Årstidsstyrd beredskapsplan

Transkript

1 Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Sommar 2018, Järnväg Trafikverket E-post: Telefon: Dokumenttitel: Årstidsstyrd beredskapsplan Nationell, Sommar 2018, Järnväg Författare: Trafikverket Ann-Cathrine Berggren, UHkk, Anne Hommik, TLoao Dokumentdatum: Kontaktperson: Ann-Cathrine Berggren, UHkk

2

3 Innehåll TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Giltighetsperiod... 5 Förberedande arbete... 5 Väder... 5 Årstidsrelaterade risker... 6 Trafiksäkerhetsrisker... 6 Höga lufttemperaturer... 6 Solkurvor... 6 Åska... 7 Brandrisk... 7 Vegetation... 7 Höga vattenflöde... 8 Fåglar... 8 Övriga risker... 8 Bemanning... 8 Spårspring... 8 Evakueringar... 9 Beredskapsnivåer... 9 Beredskap för krishantering...10 Kommunikation Trafikinformation...11 Extern...11 Intern...11 Kontaktlista...11 Kvalitetsavgifter Åtaganden Generellt samtliga parter...12 Trafikverket...12 Trafikledning Nationell operativ ledning Nationell operativ ledare Regional operativ ledare Planering Tjänsteman i beredskap Trafikplanering Affärsstöd Kommunikation Operativ kommunikationschef Underhåll Kund och säkerhet Underhållsdistrikt Investering och Stora Projekt Entreprenörer...13 Järnvägsföretag...15 Regionala anpassningar

4 Uppstartsmöte...16 Kartor Trafikledningsområden Underhållsdistrikt och entreprenörer Större planerade banarbeten, Investering och Stora Projekt... 20

5 Bakgrund Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för sommaren 2018, i enlighet med riktlinjen TDOK 2017:0362, Hantering väder och årstidstyrd beredskap järnväg, tillsammans med entreprenörer och järnvägsföretag. Syfte Syftet med denna plan är att nationellt beskriva hur Trafikverket, entreprenörer och järnvägsföretag arbetar tillsammans med förebyggande åtgärder för att minska årstidsrelaterade störningar under perioden. Respektive aktör informerar sin egen organisation om denna beredskapsplan. Giltighetsperiod En gemensam giltighetsperiod gäller nationellt för samtliga planer för att möjliggöra nationell uppföljning. Detta innebär att årstidsplanen inte alltid över stämmer med geografiska väderförhållanden. Giltighetsperioden för denna plan är mellan veckorna 25 och 33, Förberedande arbete I god tid före varje årstid påbörjas arbetet med att samla in information och underlag från samtliga berörda interna och externa parter för att skapa en aktuell årstidsberedskapsplan. Beredskapsarbetet initieras minst två månader innan planen fastställs. Väder SMHIs varningar är viktiga beslutsunderlag för samhället. De kan leda till åtgärder hos myndigheter och kommuner för att förbereda eller hantera störningar. Det kan handla om anpassningar av kollektivtrafik, åtgärder för att snabbt hantera strömavbrott, förberedelser för insatser på vägnätet, råd till hushåll som riskerar översvämningar och så vidare. Det finns tydliga kriterier för när SMHI ska gå ut med varningar. Kriterierna för varningar har bestämts av SMHI i samråd med myndigheter, landsting och kommuner. Trafikverket har avtal med SMHI med tillgång till väderprognoser anpassade för vägoch järnvägstrafiken. Prognoserna från SMHI och andra väderdata är åtkomliga i ITsystemet VViS Presentation. Medarbetare inom Trafikverket och hos entreprenörerna kan ansöka om behörighet via Trafikverkets användarstöd IT. Vid de tillfälle som vädervarning aviseras, kontaktar Trafikverkets Regional operativ ledare och projektledare på berört Underhållsdistrikt varandra för att bestämma vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. 5

