskning beskrivs att fysisk aktivitet och inlärning går hand i hand. Betoning läggs på hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att detta kan leder till ökad koncentration och ökad inlärningseffektivitet samt att den fysiska aktiviteten kan bidra till utveckling av den social kompetens (Riksidrottsförbundet, 2009). Även jag fokuserar på fysisk aktivitet men att jag fokuserar på hur samspelet kan se ut under den fysiska aktiviteten. Enligt forskning (Johansson, 2001) kommunicerar barn med varandra genom att ingå i varandras samspelsvärldar. Mötet med andra barn är en utgångspunkt för att förstå andra, men det är inte säkert att barn alltid förstår och kommunicerar med varandra. Genom att barn möter andra barn utvidgas deras perspektiv. När barn får se andra barn och hur de beter sig i samspel lär sig barnet att förstå andra. Forskningen menar också att språket har stor betydelse för hur barn kommunicerar med varandra och det gäller för pedagogerna att vara uppmärksamma på barnens samspel med omvärlden. Forskning (Krogstad, 2006) menar att barn inte bara kommunicerar verbalt utan kommunikation kan även ske genom kroppsspråk. Att barn visar med kroppen vad de vill eller menar. Denna forskning fokuserar på de mindre barnen som inte alltid har det verbala språket. Jag har sökt forskning med utgångspunkt i rörelser till olika artefakter då min studie fokuserar på Miniröris som är en artefakt. Jag har funnit en licentiatavhandling (Gibbs, 2014). Avhandlingen tar upp att det forskats lite om hur lärande sker i fysiska former genom olika rörelser ännu mindre i relation till artefakter. Studien tar upp dans som instrument för lärande och använder sig av ett exergames som heter Nintendo Wii fit. Studien bidrar till att fördjupa kunskapsbasen om vad ungdomar lär sig när de spelar Tv-spel och att integrera denna teknik i skolan för att stävja övervikt bland ungdomar. Jag kommer också använda mig av en artefakt i form av en Cd-skiva som innehåller rörelseverktyget Miniröris. I min studie kommer jag inte använda mig av dans utan de instruktioner och berättelser som medföljer Cd-skivan. 5

4. Teoretisk utgångspunkt Jag har valt att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv när jag analyserat data. Detta eftersom jag ska undersöka hur samspelet ser ut mellan aktörerna under Miniröris och det sociokulturella perspektivet fokuserar på samspelet mellan människor och de menar att det är viktigt för lärandet (Jerlang & Ringsted, 2008). Det sociokulturella perspektivet menar att människan är en läraktig varelse som har en förmåga att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtiden. Genom att vi tolkar erfarenheter och händelser kan vi jämföra och lära. Det sociokulturella perspektivet betonar språket betydelse för att vi ska lära oss eftersom vi behöver ord och begrepp för att kunna ordna och kategorisera våra upplevelser. Språket blir även en länk genom det yttre (kommunikation) och det inre (tänkandet). Det sociokulturella perspektivet menar att människan lär genom att både delta i praktiska och kommunikativa samspel med andra. De menar även att lärande är en komplex process som kan äga rum på individuell nivå men även en kollektiv nivå (Säljö, 2014). Inom det sociokulturella perspektivet anses kommunikativa processer centrala för lärande och utveckling. Det är genom kommunikation som individen blir delaktig i färdigheter och kunskaper. Genom att barn hör vad andra talar om och hur de föreställer sig världen blir barn medvetna om vad som är värdefullt och intressant. Att kunna något innebär oftast att man behärskar språket praktiskt och även fysiskt till exempel att spela schack måste man att känna till regler och taktik vilket kräver att man samtalar och delar med sig av kunskaper. Sedan måste man fysiskt kunna flytta pjäserna (Säljö, 2014). Jag kommer även utgå ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2014). Utifrån den proximala utvecklingszonen menar Vygotskij att utveckling sker genom det yttre till det inre, från det sociala och det kollektiva till individen. Det är 6

