Bjursås Sparbank Årsredovisning 2016 www.bjursassparbank.se
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2016 Styrelsen för Bjursås Sparbank, 583201-2495, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2016, sparbankens 107:e verksamhetsår. Sparbanksstämman äger rum torsdagen den 27 april 2017, kl 19:00, på Bjursås Sparbank. Förvaltningsberättelse (värden inom parentes avser 2015) Allmänt om verksamheten Bjursås Sparbanks verksamhetsområde utgörs främst av Falu Kommun. Sparbankens kontor ligger i Bjursås, där verksamheten bedrivs i egna lokaler. Sparbanken bedriver in- och utlåningsverksamhet. Vidare tillhandahåller sparbanken följande tjänster: ekonomisk rådgivning, betalningsförmedling, ställande av borgen och garantier, uthyrning av bankfack, försäkringsförmedling, pensionsspar- och värdepappersrörelse efter tillstånd. När det gäller tillstånd för värdepappersrörelse har banken följande tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (VML): a) mottagande och vidarebefordran av order i fråga om finansiella instrument b) utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag c) investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument Bakom värdepapperslagen ligger ett EU-direktiv som heter MiFID (Markets in Financial Instrument Directives). Lagen gäller i hela EU och skapar på så sätt samma kundskydd och förutsättningar i övrigt för värdepappershandel i hela Europa. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 9283 tkr. (6 639 tkr) Räntenettot uppgick till 19 231 tkr, vilket är en ökning med 138 tkr. Räntenettot ökade med 0,7%. Erhållna utdelningar på aktier i Swedbank AB uppgick till 915 tkr (971 tkr). Provisionsnettot ökade med 2057 tkr till 10 496 tkr eller 24,4%. Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 413 tkr (-851 tkr). Kreditförluster har medfört en nettokostnad på 187 tkr (260 tkr) Bankens reserveringsgrad är 86,2% (84,9%) och andelen osäkra fordringar av bruttoutlåningen 0,29% (0,31%). Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2016 uppgick till 1 161 606 tkr, en ökning med 67 630 tkr eller 6,2% under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 3 480 196 tkr (3 083 408), en ökning med 12,9%. Inlåningen från allmänheten ökade under året med 57 479 tkr (94 316 tkr) eller 6,0% (10,9%) och uppgick till 1 019 321 tkr (961 842 tkr) vid årsskiftet. Värdet av förmedlade placeringar till Swedbank Robur Fond och Försäkring har under året ökat med 12,9% (ökat med 6,7%) till 661 586 tkr (588 148 tkr). Bankens inlåning och förmedlade sparandevolymer uppgick vid årsskiftet till totalt 1 882 876 tkr (1 699 814 tkr). Utlåning till allmänheten, brutto var vid årsskiftet 907 699 tkr (831 267 tkr), dvs. en ökning med 9,2% (10,2%). Värdet av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek har under året ökat med 24,9% (16,0%) till 641 920 tkr (514 032 tkr). Utlåning och förmedlade kreditvolymer uppgick vid årsskiftet till totalt 1 597 320 tkr (1 383 594 tkr). Banken har vid årsskiftet placerat 82 802 tkr i räntebärande papper och 22 422 tkr i aktier. Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt avseende likviditetsrisker till not 3. Likviditetsberedskapen är god. Kärnprimärkapitalet uppgick vid årets slut till 122 009 tkr. Det ger en kapitalbas på 122 009 tkr. Kapitalbasen i förhållande till totalt riskvägt exponeringsbelopp, 606 444 tkr ger en kärnprimärkapitalrelation på 20,12%. Sparbankens ställning är mycket god. 2
Nyckeltal Nyckeltal som beskriver sparbankens utveckling, ställning och resultat finns under "Fem år i sammandrag". Personal Sparbankens anställda engagerar sig för att bemöta kunden på bästa sätt. Kunden ska uppleva att vi har bra villkor och att vi skapar bra relationer med både privat- och företagskunder. Vi utbildar vår personal för att på bästa sätt tillmötesgå kundernas krav på kvalité och kompetens. Idag är samtliga av bankens rådgivare SWEDSEC-licenserade. Antalet anställda var vid årets slut 14 (13) personer, vilket motsvarar 13,4 (11,9) årsarbetare. Samarbetsavtal med Swedbank AB Bjursås Sparbank har avtal och ett omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag Swedbank Hypotek AB, Swedbank Robur AB och Swedbank Finans AB. Avtalet med Swedbank bygger på samverkan i partnerskap och innebär ett i huvudsak gemensamt produktutbud. Kostnader och resurser delas med självkostnad som grundprincip och ersättning som innebär bra affärer för båda parter. Avtalet gäller till den 30 juni 2020. Samarbetsbolag med Sparbanker Bjursås Sparbank har tillsammans med fem sparbanker, Bergslagens Sparbank, Södra Dalarnas Sparbank, Norrbärke Sparbank, Lekebergs Sparbank samt Västra Mälardalens Sparbank, bildat ett gemensamt aktiebolag med lika andel ägande.bolaget har sitt säte och är stationerat i Örebro. Syftet med bolaget är att tillhandahålla tjänster för riskkontroll, compliance, IT & Webb samt IT säkerhet. Aktieinnehav i Swedbank AB Banken har förvärvat under året 5000 aktier i Swedbank, och äger vid årets slut 90 500 st. stamaktier. Vid bokslutsdatum var kursen på stamaktierna 220,30 kr, vilket ger ett övervärde på 15 073 tkr. I bokslutet redovisas detta belopp till verkligt värde via eget kapital enligt IFRS regler. Övervärdet på stamaktierna redovisas mot "Fond för verkligt värde". Swedbanks styrelse beslutade i januari på styrelsemötet att föreslå stämman en utdelning per stamaktie om 13,20 kr för verksamhetsåret 2016 vilket skulle generera en utdelning till banken om 1194 