ÅRSREDOVISNING 2012. karlstads kommun

ÅRSREDOVISNING 2012 karlstads kommun

Karlstads kommun 2013

Året 2012 i korthet Kommunkoncernens ekonomi Kommunkoncernens resultat uppgår till 275,9 mnkr. Resultatet har belastats med 84 mnkr i form av en nedskrivning av värdet på vindkraftverken i Vindpark Vänern AB. Investeringar har skett med 955,7 mnkr. Kommunen har köpt bolaget Fastighets AB Sandgrund. Kommunens ekonomi Kommunens resultat uppgår till 215,9 mnkr. Investeringar har skett med 535,5 mnkr brutto. Större investeringar har skett i badhuset, Mariebergsskolan, Norrstrandskolan samt skola och ny förskola i Södra Råtorp. Resultatmålet har uppnåtts under året, däremot inte finansieringsmålet. Kommunfullmäktige godkände dock en ökad låneskuld i samband med budgetbeslutet och den nivån uppnåddes. Fakta om kommunen Vid årets utgång har Karlstads kommun 86 929 invånare, en ökning med 520 personer under året. 1 015 barn föddes under året. Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 410 och i kommunkoncernen i övrigt finns 498 årsarbetare. Utdebiteringen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75. Några viktigare händelser Den nya baddelen på Sundsta med upplevelsebad och ny 25-metersbassäng öppnade i september. Konsthallen Sandgrund Lars Lerin invigdes i juni. Upprustning och ombyggnad av Mariebergsskolan blev klar till höstterminen. Arbetet med ny huvudvattenledning från Sörmon har påbörjats under hösten. Servicegarantier och e-tjänster har införts under året. Den strategiska planen med målområden och övergripande mål gäller från 2012. Målen följs upp för första gången i denna årsredovisning. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 3

Innehållsförteckning Årsredovisningens innehåll... 5 Kommunstyrelsens ordförande... 6 Förvaltningsberättelse Karlstad och omvärlden... 8 Sammanfattande analys...10 Målområden externt perspektiv Tillväxt...12 Attraktiv stad...17 Utbildning och kunskap...22 En stad för alla...26 Den goda gröna staden...32 Målområden internt perspektiv Finansiellt perspektiv...37 Vårda tillgångar...39 Styrsystem och kvalitetsarbete...41 Arbetsgivarperspektiv...44 Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet...50 Finansiell analys kommunkoncernen...52 Finansiell analys kommunen...55 Finansiella rapporter Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning...65 Nothänvisningar...68 Redovisningsprinciper...78 Organisation...80 Driftredovisning...81 Driftredovisning med kommentar...82 Investeringsredovisning...86 Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund Karlstads Stadshus AB...89 Karlstads Energi AB...91 Karlstads Elnät AB...93 Karlstads Bostads AB...95 Övriga bolag inom Stadshuskoncernen...97 Övriga företag och stiftelser...99 BILAGA Indikatorer i strategisk plan... 103 4 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Årsredovisningens innehåll Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret. Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Målområdet Arbetsgivarperspektiv tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut som har framställts tidigare år. Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning. Finansiella rapporter Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation. Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen. Nämndernas verksamhetsberättelser Här finns den verksamhetsberättelse som varje nämnd har avlämnat och som mer utförligt beskriver verksamhet, måluppfyllelse och ekonomisk utfall. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 5

Kommunstyrelsens ordförande År 2012 var ett rekordår för Karlstads kommun. Nämndernas verksamheter omsatte över 4 miljarder och årets resultat slutade på plus 216 miljoner. Men trots en rekordbudget och ett starkt resultat har våra nämnder och förvaltningar varit tvungna att arbeta hårt för att försöka nå de ekonomiska målen. Där har vi inte nått hela vägen fram och det sätter ett fortsatt effektiviseringstryck på verksamheterna även framåt. Konjunkturen har varit fortsatt svag och det oroliga läget i världsekonomin fortsätter att påverka Sverige och då givetvis även oss i Karlstads kommun. Bakom det goda resultatet ligger till stor del reavinster efter att fler Karlstadsbor har nappat på erbjudandet att friköpa sin tomträtt och att kommunen har fått återbetalning av premier från AFA. Trots ett ekonomiskt omvälvande läge har mycket hänt inom kommunen. Samarbete har varit ett ledord under året, i kommunen som helhet, i regionen och med andra aktörer. 