5. KONSEKVENSER En översiktsplan täcker hela kommunens yta och är till sin karaktär just översiktlig, den går därför inte in på detaljerade bedömningar av vissa åtgärders lämplighet. Detta tematiska tillägg behandlar frågan om lämpliga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och resulterar i att tillföra ytterligare två särskilda skäl till dispens från strandskyddet i de områden som pekas ut. Av ovan nämnda anledningar redovisas konsekvenserna av denna TÖP på en översiktlig nivå och fokuserar på de konsekvenser som blir av att tillåta bebyggelse inom område som omfattas av strandskydd. Fokus är konsekvenserna på strandskyddets syften, men andra konsekvenser redovisas också.mer detaljerade konsekvenser behandlas i efterföljande planering och upphävande av strandskyddet eller bygglovgivning och dispensprövning. Det tematiska tillägget bedöms ge störst påverkan inom respektive fokusområde. na är störst för Mora kommun men även Orsa kommun, Vansbro kommun och Älvdalens kommun kan påverkas, framförallt genom ökat underlag för service och attraktiva bostadsområden för arbetskraft som behövs inom kommunen. 5.1. NULÄGESBESKRIVNING I dagsläget har Mora kommun en översiktsplan som vann laga kraft 2006, vilket är innan strandskyddslagstiftningen ändrades och områden lämpliga för landsbygdsutveckling har därför inte pekats ut i gällande översiktsplan. På grund av landskapets struktur ligger en betydande del av marken i Mora kommun inom det generella strandskyddet, framförallt på grund av små vattendrag men även på grund av de stora sjöarna Siljan, Orsasjön, Venjansjön m.fl. samt Österdalälven och Vanån. Den gällande översiktsplanen föreslår fler områden för framtida bostäder inom det generella strandskyddet. Dessutom ger den gällande översiktsplanen riktlinjer för förtätning 122
av befintliga byar som i flera fall omfattas av ett stort antal mindre vattendrag. Utan denna TÖP finns risk att flera av de områden som pekats ut för framtida bostäder inte kan bebyggas fullt ut på grund av att särskilda skäl för upphävande av strandskyddet saknas. I befintliga byar och tätorter bedöms större områden kunna detaljplaneläggas och uppfylla kriteriet för det särskilda skälet angeläget allmänt intresse, tätortsutveckling. Vid förtätning i kommunens byar eller i områden för framtida bostäder som ligger utanför befintliga byar finns dock utan TÖP:en i dagsläget inte något särskilt skäl för upphävande eller dispens från strandskyddet. 5.2. KONSEKVENSER na av TÖP:en redovisas under sociala konsekvenser, ekologiska konsekvenser och ekonomiska konsekvenser. Sociala konsekvenser omfattar frågor som rör människors livsmiljö bland annat meningsfull fritid, möjligheten till möten mellan människor samt tillgången till skola, sjukvård och service. Ekologiska konsekvenser omfattar bland annat växtoch djurlivets förutsättningar, vattenkvalitet samt förekomsten av utsläpp och föroreningar. Ekonomiska konsekvenser omfattar bland annat frågor om hur ekonomiska och materiella resurser utnyttjas samt förvaltning av befintliga ekonomiska värden och skapande av nya ekonomiska värden. Strandskyddets båda syften, allmänhetens tillgänglighet till stränderna och goda livsvillkor för växt- och djurliv, rör främst de sociala och ekologiska konsekvenserna medan anledningen till att vilja bygga inom strandskyddet framförallt finns inom de ekonomiska och sociala konsekvenserna. 5.3. SOCIALA KONSEKVENSER 5.3.1. Friluftsliv och tillgänglig strand De generella riktlinjerna och kravet på fri passage vid strandskyddsdispens eller 123
Tematiskt tillägg till översiksplan för Mora kommun - landsbygdsutveckling i strandnära lägen upphävande av strandskyddet gör att friluftslivet endast påverkas i viss utsträckning. Ny bebyggelse på oexploaterad naturmark ger ändrade förutsättningar för friluftslivet, men inte i sådan utsträckning att möjligheterna till friluftsliv minskas. Etablering av nya bostadshus gör att allemansrätten släcks ut på de nya tomtplatserna. Allemansrätten finns dock kvar på den fria passagen. Krav på staket vid nybyggnation ger en ökad tydlighet av vart allemansrätten gäller och inte. Även vid etableringar av företag inom besöksnäringen ex. camping, kan allmänhetens tillgång till stranden minska. Ökat byggande vid stränderna kan också vara positivt för tillgängligheten till stranden och friluftslivet. När marken vid stranden delas upp i tomtplatser, fri passage och släpp ner till den fria passagen styrs människors rörelser till passagerna och stigar kan bildas där det tidigare saknades. Boende nära sjöar och vattendrag ger de människor som har intresse av exempelvis fiske eller paddling att få närmare till sin fritidssysselsättning. 