F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Relevanta dokument
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa

Fysisk aktivitet och träning vid MS

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

Vad är psykisk ohälsa?

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Mediyoga i palliativ vård

INFORMATION OM INVEGA

Lite info om hälsa & livsstil

Information om förvärvad hjärnskada

Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående

Samband mellan arbete och hälsa

Stark inför rygg irurgi star för livet. Råd om levnadsvanor och fysisk aktivitet för dig som ska genomgå ryggkirurgi

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Testa dina vanor Hälsotest

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Bild 1. Bild 2. Bild 3

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Fysisk aktivitet och träning

Blir man sjuk av stress?

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Blir man sjuk av stress?

Frågeunderlag. Bilaga 1

Blir man sjuk av stress?

Grön Rehabilitering på Landsbygd


Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Unga kroppar är gjorda för rörelse!

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Sexuell hälsa vid reumatisk sjukdom

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

Goda levnadsvanor gör skillnad

Psykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

AVENYMODELLEN. En presentation Södra Avenyn

Det gör ont, du är trött vad gör du?

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Goda levnadsvanor gör skillnad

Råd för en god hälsa

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Alla mår dåligt ibland

Trauma och återhämtning

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Testa dina vanor Hälsotest

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Levnadsvanor vid hjärtkirurgi. Råd till dig som är patient eller närstående

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Balans i livet gör stressen hanterbar


Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Dina levnadsvanor din hälsa

Testa dina vanor Hälsotest

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Är depression vanligt? Vad är en depression?

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

När behövs återhämtning? Att finna vad som är återhämtande för dig

Mer harmoni Mindre stress

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2019

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

Kom igång. - Håll igång. Ika Lönn

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Transkript:

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Förord Syftet med denna broschyr är att vara ett kunskapsstöd för dig som önskar förebygga eller behandla en begynnande eller redan existerande psykisk ohälsa. Fysisk aktivitet har enligt aktuell forskning visat sig vara särskilt effektiv vid både behandling och förebyggande av lätt eller måttlig depression eller ångest. Även vid stressrelaterad psykisk ohälsa som t.ex. utmattningssyndrom kan rätt doserad fysisk aktivitet minska symtom och förbättra livskvalitén. Fysisk aktivitet är en effektiv medicin på vägen till psykisk hälsa. Vi hoppas att kunskapen i denna broschyr kan motivera, stödja och leda dig till en bättre psykisk hälsa och vara en hjälp för närstående som vill vara ett stöd i denna process. Denna broschyr har framtagits av Fysioterapeuternas expertgrupp inom området psykisk hälsa i samråd med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa med finansiering från Socialstyrelsen. Raija Lenné Docent och projektledare för Fysioterapeuternas Levnadsvaneprojekt

VAD ÄR PSYKISK OHÄLSA? 5 VAD ÄR FYSISK AKTIVITET? 6 Figur 1: Vad händer när du är fysiskt aktiv? 7 Hur mycket behöver du röra på dig? 8 Figur 2: Kort och intensivt eller längre och lugnare? 9 ÅTERHÄMTNING 10 5 SMARTA TIPS TILL DIG SOM VILL 10 VARA FYSISKT AKTIV PÅ ETT HÅLLBART OCH LÅNGSIKTIGT SÄTT

Vad är psykisk ohälsa? Att uppleva variation i sinnesstämning är en normal del av livet. Även kortare perioder av stress, både i arbetslivet och privat, kan ses som en normal del av våra liv. Det är först när vi under långa perioder inte får tillräckligt med återhämtning, eller när nedstämdheten tenderar att bli ett normaltillstånd, som vi börjar närma oss gränsen för vad som kan betraktas som psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett sammanfattande begrepp som omfattar mer eller mindre allvarliga symtom som exempelvis långvarig stress, oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Dessa besvär kan i olika grad påverka funktionsförmågan, det vill säga hur din vardag fungerar. Utöver att söka hjälp för dina problem, finns det en hel del du kan göra själv för att må bättre. Något av det viktigaste du själv kan göra är att försöka vara fysiskt aktiv. Forskning har tydligt visat att fysisk aktiv itet är en verksam medicin mot framförallt lättare psykisk ohälsa. Att vara fysiskt aktiv har också visat sig kunna förhindra återfall i psykisk ohälsa. Något av det viktigaste du själv kan göra är att försöka vara fysiskt aktiv. 5