2012 var det första året som kommunen har arbetat enligt strategisk plan. Det är en spännande och utmanande lärprocess för alla inblandade. Det är glädjande att se att våra verksamheter mer och mer börjar hitta samarbetsformerna för att arbeta mot de uppsatta målen och visionen om livskvalitet för 100 000 Karlstadsbor. Under året har vi även bildat Karlstad Business Alliance (KBA) tillsammans med våra grannkommuner, för att samverka i frågor som rör näringsliv och etablering, besöksnäring och marknadsföring. Vi har inlett ett närmre samarbete med universitetet för att bland annat få till en Science Park och en kontaktgaranti mellan studenter och arbetsplatser. Målet med den här typen av samarbeten är tydligt. Karlstad ska bli mer attraktivt genom att det skapas fler jobb inom olika branscher. Det är en förutsättning för att vi ska kunna satsa ännu mer på att utveckla vår kärnverksamhet vård, skola och omsorg. Under året har vi fortsatt satsat på ökat underhåll av lokaler, vägar och lekplatser. Vi har byggt två nya förskolor, en på Zakrisdal och en på Kroppkärr och lagom till höstterminens start var den nyrenoverade Mariebergsskolan färdig. Den som söker enklare bygglov i Karlstad är garanterad svar inom fyra veckor och barn över ett år är garanterade förskoleplats inom fyra månader. De två och 31 andra servicegarantier infördes i kommunen under vintern 2012. Allt för att förtydliga för Karlstadsborna vad de kan förvänta sig av våra olika verksamheter. Karlstad ska bli landets fjärde evenemangsstad, 2012 tog vi stora steg mot det målet. Bland annat invigdes Lars Lerins nya konsthall i gamla Sandgrunds lokaler och i juli arrangerades för första gången Putte i Parken i Karlstad. Vi har fantastiskt duktiga och engagerade medarbetare i kommunen som varje dag skapar värde för Karlstadsborna. Jag vill med detta tacka alla dem för deras arbete under året. De är grunden för att år 2013 kommer att bli ett bra år. Per-Samuel Nisser (M) Ordförande 6 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Förvaltningsberättelse KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 7

Karlstad och omvärlden Vi är i förtroendebranschen Det offentliga svenska samhället har alltid i ett internationellt perspektiv lyfts fram för sin öppenhet. Vår offentlighetsprincip och lagstiftningen om meddelarfrihet är viktiga grundpelare för granskningen av vår verksamhet. Detta har vi levt med länge och vår verksamhet skall granskas eftersom vi i huvudsak finansierar den med våra gemensamma skatter. Tack vare denna öppenhet finns Sverige också ofta i topp när man undersöker medborgarnas förtroende för den offentliga verksamheten. Under de senaste åren har några andra viktiga utvecklingstrender gett helt nya dimensioner till denna öppenhet. En sådan grundläggande förändring är utvecklingen mot att individer och grupper i större utsträckning själva ställer ökade krav eller formulerar förväntningar på vad det offentliga skall stå för i form av service och kvalitet. Denna utveckling är åtminstone delvis ett resultat av att medborgarna är allt mer medvetna om hur och var de kan framföra sina åsikter. De vill också i allt högre grad välja och välja bort vem de skall få sin service från. Till del förklaras säkert detta av en allmänt höjd utbildningsnivå men också av förändrade attityder till myndigheter och olika former av auktoriteter. Den tekniska utvecklingen som innebär att informationen om våra verksamheter och vägarna in till desamma hela tiden bara är en knapptryckning bort är också en mycket påtaglig faktor när bilden av oss som kommun sätts i media eller hos våra enskilda medborgare. Parallellt med denna utveckling som i stora stycken ökar förväntningarna på vår verksamhet har vi en ekonomisk utveckling som både kort- och långsiktigt är osäker. Kortsiktigt lever vi fortsatt i en svag konjunktur som till stor del är en följd av den kraftiga nedgång som skedde kopplat till den finansiella krisen 2008-2009. Tillväxtmässigt fick vi en ganska snabb rekyl upp direkt efter denna kris men en stor del av den finansiella stabilisering som då åstadkoms skedde genom stora offentliga insatser som i nästa steg bidrog till de stora statsfinansiella skuldkriserna som är huvudorsaken till de konjunkturproblem vi nu brottats med. De enorma ekonomiska problem som nu finns framför allt i södra Europa med arbetslöshetstal på omkring 25 procent och en ungdomsarbetslöshet på närmare 50 procent i några länder ser vi inte alls i Sverige men vi blir ändå påverkade av dem eftersom deras förmåga att hantera situationen påverkar hela Euroområdet vilket i sin tur påverkar ett exportberoende land som Sverige. På senaste tiden har en del mer positiva signaler kommit och huvudbedömningen är att konjunkturen bottnar under 2013 för att därefter sakta vända uppåt kommande år. Tack vare Sveriges relativt starka offentliga finanser och det faktum att flertalet hushåll haft en positiv reallöneutveckling under flera år bedöms vi som nation klara nedgången betydligt bättre än större delen av vår nära omvärld trots vikande export. Precis som i omvärlden får vi nog dock förbereda oss på att återhämtningen på arbetsmarknaden blir relativt långsam även om konjunkturen i övrigt vänder uppåt. Sysselsättningen är normalt den faktor som förbättras sist i en konjunkturuppgång. 8 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