tkr. Riskhantering I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kredit-, marknads, likviditets- och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse fastställt policies och riktlinjer för de olika risktyperna. Banken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). En mer omfattande beskrivning finns i not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen De principer som banken tillämpar för att bestämma ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning samt de berednings- och beslutsprocesser som tillämpas framgår av not 10. Förväntningar om den marknadsmässiga och ekonomiska utvecklingen Banken har under flera år haft en stark tillväxt i Falun med omnejd, vilket ligger helt i linje med bankens strategiska plan. Verksamhetsområdet är Falu Kommun, som har en god utveckling och med ett stabilt befolkningsunderlag. 3
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2016 2015 2014 2013 2012 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 480 3 083 2 767 2 457 2 183 förändring under året, % 12,88 11,42 12,62 12,55 2,76 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Summa riskvägt exponeringsbelopp 606 444 575 787 582 378 519 937 523 800 Kärnprimärkapitalrelation 20,12 20,74 18,13 20,32 20,45 Kapitalbas/riskvägt exponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,69 1,80 2,06 2,06 2,36 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig 0,96 1,06 1,07 1,12 1,27 affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,28 0,25 0,27 0,31 0,38 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 5,41 4,09 4,58 4,91 5,79 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och 0,70 0,75 0,74 0,70 0,66 värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,70 0,76 0,74 0,73 0,70 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 86,30 84,88 81,06 72,19 63,24 0,04 0,05 0,07 0,14 0,21 0,02 0,03 0,04 0,11 0,19 Övriga uppgifter Medelantal anställda 13,5 13 13 12 11 Antal kontor 1 1 1 1 1 4
Resultat- och balansräkning tkr 2016 2015 2014 2013 2012 Resultaträkning Räntenetto 19 231 19 093 20 134 18 861 19 693 Provisioner, netto 10 497 8 439 7 020 6 096 5 531 Nettoresultat av finansiella transaktioner 413-851 -335 61 725 Övriga intäkter 1 193 1 051 959 974 495 Summa intäkter 31 334 27 732 27 778 25 992 26 444 Allmänna administrationskostnader -18 998-17 947-17 179-15 580-14 340 Övriga kostnader [1] -2 864-2 884-3 248-2 694-2 993 Kreditförluster -187-260 -260-638 -1 100 Summa kostnader -22 049-21 091-20 687-18 912-18 433 Rörelseresultat 9 283 6 639 7 091 7 080 8 011 Bokslutsdispositioner 0 0 0 2 764-2 154 Skatter -1 778-1 259-1 399-2 000-1 437 Årets resultat 7 505 5 382 5 692 7 844 4 420 Balansräkning Kassa 1 572 977 1 424 1 543 1 637 Utlåning till kreditinstitut 46 813 86 451 68 803 60 353 106 943 Utlåning till allmänheten 905 369 829 078 752 135 698 357 571 516 Belåningsbara statsskuldsförbindelser 24 149 23 903 5 990 0 0 Räntebärande värdepapper 58 653 85 602 131 222 141 686 146 649 Aktier och andelar 22 422 16 254 16 990 15 890 11 278 Materiella tillgångar 12 767 13 370 13 944 12 986 13 272 Övriga tillgångar 89 861 38 341 5 151 4 523 5 874 Summa tillgångar 1 161 606 1 093 976 995 659 935 338 857 170 Skulder till kreditinstitut 0 5 0 0 0 In- och upplåning från allmänheten 1 019 321 961 842 867 526 812 786 742 623 Övriga skulder 3 400 3 421 3 922 5 111 6 417 Summa skulder och avsättningar 1 022 721 965 268 871 448 817 897 749 040 Obeskattade reserver 0 0 0 0 2 763 Eget kapital 138 885 128 708 124 211 117 441 105 367 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 161 606 1 093 976 995 659 935 338 857 170 [1] inkl av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 7 505 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 350 - överföring till reservfonden 7 155 Av de 350 tkr skall Bjursås Sparbanksstiftelse erhålla 100 265 kr. Resterande fonderas till framtida ändamål. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 21,41%. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129 879 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 48 516. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 5
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2016 2015 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat 21 116 21 831-1 885-2 738 4 19 231 19 093 5 923 987 6 11 938 9 836 7-1 441-1 397 8 413-851 9 270 64 31 334 27 732 10-18 998-17 947 19-658 -617 11-2 206-2 267-21 862-20 831 9 470 6 899 12-187 -260 9 283 6 639 13-1 778-1 259 7 505 5 380 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not 2016 2015 Årets resultat 13 7 505 5 380 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 2 871-718 Årets totalresultat 10 376 4 662 6
Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2016 2015 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1 572 977 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 14 24 149 23 903 Utlåning till kreditinstitut 15 46 813 86 451 Utlåning till allmänheten 16 905 369 829 078 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 58 653 85 602 Aktier och andelar 18 22 422 16 254 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 304 449 - Byggnader och mark 12 463 12 921 Aktuell skattefordran 13 0 101 Övriga tillgångar 20 85 609 35 111 Uppskjuten skattefordran 13 23 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 229 3 118 Summa tillgångar 1 161 606 1 093 976 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 0 5 - Inlåning 23 1 019 321 961 842 Aktuell skatteskuld 13 589 0 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar 24 1 535 1 931 25 1 276 1 490 1 022 721 965 268 Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 26 116 307 111 127 15 073 12 201 7 505 5 380 138 885 128 708 1 161 606 1 093 976 7