5.3.2. Skola, barnomsorg och service I vissa av de områden som redovisas kan nya attraktiva tomter för bostadsbyggande locka till sig nya invånare. Dessa kan bidra till ett ökat serviceunderlag, exempelvis för barnomsorg, skola eller livsmedelsbutik. I vissa områden är dock serviceunderlaget så litet i dagsläget att service saknas. Det ökade byggande som bedöms tillkomma i dessa områden antas inte leda till att ny service etableras. Ytterligare invånare i områden som saknar service gör att fler personer tvingas pendla, ibland mycket långt för att nå dels barnomsorg och skola, men även livsmedelsbutik och arbete. Ökad tid för pendling ger mindre tid till fritidsaktiviteter och familj. Ett långt avstånd till fritidsaktiviteter och begränsad eller ingen tillgång till kollektivtrafik, vilket är fallet i vissa av fokusområdena, gör att framförallt, barn, unga och andra personer som saknar bil eller körkort får begränsade möjligheter att utöva fritidsaktiviteter som inte finns i närområdet eller blir beroende av skjuts från föräldrar eller vänner. 5.3.3. Idrott och föreningsliv Fler invånare i ett område kan bidra till fler människor som engagerar sig i de lokala föreningarna, t.ex. idrottsföreningar. Även fritidsboende kan har glädje av lokala föreningar och bidra till föreningens verksamhet. Då TÖP:en medger byggnation av byggnader för det lokala föreningslivet i de flesta LIS-områden ger det också möjlighet för befintliga eller nya föreningar som har behov av det att bedriva sin verksamhet nära vattnen. Lämplig placering av verksamheten kan bidra till ökade medlemsantal eftersom föreningens verksamhet kan bli attraktivare. 5.3.4. Landskapsbild Vid ny bebyggelse nära stränderna påverkas landskapsbilden. I områden som redan hyser mycket bebyggelse är påverkan från kompletterande bebyggelse marginell, men i obebyggda områden kan landskapsbilden förändras drastiskt om stora områden med bostäder eller en större anläggning för besöksnäringen etableras. En förändrad landskapsbild på grund av nyetablering av bostäder eller verksamheter kan exempelvis göra ett naturområde på motsatta sidan sjön mindre attraktivt för friluftslivet. Friluftslivet därför kan därför påverkas negativt även fast inga fysiska hinder finns att utöva friluftsliv. 5.4. EKOLOGISKA KONSEKVENSER 5.4.1. Biltrafik I flera av fokusområdena finns endast begränsad kollektivtrafik och i vissa LIS-områden saknas kollektivtrafik helt inom gång- eller cykelavstånd. Bilen är därmed det enda alternativet för arbetspendling för den som inte arbetar på sin bostadsort eller den som har ett arbete med oregelbundna tider. Bil krävs även för att nå exempelvis närmaste livsmedelsbutik eller förskola. Ett ökat boende i lägen med begränsad eller ingen tillgång till kollektivtrafik ökar bilåkandet som i sin tur bidrar till ökat buller, ökade partikelhalter och ökade olycksrisker 124
Tematiskt tillägg till översiksplan för Mora kommun - landsbygdsutveckling i strandnära lägen som bland annat kan påverka människors hälsa negativt. Ökat bilåkande bidrar också till ökat utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ökningen bidrar i sig inte till några större skillnader för klimatet, men är ändå viktig att påpeka eftersom det är de samlade utsläppen som ger klimatförändringar. förutsättningar. I de LIS-områden skola saknas i närheten kan kostnaden för skolskjuts öka. I de LIS-områden där det redan idag finns skola kan en ökad inflyttning leda till minskade kostnader om antalet elever kan hållas på en jämn nivå och på så vis ge ett bättre utnyttjande av befintliga lokaler och resurser. En tillräckligt stor ökning av invånarantalet kan göra att fler bussturer kan köras per dag och på så sätt öka möjligheterna att t.ex. arbetspendla med buss. På samma sätt kan ett ökat utbud av service och fler arbetstillfällen på orten bidra till att behovet av bilresor minskar. Tillräcklig inflyttning till ett område kan också motivera utbyggnad av cykelvägar mellan LIS-områden och näraliggande byar eller tätorter, och därmed minska behovet av bilåkande. 