6 Vid vädervarningar som förväntas påverka samhällsnyttiga funktioner får Trafikverkets Tjänsteman i beredskap tillsammans med nationell operativ ledare extra uppdateringar från SMHI. Årstidsrelaterade risker Som stöd till operativ personal för att hantera väderförhållanden proaktivt och operativt finns instruktion TDOK 2017: 0363 Väderstyrd beredskap Trafikverket järnväg. Trafiksäkerhetsrisker Höga lufttemperaturer Långvariga höga temperaturer ökar belastningen på teknisk utrustning som kan bli överhettad och skapa driftstörningar och stopp. Främst gäller det signalteknikhus. Kylanläggningar för datahallar kan bli överbelastade och skapa problem för datorer till trafikledningssystemen. Olika metaller i kontaktledningsanläggningen utvidgas vid värme. Anläggningen ska vara konstruerad för att klara att metaller utvidgar sig och klara 60 grader (lufttemperatur + direkt solsken + uppvärmning av ström). En ökad förekomst av vissa typer av fel uppstår vid hög lufttemperatur. Det är spruckna isolatorer (tillverkningsfel eller tidigare skador, som framkommer vid hög värme), bärlinebrott (på grund av tidigare skador, som framkommer vid hög värme) och övriga linbrott och kortslutningar på grund av att anläggningen byggts med för dåliga isolationsavstånd. Linorna utvidgas och hänger ned mer än vad som är beräknat. Linorna går då mot varandra, risken är ännu större om det är varmt och blåser. Solkurvor Risken är som störst under lugna, heta och soliga dagar, då rälstemperaturen kan stiga till C. Solkurvor uppträder ofta på eftermiddagen när lufttemperaturen är som högst. Stora temperaturväxlingar utsätter spåret för ömsom drag- och tryckspänningar. Detta ökar risken för uppkomst av solkurvor. Solkurvor inträffar oftare i skärningar än på bankar. Nord-sydliga skärningar brukar vara mera utsatta än öst-västliga, likaså spår på sydsluttningar, speciellt spår i kurva som ligger i lä för vind. Vibrationer och krafter från annalkande tåg eller tågpassage kan utlösa en solkurva. Bristande underhåll ökar risken för uppkomsten av solkurvor. Stabilitetspåverkande banarbeten ska undvikas under sommarperioden, eftersom risken för solkurvor ökar. Endast akuta åtgärder görs för att uppnå farbart spår.

7 Åska Åska är säsongsberoende, flest blixturladdningar sker under sommarmånaderna. Detta beror på att åska lättare uppstår i varm och fuktig luft. Blixtnedslag kan orsaka stora störningar i tekniskutrustning för tågföringen. Åska kan påverka järnvägsanläggningen genom att kraftmatningen till omformarstationerna via leverantören slås ut. I samband med åska är det inte ovanligt att det bildas så kallade åskregn, det vill säga korta intensiva regn som kan ge stora nederbördsmängder på kort tid. Det kan vara direkt livsfara att utföra arbeten i starkströmsanläggningen i samband med åska. Även arbete i signalanläggningen kan vara farligt. Åskan kan även slå ner i kontaktledingsanläggningen och då slå sönder isolatorer. Brandrisk Torr vegetation på eller vid banvallar ökar risken för gräsbränder, som i sommartorka även kan sprida sig till skogsområden längst banan. Varmgång i hjullager på järnvägsfordon kan leda till haveri och urspårning och bromsar som oavsiktligt ligger an (tjuvbroms) kan leda till att brand uppstår. Som hjälpmedel för att upptäcka dessa farliga tillstånd hos passerande tåg har Trafikverket stationära detektoranläggningar utplacerade längs banan. Dåligt rengjorda vagnar kan leda till eld i vagnsramarna eller boggier och kan orsaka bränder. Även avverkningsresterna som ligger kvar i närheten av banan är en brandrisk. Vegetation Vegetation i spår ska av säkerhetsskäl bekämpas. Lokförare måste kunna se signaler och kunna stanna utan att tågen glider på fuktig vegetation. Dessutom kan tåg slira med gnistbildning till följd som i sin tur kan orsaka gräsbränder. Den personal som utför säkerhetsbesiktningar av spåren måste kunna se räl och växlar för att upptäcka eventuella skador vilket försvåras om spåren döljs av ogräs. Vid regnväder blir ogräset dessutom halt och utgör en risk för personal som arbetar med växlingsarbete på bangårdar att halka bland vagnar och lok. Det är viktigt att siktmätning och siktröjning genomförs vid plankorsningar för tågtrafiken och vägtrafikanters säkerhet. Vid vegetationsröjning och avverkning längs banan som utförs för att höja trafik- och elsäkerheten, lämnas ibland avverkningsrester kvar. Avverkningsrester som ligger på torrt underlag som makadam eller grus torkar snabbt och bryts ned långsamt och är sedan en stor brandfara i samband med spårslipning och tjuvbromsning på tågen. 7