Rapport över förändringar i eget kapital Grundfond Reserv- fond Överkursfond Fond för verkligt värde Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Totalt eget kapital 2015 Tkr Ingående eget kapital 2015-01-01 0 105 600 0 0 0 12 919 0 5 692 124 211 Årets resultat 0 0 0 0 0 0 0 5 380 5 380 Årets övrigt totalresultat 0 0 0 0 0-718 0 0-718 Årets totalresultat 0 0 0 0 0-718 0 0 4 662 Vinstdisposition 0 5 692 0 0 0 0 0-5 692 0 Anslag till allmännyttiga ändamål -165 0 0 0 0 0-165 Utgående eget kapital 2015-12-31 0 111 127 0 0 0 12 201 0 5 380 128 708 Grundfond Bundet eget kapital Bundet eget kapital Reserv- fond Överkursfond Fond för verkligt värde Uppskrivningsfond Säkringsreserv Uppskrivningsfond Säkringsreserv Fritt eget kapital Fritt eget kapital Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Totalt eget kapital 2016 Tkr Ingående eget kapital 2016-01-01 0 111 127 0 0 0 12 201 0 5 380 128 708 Årets resultat 0 0 0 0 0 0 0 7 505 7 505 Årets övrigt totalresultat 0 0 0 0 0 2 872 0 0 2 872 Årets totalresultat 0 0 0 0 0 2 872 0 0 10 377 Vinstdisposition 0 5 380 0 0 0 0 0-5 380 0 Anslag till allmännyttiga ändamål 0-200 0 0 0 0 0 0-200 Utgående eget kapital 2016-12-31 0 116 307 0 0 0 15 073 0 7 505 138 885 8
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 2016-12-31 2015-12-31 9 283 6 639 658 617 187 260 18 295-1 778-1 258 8 368 6 553-76 496-77 498 26 703 27 708 57 479 94 316-5 0-51 520-33 770-20 77-35 491 17 386 12 18-3 308 0-56 -43-3 352-25 -200-165 -200-165 -39 043 17 196 87 428 70 227 48 385 87 423 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Summa enligt kassaflödesanalysen 2016-12-31 2015-12-31 1 572 977 46 813 86 446 48 385 87 423 48 385 87 423 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten tkr Erhållen utdelning 923 987 Erhållen ränta 21147 22273 Erlagd ränta 1902 2927
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Bjursås Sparbank, organisationsnummer 583201-2495 med säte i Bjursås. Adressen till banken är Mårtsbovägen 2, 790 21 Bjursås. Allmänt om verksamheten Bjursås Sparbank är en helt fristående sparbank och verksamhetsområdet utgörs främst av Falu Kommun. 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 mars 2017. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2017. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. (e) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2016. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2016 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. 10
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande. Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen e enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Indecap Holding AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring förväntas innebära en marginell effekt jämfört med de bokförda värdena som återfinns i dagens redovisning. De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras. IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad. (f) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (g) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. 11
(h) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (i) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (j) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar (k) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. (l) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. 12
(n) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Desamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker företagets upplåningskostnader för att finansiera lånet. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivingsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter nedskrivningar av osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. 13
Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (o) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. (p) Metoder för bestämning av verkligt värde Not 29 beskrivs de metoder och antaganden sparbanken använder för beräkning av verkligt värde. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. (q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 14
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Ingen generell beloppsgräns finns för reserveringens storlek. Någon gruppreservering görs ej i sparbanken. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. 15
(r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. (iv) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 3-5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. (s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. (t) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning 16
Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för uppsägningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när företaget redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. (u) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. (v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. Att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. 17
Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beslut i kreditdelegationer rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. 18