SKL:s bedömning av kommunsektorns ekonomiska förutsättningar de närmaste åren är utifrån denna bakgrund att vi kommer att få hyfsade villkor. Detta villkoras dock av att staten höjer statsbidragen till kommunerna i takt med inflationen vilket vi hittills inte fått några utfästelser om. SKL konstaterar samtidigt att sektorn har några riktigt stora utmaningar i form av en ogynnsam demografisk utveckling, stora investeringsbehov och de ökade förväntningarna på servicen från den offentligt finansierade välfärden. Dessa utmaningar känner vi väl igen också i vår kommun. De demografiska utmaningarna kanske i dagsläget är allra mest påtagliga inom gymnasienämnden där vi måste anpassa vår verksamhet till minskade elevkullar men de syns också tydligt inom förskoleområdet där ökade födelsetal ökar trycket på förskolelokaler. Inom äldreomsorgen ligger de största utmaningarna fortfarande något år framåt men behovet av fler demensplatser är redan nu tydligt. Investeringsvolymerna har under några år legat på högre nivåer än våra mål kring egenfinansiering. Detta har vi gemensamt med många andra kommuner i vår storlek. Ett par delförklaringar till att just denna grupp har höga investeringsbehov är sannolikt dels det faktum att de har befolkningstillväxt vilket ökar servicebehoven, dels att de ofta är regioncentra där omgivningen har relativt låg befolkningstäthet och att de därmed ofta får stå för en stor del av medborgarnas förväntade service i form av anläggningar och infrastruktur på egen hand. I storstadsområden kan ofta den typen av service samnyttjas mellan flera kommuner på ett mer naturligt sätt. En annan förklaring till de ökande investeringsvolymerna i sektorn är att en stor del av kommunernas lokaler och anläggningar är från 1960- och 70-talen, då välfärden byggdes ut kraftigt, och att de nu därför behöver åtgärdas av åldersskäl. I Karlstad upplever vi nu inför 2013 en av de absolut tuffaste ekonomiska situationerna vi stått inför. Flera av våra stora nämnder arbetar med att finna nya effektivare lösningar utan att det skall påverka medborgarnas service men i vissa verksamheter måste vi vara beredda på att ambitionerna måste sänkas. Det blir också ännu viktigare än förut att vi fokuserar på de prioriteringar som fastställs av våra folkvalda genom vision och övergripande mål i vår strategiska plan. I tider med ökade förväntningar kommer vår förmåga att kommunicera förutsättningar, utmaningar och behov av förändringar med våra innevånare att ställas på prov. Kommunen måste därför fortsätta det hittills mycket framgångsrika utvecklingsarbetet kring dialogen med medborgarna. Vi har också ett gott utgångsläge genom en stabil ekonomisk grund och en ansvarstagande kultur med starka väl förankrade värderingar. Det som ytterst kommer att vara bilden på hur väl vi lyckas är att vi fortsatt har ett stort förtroende från Karlstadsborna. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 9

Sammanfattande analys I årsredovisningen för 2012 följer vi för första gången upp koncernens övergripande mål. Verksamheterna inom kommunens bolag och nämnder arbetar i linje med målens riktning och vi kan redan nu se goda resultat, trots att flera av målen är långsiktiga. Nämndernas åtaganden är också en del av det vi gör för att nå målen. Arbetet med dessa löper på bra. Vid avstämningen vid 8 månader var 15 åtaganden redan klara och vid denna helårsavstämning är totalt 31 klara (av totalt 133). Vi har valt att inom några områden även redovisa våra resultat i jämförelse med andra. Jämförelsekommunerna som vi använder är Linköping, Örebro, Jönköping, Sundsvall, Gävle, Växjö, Luleå och Kalmar. De har till stor del liknande förutsättningar när det gäller näringslivsstruktur och funktion som tillväxtmotor. Några kan betraktas mer som målkommuner eftersom de invånarmässigt är mycket större än Karlstad (Linköping, Örebro och Jönköping). I de fall där uppdelning på kvinnor och män finns har detta redovisats. Däremot behöver vi inför nästa år utveckla indikatorerna för mångfald och andra prioriterade målgrupper. Under 2012 har besöksnäringen och turismen utvecklats mycket bra. Karlstad är en populär destination. Kommunen har duktiga skolungdomar som trivs och har goda resultat. En hög andel av eleverna är behöriga till gymnasiet och niorna har också höga meritvärden. Det är dock viktigt att vi fortsätter att arbeta med att få fler motiverade i skolan och att vi fångar upp de ungdomar som har svårigheter med sin skolgång. Det är viktigt med insatser som Horisont, där vi samarbetar med olika myndigheter för att få ungdomar tillbaka till studierna eller annan egen försörjning. Befolkningsökningen skulle kunna ligga högre även om vi ligger nära målet om en genomsnittlig ökning på 700 personer. Här handlar det främst om att locka ny arbetskraft till regionen och gärna från hela Sverige och andra länder. Det har ännu inte skett någon större förändring på arbetsmarknaden i landet och det ser givetvis likadant ut för Karlstad. Däremot så är kommunens insatser som till exempel jobbpaket lyckosamma för att få fler i egen försörjning. Nu när bostadsbyggandet ligger på lägre nivåer, som i hela Sverige, har kommunen marknadsfört de områden som finns byggklara för att underlätta när marknadsläget vänder. Planberedskapen är god, här finns möjlighet att sätta spaden i marken för över 2000 nya bostäder. 