skillnad på vad individen kan göra själv och vad den kan göra i grupp med andra. På så sätt menar Vygotskij att det är lättare att utvecklas i grupp med andra med reflektion och diskussion än att bara utvecklas på egen hand utan stimulans från andra. Denna teori om den proximala utvecklingszonen fokuserar på samspelet mellan människor och att genom interaktion med andra människor lär vi och får nya kunskaper (Jerlang & Ringsted, 2008). Miniröris är en artefakt eftersom det är en Cd-skiva som människor har tillverkat (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/artefakt). Enligt det sociokulturella perspektivet menar de att artefakter är människans sätt att utvecklas. Skapandet av artefakter går hand i hand med utveckling av idéer och intellektuella kunskaper. Genom att människan har en förmåga att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtiden kan vi tillverka artefakter (Säljö, 2014). 7

5. Metodologisk ansats och val av metod Här kommer jag presentera mitt val av metod, följt av urval. Därefter kommer jag redogör studiens tillvägagångssätt. Sedan beskriver jag hur analysen av undersökningsmaterialet gått tillväga och även de forsknings etiska överväganden jag tagit hänsyn till. Jag diskuterar även reliabilitet och validitet men också generaliserbarhet. 5.2 Metod Jag har använt mig av en kvalitativ metod i min studie eftersom jag har beskrivit detaljerat vad som ägt rum i en miljö. Jag har alltså studerat personer för att beskriva kontexten av det som skett (Bryman, 2008). För att få svar på mina frågor har jag att observerat. Jag har observerat barnen när de genomfört tre olika Miniröris-pass under tre dagar i rad. Detta för att få en större överblick över hur barn samspelar under Miniröris-pass på olika avdelningar och för att få en ökad variation i mina observationer. Jag har fört fältanteckningar i löpandetext under observationerna (Bryman, 2008). Jag har i mina observationer fokusera på samspelet mellan barn-barn och barn-pedagog. 5.1 Urval I min observation har jag gjort ett målstyrt urval vilket betyder att jag själv har valt tre olika avdelningar på tre olika förskolor. Då tiden var begränsad för undersökningen och arbetet valde jag dessa förskolor för att jag har haft kontakt med cheferna då jag arbetat för dem förr och visste att jag snabbt skulle få svar. Jag valde avdelningar som jag inte tidigare haft kontakt med. 5. 3 Procedur 8

Jag frågade olika förskolecheferna om det gick bra att genomföra studien på deras förskolor. Vid ett godkännande från förskolecheferna frågade jag personalen på de olika avdelningarna om lov att observera. Efter ett godkännande av personalen skickade jag ut ett formulär till vårdnadshavare där de blev informerade om studien och där de även fick en svarsblankett där de kunde godkänna att jag fick observera deras barn eller inte. Dessa svarsblanketter samlade jag in och förvarade på ett säkert ställe i hemmet. När jag observerade så observerade jag bara de barn som fått godkännande från vårdnadshavare och de barn som hade meddelat att de ville vara med i studien. Alltså varierade barnantalet beroende på vilka som deltog men också på grund av sjukdom och ledighet. De barn som inte fick ett godkännande av vårdnadshavare deltog inte i passet utan de fick vara i ett annat rum med de andra pedagogerna. Pedagogerna fick själva avbryta när de kände att barnen tappat intresset så beroende på detta var alla passen olika långa och det var även upp till pedagogerna vilka av dem i arbetslaget som deltog under Miniröris. Materialet jag samlat in kommer endast användas i forsknings syftet och materialet förvarades på en säker plats i hemmet. 5. 4 Analys Jag har studerat materialet utifrån det sociokulturella perspektivet där jag har fokuserat på begreppet samspel. Vygotskij menar att samspel sker mellan individerna och det är så vi lär (Jerlang & Ringsted, 2008) Samma dag som jag observerat på en avdelning förde jag fältanteckningar. Dessa fältanteckningar renskrev jag på datorn i hela meningar, istället för som i vissa av anteckningarna där jag ibland skrev enstaka ord och förkortningar. Detta för att lättare kunna studera och analysera texten. 9