Kreditriskexponering, brutto och netto 2016 Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering (före nedskrivning) Kreditriskexponering m hänsyn till säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga 5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga - AAA 6 - AA Andra emittenter - AAA - AA - A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Åtaganden Utställda lånelöften Summa Total kreditriskexponering 457 0 457 457 0 624 468 911 623 557 613 116 10 441 22 985 0 22 985 22 775 210 128 255 0 128 255 127 951 304 32 673 789 31 884 30 553 1 331 22 918 82 22 836 21 395 1 441 125 732 549 125 183 3 594 121 589 46 813 0 46 813 0 46 813 957 488 2 331 955 157 819 841 135 316 18 127 0 18 127 0 18 127 6 022 0 6 022 0 6 022 20 321 0 20 321 0 20 321 0 0 0 0 0 18 158 0 18 158 0 18 158 20 174 0 20 174 0 20 174 0 0 0 0 0 82 802 0 82 802 0 82 802 44 724 0 44 724 0 44 724 48 935 0 48 935 0 48 935 93 659 0 93 659 0 93 659 1 133 949 2 331 1 131 618 819 841 311 777 Kreditriskexponering, brutto och netto 2015 Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 Pantbrev i villa- och fritids- Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga 5 varav: kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga - AAA 6 - AA Andra emittenter - AAA - AA - A - BBB eller lägre - utan rating Summa Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Kreditriskexponering (före nedskrivning) Kreditriskexponering m hänsyn till säkerheter 89 0 89 89 0 582 376 1 500 580 876 565 990 14 886 16 765 0 16 765 16 765 0 116 981 0 116 981 113 405 3 576 25 035 0 25 035 23 701 1 334 17 924 282 17 642 17 380 262 158 548 407 158 141 4 007 154 134 86 451 0 86 451 0 86 451 917 718 2 189 915 529 741 337 174 192 17 912 0 17 912 0 17 912 5 991 0 5 991 0 5 991 28 454 0 28 454 0 28 454 4 042 0 4 042 0 4 042 28 131 0 28 131 0 28 131 24 975 0 24 975 0 24 975 0 0 0 0 0 109 505 0 109 505 0 109 505 Övrigt Åtaganden Utställda lånelöften Summa Total kreditriskexponering 34 986 0 34 986 0 34 986 30 311 0 30 311 0 30 311 65 297 0 65 297 0 65 297 1 092 520 2 189 1 090 331 741 337 348 994 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating 19
Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivning på företagsengagemangen enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, externa skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna 2016 2015 tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 20 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0 0 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 190 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 0 543 Fordringar förfallna > 360 dgr 473 390 Summa 475 1 143 tkr 2016 2015 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 0 0 - företagssektor 68 880 52 077 - hushållssektor 835 869 776 932 varav enskilda företagare 249 816 231 842 - övriga 2 951 2 258 Summa 907 700 831 267 Osäkra lånefordringar 2 701 2 579 - företagssektor 859 1 147 - hushållssektor 1 842 1 432 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 2 331 2 189 - företagssektor 1 865 1 874 - hushållssektor 466 315 Lånefordringar, nettoredovisat värde - övrig finansinstitut 0 0 - företagssektor 67 015 50 203 - hushållssektor 835 403 776 617 varav enskilda företagare 249 816 231 842 - övriga 2 951 2 258 Summa 905 369 829 078 Definitioner: Oreglerad fordran är fordran för vilken räntor, amorteringar och övertrasseringar är förfallna till betalning sedan mer än 60 dagar Osäker fordran är en fordran för vilken det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren och för vilken säkerhetens värde ej med betryggande marginal täcker både kapitalbelopp och räntor, inklusive ersättning för eventuella förseningar. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj, placering av medel hos svenska staten och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptidsexponeringar motsvarar likviditetsexponeringar. 20
Löptidsinformation, 2016 Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 Längre än Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån 3 mån men år men år högst 1 år högst 5 år Summa nominella kassaflöden Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0 0 0 0 0 1 572 1 572 0 Belåningsbara statsskuldförbindel ser m m 0 0 0 24 149 0 0 24 149 24 149 Utlåning till kreditinstitut 46 813 0 0 0 0 0 46 813 46 813 Utlåning till allmänheten 15 890 11 374 33 847 157 086 687 172 0 905 369 844 258 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 3 998 5 013 49 642 0 0 58 653 49 642 Övriga tillgångar 85 526 0 0 0 0 35 295 120 821 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 229 4 229 0 Summa tillgångar 148 229 15 372 38 860 230 877 687 172 41 096 1 161 606 1 050 388 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 Inlåning fr allmänheten 983 634 18 681 16 627 379 0 0 1 019 321 1 019 321 Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 125 2 125 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 1 276 1 276 0 Summa skulder och eget kapital 983 634 18 681 16 627 379 0 3 401 1 022 722 1 019 321 Total skillnad -835 405-3 309 22 233 230 498 687 172 37 695 138 884 31 067 21
