Rapport Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, 2018, Järnväg Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Rapport Uppföljning årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, 2018, Järnväg Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk, Anne Hommik, TLoao Dokumentdatum: 2018-09-20 Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk
Innehåll TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 4 Sammanfattning... 4 Utfall och Analys... 4 Merförseningstimmar... 5 Nationella stråkavstämningar... 5 Väder... 5 Höga lufttemperaturer... 6 Brand... 6 Höga vattenflöde... 7 Kontaktledningsfel... 7 Solkurvor... 8 Vegetation... 8 Åska... 9 Bemanning... 9 Öppningsbara broar... 9 Evakueringar... 9 Olyckor och tillbud... 10 Klimatanpassning...10 Klimatanpassningsstrategi... 10 Regeringsuppdrag... 10 Konsekvensbaserade vädervarningar... 11 Beredskap för krishantering...11 Nationella maskiner...11 Mediahändelser...11 Kommunikation...12 Trafikinformation...12 Kvalitetsavgifter...13 Inställda tåg...13 Verksamhetsområden Trafikledning och Underhåll...14 Nationell operativ ledning... 15 Nord... 15 Mitt... 17 Öst/Stockholm... 19 Väst... 21 Syd... 23 Verksamhetsområde Planering...25 Verksamhetsområde Investering och Stora projekt...25 Investering... 25 Stora Projekt... 26 Järnvägsföretag...26 Entreprenörer...27 Förbättringsförslag... 27 Inkomna förbättringsförslag sommaren 2018...27 Åtgärdade förbättringsförslag inkomna sommaren 2017...28 Basunkoder som analyserats... 30 3
Bakgrund Sedan sommaren 2017 arbetar Trafikverket fram och tillämpar, tillsammans med berörda parter inom branschen, nationella årstidsstyrda beredskapsplaner inom järnväg för att förebygga och minimera årstids- och väderrelaterade risker. Rapporten är en uppföljning av nationell sommarberedskapsplan för järnväg, giltig mellan veckorna 25 till 33, 2018. Syfte Rapporten syftar till att informera om hur beredskapen för årstiden föll ut och samtidigt utgöra underlag för Trafikverkets ständiga förbättringsarbete. Metod Uppföljningens statistik hämtas från Trafikverkets IT-system LUPP, utvalda orsakskoder för sommaren, sid 30. Textmaterial till kapitlen har hämtats in från entreprenörer, järnvägsföretag och Trafikverket sammanställts av författarna till denna rapport. Information om väder har arbetats fram av SMHI. Sammanfattning Beredskapen har inte varit tillräcklig varken för Trafikverket eller järnvägsföretagen. Den höga och långvariga temperaturen har medfört onormalt stora rörelser i anläggningen, som kontaktledningsfel, solkurvor med mera. Under perioden har det varit många banarbeten i spår som påverkat punktligheten och därmed orsakat förseningar för resenärerna. Utfall och Analys Statistiken bygger på giltighetsperioden för beredskapsplanen vecka 25-33. Detta för att kunna följa upp under flera år med samma statistiska tidsperiod. Med merförsening menas, försening jämfört med körplanen i första mätpunkten, eller tillkommande försening mellan två mätpunkter som följer direkt efter varandra i Trafikverkets system för avvikelser.
Merförseningstimmar Banarbete/transport Driftledning Infrastruktur övrigt Järnvägsföretag Olyckor/Tillbud och yttre faktorer Summa: 2018 v 25-33 578 2110 5457 12594 5721 26460 2017 v 25-33 588 1434 2973 7440 3178 15612 2016 v 25-33 836 923 2807 7048 3350 14964 2015 v 25-33 1733 873 3217 8604 3131 17557 2014 v 25-33 1276 1237 7262 10094 5791 25659 Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Observera att driftledning avser alla driftledningskoder. ens torka och långvarigt höga temperaturer har haft stor påverkan på järnvägstrafiken. Solkurvor och bränder har resulterat i många akuta hastighetsnedsättningar och inställda tåg. Ett antal häftiga åskoväder medförde både översvämningar och störningar i signalanläggningen. Nationella stråkavstämningar Inför sommaren togs ett samlat grepp regionalt och nationellt för att säkerställa att arbetet enligt framtagen produktionsplan har varit trafikledningsbar. Ett gemensamt arbete med nationella stråkavstämningar har pågått under sommaren, med benämningen Task force där deltagare från de flesta verksamhetsområdena inom Trafikverket har följt upp produktionsplanen för att identifiera kritiska, arbeten, sträckor och perioder. Det har möjliggjort att eskalera riskidentifieringen, fatta snabba beslut och bidragit till en bättre helhetsbild. Att Trafikverket som helhet har tillgång till rätt information för att sprida i rätt kanaler, i rätt tid, ger också resenärer och godsföretag bättre förutsättningar. Detta arbetssätt ska utvärderas under hösten. Väder Årets sommar kan sammanfattas som varm och, på de allra flesta håll i landet, torr. en har också varit solig och rekord i antalet solskenstimmar har slagits på flera stationer, främst i söder. Medeltemperaturen har varit betydligt högre jämfört med normalperioden (1961-1990), framför allt i södra Sverige. Årets julimånad utmärker sig särskilt då den i större delen av Göta- och Svealand är den varmaste som någonsin uppmätts och flera temperaturrekord har slagits. Detta i kontrast mot sommaren 2017, då medeltemperaturen var omkring eller lägre än normalvärdet. en 2014 var även den varm, men då var temperaturöverskottet störst i norra Norrlands fjäll och inland. Det har under sommaren fallit mindre nederbörd än normalt, förutom i nordvästra Norrland och i Norrbottens kustland. Särskilt torrt har det varit i sydöstra Götaland. Jämfört med de senaste årens somrar är det inte någon som har varit så torr som årets. Förra året var sommaren istället generellt blötare än normalt. Värmen och nederbördsunderskottet har inneburit att brandriskvarningar har varit utfärdade för en stor del av landet och under framför allt julis andra halva rasade skogsbränder på flera håll. Brandrisken har lokalt varit uppe på extrema nivåer. Först från mitten av augusti minskade brandrisken på allvar. 5