Jag har valt begreppet samspel för att synliggöra vad som sker mellan aktörerna under Miniröris. Jag har fokuserat på samspelet mellan barn-barn och barn-pedagog. Det jag har fokuserat på i mina observationer angående samspel är olika rörelser, ickeverbal kommunikation, verbal kommunikation, att imitera både pedagoger eller andra barn eller att samarbeta med varandra på olika sätt. 5. 5 Reliabilitet och validitet Inom forskningen behövs begrepp för att bedöma och utvärdera olika undersökningar, begreppen reliabilitet och validitet ligger därför i fokus. Begreppet reliabilitet handlar om frågor angående att mäta och mätningars pålitlighet och följdriktighet inom forskningen, det vill säga forskningens tillförlitlighet. Validitet handlar bedömningar av slutsatser och om de hänger ihop eller ej, det vill säga giltighet (Bryman, 2012). Reliabilitet säkerställdes genom att jag observerade tre dagar i rad på alla tre avdelningarna detta gjorde att jag fick en större överblick och ökad variation i mina observationer. Validitet säkerställdes genom att jag dokumentera hela processen och att undersökningen kan upprepas och göras om utefter mina metodval och genomförande. 5.6 Generalisering Resultatet av studien kan inte generaliseras, eftersom jag har begränsat mig till en kommun och tre olika förskolor, där jag var på en avdelning på vardera förskola. För att kunna generalisera studien hade det behövts täcka större delar av landet och olika kontexter. Beroende på vem som observerar lägger vi märket till och observerar olika saker vi uppfattar intressant. Så resultatet i undersökningens material hade sett annorlunda ut beroende på vem som observerat. 10

5. 7 Etiska överväganden Jag tog hänsyn till de fyra forskningsetiska överväganden som Vetenskapsrådet(2011) lyfter fram i min studie. Dessa är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Barnens föräldrar blev informerade med en blankett där de fick information om studiens syfte (Informationskravet) men även frågan om deras barn fick vara med i studien (Samtyckeskravet). Ett dilemma angående att informera barnen blev att få ett samtycke från dem. Det kan vara svårt att veta vad barnen egentligen vill. För det kan vara så att barnen inte vågar protestera och istället uttrycker andra sätt till att inte vara med. Barn som säger ja till att bli observerade kan visa med kroppsspråket att de inte vill (Löfdahl, 2014). Jag fick känna av stämningen för vad barnen egentligen ville och det skedde inte alltid med tal utan jag fick observera vad de faktiskt gjorde. Lappar samlade jag in med godkännande eller ej från föräldrarna. De blev även informerade om att studien var frivillig och kunde avbrytas när som helst utan att det varken påverkade barnen eller föräldrarna. Vad det gäller konfidentialitetskravet döpte jag om avdelningarna där jag observerat till avdelning 1, avdelning 2 och avdelning 3. Detta på grund av konfidentialitetskravet vilket innebär att jag som forskaren ska skydda personernas personuppgifter (Vetenskapsrådet, 2011). Jag har även skyddat de personer som deltog i undersökningen genom att förvara data på en säker plats i hemmet där ingen obehörig kan komma åt uppgifterna. Det har varit ett varierat antal barn vid observationstillfällena. Det har varit ett pressat schema och alla har inte lämna in en samtyckeslapp med godkännande eller så kan det vara så att de valt att inte lämna in det och därigenom sagt nej. Eftersom alla barn inte 11

fick ett godkännande har pedagogerna på avdelningen valt de barn som var med medan resten av barnen gjorde andra aktiviteter som exempelvis gå ut på gården. Allt insamlat material från min undersökning användes enbart i studiens syfte (Nyttjandekravet) och datamaterialet kommer att förstöras godkännande av examensarbetet. 12