Löptidsinformation, 2015 Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 Längre än Längre än 1 Längre än 5 Utan löptid mån 3 mån men år men år högst 1 år högst 5 år Summa nominella kassaflöden Varav förväntad tidp för återvinning > 12 mån Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 0 0 0 0 0 977 977 0 Belåningsbara statsskuldförbindel ser m m 0 0 0 5 991 17 912 0 23 903 23 903 Utlåning till kreditinstitut 86 451 0 0 0 0 0 86 451 86 451 Utlåning till allmänheten 18 691 10 896 31 779 133 288 634 424 0 829 078 767 712 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 5 003 23 077 57 522 0 0 85 602 57 522 Övriga tillgångar 35 033 0 0 0 0 29 814 64 847 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 118 3 118 0 Summa tillgångar 140 175 15 899 54 856 196 801 652 336 33 909 1 093 976 970 621 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 5 5 0 Inlåning fr allmänheten 928 401 16 068 16 515 858 0 0 961 842 961 842 Övriga skulder 0 0 0 0 0 1 931 1 931 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 1 490 1 490 0 Summa skulder och eget kapital 928 401 16 068 16 515 858 0 3 426 965 268 961 842 Total skillnad -788 226-169 38 341 195 943 652 336 30 483 128 708 8 779 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. 22
Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen nedan, under tabellen, visar påverkan på räntenetto kommande tolvmånadersperiod (räntenettorisk) samt påverkan på eget kapital efter skatt vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt finanspolicyn är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen i eget kapital får max vara 3 år. 2016 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Tillgångar Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 1 572 1 572 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 24 149 0 0 0 0 0 0 24 149 Utlåning till kreditinstitut 46 813 0 0 0 0 0 0 0 46 813 Utlåning till allmänheten 410 745 446 216 6 085 8 189 34 134 0 0 0 905 369 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 58 653 0 0 0 0 0 0 58 653 Övriga tillgångar 85 526 0 0 0 0 0 0 39 524 125 050 Summa 543 084 529 018 6 085 8 189 34 134 0 0 41 096 1 161 606 Skulder Inlåning från allmänheten 987 617 14 698 16 627 0 379 0 0 0 1 019 321 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 3 400 3 400 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 138 885 138 885 Summa skulder och eget kapital 987 617 14 698 16 627 0 379 0 0 142 285 1 161 606 Differens tillgångar och skulder -444 533 514 320-10 542 8 189 33 755 0 0-101 189 Kumulativ exponering -444 533 69 787 59 245 67 434 101 189 101 189 101 189 0 23
2015 Räntebindnings-tider för tillgångar och skulder - Ränteexponering Tillgångar Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 977 977 Belåningsbara statsskuldförbindelser 0 23 903 0 0 0 0 0 0 23 903 Utlåning till kreditinstitut 86 451 0 0 0 0 0 0 0 86 451 Utlåning till allmänheten 381 472 372 218 10 202 27 246 37 940 0 0 0 829 078 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 224 68 377 0 0 0 0 0 0 85 602 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 67 965 67 965 Summa 485 147 464 498 10 202 27 246 37 940 0 0 68 942 1 093 976 Skulder Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 5 5 Inlåning från allmänheten 933 997 10 472 14 770 1 745 858 0 0 0 961 842 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 3 421 3 421 Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 128 707 128 707 Summa skulder och eget kapital 933 997 10 472 14 770 1 745 858 0 0 132 133 1 093 976 Differens tillgångar och skulder -448 850 454 026-4 568 25 501 37 082 0 0-63 191 Kumulativ exponering -448 850 5 176 608 26 109 63 191 63 191 63 191 0 Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -20 tkr ( 483 tkr ), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Ett parallellskift av räntekurvan uppåt med 1%-enhet skulle få en påverkan på eget kaptial efter skatt med Ett parallellskift av räntekurvan nedåt med 1%-enhet skulle få en påverkan på eget kaptial efter skatt med -618 tkr 640 tkr Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken handlar inte med värdepapper i annan valuta än SEK, och håller inget lager med utländska valutor. Därmed utsättes inte banken för någon valutakursrisk. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). För sparbanken är innehavet i Swedbank AB den största aktiekursrisken där värdeförändringar på aktien bokförs mot eget kapital/fond för verkligt värde (se även redovisningsprinciper). En förändring av aktiekursen i Swedbank AB med 1 kr påverkar eget kapital med 90,5 tkr. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroende- mässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 24
4 Räntenetto tkr Ränteintäkter 2016 2015 Utlåning till kreditinstitut 0 12 Utlåning till allmänheten 20 424 20 911 Räntebärande värdepapper 199 875 Övriga 493 33 Summa 21 116 21 831 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR 20 917 20 956 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -9-9 In- och upplåning från allmänheten -1 871-2 382 varav: kostnad för insättningsgaranti -930-878 Övriga -5-347 Summa -1 885-2 738 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -1 885-2 738 Summa räntenetto 19 231 19 093 2016 2015 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) 1,67 1,76 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 1,69 1,80 5 Erhållna utdelningar tkr 2016 2015 Swedbank AB 915 971 Sparbankernas Försäkrings AB 8 16 Summa 923 987 6 Provisionsintäkter tkr 2016 2015 Betalningsförmedlingsprovisioner 2 004 1 739 Utlåningsprovisioner 5 467 3 476 Inlåningsprovisioner 167 201 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 52 50 Värdepappersprovisioner 2 950 3 154 Avgifter från kredit- och betalkort 46 43 Övriga provisioner 1 252 1 173 Summa 11 938 9 836 7 Provisionskostnader tkr 2016 2015 Betalningsförmedlingsprovisioner -878-851 Värdepappersprovisioner -444-405 Övriga provisioner -119-141 Summa -1 441-1 397 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr 2016 2015 Räntebärande värdepapper 413-851 Summa 413-851 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2016 2015 Övriga finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 418-851 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -5 0 Summa 413-851 Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 2 872-718 25