Avvikelsekartor för sommaren (juni, juli, augusti) 2018. Kartan till vänster visar temperaturens avvikelse från det normala i grader. Kartan till höger visar nederbördens avvikelse i procent av det normala. Som stöd till operativ personal för att hantera väderförhållanden proaktivt och operativt finns instruktion TDOK 2017: 0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket järnväg. Höga lufttemperaturer Brand Torr vegetation på eller vid banvallar ökar risken för gräsbränder, som i sommartorka även kan sprida sig till skogsområden längst banan. De tre största bränderna som påverkade tågtrafiken denna sommar inträffade vid Finneröja den 13 juli (476 h), Ludvika den 1 juli (106 h) och Högbränna den 18 juli (81 h). Övriga större brandhändelser värda att notera är; söder om Åsatunneln brann det i ett godståg den 13 juli (105 h), räddningstjänsten begärde trafikstopp i Älgarås den 4
augusti på grund av brand i en industri i närheten av spårområdet (82 h) samt en kabelbrand i Alingsås den 30 juli (38 h). Höga vattenflöde Kortvariga men intensiva regn kan ge upphov till översvämningar som belastar anläggningen vilket skedde vid Uppsala Central 29 juli efter åskväder (34 h). Kontaktledningsfel 2500 2000 1500 1000 500 Förseningstimmar kontaktledning v 25-33 per år 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 25 26 27 28 29 30 31 32 33 Registrerade merförseningstimmar (+5 min), anläggningstyp kontaktledning. Under perioden har arbetssättet tidigast trafikstart tillämpats vilket medför att förseningarna minskar då tåg i stället ställs in. Inställda tåg kan inte kopplas, eller följas upp, mot enskilda händelser. Under sommaren brukar följande feltyper öka vilket också hände i år: Bärlinebrott på grund av tidigare skador, kortslutningar och skador på grund av fåglar, trasiga isolatorer på grund av åska och värme och träd mot ledningarna. Ingen av punkterna ovan stack ut mot tidigare år, däremot var det betydligt färre åskrelaterade kontaktledningsfel än exempelvis sommaren 2014. Maj, juni, juli och augusti var ovanligt varma, flera dagar med över 30 grader och strålande sol. Den långa perioden av värme och avsaknad av nederbörd ledde till torka i stora delar av landet. Detta innebar att flera av kontaktledningsfelen resulterade i bränder. 7
Anledningen till att dessa platser inte klarade temperaturen är att på några punkter i anläggningen är marginalerna små. Exakta orsaken för varje enskilt fall är inte kontrollerat men i flera av fallen är anläggningen inte byggd enligt regelverket. Denna typ av fel drabbade framför allt de nybyggda anläggningarna på Västra stambanan (Laxå till Töreboda) samt Södra stambanan (Tranås till Lund). Det som händer i dessa fall är att förstärkningsledningen på grund av temperaturutvidgningen i samband med den höga omgivningstemperaturen hänger ner mot avspänningslinan för bärlinan. Konsekvenserna av detta har varit olika, upprepade kortslutningar som varit svåra att hitta, linbrott, och bränder. Vecka Veckans värsting på grund av kontaktledningsfel 25 Ett träd över ledningarna mellan Ottebol och Åmotsfors (27 h) 26 Kontakttråden smälte av över en timmervagn som brann mellan Nässjö och Grimstorp (147 h) 27 En timmervagn skadade anläggningen på bandel 235 (23 h) 28 Felbyggd kontaktledningsanläggning orsakade en stor skogsbrand (60 hektar enligt räddningstjänsten) mellan Finnerödja och Gårdsjö både Västra stambanan och E20 stängdes av (444 h) 29 Felbyggd anläggning gjorde att bärlinan brann av i Arvika (66 h) 30 Felbyggd anläggning gjorde att bärlinan brann av i Buddbyn (89 h) 31 Fågel gjorde att bärlinan brann av i Sköldinge (56 h) 32 Bärlinan brast på grund av tidigare skada i Sköldinge (211 h) 33 En lugn vecka med enbart en händelse över 5 timmar och det var en överkopplings som missades i ett nybyggnadsprojekt i Flen (12 h) Registrerade merförseningstimmar (+5 min), anläggningstyp kontaktledning. Solkurvor Alla händelser där man misstänker att det rör sig om en solkurva ska rapporteras som säkerhetsfel i systemet Ofelia. Samtliga fall av misstänkta solkurvor måste sedan analyseras av Trafikverkets nationella analysgrupp för solkurvor där det bedöms om det är en konstaterad solkurva eller inte. Analysgruppen sammanställer utfallet för innevarande år och ger ut en analysrapport med resultat, slutsatser och förslag till handlingsplan. Först när hela analysen genomförts kan slutsatser dras om årets utfall samt mer exakt vilka åtgärder som behöver vidtas och var. Detta arbete beräknas vara färdigt under senhösten. Veckorna 25-33 rapporterades 238 stycken misstänkta solkurvor i Ofelia. Om det totala utfallet kan sägas att till och med den 7 september har 403 stycken misstänkta solkurvor rapporterats. Hittills har 234 av dessa analyserats och 88 konstaterade solkurvor funnits. Vegetation På grund av extremt hög brandrisk under sommaren, genomfördes tillfälligt uppehåll i det nationella trädsäkringsprojektet med skogsmaskiner vid Bergslagsbanan. Nya krav för vegetationsröjning på järnväg gäller från och med 2018-08-31, TDOK 2018:0265. Syftet med dokumentet är att ange krav för röjning av befintlig vegetation. Vegetationsröjning bidrar till en robust och säker järnvägsanläggning bland annat genom att minska risken för bränder.