6. Resultat och analys Utifrån studiens syfte om hur samspelet ser ut mellan aktörerna under Miniröris har jag upplevt olika typer av samspel som jag kategoriserat under rubrikerna samspel mellan barn och pedagoger och samspel mellan barn och barn. Jag kommer nedan urskilja olika mönster, likheter och skillnader jag observerat utifrån min undersökning. 6.1 Samspel mellan barn och pedagoger I min studie har jag observerat olika typer av samspel mellan barn och pedagoger. Jag har i min undersökning vid ett flertal tillfällen observerat barn som stått och observerat pedagogerna. Jag har även i min undersökning sett barn som observerat pedagogerna för att sedan utföra rörelsen som pedagogen utfört. Ett tydligt exempel på att barn observerar pedagogerna i min undersökning är när: En pedagog böjer sig ner på huk. Ett barn böjer sig ner och sitter på huk men pedagogen hamnar bakom barnets rygg. Pedagogen reser sig upp och sträcker på sig för att sedan krypa ihop och för att återigen sträcka på sig. Barnet ser inte pedagogen och sitter kvar på huk. När pedagogen återigen för andra gången sträcker på sig får barnet syn på pedagogen och barnet sträcker på sig (150420, avdelning 1) I detta exempel synliggörs hur barnet observerar pedagogen och utför samma rörelse för att sedan inte se när pedagogen reser sig och sträcker på sig. När sedan barnet får syn på pedagogen utför barnet återigen rörelsen. När barnet inte såg pedagogen satt barnet kvar i samma position för att sedan när barnet såg pedagogen fortsätta att utföra de rörelser som pedagogen utförde. Jag har även observerat barn som inte utfört de rörelser som pedagogerna utfört. Då har barnen bara observerat pedagogerna (vilket jag nämner ovan). Utifrån studiens syfte hur samspelet ser ut under Miniröris har jag alltså 13

observerat hur barnen imiterat pedagogerna, men också hur barn som observerat pedagogerna valt att inte imiterat rörelserna. I min undersökning har jag observerat olika typer av kommunikation mellan barn och pedagoger. Jag har observerat verbal kommunikation i form av att pedagogerna uppmanat barnen att göra de olika rörelserna genom att säga -Stampa hårt! eller -Gå baklänges. Vid dessa tillfällen har barnen antingen gjort det pedagogerna uppmanade eller valt att inte göra dem. Jag har även observerat verbal kommunikation i form av att pedagogerna ställt frågor. Detta synliggjordes i exemplet när en pedagog frågar - Har du ätit några maskar? Barnet svarar jag har i handen, räcker fram den tomma handen med öppen handflata (150417, avdelning 2). Ibland har barnen svarat för att sedan inte behöva göra rörelsen men ibland har barnen svarat genom att utföra rörelserna. En annan typ av kommunikation mellan barn och pedagoger är den icke-verbala kommunikationen. Jag har i min undersökning observerat pedagoger som försökt fånga barnens händer för att göra barnen delaktiga i Miniröris. Detta har skett utan lycka då barnen dragit bort sina händer eller blivit upprörda då pedagogerna försökt dra med barnen i rörelserna. Utifrån den icke-verbala kommunikationen har jag även observerat barn som samarbetat med pedagoger genom att ta i pedagogernas händer för att genomföra vissa rörelser. Jag har även observerat barn som hållit i pedagogernas hand för att sedan observera de andra aktörerna under Miniröris. 6.2 Samspel mellan barn och barn Utifrån studiens syfte om hur samspelet ser ut under Miniröris har jag observerat olika typer av samspel mellan barn och barn. I observationerna ovan då jag observerat samspelet mellan pedagog och barn såg jag att barn observerade pedagoger vilket jag även såg i samspelet mellan barn och barn. Jag såg att barn observerade andra barn. Jag har även sett hur barn observerat andra barn för att sedan utföra rörelserna barnen gjort. Precis som i exemplet ovan då barn observerade pedagoger. I ett av exemplen såg jag detta då Cd-skivan sagt klappa magen och ett barn klappar på låren. När barnet ser 14