9 Övriga rörelseintäkter tkr 2016 2015 Intäkter från rörelsefastigheter 35 34 Övriga rörelseintäkter 235 30 Summa 270 64 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader 2016 2015 - löner och arvoden -6 962-6 479 - sociala avgifter -2 113-2 002 - kostnad för pensionspremier -1 505-1 416 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -499-410 - övriga personalkostnader -705-784 Summa personalkostnader -11 784-11 091 Övriga administrationskostnader - hyror och andra lokalkostnader -326-229 - IT-kostnader -3 553-3 093 - konsulttjänster -1 657-1 434 - revision -497-600 - porto och telefon -353-351 - fastighetskostnader -240-279 - övriga -588-870 Summa övriga administrationskostnader -7 214-6 856 Summa -18 998-17 947 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader tkr Ledande befattningshavare 2016 2015 Ledande Övriga befattningshavare anställda Övriga anställda Löner 2 107 3 879 2 057 3 469 Sociala kostnader 696 1 245 676 1 131 Summa 2 803 5 124 2 733 4 820 Av sparbankens pensionskostnader avser 739 (694) tkr sparbankens ledande befattningshavare 3 (3) personer). Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med ordförande. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättning till verkställande direktören för 2016 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2016 Grundlön / styrelse-arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar tkr Summa Styrelsens ordförande 0 0 0 0 0 366* 366 Styrelseledamot K Jansson 202 0 0 0 0 0 202 Styrelseledamot N Norén 78 0 0 0 0 0 78 Styrelseledamot M Dahlberg 113 0 0 0 0 0 113 Styrelseledamot A Grahn 129 0 0 0 0 0 129 Styrelseledamot G Kyrk 88 0 0 0 0 0 88 Verkst. direktören 1 027 0 0 470 31 0 1 528 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 1 080 0 0 269 62 0 1 411 Summa 2 717 0 0 739 93 366 3 915 *Fakturerat för styrelsearbete inklusive ersättning för sociala avgfiter Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2015 Grundlön / styrelse-arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Pensionskostnad Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar tkr Summa Styrelsens ordförande 0 0 0 0 0 345* 345 Styrelseledamot K Jansson 189 0 0 0 0 0 189 Styrelseledamot Y Ljungberg 22 0 0 0 0 0 22 Styrelseledamot N Norén 90 0 0 0 0 0 90 Styrelseledamot M Dahlberg 116 0 0 0 0 0 116 Styrelseledamot A Grahn 139 0 0 0 0 0 139 Styrelseledamot G Kyrk 52 0 0 0 0 0 52 Verkst. direktören 1 025 0 0 452 26 0 1 503 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 1 032 0 0 242 52 0 1 326 Summa 2 665 0 0 694 78 345 3 782 *Fakturerat för styrelsearbete inklusive ersättning för sociala avgfiter 26
Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Avsättning till vinstandelsstiftelsen har under året skett med totalt 499 (410) tkr inkl löneskatt fördelat på 15 (14) personer motsvarande 13,4 (13) heltidsanställda med 31 (26) tkr exkl löneskatt per heltidsanställd Avgångsvederlag Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören och andra ledande befattningshavare sex månaders uppsägningstid. Lån till ledande befattningshavare 2016 2015 Verkställande direktör och vice verkställande direktör (ställföreträdande för verkställande direktör) 432 2 175 Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 3 297 3 970 Summa 3 729 6 145 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 150 (120) tkr i krediter utan säkerhet. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på företagets hemsida, www.bjursassparbank.se. Medelantalet anställda 2016 2015 Sparbanken - varav kvinnor 5 7 - varav män 8 6 Totalt 14 13 Könsfördelning i ledningen 2016 2015 Styrelsen - antal kvinnor 0 0 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 2 2 - antal män 1 1 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2016 2015 PricewaterhouseCoopers AB Revisionsuppdrag 225 340 Övriga tjänster 13 0 KPMG AB Övriga tjänster - internrevision 258 261 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 27
11 Övriga rörelsekostnader tkr 2016 2015 Avgifter till centrala organisationer -698-742 Försäkringskostnader -293-285 Säkerhetskostnader -474-405 Marknadsföringskostnader -409-419 Övriga rörelsekostnader -332-415 Summa -2 206-2 267 12 Kreditförluster, netto tkr 2016 2015 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -49-363 Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -156-192 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 4 28 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 14 267 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -187-260 Årets nettokostnad för kreditförluster -187-260 13 Skatter Redovisat i resultaträkningen tkr 2016 2015 Periodens skattekostnad -1 778-1 270 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -11 0 Förändring uppskjutenskatt 11 11 Totalt redovisad skattekostnad -1 778-1 259 Avstämning av effektiv skatt tkr 2016 2016 2015 2015 % % Resultat före skatt 9 283 6 639 Skatt enligt gällande skattesats 22,0% -2 042 22,0% -1 461 Ej avdragsgilla kostnader -0,5% -47-0,5% -34 Ej skattepliktiga intäkter 3,4% 312 3,4% 225 Skatt hänförlig till tidigare år -0,1% -11 0,0% 0 Övrigt 0,1% 11 0,2% 11 Redovisad effektiv skatt -19,1% -1 778-19,0% -1 259 Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto tkr 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Materiella tillgångar 23 11 0 0 23 11 Skattefordringar/-skulder, netto 23 11 0 0 23 11 14 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m 2016 2015 Verkligt värde Redovisat värde (uppl a) Verkligt värde Redovisat värde (uppl a) Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska kommuner 24 149 24 149 23 903 23 903 Summa 24 149 24 149 23 903 23 903 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 149 0 Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 0 97 Summa 149 97 15 Utlåning till kreditinstitut tkr 2016 2015 Swedbank - svensk valuta 46 813 86 450 Övriga 0 1 Summa 46 813 86 451 28