Kemisk ogräsbekämpning har genomförts enligt plan. Dock har effekten inte varit som förväntat på grund av växternas förmåga att uppta bekämpningsmedel vid värme. Mer information om kemisk bekämpning: https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---fordig-i-branschen/material-och-kemiska-produkter/kemisk-ograsbekampning/ Åska Åska är säsongsberoende, flest blixturladdningar sker under sommarmånaderna. Denna sommar har åska orsakat 27 händelser som genererat fler än 10 merförseningstimmar. Den vanligaste följdorsaken av åska är signalfel eller transmissionsfel. De händelser som gav flest merförseningstimmar inträffade vid Stolpstugan den 1 augusti (124 h), Eneryda den 8 augusti (81 h) och Storvik den 28 juli (64 h). Bemanning Bemanningen under sommarperioden har varit ansträngd för flera aktörer. Flera stora banarbeten samt många uppkomna akuta händelser såsom solkurvor och bränder har medfört ökad arbetsbelastningen. Öppningsbara broar Sex stycken broar har under sommaren haft problem vid totalt 16 tillfällen. Ingen av dessa tillfällen har genererat några större merförseningar. Flera av problemen kan härröras till väderrelaterade omständigheter såsom vind och värme. Evakueringar Under perioden har det genomförts nio evakueringar. Två berodde på fordonsfel, två på olyckshändelser, två orsakades av riven kontaktledning varav en gav upphov till att brand uppstod till följd av den rivna kontaktledningen resterande tre var elfel. 9
Olyckor och tillbud En urspårning i Skymossen den 27 juni (264 h), elfel i Sköldinge den 7 augusti (171 h), urspårning i Hällnäs den 11 juli (164 h). Klimatanpassning Klimatanpassningsstrategi Trafikverket har en klimatanpassningsstrategi. I den beskrivs hur Trafikverket ska arbeta effektivt med klimatanpassning, skapa robusta anläggningar och hantera händelser. Det innebär bland annat att utbilda personal, uppdatera regelverk, identifiera och åtgärda risker samt öka kunskapen om anläggningen. Under 2018 har klimatanpassningsarbetet konkretiserats. Utbildningar till regionala planerare utförs under hösten och råd till samhällsplanerare håller på att tas fram. Trafikverkets förhållningssätt i klimatanpassningsarbetet ska arbetas om till beslutsdokument som passar in i beslutsprocesserna. Det riskreducerande arbetet genomgår en översyn för att systematisera arbetet i landet. I detta arbete ingår bland annat en revidering av metodik för att inventera klimatrelaterade risker och uppdatering av inriktningsdokument för fördelning av medel till klimatanpassningsåtgärder. Enligt uppdrag i Regleringsbrevet ska Trafikverket redovisa arbetet med klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen 1 oktober 2018. I förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ingår åtgärder för klimatanpassning för såväl järnväg som för väg på totalt 2,5 miljarder kronor. Klimatanpassningsåtgärder i vägnätet genomförs via bärighetsanslaget medan åtgärderna på järnvägsnätet genomför via anslaget för trimningsåtgärder, mer specifikt åtgärdsområde tillgänglighet. Exempel på åtgärder är erosionsskydd, utbyte av trummor och grundförstärkning. Klimatrelaterade risker på väg inventeras med hjälp av metodiken Vald vägsträcka och lagras i databasen ROP (Robusthetsplanering). Ett liknande arbete för att systematisera inventering av risker på järnvägsnätet pågår. Metodiken Vald järnvägssträcka genomgår en revidering och lagringsmöjligheter för inventerade risker undersöks. Endast klimatrelaterade risker som inventerats enligt dessa två metodiker kommer att finansieras via medel i nationella planen. Regeringsuppdrag På grund av flera omfattande skogsbränder under sommaren har Regeringen givit ett uppdrag till Trafikverket att genomföra en utvärdering av Trafikverkets beredskap och förebyggande åtgärder rörande statlig transportinfrastruktur vid omfattande skogsbränder eller extrema vädersituationer. Trafikverket ska i samverkan med järnvägsföretagen lämna förslag till hur incidenter som kan hänföras till framförande av tågfordon och vilka konsekvenser det kan få för järnvägstrafiken. Det är av avgörande betydelse att infrastrukturens och transportsystemets funktionalitet och förmåga kan vidmakthållas även i händelse av omfattande kriser såsom till exempel skogsbränder eller extrema vädersituationer. Särskilda krav och förutsättningar gäller för de stora nationella stråken. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast 31 december 2018.
Konsekvensbaserade vädervarningar SMHI har under året slutfört ett pilotprojekt avseende konskevensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning, där Trafikverket deltagit. I korthet innebär detta att myndigheter, länsstyrelser, kommuner, blåljus samt andra institutioner i högre omfattning deltar i bedömningen av varningsnivåer. Vilket i sin tur ska innebära högre kvalité i SMHIs prognossättning. Prognoserna kommer att föreslås anpassas efter lokala förutsättningar. Finansiering och implementering av fortsatt arbete kommer att ske under våren 2019. Beredskap för krishantering Det har varit extremt torrt i skog och mark, föranlett av höga temperaturer och väldigt lite nederbörd. Det har brunnit kraftigt på flera håll. Vid skogsbränderna kring Trängslet i norra Dalarna och Kårböle i Hälsingland, har Länsstyrelserna i de båda länen hemställt om Trafikverkets stöd till räddningstjänsterna. Detta i form av bandvagnar och personal för ledning, inte bara av Trafikverkets egna resurser utan även andra entreprenadmaskiner. Totalt har ett 40-tal Trafikverksanställda deltagit, tillsammans med cirka 200 personer från frivilliga försvarsorganisationer. De arbeten som Trafikverket har ansvarat för är främst transport av personal och materiel i form av brandslangar, vatten och förnödenheter till de som arbetat med att släcka bränderna. Eftersom Trafikverket samordnade entreprenadtjänsterna, så har det även handlat om att bygga vägar, avverka skog för att bilda brandgator och vatten begjuta vägars sidoområden. För att skapa en beredskap att få ut vatten till svårtillgängliga platser längs järnvägen, har fem vattentankar, som rymmer mellan 20 och 50 m 3 vatten, iordningställts på några platser i Mellansverige och norra Sverige. Dessa kan med kort varsel köras ut som ett hjälpmedel för räddningstjänsterna. Nationella maskiner Under sommaren uppstod en större skogsbrand i Västmanland varvid nationell TIB, Tjänsteman i Beredskap, fattade beslut att omgående ta fram en enhet för att kunna bistå räddningstjänst med vatten. Arbetet genomfördes på någon dag och en vattenvagn ställdes till räddnings-tjänstens förfogande, men behövde inte nyttjas. Därefter gjordes bedömningen att en järnvägsburen vattenenhet kan göra stor nytta, vid tillfällen då vattenförsörjning till räddningstjänsten är svårtillgängligt. Ett diesellok upphandlades tillsammans med en vattenvagn från Railcare som har möjlighet att lasta 50 m 3 vatten. Denna stod i beredskap i Hallsberg mellan den 17 juli och 30 september. Vagnen är även utrustad med en pump och slangkopplingar passar till räddningstjänstens utrustning. Mediahändelser en har varit en intensiv medieperiod för Trafikverket med ett flertal hårdvinklade TV/Radio-program samt tidningsvinklar kring ansvar för banvalls- skogsbränder. Perioden har haft ett underliggande fokus på det kommande valet sedan strax före Almedalsveckan i början av juli. 11
Det som varit högst på medias intresse är åter igen väderlek kopplat till trafik. Framförallt för att livesända via web-sidor och TV3/Aftonbladet, TV4 samt att SVT har visat intresse. Fokus har i huvudsak varit kopplat till väderleken med torka och bränder samt solkurvor. Under mitten av juli kom även stoppet på rulltrapporna i Stockholm city samt Stockholm Odenplan. Pressjouren och beredskap har haft samma bemanning som under ordinarie högsäsong. Mediebevakningen har till största delen varit neutral trots stora arbeten samt många störningar på det stora stråken. Kommunikation Kommunikationsplanen har följts både internt och externt. På Trafikverkets webbsida finns denna rapport samt beredskapsplaner och annan relevant information gällande sommaren, sökväg. Trafikinformation Marknadsundersökningar gjorda bland resenärerna visar att nöjdheten med trafikinformationen minskat under sommaren. Med kort varsel beslutades det om ytterligare reduceringar i trafiken i samband med banarbeten. I och med det förvreds fokus till hur tågen skulle köras snarare än hur resenärer informerades. På grund av hög arbetsbelastning så har informationen kommit sent från järnvägsföretagen till Trafikverket vilket medfört att resenärer fått sen information. Det extrema vädret med höga dygnstemperaturer bidrog till att "Heta arbeten" inte fick genomföras och prognoser kunde inte lämnas över huvud taget. Under värmeböljan handlade prognoserna om dagar och veckor snarare än minuter och timmar, vilket påverkat möjligheten till att trafikinformera.