de andra barnen klappa magen börjar även det barnet klappa på låren. Barnet ändrade sig och utförde den rörelsen dem andra barnet utförde. Jag har även i mina observationer av barn och barn samspel observerat att barn samarbetat i utförandet av olika rörelser vilket även barn och pedagoger gjort i analysen och resultatet ovan. I observationer har barnen har visat glädje i utförandet av att samarbeta med varandra. Ett mönster jag observerade under Miniröris var att det återkom tre olika rörelser på alla tre olika avdelningarna vid två till tre olika tillfällen. Det fanns en aktivitet som barnen tillsammans gjorde på alla avdelningar. En aktivitet som var återkommande bland barnen under Miniröris på avdelning 1 var att barnen på avdelning 1 hoppade innan varken pedagoger eller Cd-skivan sagt att de skulle hoppa. På avdelning 2 var det återkommande genom alla tre passen att barnen balanserade innan pedagogerna sagt det. På avdelning 3 var det återkommande att barnen kramade varandra innan Cdskivan instruerat detta. På alla tre avdelningar fanns det något som barnen upprepade och kunde utföra innan pedagogen eller Cd-skivan sagt att detta skall vi göra nu. I min undersökning har jag observerat barn som deltagit på avstånd. Barn som gjort annat än Miniröris men även deltagit stundvis ändå. Till exempel när ett barn stod i en ruschkana och tittade på när barn och pedagoger gjorde Miniröris och när barnen och pedagogerna stampade med fötterna gjorde även barnet i ruschkanan det (150424, avdelning 2). Barnet stod i ruschkanan i hörnet av rummet men gjorde den rörelsen som de andra barnen och pedagogerna gjorde. Jag har observerat barn som gjort annat än just Miniröris. I min observation har jag sett barn som lekt med leksaker under Miniröris. Till exempel har jag observerat ett barn som lekte med en spade ute på gården (150420, avdelning 1) och ett annat barn som hållit i en dinosaurie (150424, avdelning 2) under Miniröris. Jag har även observerat ett barn som velat leka med leksaker som ligger i en låda men då pedagogen tagit leksaken och lagt tillbaka den i lådan (150428, avdelning 3). 15

7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion För att säkerställa kvalitén i min undersökning har jag gjort ett målstyrt urval där jag själv valt tre olika avdelningar. Tanken med ett målstyrt urval var att jag själv skulle välja avdelningar där jag inte kände barnen och barnen skulle inte kände mig. Detta för att jag skulle kunna göra en objektiv observation utan medvetna eller omedvetna föreställningar om barnen och hur de är. I min observation kunde jag inte genomföra detta på alla avdelningar, bara två, på grund av att jag hade träffat barnen på en avdelning innan då jag hade haft praktik på en annan avdelning på samma förskola. Jag har också övervägt hur många olika pass på varje avdelning jag behöver observera för att få en variation av data. Jag valt tre pass tre dagar i rad. Detta för att barnen skulle bli van vid mig som observatör. Min tanke var att gör någon samma undersökning på andra avdelningar får den samma utfall. Så att även om den som utför studien har samma teoretiska utgångspunkter har vi olika erfarenheter, kunskaper och eventuellt kulturell bakgrund som kan påverka, men genom att jag tydligt redovisar tillvägagångssättet strävar jag efter en tydlig insyn i studiens genomförande och därigenom strävar jag efter god kvalitet i studien. 7.2 Resultatdiskussion Utifrån mitt syfte om hur samspelet ser ut mellan aktörerna under Miniröris har jag kategoriserat resultatet under två rubriker. I rubrikerna samspel mellan barn och pedagoger och samspel mellan barn och barn kommer jag analysera och diskutera det jag kommit fram till i resultatet och analysen. 7.2.1 Samspel mellan barn och pedagoger 16