Vad är fysisk aktivitet? Människan är byggd för att vara i rörelse. Vi behöver rörelse för att våra fysiologiska system ska fungera normalt. Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse där det sker en högre energiförbrukning än vad som behövs när vi är i vila. Även vardagliga aktiviteter som att promenera, cykla, att gå i trappor, leka med barn eller barnbarn, arbeta i trädgården, eller att städa är fysisk aktivitet. Ibland kan det vara svårt att förhålla sig till den information som sprids i massmedia och sociala medier om fysisk aktivitet och träning. Det är lätt att tro att fysisk aktivitet bara är detsamma som organiserad träning där man är ombytt i träningskläder. Då är det viktigt att komma ihåg att den rörelse eller aktivitet du kan bygga in i din vardag är grunden för bibehållen och/eller återvunnen hälsa. Även vardagliga aktiviteter som att leka med barn eller barnbarn, arbeta i trädgården, eller att städa är fysisk aktivitet. 6

Du förbättrar din koncentration och ditt minne Du får bättre sömn Du får ökad känsla av lust och glädje Du får mer ork och känner dig starkare Du upplever minskad trötthet och får mer energi Du hanterar stress bättre Du får stärkt självkänsla Du förhindrar och förkortar perioder av nedstämdhet Du minskar risken för hjärtkärlsjukdom Du minskar risken för diabetes Figur 1: vad händer när du är fysiskt aktiv? Fysisk aktivitet kan minska dina symtom och öka ditt välmående. 7

Hur mycket behöver du röra på dig? Kom ihåg att all rörelse är bra. Lite är bättre än ingenting. Utgå från din nivå, dagsform och hur det känns i kroppen. Öka därefter successivt tid, intensitet eller antal gånger per vecka. Besväras du av ångest är det inte ovanligt att du till en början kan uppleva ökade besvär. Detta är helt ofarligt och beror på kroppens naturliga inbyggda system för att reglera både fysisk och psykisk stress. Att öka din aktivitetsnivå lite för snabbt i detta läge kan av kroppen upplevas som stress. Om du upplever ökad ångest, prova att minska intensiteten i din aktivitet under en period. För att påverka din psykiska hälsa fullt ut rekommenderas minst 150 minuter i veckan på en måttlig intensitetsnivå, alternativt minst 75 minuter i veckan på en hög intensitetsnivå. Måttlig intensitet innebär att du får en ökad puls och andhämtning och hög intensitet att du får en mer markant ökning av puls och andning. Utför dessa aktiviteter i pass om minst 10 minuter åt gången. För bästa resultat, sprid gärna den fysiska aktiviteten under veckans alla dagar. Muskelstärkande fysisk aktivitet är ett bra alternativ eller komplement till den pulshöjande fysiska aktiviteten. För att få bäst effekt av din dos av fysisk aktivitet behöver du regelbundet lägga in tid för återhämtning. 8

150 minuter måttlig intensitet per vecka eller Pulsförhöjande aktiviteter 75 minuter hög intensitet per vecka... eller en kombination av de båda. Muskelförstärkande aktiviteter Återhämtning Figur 2: Kort och intensivt eller längre och lugnare? Det finns olika sätt att nå upp till målet varje vecka. 9

Återhämtning Vad som ger återhämtning kan variera från person till person, tänk på att göra något som aktiverar just ditt lugnoch-ro-system. Det kan exempelvis vara att njuta av naturen, äta god mat, umgås med vänner, snickra, sjunga och lyssna på musik, bara vara, eller avslappning i någon form. Kom ihåg att det kan finnas många saker som aktiverar just ditt lugnoch-ro-system, variera gärna din återhämtningsform. Glöm inte att sömnen är vår största källa till återhämtning! 5 SMARTA TIPS till dig som vill vara fysiskt aktiv på ett hållbart och långsiktigt sätt. Den bästa fysiska aktiviteten är den som blir gjord! Hitta en aktivitetsform som du tycker om. Lagom är bäst! Hellre lite och regelbundet än mycket och oregelbundet. Sätt rimliga mål! Undvik att jämföra dig med andra. Skapa goda och hållbara vanor. Dela upp veckodosen och anpassa din aktivitet utifrån dagsformen! Bygg in fysisk aktivitet i vardagen. Ta trapporna istället för hissen, cykla istället för att ta bilen, promenera till mataffären och bär kassarna hem. 10

VILL DU HA EXTRA STÖD? Kontakta en fysioterapeut om du vill ha extra stöd för att anpassa din fysiska aktivitet utifrån just dina förutsättningar och behov. Prata med din vårdgivare eller kontakta 1177 Vårdguiden!

Att vara fysiskt aktiv kan vara en väg till psykisk hälsa Denna broschyr är framförallt till för dig som fått rådet att vara fysiskt aktiv för att förebygga eller behandla en begynnande, eller befintlig psykisk ohälsa. Broschyren kan även vara en hjälp för närstående som vill vara ett stöd för dig. December 2017 Fysioterapeuterna. Grafisk form: Rickard Örtegren Box 3196, 103 63 Stockholm Vasagatan 48 www.fysioterapeuterna.se kansli @fysioterapeuterna.se 08-567 061 00