Kvalitetsavgifter Utifrån förändringar i svensk lagstiftning (7 kap. 5a i järnvägslagen) införde Trafikverket i och med Järnvägsnätsbeskrivningen 2012 en modell för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Syftet är att stimulera aktörerna till kvalitetshöjande åtgärder för att minimera avvikelser. Under sommaren är det tre platser som utmärker sig med höga kvalitetsavgiftskostnader; Herrljunga, Hallsberg och Stockholm. Observera att det är enbart utvalda koder som ingår i sommaruppföljningen. Denna sommar är det många händelser som registrerats med ONA-koder, det vill säga natura händelser. Dessa händelser medför inga kvalitetsavgiftskostnader, de tre största var under perioden bränder, obehöriga i spårområdet och urspårningar. Inställda tåg Akut inställda godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak, vecka 25-33 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inställelseorsak - - 3 - - 31 - Banarbete ej överenskommet - - 15-11 3 Banarbete överenskommet - - 7 13 16 3 Driftledning 38 14 4 15 5 9 Felaktig planering - - 12 16 38 35 Följdorsak - - 18 27 19 19 Infrastruktur 85 110 54 91 60 294 Järnvägsföretag 1 827 2 738 1 256 1 806 1 798 2 114 Okänd vid rapporteringstillfället 1 - - - - - Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 133 220 47 52 91 233 Omledning Infrastruktur 2 2 - - - - Omledning Järnvägsföretag 3 - - - - - Omledning Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 6 10 - - - - Omledning Tågplanejustering 2 - - - - - Tågplanejustering 35 29 - - - - Totalt 2 132 3 126 1 413 2 020 2 069 2 710 13
Avbokade godståg till slutstation fördelat per inställelseorsak, vecka 25-33 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inställelseorsak - - - - - 1 - Banarbete ej överenskommet - - 18 4 34 69 Banarbete överenskommet - - 4 012 1 591 2 391 1 170 Driftledning 178 45 14 3 8 7 Felaktig planering - - 635 826 1 280 797 Följdorsak - - 357 683 2 020 73 Infrastruktur 698 989 948 136 67 185 Järnvägsföretag 19 117 16 351 10 469 13 306 15 681 12 366 Okänd vid rapporteringstillfället 24 9 - - - - Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 8 53 7 13 62 22 Omledning Infrastruktur 10 12 - - - - Omledning Tågplanejustering 4 - - - - - Tågplanejustering 2 623 3 205 - - - - Totalt 22 662 20 664 16 460 16 562 21 544 14 689 Akut inställda persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak, vecka 25-33 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inställelseorsak - - 1 - - - - Banarbete ej överenskommet - - 37 8 26 84 Banarbete överenskommet - - 43 10 6 25 Driftledning 23 45 23 7 25 36 Felaktig planering - - 10 14 13 25 Följdorsak - - 48 52 23 41 Infrastruktur 509 859 690 1 018 762 1 913 Järnvägsföretag 1 288 2 073 1 087 1 273 1 756 2 117 Okänd vid rapporteringstillfället 3 - - - - - Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 171 540 294 300 380 597 Omledning Infrastruktur 3 - - - - - Omledning Okänd vid rapporteringstillfället - 1 - - - - Omledning Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 2 4 - - - - Tågplanejustering 6 29 - - - - Totalt 2 005 3 552 2 232 2 682 2 991 4 838 Avbokade persontåg till slutstation fördelat per inställelseorsak, vecka 25-33 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inställelseorsak Banarbete ej överenskommet - - 176 1 418 149 Banarbete överenskommet - - 3 133 2 090 9 890 8 182 Driftledning 17 - - - 8 1 Felaktig planering - - 966 130 634 1 064 Följdorsak - - 4 46-25 Infrastruktur 1 208 1 364 105 26 67 864 Järnvägsföretag 6 744 5 537 3 135 3 805 4 371 4 745 Olyckor/Tillbud och yttre faktorer 2 1-375 49 15 Omledning Infrastruktur - 396 - - - - Omledning Tågplanejustering 3 - - - - - Tågplanejustering 2 119 1 298 - - - - Totalt 10 093 8 596 7 519 6 473 15 437 15 045 På grund av osäkerhet om kvalitén på rapporterad inställelseorsak bör uppgifterna tolkas med försiktighet. Verksamhetsområden Trafikledning och Underhåll Beredskapsplanen är uppbyggt utifrån Trafikledningsområden men på grund av befintlig struktur på uppföljningsstatistiken presenteras rapporten utifrån Underhållsdistriktens geografiska områden. Nedan reflektioner har gjorts gemensamt av berört Trafikledningsområde och Underhållsdistrikt.