Utifrån resultatet och analysen kan vi se att samspelet mellan pedagog och barn sker på olika sätt, bland annat har barnen observerat pedagogerna under Miniröris. Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär genom samspel (Jerlang & Ringsted, 2008) vilket jag tolkar som att lärande sker när barn observerar pedagogerna. Samspel har även skett då barn observerat pedagogerna och sedan utfört de rörelser pedagogerna gjort. Vygotskij (Jerlang & Ringsted, 2008) menar att barn bearbetar intryck av att lyssna till eller observera andra barn och pedagoger för att sedan röra sin kropp och utforska rörelsen. Jag tolkar det som att genom att barn observerar pedagogerna får de en förståelse av hur de skulle kunna göra i utförandet av rörelserna. Samspel har även skett genom verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Utifrån den verbala kommunikationen mellan barn och pedagoger har pedagogerna ställt frågor eller uppmanat barnen till olika rörelser. Det sociokulturella perspektivet menar att kommunikativa processer är viktig för utveckling och lärande (Säljö, 2014), vilket kan tolkas som att när barn får en fråga eller uppmaning får barn tänka till och utmanat i sina tankar men också bearbeta och sätta ord och begrepp på de rörelser som skall utföras. Det jag observerat i resultatet och analysen när det handlar om den ickeverbal kommunikation är att barn genom kroppsspråket visat att de inte velat utföra de rörelser pedagogerna försökt dra med barnen i. Vilket även tidigare forskning menar att barn som inte har språket än ofta visar med kroppen vad de vill (Krogstad, 2006). Samspel har även skett i och med att barn och pedagoger hjälpt varandra i olika rörelser, detta har även det skett icke-verbalt. Barnen och de vuxna har samarbetat för att klara en rörelse. Vilket även Vygotskij (Jerlang & Ringsted, 2008) anser att det är skillnad på vad man kan göra själv och vad man kan göra i en grupp. Jag tolkar det som att genom att vi hjälper varandra kan vi utvecklas och hjälpas åt i att klara av de olika utmaningarna som Cd-skivan berättar. Jag har även observerat barn samspel mellan barn och pedagog när barn hållit pedagogerna i händerna under Miniröris. Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär genom samspel (Jerlang & Ringsted, 2008) vilket jag tolkar som att genom att barn står och håller pedagogerna i handen deltar även de men genom att observera och bearbeta intrycken. 17

Tidigare forskning (Gibbs, 2014) menar att det forskats lite om hur lärande sker i fysiska former genom olika rörelser ännu mindre i relation till artefakter. Utifrån Cd-skivan Miniröris, som är en artefakt människan tillverkat, visar Cd-skivan på att människan utvecklas genom att tillverka den och dess innehåll, vilket jag tolkar som att genom att vi använder denna Cd-skiva kan även vi som utför de rörelser som efterfrågas på Cdskivan utvecklas. Eftersom vi människor har en förmåga att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtiden kan vi tillverka dessa artefakter (Säljö, 2014) vilket jag tolkar som att vi kan använda oss av forskning och tidigare erfarenheter för att utveckla dessa rörelseverktyg. Forskning menar att barn bör motionera minst 60 minuter per dag (Nordisk rådet, folkhälsoinstitutet) så det är viktigt att pedagogerna är medveten om vad de förmedlar både genom kroppsspråk och genom samtal under Miniröris. Så i samspelet mellan barn och pedagoger ser jag att pedagogernas förhållningssätt och entusiasm under Miniröris som viktiga för hur barnen tar till sig rörelserna. Detta tycker jag är viktigt att tänka på eftersom pedagogerna sätter ett exempel då barnen observerar pedagogerna och försöker utföra samma rörelser. 7.2.2 Samspel mellan barn och barn I resultatet och analysen har jag även där sett olika typer av samspel till exempel genom att barn observerar andra barn. Det sociokulturella perspektivet menar att vi lär genom samspel (Jerlang & Ringsted, 2008) och precis som i resultatet och analysen av samspelet mellan barn och pedagog tolkar jag det som att lärande sker när barn observerar. Att barn lär av att observera andra människor. Samspel sker även genom att barn observerar andra barn och sedan själva gör rörelserna de observerar, vilket jag även såg i samspelet mellan barn och pedagog. Forskning (Johansson, 2001) menar att genom att barn ingår i varandras samspelsvärldar utvidgas deras förståelse för andra människor. Även om det inte sker mycket verbal kommunikation mellan barnen under Miniröris sker en icke-verbal 18