16 Utlåning till allmänheten tkr 2016 2015 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 907 700 831 267 Summa 907 700 831 267 Varav: osäkra 2 701 2 579 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 2 331 2 189 Redovisat värde, netto 905 369 829 078 Förändring av nedskrivningar, tkr Individuellt värderade lånefordringar Individuellt värderade lånefordringar Ingående balans 1 januari 2 189 2 264 Årets nedskrivning för kreditförluster 156 192 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -14-267 Utgående balans 31 december 2 331 2 189 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr 2016 2015 Emitterade av andra låntagare Verkligt värde Redovisat värde (uppl a) Verkligt värde Redovisat värde (uppl a) - svenska bostadsinstitut 20 321 20 321 28 454 28 454 - icke finansiella företag 30 283 30 283 27 042 27 042 - finansiella företag 8 049 8 049 30 106 30 106 Summa emitterade av andra låntagare 58 653 58 653 85 602 85 602 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 58 653 58 653 85 602 85 602 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 669 654 16 115 18 Aktier och andelar tkr 2016 2015 Övriga 22 422 16 254 Summa aktier och andelar 22 422 16 254 varav: Noterade värdepapper på börs 19 937 15 997 Onoterade värdepapper 2 485 257 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB stamaktier 90 500 19 937 19 937 - Svealands Risk och Compliance AB* 10 000 0 10 - Indecap Holding AB 10 0 2 240 - Sparbankernas Försäkrings AB 235 0 235 Summa 100 745 19 937 22 422 29
19 Materiella tillgångar tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2015 8 511 17 351 25 862 Förvärv 43 0 43 Avyttringar 0 0 0 Utgående balans 31 december 2015 8 554 17 351 25 905 Ingående balans 1 januari 2016 8 554 17 351 25 905 Förvärv 55 0 55 Utgående balans 31 december 2016 8 609 17 351 25 960 Ingående balans 1 januari 2015-7 843-4 075-11 918 Årets avskrivningar -262-355 -617 Utgående balans 31 december 2015-8 105-4 430-12 535 Ingående balans 1 januari 2016-8 105-4 430-12 535 Årets avskrivningar -200-458 -658 Utgående balans 31 december 2016-8 305-4 888-13 193 Redovisade värden Per 1 januari 2015 668 13 276 13 944 Per 31 december 2015 449 12 921 13 370 Per 1 januari 2016 449 12 921 13 370 Per 31 december 2016 304 12 463 12 767 20 Övriga tillgångar tkr 2016 2015 Förfallna räntefordringar 0 1 Övriga tillgångar 85 609 35 110 Summa 85 609 35 111 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter tkr 2016 2015 Förutbetalda kostnader 296 508 Upplupna ränteintäkter 237 268 Upplupna provisionsintäkter 3 696 2 342 Summa 4 229 3 118 22 Skulder till kreditinstitut tkr 2016 2015 Övriga 0 5 Summa 0 5 23 Inlåning från allmänheten tkr 2016 2015 Allmänheten - svensk valuta 1 019 321 961 842 Summa 1 019 321 961 842 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 2 540 2 535 Företagssektor 138 648 140 533 Hushållssektor 870 766 815 827 Varav: enskilda företagare 243 343 228 281 Övriga 7 367 2 947 Summa 1 019 321 961 842 30
24 Övriga skulder tkr 2016 2015 Preliminärskatt räntor 241 369 Anställdas källskattemedel 318 294 Övriga skulder 976 1 268 Summa 1 535 1 931 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr 2016 2015 Upplupna räntekostnader 143 160 Övriga upplupna kostnader 1 120 1 317 Förutbetalda intäkter 13 13 Summa 1 276 1 490 26 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 7 505 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 350 - överföring till reservfonden 7 155 Av de 350 tkr skall Bjursås Sparbanksstiftelse erhålla 100 265kr. Resterande fonderas till framtida ändamål. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 21,41%. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129 879 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 48 516. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. 27 Eventualförpliktelser tkr (nom belopp) 2016 2015 Garantier - Garantiförbindelser - krediter 15 233 13 837 Summa 15 233 13 837 28 Åtaganden tkr (nom belopp) 2016 2015 - Kreditlöften 48 935 30 311 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 32 467 24 238 Summa 81 402 54 549 31