Nationell operativ ledning Beredskapsplanen är ett bra stöd för att ta beslut och ha en samlad lägesbild för att ta bra beslut i den operativa ledningen. Det kan vara så att sommaren har varit exceptionell, men till skillnad från vinterstörningarna och vinterberedskapsplanerna, där det är mer tydligt med samråd Nationell operativ ledare/regional operativ ledare, har det under sommaren hänt att Regional operativ ledare planerade att stänga av banor utan samråd med Nationell operativ ledare. Med tanke på hur sommaren varit, finns det behov att utveckla beredskapen, bra om det finns underlag och grunddokument som även täcker extrema väderförhållanden. Beredskapsnivåer bör kopplas till specifika åtgärder på järnväg, så som vi har klarare direktiv. Under sommarmånaderna var det många störningar som orsakades av värme. Osäkerhet i tillämpningen av beredskapsnivåerna i samtliga regioner. Vår uppfattning är att under hela perioden har det varit ont om personal hos entreprenörer, det har varit dessutom brist på material, till exempel baliser. Resurserna var hela tiden begränsade, felavhjälpning fick prioriteras och vissa fel fick vänta på grund av personalbrist. Nord en 2018 inleddes i Underhållsdistrikt Nord med en juni månad som blev kallare än normalt. Det följdes sedan av en rekordvarm juli och det har även i augusti varit temperaturöverskott, framför allt i kustlandet. Antalet högsommardagar, det vill säga dagar med temperatur över 25 grader, har varit ovanligt många, 35 stycken, varav 9 stycken med temperatur över 30 grader. Skillnaden är stor jämfört med 2017, då antalet högsommardagar endast var 6 stycken, vilket sticker ut som ovanligt få. I jämförelse 15
med de senaste åren får man gå tillbaka till 2014 för att hitta en liknande siffra, då det var 37 högsommardagar. Sammantaget har nederbördsmängderna för sommaren varit under det normala bortsett från fjälltrakterna och i Norrbottens kustland. I juni föll på många håll mer nederbörd än vad som är normalt för månaden, men det finns stora skillnader inom Underhållsdistriktet. T.ex. fick Katterjåkk vid Riksgränsen nästan tre gånger mer än normalvärdet medan de östra delarna av Västerbottens län fick 50-75 procent av normalvärdet. Snö föll vid Katterjåkk i början av juni, därefter har det inte observerats något snöfall under sommaren. Juli blev torr med få nederbördsdagar och nederbördsmängder generellt på 25-75 procent av normalvärdet. Kraftiga regn- och åskskurar i slutet av juli gjorde att områdena kring Kalix och Örnsköldsvik ändå nådde upp till normal julinederbörd. Det var också under dessa dagar som de högsta dygnsnederbördsmängderna för sommaren noterades. Den 21 juli fick Storön utanför Kalix hela 97 mm. Den 29 juli drog åskskurar in framför allt över Ångermanland med största regnmängd 63 mm i Västmarkum, sydväst om Örnsköldsvik, och flera observationer i området på över 40 mm. Även under augustis första dagar förekom flera tillfällen med åskskurar och stora regnmängder. Den 5:e augusti noterade flera mätstationer i området omkring Luleå och Boden över 40 mm regn med det högsta värdet på Luleå flygplats, 60 mm. Under augusti föll 100-200 procent av normalvärdet, bortsett från Västerbottens och Västernorrlands kustland, där det varit torrare med 20-75 procent av normalen. För norra delarna av Sverige var juni och augusti blåsigare än normalt, medan medelvinden i juli var omkring eller under det normala. Den 4 juni passerade ett regnområde som följdes av nordvästvindar där flera stationer i den norra delen av området (bortsett från fjäll- och kuststationer) noterade byvind på eller precis över 21 m/s (varningsnivå V1). Även i början av augusti förekom mycket hårda byvindar, den 1 augusti observerade Haparanda 21 m/s och samma vindstyrka hade Malå den 11 augusti.
Beredskapsnivån hos entreprenörerna har varit samma som tidigare somrar men med den extrema väderleken har det inte räckt till. Speciellt vid åska då vi fått cirka 25-30 felanmälningar i Ofelia inom region nords område. Beredskapsnivå 2, höga temperaturer, har tillämpats under perioden. Beredskapsnivå 2 har inneburit att nästan alla spårarbeten med gnistbildning eller öppen låga har stoppats. Värmen har orsakat ett flertal misstänkta solkurvor. Åsknedslag orsakade ett flertal signalfel. Inga heta arbeten har genomförts på grund av torkan i markerna. Extra besiktningar har beställts i vissa kontrakt på grund av värmen. Mitt en i Underhållsdistrikt Mitt kan som för landet i stort sammanfattas som varm och torr och det var också här som skogsbränderna härjade som värst. Medeltemperaturen i juni var omkring eller strax över det normala, medan juli sticker ut med medeltemperatur på 4-6 grader över normalvärdet. Även i augusti har det varit temperaturöverskott, framför allt i kustlandet. Antalet högsommardagar, det vill säga dagar med temperatur över 25 grader, har varit ovanligt många, 48 stycken och av dessa har temperaturen överstigit 30 grader 16 dagar. Detta att jämföra med sommaren 2017 då det bara blev 9 högsommardagar. Sett tillbaka på de senaste fem åren är årets sommar jämförbar med 2014 då det var 44 högsommardagar. Under säsongen har det sammantaget fallit mindre nederbörd än normalt. I juni föll det i Gästrikland och södra Dalarna något över normal nederbörd, då ett regnområde som 17
passerade dagen innan midsommar gav överskottet och Älvkarleby noterade 64 mm. Övriga delar av distriktet fick i juni 25-75 procent av normalvärdet. I högtrycksdominerade juli var dagarna med nederbörd få och generellt föll 50-75 procent av normal nederbörd. Kraftiga regn- och åskskurar gav dock under mitten och framför allt slutet av månaden mycket regn på kort tid och enstaka platser i Gävleborgs län samt området kring Ånge nådde då normalvärdet. Den i särklass största dygnsnederbördsmängden, 124 mm, föll 30 juli i Los i nordvästra Hälsingland men även på andra platser i Gävleborgs län observerades stora mängder den dagen. Den 29 juli blev det åskrikaste dygnet under sommaren och de kraftigaste skurarna passerade då Uppland, där mätstationen i Film fick 74 mm. Augusti har varit blötare än normalt i Jämtlands län, Dalafjällen och nordvästra Gävleborg medan övriga områden fått 50-100 procent av normalnederbörden. Stora mängder föll den 6 augusti då Föne, väster om Ljusdal, fick 35 mm och 23-24 augusti då flera platser i södra Dalarna och Gävleborg fick över 30 mm. Bortsett från vid fjäll- och kuststationer har byvinden endast vid ett tillfälle nått varningsnivå V1, vilket var den 10 augusti då Malung observerade 21 m/s. I medeltal var det under juni och augusti blåsigare än normalt, främst i Jämtlands län, medan det i juli var omkring det normala. Beredskapen har varit god och vi har tillämpat det som stod i planen. Vi har inte beställt några extra arbeten av entreprenörer kopplade till sommarens beredskapsplan. Mitt har haft några stora väderhändelser såsom översvämning efter regn i Hedemora-Snickarbo på bandel 333 den 30 juli, några solkurvor nedsatt STH men inte tåg stopp. Vi har inte behövt höja till beredskapsnivå 2 eller högre. Många arbeten har ställts in på grund av det varma vädret som varit i sommar, till exempel spårriktning, heta arbeten i spår och vegetationsröjning.