kommunikation där barn observerar andra barn och även ibland samarbetar genom att hjälpas åt i utförandet av olika rörelser. Tidigare forskning (Riksidrottsförbundet, 2009) menar att inlärning och fysisk aktivitet går hand i hand. Utifrån fysisk aktivitet kan det leda till ökad koncentration och inlärningseffektivitet men även ökad social kompetens. Jag tolkar det som att Miniröris har en bra inverkan på den sociala kompetensen och att barnen får ingå i en gemenskap men att det även ger en positiv inverkan på koncentration och inlärning. Ett mönster jag såg i samspelet mellan barn och barn var att på alla tre avdelningarna kunde barnen utföra en rörelse innan varken Cd-skivan eller pedagogerna sagt något. Denna rörelse gjorde barnen tillsammans. Forskning menar att när barn ingår i varandras samspelsvärldar utvidgas deras perspektiv och de får en större förståelse för andra (Johansson, 2001). Forskning (Riksidrottsförbundet, 2009) menar även att rörelse kan utveckla den sociala kompetensen. Jag tolkar det som att genom att barnen samspelar i en rörelse utvecklas deras sociala kompetens och barnen får en större förståelse för varandra. Jag tolkar det även som att barnen skapar en egen gemenskap i barngruppen genom att de kom ihåg en rörelse som de kan utföra utan att någon berättar eller visar den. Jag har sett samspel som har skett men på avstånd från barngruppen. Barn som inte deltagit hela tiden utan gjort annat men som stundtals ändå deltagit. Barn som deltagit på sina villkor när de velat. Utifrån Vygotskijs (Jerlang & Ringsted, 2008) teori om den proximala utvecklingszonen menar han att det är lättare att utvecklas i grupp med andra än själv. Att det är lättare att utvecklas genom reflektion och diskussion med andra än att bara utvecklas på egen hand utan stimulans från andra. Jag tolkar det som att genom att barn inte alltid behöver vara delaktiga hela tiden men ändå är med i rummet där Miniröris utförs utvecklas barnen ändå eftersom de får vara med på sina villkor samtidigt som de är med i gemenskapen. Under Miniröris har barn gjort annat än Miniröris som till exempel lekt med leksaker. Barn som inte vetat göra Miniröris. Forskning (Nordisk rådet, folkhälsoinstitutet) visar 19