5.4.2. Växt- och djurliv Ny bebyggelse ger stopp i befintliga spridningsvägar. na blir störst i områden med höga naturvärden. Den översiktliga naturinventeringen har resulterat i att etableringar styrs bort från de känsligaste områdena runt stränderna. Växt- och djurlivet anses därför enbart påverkas i viss utsträckning. 5.4.3. Vatten Vid förtätning av befintlig bebyggelse kan det uppkomma möjlighet att bygga ut det allmänna vatten- och spillvattennätet eller att anlägga mindre gemensamma anläggningar. Om befintliga äldre system i behov av förbättringar kan kopplas till dessa lösningar kan det få positiva effekter på yt- och grundvattenkvalitén. 5.4.4. Föroreningar Mycket få av de utpekade LIS-områdena bedöms möjliga att ansluta till fjärrvärme. Nya byggnader är därför i behov av andra uppvärmningslösningar. Beroende på vilken uppvärmningslösning som väljs kan viss negativ påverkan på luftkvaliteten förekomma. 5.5. EKONOMISKA KONSEKVENSER 5.5.1. Skola, barnomsorg och service Nybyggnation i de olika LIS-områdena ger olika konsekvenser på skola, barnomsorg och annan samhällsservice beroende på LIS-områdets Fler invånare i perifera lägen i kommunen kan i framtiden också ge ökade kostnader för annan samhällsservice så som hemtjänst, om personalen måste tillbringa mer av sin arbetstid med att förflytta sig. Fler invånare kan även ett bättre underlag för service om resurserna kan utnyttjas på ett effektivare sätt. 5.5.2. Infrastruktur De utpekade LIS-områdena använder till stor del befintlig infrastruktur. Framförallt gäller detta vägar och elledningar, men i vissa fall även vatten- och spillvattennät samt bredband. Detta medför att kostnader för infrastruktur koncentreras till att ansluta de enskilda fastigheterna förutom vid etablering av större bostadsområden som kräver lokalgator inne i bostadsområdet eller där infrastrukturen behöver byggas ut för att nå området. Beroende på områdets karaktär kan sådana kostnader hamna antingen hos kommunen eller hos fastighetsägarna. Att utnyttja befintlig infrastruktur är resurseffektivt och ger positiva effekter på ekonomi hos den som äger och förvaltar infrastrukturen. 5.5.3. Inflyttning Att kunna erbjuda attraktiva lägen för bostäder och verksamheter ger möjlighet för kommunen att locka till sig nya invånare samt personer och företag som vill utveckla framförallt besöksnäringen. Nya invånare, fler arbetstillfällen inom besöksnäringen och fler turister ger ett ökat skatteunderlag och därmed positiva effekter på kommunens ekonomi. Fler invånare, arbetstillfällen och turister ställer ju dock även krav på att kommunen ska tillhandahålla service. Hur betungande detta blir för kommunen ekonomisk beror på vart i kommunen servicen behövs. 125
6. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 6.1. DISPENSÄRENDEN OCH UPPHÄVANDE AV STRANDSKYDDET INOM LIS-OMRÅDEN När det har konstaterats att ett förhandsbesked, bygglov, marklov eller en detaljplan är beläget inom strandskyddat område behöver följande beaktas. Det strandnära läget för byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärden bidrar till utvecklingen av landsbygden. Dispensen gäller ett en- eller tvåbostadshus som avses uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse Genomförande och uppföljning A. Ligger den föreslagna åtgärden inom ett utpekat LIS-område? Tänk på att vissa strandskyddsområden inte ingår i LIS-området, detta gäller bland annat strandskyddat område för Siljan i Vika och Gesunda. Tolkningen för om en åtgärd ligger inom ett LIS-område är hårdare för LISområden vid Siljan och Orsasjön än för övriga områden. Om åtgärden ligger inom ett LIS-område kan strandskyddsdispens lämnas eller strandskyddet upphävas enligt något av följande särskilda skäl Vad som är i anslutning till befintlig bebyggelse måste bedömas från fall till fall. I glest bebyggda områden kan ca 200 meter vara acceptabelt, men på många platser bör avståndet vara kortare än så. Bedömningen bör göras utifrån den bebyggelsestruktur som finns i området. Det är inte möjligt att lämna dispens för enstaka bostadshus med skälet att byggnaden bidrar till utvecklingen av landsbygden. 126