Öst/Stockholm en i Underhållsdistrikt Öst/Stockholm sammanfattas som varm och torr. Under alla tre månader har det blivit temperaturöverskott jämfört med normalvärdet. Framför allt juli blev rekordvarm med medeltemperatur mycket över det normala. Under årets sommar har det också varit rekordmånga dagar med en temperatur över 30 grader någonstans i distriktet, sammanlagt 26 stycken. Även antalet högsommardagar är högt, hela 59 stycken. Det i jämförelse med förra året då det bara blev 17 högsommardagar, medan den varma sommaren 2014 bjöd på 39 stycken. Nederbördsmängderna har hamnat under det normala, men med stora variationer inom distriktet då nederbörden främst har fallit i skurform. Efter en majmånad som dominerades av högtryck så blev det i juni något ostadigare väder. Tillfällen med stora nederbördsmängder var 13 juni då kraftiga åskskurar gav 35 mm i Linköping och strax innan midsommar när ett regnområde passerade med flera observationer omkring 40 mm i västra Uppland. Under juli var nederbördsdagarna få men i senare delen av månaden gav åskskurar regnmängder omkring månadsnormalen på ett dygn. Det åskrikaste dygnet var den 29 juli och skyfall ledde till översvämningar. Uppsala flygplats observerade då 69 mm och flertalet andra stationer i Uppland, Södermanland och Östergötland uppmätte 40 mm eller mer. Tillfällen i augusti då åskskurar gett större mängder är den 14:e då Kisa fick 37 mm och den 17:e med 38 mm i Uppsala. Dagarna omkring midsommar var blåsiga med lokalt mycket hårda vindbyar även över land; 22 m/s i Tullinge den 19 juni och 21 m/s på Uppsala flygplats den 22 juni. I övrigt under sommaren har det, bortsett från kuststationer, inte observerats mycket hårda vindbyar (varningsnivå V1). 19
Beredskapsnivån hos entreprenörerna har varit samma som tidigare somrar men med den extrema väderleken så har det inte räckt till i alla gånger. Det medför att beredskapen upplevs bristfällig hos entreprenörerna. De har inte hunnit med att felsöka eller hantera flera samtidiga fel på grund av resursbrist, till exempel Bergslags-pendeln var avstängd i 2 dagar på grund av att entreprenören inte kunde laga fel efter åskoväder. Avstängningen av Tjust- och Stångådalsbanan genomfördes på grund av de extremt höga temperaturerna i rälen, stor risk för solkurvor. Den höga värmen har gjort att elektroniska komponenter har fallerat och det har även uppstått brist på baliser för nedsättningar som uppkommit bland annat på grund av lågt grundvatten som orsakat till exempel skevingsfel. Det har tagit orimligt lång tid med att få ut en signalerad hastighetsnedsättning vid fel, i vissa fall 4 dygn. Beredskapsnivå 2, höga temperaturer har tillämpats under några veckor i sommar. Beredskapsnivå 2 har inneburit att nästan alla spårarbeten med gnistbildning eller öppen låga har stoppats. Osäkerhet hur förhöjd beredskap ska hanteras. Entreprenörer har hjälpt till att laga fel på intilliggande kontraktsområden. Flera störningar på grund av värme och åska. Stabilitets-påverkande banarbeten ska undvikas under sommarperioden, eftersom risken för solkurvor ökar. Endast akuta åtgärder bör göras. Många störningar, stopp i Getingmidjan ihop med reduceringar har gjort att fokus hamnat på någon typ av fungerande produktionsplan. Tågledare har fått hjälpa till för att få det att fungera. Inhyrd personal i depåer, som inte har kunskap om tågnummer. Sent från depå på är svårt att prognostisera.
Väst en i Underhållsdistrikt Väst har varit klart varmare än normalt. Det är framför allt juli som har gett det stora temperaturöverskottet med medeltemperatur 3,5 5,5 grader över normalvädret. Antalet högsommardagar har varit ovanligt många i distriktet, 57 stycken, varav 28 stycken med temperatur över 30 grader. Detta att jämföra med fjolårssommaren då temperaturen aldrig steg över 30 grader och högsommardagarna var endast 11 stycken. Det har också varit en torr sommar. I juni var det i områdena väst och sydost om Vänern som det föll nederbördsmängder omkring normalvärdet, medan det i övriga delar av distriktet kom 40-80 procent av det normala. Juli är den månad som sticker ut som väldigt torr med samlade nederbördsmängder på 10-50 procent av det normala. I augusti har det fallit mängder strax över normalen, utom i norra och mellersta Värmland och omkring Vänersborg-Trollhättan där det fallit något under normalen. Det är oftast tillfällen med åskskurar som resulterat i observationer av stora regnmängder, som den 13 juni då Kindsboda, sydost om Borås, fick 44 mm. Den 17 juni passerade ett omfattande regnområde med inslag av åska som främst i Värmland gav större mängder; mest i Gustavsfors med 53 mm. I den högtrycksdominerade månaden juli var det först i slutet av månaden som åskskurar passerade, 28 juli fick Lysekil 39 mm och 29 juli rapporterade Stöllet, nordost om Torsby, hela 62 mm. De största nederbördsmängderna i augusti observerades den 10-11 augusti då ett djupt lågtryck passerade strax väster om landet. Regn- och åskskurar gav då 44 mm i Göteborg och 41 mm i Karlsborg. Lågtryckspassagen i mitten på augusti gjorde också att det blev blåsigt. Det observerades stormbyar vid kuststationerna och in över land blåste mycket hårda vindbyar; 24 m/s på 21
Såtenäs och 23 m/s i Hällum, norr om Vara. På många håll i distriktet uppmättes hårda vindbyar. Även vid ett tillfälle i juni förekom mycket hårda vindbyar över land, 19 juni på stationen Axstål mo utanför Karlsborg. I juli var vinden i medeltal under det normala och inga vindbyar på varningsnivå uppmättes, bortsett från vid kuststationerna. Beredskapsplanen har följts. Bemaningsläget under sommaren har varit ansträngt. Flera stora banarbeten har genomförts som medfört stor arbetsbelastning. Vid ett flertal tillfällen har det uppstått misstänkta solkurvor på omledningssträckor, ett flertal bränder och fallande träd. I samband med beredskapsnivåhöjning till nivå 1 ombads entreprenörer på sträckorna Varberg-Borås, Uddevalla-Strömstad, Håkantorp-Gårdsjö, Borås-Herrljunga att kontrollera eventuella solkurvor inför morgontrafiken. Vissa reducering gjordes förebyggande då temperaturen förväntades överstiga 35 grader. Den 10 augusti utfärdade SMHI klass 2 varning för blåst. Träd föll på flera banor. Entreprenören gjorde ett superjobb. Flera stora jobb, tillexempel spårbyte Floby-Alingsås och vändspår Alingsås, har genomförts under sommaren. Dessa arbeten har krävt insatser av ordinarie entreprenör då det har varit en hel del långdragna fel som har behövts åtgärdas. Det har varit färre problem med larm från teknikhus angående värme.