29 Finansiella tillgångar och skulder I tabellen anges finansiella tillgångar respektive skulder som värderas till verkligt värde via resultatet (värderade enligt fair value option och innehav för handelsändamål) i två gemensamma kolumner. 2016 Redovisat värde Verkligt värde Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Total Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 1 572 0 0 1 572 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 24 149 0 24 149 24 149 Utlåning till kreditinstitut 0 0 46 813 0 46 813 Utlåning till allmänheten 0 905 368 0 0 905 368 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 0 58 653 0 58 653 58 653 Aktier och andelar 0 0 22 422 0 22 422 19 937 2 240 Upplupna intäkter 0 0 4 229 0 4 229 Övriga finansiella tillgångar 0 0 85 631 0 85 631 Summa 0 906 940 241 897 0 1 148 837 102 739 2 240 0 Skulder till kreditinstitut 0 In- och upplåning från allmänheten 1 019 321 1 019 321 Övriga skulder 2 125 2 125 Upplupna kostnader 1 276 1 276 Summa 1 022 722 1 022 722 0 0 0 2015 Redovisat värde Verkligt värde Låne- och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Övriga skulder Total Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 0 977 0 0 977 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 0 0 23 903 0 23 903 23 903 Utlåning till kreditinstitut 0 0 86 451 0 86 451 Utlåning till allmänheten 0 829 078 0 0 829 078 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 0 85 602 0 85 602 85 602 Aktier och andelar 0 0 16 254 0 16 254 15 997 Upplupna intäkter 0 0 3 118 0 3 118 Övriga finansiella tillgångar 0 0 34 900 0 34 900 Summa 0 830 055 250 228 0 1 080 283 125 502 0 0 Skulder till kreditinstitut 5 5 In- och upplåning från allmänheten 961 842 961 842 Övriga skulder 1 931 1 931 Upplupna kostnader 1 490 1 490 Summa 965 268 965 268 0 0 0
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i resultaträkningen Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig sparbanken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument. Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2: Nivå 3: enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbar data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen. Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan. I nedanstående tabell lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. 2016 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 24 149 0 0 24 149 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 58 653 0 0 58 653 Aktier och andelar 19 937 2 240 0 22 177 Summa 102 739 2 240 0 104 979 2015 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm 23 903 0 0 23 903 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 85 602 0 0 85 602 Aktier och andelar 15 997 0 0 15 997 Summa 125 502 0 0 125 502 Värdering till verkligt värde - Värderingstekniker och väsentliga ej observerbara indata Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. 33
30 Händelser efter balansdagen Några väsentliga händelser efter balansdagen finns inte att rapportera 31 Viktiga uppskattningar och bedömningar Sparbanksledningen har med revisionskommittén diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inne ha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen. 32 Kapitaltäckning Kapital För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitaltäckningsförordningen (EU nr 575/2013), lagen om kapitalbuffertar (2014:966) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12). Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Syftet med reglerna är att fastställa att sparbanken hanterar sina risker och skyddar insättarna. Reglerna säger att sparbankens kapitalbas ska täcka kapitalbehovet inklusive minikapitalkravet (kapitalkrav för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk). Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. 34
Bjursås Sparbank har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.bjursassparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Sparbankens kapitalsituation kan summeras på följande sätt med: Kapitalbas 2016 2015 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 116 306 111 127 Fond för verkligt värde 15 073 12 201 Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 131 379 123 328 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Värdejustering pga kraven på försiktig värdering -96 0 Avräkning av aktier och andra tillskott -9 274-3 911 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -9 370-3 911 Kärnprimärkapital 122 009 119 417 Summa Primärkapital 122 009 119 417 Kapitalbas 122 009 119 417 Kapitalrelationer, buffertar m.m. 2016 2015 Summa riskvägt exponeringsbelopp 606 444 575 787 Kärnprimärkapitalrelation 20,12% 20,74% Primärkapitalrelation 20,12% 20,74% Kapitaltäckningsgrad 20,12% 20,74% Buffertkrav 4,0% 3,5% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,5% 2,5% varav kontracyklisk buffert 1,5% 1,0% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 15,62% 16,24% 35
Kapitalkrav och riskvägdt exponeringsbelopp 2016 2015 Kapitalkrav Riskvägt exponerings belopp Kapitalkrav Riskvägt exponerings belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regleringar och centralbanker 2 23 1 11 Exponeringar mot institut 935 11 687 1 865 23 318 Exponeringar mot företag 3 965 49 566 3 896 48 699 Exponeringar mot hushåll 23 760 296 998 20 895 261 193 Säkrade genom panträtt i fast egendom 13 532 169 155 12 566 157 071 Fallerade exponeringar 84 1 047 236 2 950 Exponeringar i form av säkerställda obligationer 163 2 032 230 2 872 Aktieexponeringar 1 051 13 138 987 12 333 Övriga poster 949 11 857 1 376 17 204 Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden 44 440 555 503 42 052 525 651 Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 4 075 50 941 4 011 50 136 Summa exponeringsbelopp för operativ risk 4 075 50 941 4 011 50 136 Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav 48 516 606 444 46 063 575 787 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring. För detta erhåller Sparbanken provisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. 36
40