8 När avverkningsresterna ligger kvar nedanför banunderbyggnaden kan materialet fylla igen diken och försämrar avvattningen. Höga vattenflöde Vid höga vattenflöden är risken för negativa konsekvenser på bankapaciteten överhängande. Långvarigt regn (även lågintensivt) kan ge upphov till översvämningar och/eller höga vattenflöden i vattensystemen. Det kan ge problem med belastning på banvallar, vattentrummor och brofundament med ökad risk för genomspolning och bortspolning. Kortvariga men intensiva regn kan ge upphov till översvämningar som belastar anläggningen till exempel banvallar och vattentrummor. Både långvarigt och kortvarigt intensivt regnande kan ge problem med erosion. Vid regn är det viktigt att ta hänsyn till tidigare nederbörd, vattenmättad mark. I kombination med nytt regn blir de negativa effekterna ofta snabbare. Fåglar Förekomsten av fåglar är som störst under sommarmånaderna med nykläckta ungar. Varje sommar är det en ökning av kontaktledningshaveri som beror på att fåglar kortsluter och orsakar ljusbågar som bränner av företrädelsevis bärlinor. Vanligast är dessa fel under juli månad. Övriga risker Bemanning Bemanningen under sommarmånaderna är en återkommande utmaning med schemaläggningen av sommarsemestrar, samtidigt som det är många banarbeten som ökar arbetsbelastningen bland annat för att trafiken måste hanteras på andra sätt än normalt. Begränsat utrymme för omplanering av personal vid sjukdom. Öppningsbara broar Öppningsbara broar som enbart används under sommarperioden, då turisttrafik och övrig säsongstrafik förekommer, innebär en större risk för driftproblem, när de börjar användas under sommarsäsongen. Orsaken är att öppningsbara broar som står oanvända under lång tid på året inte har samma kontinuitet av funktionskontroll som annars sker för broar som används frekvent över hela året. Spårspring Att vistas i spårområdet är förbjudet, farligt och förorsakar förseningar.

9 De flesta incidenter med obehöriga i spårmiljö sker i starkt trafikerade områden främst under sommaren och där det också är trångt på spåren. Det gör att varje stopp snabbt får stora följdverkningar för både gods- och persontrafik som fastnar i tågköer. Genom samverkan och kommunikation mellan tågtrafikledning, polis och räddningstjänst kan ingripande ske snabbare. Åtgärder som rör plankorsningar, skydd vid plattformsändarna och tydligare skyltning genomförs. Pyramidformade mattor som ska förhindra att obehöriga tar sig ut i spårmiljöerna har monterats på utsatta platser. Evakueringar På sommaren då temperaturerna kan vara höga är det viktigt att redan i ett tidigt skede överväga en evakuering. Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå åtgärder för att säkerställa snabbare röjning och evakuering vid störningar i tågtrafiken. För att evakueringstiderna ska kunna bli kortare när det blir stopp i tågtrafiken krävs en tydligare branschgemensam arbetsprocess. En rapport har arbetats fram där det föreslås kortare evakueringstider, framförallt i storstadsområdena. Evakuering och röjning Beredskapsnivåer Syftet med tillämpning av beredskapsnivåer är att skapa en enhetlig nationell nomenklatur för alla berörda parter, både internt och externt. Beredskapsnivån speglar förmågan och kapaciteten att möta stört läge. Beredskapsnivåer ska användas för olika typer av störningar och vid aktivering ska orsaken till höjningen namnges enligt följande standard: Beredskapsnivå <nivå>, <Orsak>, <Plats/sträcka/stråk/område> Exempel Beredskapsnivå 2, Vind, Västkustbanan Beredskapsnivå 1 Riskläge Det kan finnas behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Förseningar i tågtrafiken kan förekomma. Till exempel vidta förebyggande åtgärder såsom extra väderbevakning. 9