10 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Måluppfyllelsen för målet kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick påverkas till viss del av problemen inom Vindkraft Vänern AB. I övrigt är dock utvecklingen positiv med ökande underhållsinsatser för lokaler, gator och vattenledningar och med en fortsatt hög underhållsnivå inom KBAB. Den finansiella analysen visar att vi har nått resultatmålet och även finansieringsmålet eftersom den ökning som skett av nettoskulden håller sig inom den nivå som kommunfullmäktige medgav i budgetbeslutet. Även om vi därmed har nått målen under 2012 visar dock den finansiella analysen att det höga resultatet uteslutande har skapats av tillfälliga intäkter. Det underliggande resultatet har försämrats under de senaste åren. Negativt är även de budgetöverskridanden som skett på några håll inom nämnderna. God ekonomisk hushållning Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Det är relativt lätt att göra en bedömning av de enskilda målen, däremot är det svårare att göra en samlad bedömning av om kommunen har en god ekonomisk hushållning och om vi sammantaget har uppnått våra mål. Svaret kan inte bli ja eller nej, utan det handlar om en bedömning utefter en glidande skala. Den övergripande bedömningen är att arbetet för att nå målen går framåt. Förutom inom det finansiella perspektivet så finns inga särskilda områden där vi ser större svårigheter. Mot bakgrund av att vi ändå når de ekonomiska mål som kommunfullmäktige satt upp för 2012 är den samlade bedömningen att vi i huvudsak bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning. Inför kommande år måste dock fokus ligga på att stärka kommunens ekonomi och att nämnderna når balans mellan kostnader och budgetramar. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 11

Tillväxt Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Viktiga händelser En ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer År 2012 var antalet invånare i Karlstads kommun 86 929 personer. Det innebar en ökning med 520 personer sedan år 2011. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen sedan år 2008 har varit 658 personer. Antalet födda ökar något för varje år. Variationen över tid förklaras till störst del av att flyttströmmarna ser olika ut från år till år. År 2012 flyttade 300 personer till Karlstad. Av dessa kom hälften från andra kommuner i Värmland. En faktor som påverkar befolkningssiffrorna är utvecklingen av antalet studenter vid Karlstads universitet utifrån förändringar i antalet utbildningsplatser. Karlstad har en genomsnittligt god tillväxttakt och om vi ser till perioden 2008-2012 ligger vi nära målet om 700 personer i genomsnitt. Befolkningsökning i antal 2008 2009 2010 2011 2012 Befolkning 83 994 84 736 85 753 86 409 86 929 Befolkningsökning i antal 353 742 1 017 656 520 Antal födda 935 990 1 005 1 009 1 015 Födelseöverskott 119 135 195 214 225 Flyttnetto totalt 242 622 842 454 300 varav Värmland 314 229 450 455 168 varav övriga Sverige - 231 44 165 6-38 varav utlandet 159 349 227-7 170 Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren 530 594 731 706 658 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) 12 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Karlstads kommun har under året genomfört olika aktiviteter tillsammans med näringslivet i syfte att öka inflyttningen. Till exempel har tillgängligheten för vår inflyttarservice förbättrats genom vårt nya kontaktcenter. Vi genomför punktinsatser för att medflyttande ska få arbete när näringsliv och offentlig sektor rekryterar nyckelkompetens. På hemsidan har vi speciella inflyttarsidor och vi har förnyat informationen om lediga jobb hos oss själva som arbetsgivare. I samarbete med näringslivet satsar vi särskilt på att få fler studenter att stanna kvar efter avslutade studier. Vi deltar också i mässor och i arbetsmarknadsdagar. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 (från 2008 års siffror) Vi behöver hålla en tillväxttakt om i genomsnitt en procent per år om vi ska nå målet. År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, ökade antalet förvärvsarbetande med 1,5 procent. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under hela perioden 2008-2011 ökade antalet förvärvsarbetande med 1,7 procent. Lågkonjunkturåret 2009 hade vi en större nedgång, men återhämtningen påbörjades redan år 2010. År 2011 var förvärvsfrekvensen 75,2 procent vilket motsvarar genomsnittet för större städer. Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. I Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 gått bättre än för männen - som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 år nivå. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan könen har därmed utjämnats något över perioden. Studenter och arbetspendlare till Norge syns inte i statistiken, vilket drar ner Karlstads resultat något. Andel av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens) 2008 2009 2010 2011 Karlstad 75,8 72,9 74,1 75,2 varav män 77,2 73,6 74,3 75,8 varav kvinnor 74,4 72,1 74,0 74,5 Större städer 76,4 73,4 74,6 75,4 Riket 77,5 74,6 75,9 76,8 varav män 79,5 76,2 77,3 78,5 varav kvinnor 75,4 73,1 74,5 75,0 Källa: SCB Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och drygt 31 procent av dem som arbetar i Karlstad pendlar hit. Detta kan jämföras med jämförbara kommuner som i snitt har drygt 20 procents inpendling. Cirka 18 procent av dem som bor i Karlstad pendlar ut från kommunen. Även detta är en siffra som ligger högre än bland jämförbara kommuner. En hög pendlingsgrad är ett tecken på att vi har en dynamisk arbetsmarknadsregion. Karlstads kommun har under året inlett ett samarbete med våra grannkommuner i syfte att öka attraktionskraften för företagande och etableringar i Karlstadsregionen: Karlstad Business Alliance. Vi har också påbörjat ett samarbete med Karlstad Teknikcenter och klusterorganisationen The Packaging Greenhouse i syfte att bli ett nationellt utbildningscenter för näringslivets behov. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 13

Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet fick Karlstad år 2012 placering 86 av 290 kommuner. År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. År 2011 deltog 166 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunens kunder gav oss ett sammantaget ett Nöjd-Kund-index (NKI) om 68, vilket gav oss placering 49 av 166. Medelvärdet var 66, vilket innebär att Karlstad låg över genomsnittet. Spridningen för deltagande kommuner varierade från index 50 till 81. Företagsklimat 2008 2009 2010 2011 2012 Svenskt Näringsliv rankning alla kommuner i Sverige 35 85 71 74 86 SKL NKI 68 ranking 166 deltagande kommuner 49 Källa: Svenskt Näringsliv och SKL Karlstads kommun arbetar med att förbättra dialogen med näringslivet och med att skapa arenor för näringslivsutveckling. Bland annat deltar vårt näringslivsråd i arbetet med att ta fram förbättringsområden utifrån resultaten i jämförelserna ovan. Vi arbetar nära våra samverkansparter i klustren om frågor som kompetensmatchning, med handlarna om centrumutveckling och med fastighetsägarna i olika nätverk. Andra exempel är att politiker och tjänstemän gör gemensamma företagsbesök, att kommunen har deltagit i en bemötandeutbildning och att vi har förtydligat informationen till företagare på den nya hemsidan. Under året har kommunen infört servicegarantier riktade till näringslivet. Företagare ska bland annat kunna få besök inom tio dagar, beslut om serveringstillstånd inom sex veckor och besked om nyttoparkeringstillstånd inom tio dagar. Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det färdiga detaljplaner för att kunna bygga 2 213 bostäder i kommunen. Av dessa är 1 887 flerbostadshus och 326 småhus. Färdiga planer finns för bland annat Inre hamn, Kronoparken och Norra Stockfallet. År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, färdigställdes 225 bostäder, varav 19 tillkom genom ombyggnad. Över tid ligger produktionen av småhus någorlunda konstant, medan produktionen av flerbostadshus varierar. I genomsnitt har det byggts 248 bostäder per år sedan år 2008. År 2011 byggdes det framförallt på Råtorp, Zakrisdal, Knappstad, Romstad och Strand. Antal färdigställda bostäder 2008 2009 2010 2011 Totalt nybyggda och ombyggda 373 185 208 225 varav nybyggda flerbostadshus 285 112 127 126 varav hyresrätter 79 112 54 48 varav bostadsrätter 206 0 73 78 varav nybyggda småhus 68 70 70 80 varav äganderätter 68 70 70 26 varav bostadsrätter 0 0 0 54 Källa: SCB 14 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Om vi jämför byggtakten i Karlstads kommun med andra jämförbara kommuner hamnar vi något över genomsnittet när det gäller antalet färdigställda bostäder i förhållande till folkmängden. I Karlstad byggdes det åren 2008-2011 i genomsnitt 2,7 nya bostäder per 1 000 invånare. Nybyggda bostäder per 1 000 invånare år 2008-2011 4,0 3,5 3,5 3,2 3,0 2,7 2,5 3,8 3,0 2,0 1,9 2,1 1,5 1,0 0,8 0,8 0,5 0,0 Linköping Örebro Jönköping Sundsvall Gävle Karlstad Växjö Luleå Kalmar Källa: SCB Trots att det finns planberedskap för bostäder av olika upplåtelseformer för flera års byggande bedöms efterfrågan på hyresrätter i och utanför tätorten för närvarande vara större än tillgången. Karlstads kommun bjöd år 2012 in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag, i syfte att gå igenom planläget i kommunen. Tanken är att arrangemanget ska återkomma årligen. Internt arbetar vi med att korta ner processen från det att ett uppdrag påbörjas till dess att marken kan börja bebyggas. Kommunen har utfärdat servicegarantier som innebär att invånare ska kunna få planbesked inom tre månader och att husutstakning ska ske inom fem arbetsdagar. I slutet av år 2012 fanns det drygt 273 000 kvadratmeter tillgänglig verksamhetsmark. Ytterligare områden kommer att kunna läggas till allt eftersom: Bråtebäcken inom ett år och Gräsdalen tidigast inom 2-3 år. Expolateringar runt Eriksberg är beroende av Trafikverkets planer för utbyggnaden av E18 och ny trafikplats och ligger därför längre fram i tiden. Tillgången på attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Inom kommunen finns det en etableringsgrupp som samordnar näringslivets efterfrågade behov av verksamhetsmark och vi arbetar aktivt för att uppnå en balans mellan långsiktig efterfrågan och tillgång på mark för verksamheter, handel, industri och bostäder i varierande attraktiva lägen. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 15

Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer År 2012 gjordes drygt 6,2 miljoner resor med Karlstadsbuss, vilket innebär en ökning med 3 procent. Resandet med Karlstadsbuss ökar varje år och sedan år 2008 har det ökat med 21 procent. De som redan åker buss gör fler resor per år och dessutom är det allt fler som börjar åka regelbundet med Karlstadsbuss. År 2012 var andelen Karlstadsbor som reser med Karlstadsbuss som huvudsakligt färdmedel 15 procent. Ökningen beror till största delen på ökad turtäthet, nytt linjenät och marknadsföring. Karlstadsbuss toppar listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Från och med halvårsskiftet 2013 kommer stadsbussarna att drivas med biogas. Vi arbetar också vidare med planerna för ett snabbstråk för buss genom staden (Karlstadsstråket). År 2011 gjordes 565 750 resor med Värmlandstrafik till och från Karlstad. Resandet med Värmlandstrafik till och från Karlstad har även det ökat varje år och sedan år 2008 har det ökat med 11 procent. Kollektivtrafikens andel av pendlarna till Karlstad är knappt 12 procent. Det är samma siffra som för kollektivtrafikens marknadsandel i hela länet. Vi samarbetar med Trafikverket, Värmlandstrafik och Region Värmland i syfte att öka möjligheterna till effektiv arbetspendling genom kortare restider. I år har bland annat nya bussomstigningsplatser samt väderskydd vid strategiskt viktiga hållplatser tillkommit. Kollektivtrafik och cyklister 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstadsbuss 5 145 500 5 427 100 5 517 800 6 022 076 6 204 837 Resor per invånare 61,3 64,0 64,3 69,7 71,4 Nöjd-Kund-Index 83 83 78 81 87 Värmlandstrafik Resor till och från Karlstad 540 200 562 100 565 750 511 000 Antal cyklister som passerar mätstationer 701 768 808 689 Källa: Karlstadsbuss, VTAB och stadsbyggnadsförvaltningen I Karlstad mäter vi antal passerande cyklister på två ställen: Värmlands museum och Sandbäcksgatan. År 2012 passerade 808 689 cyklister någon av dessa mätstationer, en ökning med drygt 100 000 cyklister, eller drygt 15 procent. Ökningen vid Sandbäcksgatan beror till stor del på att cykelbanan till Skåre gjorts sammanhängande. Det finns idag 23 mil sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad, en ökning med 2 mil de fem senaste åren. Av dessa tillkom 3 km under 2012. Karlstads kommun arbetar med att bygga ihop befintligt cykelnät. Vi för också en dialog med Trafikverket om att förbättra cykelförbindelserna till kommunens stadsdelar, tätorter och kranskommuner och vi deltar i arbetet med att ta fram en regional cykelplan. Kommunen deltog för första gången år 2012 i Cykelfrämjandets jämförande granskning och vi placerade oss på fjärde plats av de 33 kommuner som deltog. Bland annat ligger vi klart över genomsnittet när det gäller antal meter cykelväg per invånare. Vi behöver förbättra förutsättningarna för regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att bygga ut kapaciteten för järnvägen. Karlstads kommun samarbetar med Trafikverket och Region Värmland i projektet Tåg i tid som också innehåller en framtida utbyggnad av Karlstad C. Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut. Även här samarbetar vi med Trafikverket och här handlar det även om att säkra dricksvattentäkten på Sörmon. Karlstad Airport hade år 2012 tre avgångar per dag till vardera Arlanda och Kastrup, två charterdestinationer på vintern och fem på sommaren. Vi har dessutom linjeflyg till ytterligare tre destinationer, något som sammantaget innebär att vi både sett till antal destinationer och antal flygstolar har ett bättre utbud än någonsin. 16 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Attraktiv stad Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Viktiga händelser Påbörjad drift av ett kontaktcenter som ska förbättra servicen till Karlstadsbor och näringsidkare Upplevelsebadet, etapp 1 av Sundstabadet, öppnade Konsthallen Sandgrund Lars Lerin öppnade Båttrafik till Kristinehamn i samarbete med Hammarö och Kristinehamns kommuner startades En ny förbättrad hemsida lanserades Bibliotek Värmland, där Karlstads stadsbibliotek ingår, vann priset Årets bibliotek Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Förtroendeindexet för Karlstads kommun har ökat. Karlstadsborna gav år 2012 kommunen ett förtroendeindex om 52. Medelvärdet för de 115 kommuner som deltog i undersökningen var 46, med en spridning från index 30 till 61. Karlstads placerar sig därmed över genomsnittet. Störst förtroende har de yngre och de äldsta Karlstadsborna, minst förtroende har gruppen 45-54 år. Kvinnorna har något större förtroende för kommunen än männen. Förtroendeindex 2010 1 2011 2012 Karlstad 48 52 varav män 45 50 varav kvinnor 51 54 Medelvärde deltagande kommuner 43 46 Källa: SCB 1. 2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 17