Syd Obs Strukton är entreprenör i Nässjö. Det är i Underhållsdistrikt Syd som sommaren har varit allra varmast och torrast. I både juni, juli och augusti har medeltemperaturen varit flera grader över det normala, med det största temperaturöverskottet i juli. Högsommardagarna (dagar med en temperatur över 25 grader) har varit rekordmånga, 66 stycken, och av dessa har 31 dagar haft en maxtemperatur på 30 grader eller mer någonstans i distriktet. Jämfört med de senaste fem somrarna är detta omkring dubbelt så många, bortsett från 2017 då det bara blev 15 stycken. Det högtrycksdominerade väderläget har gjort att det fallit betydligt mindre nederbörd än normalt och nederbördsdagarna har varit få. I juni kom generellt 25-50 procent av normal nederbördsmängd och juli var ännu torrare med 10-40 procent av normalvärdet. Augusti inleddes med en värmebölja men därefter blev det mer varierat väder och månaden blev sammantaget något blötare än normalt, men då var det regn under månadens allra sista dagar som gjorde att östra Blekinge och södra Kalmar län nådde normalnederbörd. Det är sydöstra Götaland som har varit torrast i landet under sommaren, till exempel slog Ölands södra udde nytt torr-rekord under juli månad och har endast fått omkring 30 procent av normalnederbörden för sommaren (och innan regn passerade under augustis sista dagar var det endast 20 procent). Det är tillfällen med åskskurar som oftast har gett månadens samlade nederbördsmängd under bara en eller ett par dagar. I juni bildades den 13:e åskskurar som gav strax över 30 mm på flera håll i Skåne och Kronoberg och det rapporterades dessutom om hagel. Dagar i juli med kraftiga skurar var den 9:e då Berg, norr om Alvesta, fick 59 mm, 18 juli då Stiby på Österlen fick 32 mm och 28-29 juli då Hyltan, norr om Gnosjö, uppmätte 76 23
mm. Efter den inledande värmeböljan i augusti har det även i denna månad förekommit kraftiga åskskurar. Den 11 augusti noterades 34 mm i Bjärnum i norra Skåne, den 14:e föll hela 83 mm i Södra Vi, nära Vimmerby, och 43 mm i Hästveda, norra Skåne och den 30:e över 40 mm på många håll i Blekinge och Kalmar län med toppnotering 68 mm i Fridlevstad, norr om Karlskrona. Det har inte observerats mycket hårda vindbyar över land under sommaren. I medeltal var juni och augusti var något blåsigare än normal, medan det i juli var omkring normalvärdet. Beredskapen har varit god. Kompetens på hybridlinjeblockeringen på Södra stambanan saknades vid något tillfälle, även svårt att få tag i reservdelar till denna anläggning. Kompetens för spårbesiktning på Västkustbanan saknades vid något tillfälle. Baliser har inte funnits till alla dåliga spårlägen som har krävt hastighetsnedsättning. Den provisoriska stålbron mellan Arlöv-Åkarp N på Södra stambanan hade flera spårledningsfel samt dåliga spårlägen som resulterade i trafikstopp. Flertal bränder i banvallarna under sommaren. Vid två tillfällen har system-m banor stängts av på grund av solkurvor. Extra kontroll av solkurvor i skarvspår, Strix-mätvagn har beställts till att köra extra på flera system-m banor i Småland. Varm sommarperiod som orsakade väldigt många dåliga spårlägen samt solkurvor på våra system-m banor, Västkustbanan, Skånebanan, Ystadbanan och Blekinge kustbana. Stängning av bandelar och många misstänkta solkurvor orsakade av värmen. Inga heta arbeten på grund av torkan i markerna. Åsknedslag orsakade ett flertal signalfel på Södra stambanan under sommaren. Varm sommarperiod orsakade flera spårväxelfel och balisfel. Flertal kontaktledningsfel, framför allt på Södra stambanan. Beredskapsnivån har höjts under perioden.
Verksamhetsområde Planering Trafikverkets Tjänsteman i beredskap, biträdde under sommaren vid de stora bränderna i Västmanland innan midsommar samt Trängslet och Kårböle. Trafikverkets insatschef, avdelades vid dessa tre händelser för lokal samverkan och ledning av resurser. Verksamhetsområde Investering och Stora projekt Investering Nord: Gällivare Kiruna kontaktledningsupprustning: Projektet enligt plan. Har varit lite resursbrist hos entreprenör då inte Gällivare bangårdsupprustning inte är färdigställt och samma entreprenör har båda projekten. Gällivare Koskullskulle Fundamentsättning och ny kraftkabel: Projektet har gått bra förutom att det har varit strul i och med nya bestämmelser angående huvudtillsynsman (HTSM). Totalt sett har det varit ute för många anordningar, när man har räknat ihop alla projekt på underhåll och investering. Åmsele Ny mötesdriftplats: Försenad byggstart på grund av överklagad järnvägsplan. Upphandling pågår nu. Byggstart under hösten. Efterarbete spårbyte Bastuträsk - Boden: Inga avvikelser. Färdig en vecka före plan. Återlämnat arbetstider. Vännäs Höjning av mellanplattform: Förändringar av avstängningar av spår för att passa produktionen bättre. Inga järnvägsföretag har påverkats av förändringen. Mitt: Inga avvikelser att rapportera Öst/Stockholm: Hallsberg: Den enda avvikelsen är hastighetsnedsättningen genom Hallsberg. Den förändrade nedsättningen påverkade genomfartstågen förbi Hallsberg och i sin tur också trafiken förbi spårbytet Alingsås-Floby. I Tågplan 2019 har projektet ansökt om en utökad sträcka för hastighetsnedsättningen, från 1500 m till 2750 m (Sth 70km/h). Väst: Spårbyte Alingsås-Floby, Avvikelser: Dispensöverdrag 14 maj och 21 maj. Planerad produktion vecka 21, utfördes istället vecka 27. Kabelavgrävning Herrljunga-Källeryd, 25 juni (8 h). Syd: Båda projekten i Syd har gått planenligt och utan större avvikelser. Den interna kommunikationen måste förbättras kring tider i spår och trafikpåverkan. Många ändringar av tider i spår under pågående produktion och projektet fick inte söka ytterligare tider för till exempel, etablering av maskiner och så vidare. Tågen måste anpassas till planerade hastighetsnedsättningar. Förståelse från Trafikverket måste finnas för att det inte går att avbryta/göra stora justeringar tider i spår för stora pågående projekt utan stor påverkan på framdrift och kostnad. Förståelse måste finnas att projekten inte kan planera allt, mindre justeringar måste kunna göras för till exempel etableringar. Planerade större banarbeten ska vara utgångspunkt för större påverkande 25
projekt. Projektets tider i spår ansöktes i planerade större banarbeten men projektet blev inte inlagt, inget planterat större banarbetesprojekt i väst för 2018. Tågtrafiken anpassades inte till projektet utan gjordes löpande under pågående kontrakt och produktion, vilket ledde till många sent inställda tåg under projektets gång. Omtolkning av Trafikbestämmelser för järnväg vilket innebar att tillfällig signalteknisk lösning krävdes för E-skydd på driftplatser med ställverk 59 för att tågtrafiken inte skulle störas mer än planerat. Tider i spår ansöktes innan omtolkning gjordes och detta framkom i sent skede. Information om detta bör spridas inom Trafikverket. Stora Projekt Ett av projekten hade trafikpåverkan var kopplat till arbetet i Åby. Åby, felprojekterad växel i spåret, medförde en hastighetsnedsättning från ordinarie Sth 90 till Sth 70 på en sträcka på 500 m vecka 25-35. Inlagt i körorder. Inom verksamhetsområde Stora Projekt kommer det att ses över hur processen Trafikpåverkande åtgärder i större grad kan nyttjas för att undvika uppkomna situationer. Järnvägsföretag Orsak Vecka 25-33 2018 Vecka 25-33 2017 Vecka 25-33 2016 Sent från depå 5 564 3 118 2 796 Dragfordon/motorvagn 2 431 1 683 1 756 Terminal/Plattform-Hantering 2 020 1 336 1 313 Förarpersonal 988 478 320 Vagn 570 282 275 Ingen uppgift från JF 494 274 255 Avvikande sammansättning 271 172 235 Prioritering 123 52 46 Ombordspersonal 95 48 44 Stationär personal 39 12 9 Summa 12 594 7 453 7 048 Registrerade merförseningstimmar (+3 min). Tabellen ovan visar järnvägsföretagen. Järnvägsföretagen har haft fler merförseningstimmar under perioden i år på samtliga registrerade orsaker än föregående två år. Följande information har inkommit från Arriva, Beredskapsplanen har följts. Har deltagit i planeringsmöten och spridit informationen i organisationen. Inga extra fordonskontroller har skett under sommaren. X61 har skivor med belägg magnetskenbromsen och kolslitskenor kontrolleras regelbundet på verkstad. Arriva har från juni månad tillsett att vatten finns i portionsförpackningar till de som mest behöver med hänsyn till värme.