10 Beredskapsnivå 2 Förhöjt riskläge Faktiskt behov av omfördelning av resurser, förstärkning och vidtagande av operativa åtgärder. Inskränkningar i tågtrafiken, genom förseningar och något reducerad trafik. Besiktningar ska vidtas vid behov. Beredskapsnivå 3 Allvarligt läge Alla tillgängliga resurser tas i anspråk för att hantera och lindra konsekvenserna av en mycket besvärlig situation. Tågplanen kan inte längre hållas, tågtrafik körs med kraftiga förseningar eller mycket reducerad trafik, alternativt trafikstopp. Trafiksamverkan bör vara aktiverad. Beredskapsnivå 4 Krisläge Extraordinär situation som kräver omfattande restriktioner och avstängningar. Trafikverkets alla tillgängliga resurser, samt även resurser från andra samhällstjänster kan tas i anspråk för att hantera störningen. Innebär att trafiksituationen är så allvarlig att det är stopp i trafiken och ett minimum av spår och växlar fungerar. Kriskoordinering ska vara aktiverad. Beredskap för krishantering För att säkerställa ledningsfunktioner i Trafikverket, har semesterlistor upprättats där tillförordnade chefer är utsedda för verksamhetsområdes chefer och avdelningschefer. Kontaktuppgifter finns tillgängliga internt i Trafikverket. Ingång för externa aktörer är via Trafikledning. Trafikverkets verksamhetsområden förutsätts säkerställa att roller i krisorganisationen är bemannade och att larmlistor är ifyllda. Chef eller tillförordnade chef behöver finnas tillgänglig via telefon under ordinarie kontorstid. Nyckelkompetenser behöver finnas tillgängliga under semesterperioden, ifall det inträffar större händelser. Särskilt viktiga kompetensområden är el, signal, spår, bro, tunnel och säkerhet. Kontaktuppgifter hanteras av respektive chef eller tillförordnade chef. Kontaktlistor ska finnas tillgängliga även då det inte är möjligt att vara uppkopplad mot Trafikverket, dessa bör därför skrivas ut. Vid vädervarningar från SMHI, som kan orsaka stora konsekvenser för väg- eller järnvägstrafiken, finns möjligheten att beordra såväl chefer som viktiga kompetenser i beredskap. Vid akuta situationer är alltid Tjänsteman i beredskap eller Trafikledning ingång i Trafikverket. Nationell eller Regional operativ ledare alternativt Tjänsteman i beredskap kan kalla till Trafiksamverkan på respektive nivå. Trafiksamverkan syftar till att informera och diskutera läget i verksamheten samt vid behov besluta om åtgärder eller initiera aktivering av krisorganisation. För att öka möjligheten till återställning av järnvägsanläggningen efter störningar behöver Trafikverkets underhållsdistrikt, i samverkan med entreprenörer och

11 Trafikverkets materialservice, säkerställa personella och maskinella resurser samt försörjningen av reservdelar och kritiska komponenter. Kommunikation Denna beredskapsplan samt information om årstiden finns på Trafikverkets webbsida, sökväg Sommar Trafikinformation För förbättrad trafikinformation till resenärer pågår olika initiativ för att höja kvalitén. Trafikinformationen ska komma i ett tidigt skede, vara användbar, enkel och tydlig. Informationen bör vara samstämmig i alla kanaler det vill säga webb, utrop, skyltning och information ombord på tågen. Trafikverket skickar ut information till media vid större störningar, för att nå ut med information även via tidningar, radio och tv. Aktuell trafikinformation finns på Trafikverket.se. Extern Trafikverkets presstjänst hanterar externa frågor och är bemannad varje dag dygnet runt året om. Telefonnummer till presstjänst: Intern Trafikverkets verksamhetsområde Trafikledning och Underhåll har löpande dialog avseende väder- och trafiksituationen inom aktuellt driftledningsområde. Detta för att förebygga driftstörningar förorsakade av väderhändelser. Vid kraftigt försämrade vädersituationer hålls tätare dialoger för att säkerställa anläggningens driftkvalitet. Dialog och kommunikation i alla led är av största vikt för att kunna reducera störningar uppkomna av vädersituationer. Operativ kommunikationschef står i beredskap dygnet runt för att agera vid större händelser som kräver större informationsinsatser än vad ordinarie organisation är dimensionerad för. Kontaktlista Vid eventuella frågor kring beredskapsplanens framtagande kontakta författarna av detta dokument. 11