B. Kräver områdesrekommendationerna detaljplan eller planprogram? I vissa områden råder stor efterfrågan på mark och/eller så finns det frågor som måste lösas i ett större sammanhang än med förhandsbesked och bygglov. Kontrollera att inte områdesrekommendationerna kräver annat beslutsunderlag, exempelvis ett planprogram eller en detaljplan. Om områdesrekommendationerna inte ställer krav på detaljplan ska bedömningen göras enligt de genrella riktlinjerna i kap. 4.3.9. Detaljplan och bygglov och gällande lagstiftning. C. Stämmer den föreslagna åtgärden med LIS-områdest syfte? För alla områdesrekommendationer finns ett syfte angivet. Åtgärden får inte strida mot LISområdets syfte. D. Är den föreslagna åtgärden en lämplig etablering enligt delområdesrekommendationerna? Under varje delområde finns lämpliga etableringar uppräknade. Observera att det i vissa delområden kan skilja inom området vad som är en lämplig etablering. E. Stämmer åtgärden med gällande översiktsplan? Översiktsplanen för Mora kommun från 2006 fortsätter att gälla om inte delområdesrekommendationerna säger annat. Kontrollera åtgärden mot gällande översiktsplan. Utblickar och kantzoner m.m. redovisas inte i det tematiska tillägget varför dessa måste kontrolleras mot den gällande översiktsplanen. Därutöver ska sedvanlig bygglovprövning göras. Genomförande och uppföljning 127
Tematiskt tillägg till översiksplan för Mora kommun - landsbygdsutveckling i strandnära lägen Genomförande och uppföljning F. Finns höga naturvärden redovisade i anslutning till åtgärden? Om åtgärden ligger på en plats som på kartan redovisats innehålla höga naturvärden måste en mer detaljerad inventering göras innan det går att avgöra om strandskyddsdispens kan medges. Om åtgärden inte ligger på en plats som redovisats innehålla höga naturvärden ärendet på sedvanligt vis remitteras till kommunekologen och besiktning av platsen ska göras tillsammans med kommunekologen. G. Följer åtgärden de generella riktlinjerna? De generella riktlinjerna finns i kap. 4.3. Generella riktlinjer. De handlar sammanfattningsvis om: Undvik tomtmark på olika typer av markerade leder Ta extra hänsyn till platser som används av det rörliga friluftslivet, exempelvis slogbodar, grillplatser och badplatser Undvik områden med skyddad natur Ingen bostadsbebyggelse på öar utan fast landförbindelse Undvik obebyggda uddar Ta extra hänsyn vid in- och utlopp Undvik etableringar som försvårar för jord- och skogsbruket. Fri passage på minst 25 meter eller som följer befintliga samfälligheter Möjlighet att nå den fria passagen med ca 200 250 meters mellanrum Avgränsning mot den fria passagen i normalfallet H. Finns särskilda begränsningar redovisade i områdesrekommendationerna? Det kan handla om en särskild karaktär i området som ska värnas eller ett riksintresse som behöver visas hänsyn. I. Nämns konsekvenser eller svårigheter som behöver motverkas eller följas upp? Kontrollera om delområdesrekommendationerna nämner konsekvenser eller svårigheter som blir aktuella i och med den föreslagna åtgärden. 6.2. UPPFÖLJNING AV DISPENSÄRENDEN På vissa platser i kommunen är stranden idag otillgänglig för allmänheten på grund av att marken närmast stranden har privatiserats. För att minska risken för detta i framtiden behövs uppföljning och tillsyn av givna bygglov där strandskyddsdispens har lämnats eller där strandskyddet redan varit upphävt i en detaljplan. A. Förhandsbesked, bygglov och strandskyddsdispens Vid strandskyddsdispens kontrollera att krav på avgränsning mot den fria passagen och eventuella släpp finns inskrivet i strandskyddsdispensen. Kontrollera att bygglovet stämmer med de krav som ställts i strandskyddsdispensen. Vid detaljplan kontrollera att bygglovet följer detaljplanens eventuella krav på avgränsning. B. Kontrollplan Se till att avgränsningskravet skrivs in i kontrollplanen. C. Slutsamråd Kontrollera vilka krav som ställts i bygglovskedet och i strandskyddsdispensen. Kontrollera att kraven uppfyllts eller låt kontrollansvarig intyga att kraven uppfyllts beroende på om slutsamråd sker på plats eller ej. D. 1-2 år efter färdigställande Platsbesök behövs där åtgärder eller byggnader färdigställts som fått strandskyddsdispens eller som tillkommit inom detaljplan där strandskyddet upphävts. En tillsynsplan behöver tas fram för att kunna genomföra detta arbete systematiskt. 128