på att det är viktigt med fysisk aktivitet, gärna minst 60 minuter per dag. Utifrån mina observationer har de barn som inte är med under Miniröris rör sig på annat sätt. Jag har observerat barn som bland annat grävt i sandlådan, åkt ruschkana, lekt med dinosaurier med mera. Jag tolkar det som att även om barn inte deltar i Miniröris gör de annat. Barn rör sig oavsett. 7. 2 Slutsatser och studiens relevans De slutsatser vi kan ta del av utifrån min frågeställning om hur samspelet ser ut mellan aktörerna under Miniröris är att det sker samspel mellan barn och barn och barn och pedagoger. Samspel mellan aktörerna kan ske genom att barn observerar eller att de observerar och sedan utför de rörelser som dem observerat. Samspel kan även ske med kommunikation från pedagogerna antingen verbal eller icke-verbal. Samarbete mellan aktörerna sker också i utförandet av rörelser och jag har observerat ett mönster i ett återkommande samspel på alla tre avdelningar. Då barnen gjorde en rörelse tillsammans innan någon sagt eller visat vad de skulle göra. Jag har även sett barn som deltagit på avstånd och barn som inte deltagit genom att leka med annat. Barn tar till sig ett program som Miniröris på olika sätt då barns lärande sker på olika sätt och i varje barns egen takt. Utifrån min studie kan vi även få en förståelse om att vi lär tillsammans och att alla är viktiga under Miniröris. Även om pedagogerna har en mer framstående roll då de lyssnar effektivare till Cd-skivan och utför rörelserna tydligare är barnens deltagande minst lika viktiga då de är för deras skull vi utför Miniröris-passen. Det är viktigt att komma ihåg att det är för att göra barnen intresserade av rörelse vi utför passen och inte för att vi måste. Det ska vara roligt och meningsfullt för barnen. 7. 3 Vidare forskning 20

Jag har inriktat mig på Miniröris för att många förskolor använder sig av det, men det finns många olika rörelseprogram som kan studera till exempel Bamsegympa, Barngymnastik framtagen av Gymnastikförbundet, Piratsessan som är ett dansprogram och så vidare. I min studie har jag valt att undersöka Miniröris och i Miniröris finns både instruktioner och en berättelse med en röd tråd. För vidare forskning kan vi ställa oss frågan hur ett Miniröris-pass skulle se ut med barn om det fanns en rödtråd igenom hela berättelsen? Skulle det bli någon skillnad i barnens deltagande. 21

8. Referenser Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber. Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., Olsson, L. (2013). Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Författarna och Liber AB. Friskis & svettis. (u. å). Hämtad 2015-12-27, från http://web.friskissvettis.se/allabarnen/roris-och-mini-roris Folkhälsan. (u. å). Hämtad 2015-12-27, från http://www.folkhalsan.fi/startsida/varverksamhet/ma-bra/motion--rorelse/motion-for-barn/ Gibbs, B. (2014). Wii lär oss dansa? : Om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i idrott och hälsa (Gymnastik- och idrottshögskolan, Nr. 02). Licentiatuppsats. Jerlang, E., Ringsted, S. (2008). Den kulturhistoriska skolan: Vygotskij, Leontiev och Elkonin. I E. Jerlang (Red.), Utvecklingspsykologiska teorier (ss. 355-369, 5 uppl.). Stockholm: Författarna och Liber. Johansson, E. (2001). Små barns etik. Stockholm: Liber. Krogstad, A. (2006). De minsta barnens språk. I G. Lokken, S. Haugen, M. Röthle (Red.), Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt (ss 96-112, 1 uppl.). Stockholm: Författarna och Liber. Langlo Jagtoien, G., Hansen, K., Annerstedt, C. (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg: Gyldendal Norsk Forlag och Multicare Forlag. Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 32-43). Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin. (u.å). hämtad 2015-11-05, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/artefakt Nordiska ministerrådet, Nordisk Ministerråds sekretariat (2005). Nordic Nutrition Recommendations 2004: Integrating nutrition and physical activity. Copenhagen: Nordiska ministerrådet. Riksidrottsförbundet (2009). Varför idrott och fysisk aktivitet är viktig för barn och ungdom. Fakta och argument. Växjö: Sista Ordet. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Västerås: Edita Västra Aros 22

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv (Rev. uppl. 3). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. 23

9. Bilagor 9. 1 Dokumentations mall Förskola: Datum: Vad hände? Vem sa? Övriga kommentarer 24