12 Kvalitetsavgifter Utifrån förändringar i svensk lagstiftning (7 kap. 5a i järnvägslagen) införde Trafikverket i och med Järnvägsnätsbeskrivningen 2012 en modell för verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Syftet är att stimulera aktörerna till kvalitetshöjande åtgärder för att minimera avvikelser. Åtaganden Generellt samtliga parter För att säkerställa att trafiken fungerar även under semesterperioden behövs förberedande planering. Trafikverket, järnvägsföretagen och entreprenörer ska vidta åtgärder för att säkerställa en god bemanning. Listor med kontaktpersoner ska finnas tillgängliga för berörda aktörer. Samtliga berörda parter har ansvar för att hålla sig uppdaterade om väderläget. Trafikverket Nedan presenteras vem eller vilka enheter som utför de olika uppgifterna inom Trafikverket till denna beredskapsplan. Trafikledning Trafikledning bevaka bemanningsplaneringen under hela semesterperioden, ha fokus på hanteringen av obehöriga i spår och trafikinformation. Nationell operativ ledning Tar fram en nationell sommarberedskapsplan med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområdena Investering, Stora Projekt, Kommunikation, Planering och Underhåll. Distribuerar planen inom verksamhetsområde Trafikledning. Nationell operativ ledare Leder det nationella operativa arbetet för att hantera störningar. Nationell operativ ledare fattar beslut som syftar till att återföra järnvägssystemet i balans. Regional operativ ledare Leder det regionala operativa arbetet för att hantera störningar. Regional operativ ledare fattar samma typ av beslut som Nationell operativ ledare, men regionalt. Planering Tjänsteman i beredskap Dygnet runt vid allvarliga kriser är det Tjänsteman i beredskaps uppgift är att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera.

13 Trafikplanering Tar fram reduceringsplaner som kan aktiveras när antalet tåg behöver minskas. Affärsstöd Distribuerar och informerar järnvägsföretag om beredskapsplanen. Kommunikation Operativ kommunikationschef Operativ Kommunikationschef står i beredskap på uppdrag av kommunikationsdirektören för att agera vid större händelser, som kräver större informationsinsatser än vad ordinarie organisation är dimensionerad för. Underhåll Kund och säkerhet Samordnar arbetet med att ta fram en nationell sommarberedskapsplan med tillhörande uppföljningsrapport tillsammans med verksamhetsområdena Trafikledning, Investering, Stora Projekt, Planering och Kommunikation. Distribuerar planen till berörda. Underhållsdistrikt Säkerställer att entreprenörerna arbetar i enlighet med gällande kontrakt. Medverkar och bidrar till framtagande av material till sommarberedskapsplanen och uppföljningsrapporten. Distribuerar och implementerar beredskapsplanen till berörda entreprenörer. Investering och Stora Projekt Arbetar fram underlag till större trafikpåverkande arbeten under sommaren. Medverkar och bidrar till framtagande av material till sommarberedskapsplanen och uppföljningsrapporten. Entreprenörer Bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av sommarberedskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. Entreprenören ska kommunicera bemanningsplanen för semesterperioden per kontrakt till respektive Projektledare Underhåll på Trafikverket. Löpande följa utvecklingen av väderprognoser. I händelse av extremväder genomförs extrabesiktningar i samråd med Underhållsdistrikten och Trafikledning. Inför sommarperioden informera om rutiner när Trafikledning begär 4 samtal. Vid akut felavhjälpning i järnvägsanläggningen ska entreprenören meddela Trafikverket hur 13