Entreprenörer BDX: Hos oss har ingen beredskapsnivå tillämpats. Däremot har arbeten som kapning, svetsning avbrutits under en period på grund av det torra vädret och brandrisken. För övrigt har det fungerat bra och BDX ser inga ändringar som behöver göras i beredskapsplanen. Infranord: Överlag är vår uppfattning att planen uppfyllts och fungerat väl. En avvikelse har varit planerad Buskröjning som är en aktivitet som blev inställd på flera håll på grund av brandrisken så den vet jag släpar på vissa platser och var inte klar innan sommaren (eftersom sommaren började redan i maj). Vi upplever att vi har haft en nära kommunikation med Trafikverkets projektledare gällande vädret och lämpligheten att utföra vissa åtgärder. De största sommarproblemen har varit att åtgärder som varit planerade ute i spår som och som är stabilitetspåverkande har fått ställas in på grund av hög värme och torr natur bland annat har det varit för varmt för att neutralisera. Infratek: Årets sommarperiod var extrem varm, trots bra förebyggande insatser så har det uppstått fler spårlägesfel, solkurvor än tidigare somrar. Detta har lett till sänkta hastigheterna temporärt på flera ställen under perioder på grund av att det varit för varmt att spårrikta med mera. Vi fick heller inte svetsa under delar av sommaren på grund av risk för brand, vilket medfört att delar av våra inplanerade arbeten fått flyttas fram. På grund av detta har vi fått ansökt om vissa dispenser, men inget kritiskt så vi har än så länge allt under kontroll. Extra resurser är inbokade för att komma ikapp det vi ligger efter med. Vi planerar att vara i fas under september/oktober i år. Dialogen med Projektledare hos Trafikverket har varit bra, tillsammans har vi hittat bra kreativa lösningar. VR-Track: Vid byggmöten med Trafikverkets projektledare har bemanningen både inför och efter sommaren diskuterats. VR-Track har löpande följt utvecklingen av väderprognoser. Rutinen när Trafikledning begär 4 samtal har följts när behov har uppstått. Det har varit tät kommunikation med Räddningstjänsten angående lämpligheten av olika arbeten med hänsyn till brandrisk. De åtagande som beskrivs i beredskapsplanen för sommaren har följts beroende på vilket avtal som ingåtts och har utförts efter vad som avtalats i respektive kontrakt. Förbättringsförslag Inkomna förbättringsförslag sommaren 2018 Flera kontaktledningsfel resulterade i bränder på grund av kontaktledningarna. Exakta orsaken för varje enskilt fall är inte kontrollerat men i flera av fallen är anläggningen inte byggd enligt regelverket. Utredning bör genomföras. 27
Tydligare information vid förhöjd beredskap och mer anpassad till vad mottagare förväntas att agera. Utveckla beredskapsplanerna och användandet av beredskapsnivåer. Entreprenörer bör gå upp i resursnivå samtidigt som Trafikverket går upp i beredskapsnivå, till exempel signaltekniker vid åska, bantekniker och eltekniker vid varmt väder. Se över personaltillsättningen hos ordinarie entreprenörer vid stora banarbeten. När investeringsarbeten och andra större arbeten gör uppehåll så måste anläggningen lämnas tillbaka funktionsduglig, Till exempel kablar, växlar, spår, högtalare, skyltar, staket, belysningar med mera måste vara funktionskontrollerade. Neutralisera banorna inför sommaren med alla efterkommande följdjusteringar (typ MDZ-tåget). Bättre samordning på Trafikverkets sida mellan anläggningsprojekten och drift och underhåll för att säkerställa att underhållskontrakten har rätt förutsättningar för att ta hand om anläggningen vid till exempel omläggningstrafik, störningar med mera som orsakas av anläggningsentreprenaderna. Många förseningsminutrar rapporterade på projekten som inte kan förklaras av brister i projekten. Det måste bli en tydligare hantering kring detta (vilket vi fått information om att det pågår ett arbete för) då det blir stora slaskpotter där minuter registreras som inte tillhör projektet. Projektet har ingen möjlighet att följa upp detta och ingen rutin finns för hur det ska hanteras från projekten på verksamhetsområde Investering. Med hänsyn till värme bör evakuering genomföras snabbare än vid övriga årstider. Åtgärdade förbättringsförslag inkomna sommaren 2017 Ett program för att bygga bort Hybridlinjeblockering på framförallt vältrafikerade banor. Detta förbättringsförslag har hanterats inom verksamhetsområde Underhåll. Samtliga BAS-entreprenörer har fått följande information: Trafikverkets experter anser att hybridlinjeblockering är relativt driftsäkert men är medvetna om att när det blir fel, så kan det ta längre tid att åtgärda. Trafikverket Underhåll bedömer att reservdelsförsörjningen ska vara tillgodosedd de närmaste åren. Hybridblockering har några år på nacken och det finns ingen ersättningsprodukt för FST-modemet. För att klara av bristen på komponenter har Trafikverket startat en materielgrupp som hanterar bristmaterial för signalsystemen. Hybridlinjeblockeringsmaterial hanterats separat genom att Trafikverket tillsammans med leverantören av komponenterna och Bane Danmark bedömer tillgång och efterfrågan på reservdelar med hänsyn till hur reservdelar frigöras genom ERTMSinstallationen. Trafikverksskolan har utbildning för entreprenörer om hybridblockering sökväg: Hybridblockering och en Repetitionsutbildning Hybridlinjeblockering kan byggas bort genom att antingen ersätta med konventionell relälinjeblockering eller byta ut befintliga signalställverk mot det nyare signalställverk