14 arbetet fortlöper. Syftet är att Trafikverket och järnvägsföretagen kan ge bra prognos och planera trafiken på ett bra sätt. För mer information sökväg: Trafikverket 4 samtal. En torr och varm sommar ökar risken för brand i banvallen. Brandskyddsföreningen har ett regelverk För heta arbeten som ska efterlevas. Det är viktigt att buskröjning utförs och att sly tas om hand efter buskröjning. För att begränsa skador på signalanläggningar i samband med åsknedslag finns åskskydd monterade i vissa anläggningar. Dessa ska ses över och kontrolleras inför sommarsäsong och efter kontaktledningshaveri. Närsikt ska mätas i alla plankorsningar som är i drift. Sikterna ska mätas en gång per kalenderår när det grönskar. Mätningen ska ske som en del av ordinarie säkerhetsbesiktning. Hur besiktningsanmärkningar från mätningen ska hanteras av entreprenör och Trafikverket finns beskrivet i TDOK 2014:0228 Krav siktmätning plankorsningar, uppdaterad Diken ska vara dränerade, diken och befintliga dräneringar ska vara rensade, för att eliminera hinder som kan ge problem när vatten tillkommer. Besiktningar ska genomföras en till tre gånger per år beroende på besiktningsklass, finns beskrivet i TDOK 2014:0240 Krav säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar. Hög värme i signalanläggningen kan ge problem med elkomponenter. Därför måste kylanläggningar i signalbyggnader fungera. Inför sommaren bör samtliga kylanläggningar besiktigas. Kabelgropar (schakt) i närheten av spår ska återfyllas efter avslutat arbete, för att minska risken för spårlägesproblem. Det är viktigt att kontroll av tillräcklig rörelsemån finns för kontaktledningens sektioner avseende motvikters avstånd till mark. För att undvika solkurvor är det viktigt att åtgärda besiktningsanmärkningar gällande ballast. Indikation för att kontrollera eventuell ballastbrist fås i Trafikverkets datasystem OPTRAM. Det är viktigt att för skarvfria spår neutralisera/återställa spänningsfri temperatur efter underhållsinsatser där denna påverkats. För skarvspår ska kontroll av skarvluckorna göras innan den varma perioden, rälsreglering ska utföras vid behov. Stabilitetspåverkande arbeten ska undvikas under sommarperioden, eftersom det ökar risken för solkurvor. Att återställa anläggningen korrekt efter en solkurva förhindrar återkommande problem på platsen, men innebär också att entreprenören behöver tid för att kapa och svetsa spåret innan trafiken släpps på. Hastigheten behöver också sänkas under en viss tid för att spåret ska stabiliseras innan högre hastigheter kan tillåtas. Det är viktigt att rutinen TDOK 2014:0667, BVR 1586,12solkurvor -rapportering följs för att Trafikverket ska lyckas med att minska antalet solkurvor. Med bra rapportering får

15 vi tillförlitlig statistik och information som leder till ökad kunskap, förbättrat regelverk och ökad trafiksäkerhet. Mer information på Trafikverkets webbplats, sökväg Solkurvor rapportering För att säkerställa funktionen av de öppningsbara broarna ska entreprenörerna utföra de förebyggande och akuta åtgärder som finns i kontrakten. Manöverpersonal ska följa de rutiner som finns på berörd bro. Trafikverkets projektledare ska följa upp att arbeten genomförs och att manövrering sker enligt överenskommelse. Trafikverkets experter anser att hybridlinjeblockering är relativt driftsäkert men är medvetna om att när det blir fel, så kan det ta längre tid att åtgärda. Trafikverksskolan har utbildning för entreprenörer om hybridblockering sökväg: Hybridblockering och en Repetitionsutbildning Rensning och tömning av partikel magneter bör ske vid isolerskarvar där dessa är monterade. Entreprenören ansvarar för avtalsenliga åtgärder som krävs för att upprätthålla föreskriven standard och funktion. Dessa åtgärder ska utföras på eget initiativ av entreprenören och utan uppmaning från beställaren. Detta innebär att entreprenören fortlöpande ska hålla sig underrättad om järnvägsnätets tillstånd avseende vädersituation och trafikförutsättnigar. Järnvägsföretag Bidrar i förberedelser, tillämpning och uppföljning av sommarberedskapsplanen och tillhörande uppföljningsrapport. Gå igenom rutiner kring evakuering för att säkerställa en bra hantering. För att minska riskerna för brand med påföljande tågstopp är det viktigt att timmertransporterna är avsopade vid lastning. Då undviker man att bark och dylikt faller ner på spåren under transport. Bromsblock som oavsiktligt ligger an mot hjulringarna (tjuvbroms) kan leda till att brand uppstår. Tjuvbroms leder till överhettade hjul och risk för gnistbildning som kan orsaka gräsbränder intill spåret. Dåligt rengjorda vagnar kan leda till eld i vagnsramarna eller boggier och orsaka gräsbränder. Flänssmörjningen ska fungera på lok där sådan utrustning finns. Detta minskar risken för hjulskador och slirsår på rälen. Se över kolslitskenan på strömavtagaren för att minska risken för kontaktledningshaveri. Rensa magnetskenbromsar från metallflagor för att minska risken för spårledningsfel. 15

16 Regionala anpassningar Uppstartsmöte När denna sommar beredskapsplan är klar kallar Nationell Operativ Ledning, berörda entreprenörer, järnvägsföretag och projektledare underhåll till ett uppstartsmöte. Syftet är att säkerställa att berörda parter står redo inför sommaren. Punkter som behandlas på mötet är genomförda årstidsrelaterade förberedelser och innehållet i aktuell beredskapsplan. Kartor Trafikledningsområden