En förutsättning för att Karlstadsborna ska känna förtroende för kommunen är att de får snabba och korrekta svar på frågor. Kommunen har blivit betydligt bättre på att svara snabbt på e-post. 82 procent besvaras inom två arbetsdagar. Medelvärdet för de 200 kommuner som deltog i denna undersökning var 72 procent med en spridning mellan 22 och 100 procent. Orsaken till den positiva utvecklingen tros vara att allt fler kommunanställda använder smarta telefoner och surfplattor och då går det att svara på e-post även om man inte är på kontoret. Under hösten infördes även en servicegaranti för kommunens kontaktcenter som garanterar att frågeställaren ska få svar på sin fråga direkt. I de fall där det inte är möjligt ska en återkoppling om ärendet ske inom två arbetsdagar. Andel som fått svar inom två dagar på enkel fråga via e-post 2011 2012 Karlstad 64 82 Medelvärde deltagande kommuner 74 72 Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet (KKIK) En annan faktor som påverkar förtroendet är det bemötande Karlstadsborna får när de kontaktar kommunen per telefon. Bemötandet per telefon har bedömts av ett externt företag som ringt genom växeln till kommunens förvaltningar och ställt frågor av enklare karaktär. Det handlar om ett 60-tal samtal under en fyraveckorsperiod och företaget har bedömt om den som svarat är tillmötesgående, trevlig, hjälpsam och trovärdig. Karlstads resultat hamnar strax under medel och vi är sämre eller lika dåliga som andra jämförbara kommuner. Resultatet delas in i Gott, Medelgott eller Dåligt bemötande och det positiva är att kommunen genomgående utan undantag får betygen Gott eller Medelgott bemötande. Andel som uppfattar att de fått ett gott bemötande i telefon 2011 2012 Karlstad 72 75 Medelvärde deltagande kommuner 81 82 Källa: KKIK Karlstads kommuns nya kontaktcenter har tagits i drift under hösten och ska ge förbättrad service till Karlstadsborna och näringslivet. Kontaktcenter behandlar bland annat frågor som kommer in via telefon, e-post, hemsidan eller Facebook. En ny förbättrad hemsida lanserades under hösten 2012, bland annat med en ny funktion där Karlstadsborna kan hitta och jämföra service och tjänster. Alla texter har arbetats om och mer information finns nu på flera språk och som lättläst val, något som gjort hemsidan mer tillgänglig. SKL har granskat hur alla kommuner informerar medborgarna via webben och vår hemsida är den näst bästa i Sverige. Hemsidan utsågs också till landets näst bästa kommunsida av tidningen Internet World. Vi har under året även startat en ny Facebook-sida; Kommunpolitik i Karlstad. Sidan ska vara en mötesplats för Karlstadsbor och politiker och ge Karlstadsborna möjlighet att vara med och påverka Karlstads framtid. Utifrån resultaten i en uppföljning av ungdomspolitiken ser vi att få ungdomar anser sig ha mycket eller ganska stora möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Tillsammans med ungdomsfullmäktige informerar vi ungdomarna om hur de kan påverka politiken. 18 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad Karlstadsborna ger Karlstads kommun ett gott betyg som en plats att bo och leva på. I 2012 års medborgarundersökning fick vi ett index om 70. Genomsnittet bland de 115 kommuner som deltog var 61, med en spridning på mellan 45 och 79. Karlstad hade därmed ett högre betyg än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre betyg än andra jämförbara kommuner. Högt betyg fick vi bland annat för bra utbildningsmöjligheter och bra kommunikationer. När det gäller fritidsmöjligheter fick vi det bästa betyget av alla. De som bott i Karlstad längst tid ger högst betyg. Det är ingen större skillnad varken på hur olika åldersgrupper svarade eller hur män och kvinnor svarade. De som bor i kommunens centralort är nöjdast. Utifrån svaren i medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Bedömning av kommunen som en plats att leva och på 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 70 72 70 varav män 67 70 69 varav kvinnor 73 73 70 Medelvärde deltagande kommuner 64 64 61 Källa: SCB På frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad fick vi i samma undersökning ett index om 78. Spridningen för index om rekommendation att flytta till kommunen var 40-86 och genomsnittet var 65. Karlstad hade därmed ett högre index än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra jämförbara kommuner. De som endast bott i Karlstad i 0-2 år är de som i störst utsträckning rekommenderar andra att flytta hit. Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 78 81 78 varav män 76 79 77 varav kvinnor 80 83 78 Medelvärde deltagande kommuner 68 68 65 Källa: SCB Karlstads kommun arbetar med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter och tätortscentra. Syftet är att skapa ökad trivsel, trygghet och tillgänglighet. Ortsbor, näringsliv och föreningar deltar i planeringsarbetet. Vi är klara i Väse. Arbete pågår i Edsvalla och Skåre och på tur står Molkom, Skattkärr och Vålberg. I centralorten har Löfbergskajen byggts om och vi har påbörjat ett stadsutvecklingsprojekt, Älvpromenaden, i syfte att skapa en trivsammare stadsmiljö och utveckla Karlstads centrum längs Älvgatan, Residensparken och Museigatan. Under hösten ställdes en modell över området ut. Över 4 000 Karlstadsbor besökte utställningen och ett stort antal skriftliga och muntliga synpunkter togs emot. Vi arbetar för att klottret ska minska och vi eftersträvar att såväl Karlstadsbor som besökare ska uppleva kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva. Valfriheten inom handikapp- och äldreomsorgen har ökat i och med att vi fått en ny entreprenad för fyra gruppboenden och samtidigt infört kundval inom hemtjänsten i Molkom. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 19

Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka En ökad upplevd trygghet bidrar till ökad livskvalitet, vilket i sin tur gör att Karlstad upplevs som en attraktiv stad att bo i. Trygghetsindex visar att både män och kvinnor känner sig lite tryggare jämfört med mätningen 2010 2. Känslan av trygghet minskar generellt med ökad ålder. I Karlstad känner sig åldersgruppen 75 år och äldre minst trygga medan åldersgruppen 18-24 år är mest trygga. Kvinnorna upplever en större otrygghet än vad männen gör, ett förhållande som råder över hela landet. Jämfört med andra jämförbara kommuner har Karlstad det högsta trygghetsindexet. Karlstads kommun har gjort insatser för att tryggheten ska öka. Trygghetscenter har genomfört studiecirklar med trygghetsvandringar för kvinnor på Rud och Våxnäs och deltagarna kände sig tryggare efter att de deltagit i studiecirklarna. För att öka tryggheten för resande med kollektivtrafik gångtrafikanter och cyklister har vi förbättrat belysningen och fler gångtunnlar har fått genomsikt. Vi har också genomfört en förstudie över en samlokalisering av bibliotek, fritidsgård och sporthall på Kronoparken. Andelen lekplatser som uppnår god eller utmärkt standard har ökat med 27 procent mellan åren 2008 och 2012 och uppgår nu till 70 procent. Ökningen är ett resultat av flera års målmedvetet arbete från kommunens sida att upprusta och utveckla lekplatserna till trygga och spännande lekmiljöer. 40 procent av lekplatserna har fått någon form av tillgänglighetsanpassning. Den långsiktiga målsättningen är att minst en lekplats per distrikt ska vara tillgänglighetsanpassad till största del samt att en lekplats i varje stadsdel ska vara delvis anpassad. Möjligheterna för människor med funktionshinder att komma ut i olika typer av park-, natur- och skärgårdsmiljöer ökar. Under året har vi bland annat byggt en 1,0 kilometer lång tillgänglighetsanpassad slinga vid Skutberget och en 1,2 kilometer lång stenmjölsgång på Gubbholmen. På Västra Långholmen har vi byggt en 200 meter lång tillgänglighetsanpassad spång tvärs över ön till en plattform vid den södra stranden. Där finns också tillgänglighetsanpassade dass, rastplatser och vindskydd. Besöksnäringen ska utvecklas Den totala turismomsättningen i Karlstad ökade mellan åren 2009 och 2011 med 16 procent. Det är en betydligt högre siffra än för riket som ökade med 2 procent. I Karlstad står hotellen för 48 procent av den totala turismomsättningen. Störst beläggning är det under sommarmånaderna. Turismomsättning 2009 2010 2011 Miljoner kronor 821 826 950 Källa: TuristEkonomiska Modellen (TEM) Sett till antalet hotellnätter blev Karlstad år 2011 den sjunde största destinationen i Sverige. Karlstad är den femte största destinationen för utländska besökare, den tredje största destinationen för kinesiska besökare, och den fjortonde största destinationen för svenska besökare. Mellan åren 2008 och 2011 ökade antalet hotellövernattningar i Karlstad med 14 procent. I riket som helhet ökade antalet hotellövernattningar under samma period med 8 procent. Motsvarande siffra för de tjugo turistiskt sett största städerna var 11 procent. Karlstad har fler hotellnätter än vad många andra större kommuner har. 2. 2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning. 20 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Antal hotellnätter tusental 500 450 465 400 367 366 377 395 350 300 250 200 150 202 246 100 50 0 Linköping Örebro Jönköping Sundsvall Karlstad Växjö Luleå Källa: SCB 2008 2009 2010 2011 Karlstads kommun arbetar med att utveckla besöksnäringen på olika sätt. Bland annat har vi i samarbetet med Region Värmland genomfört en värdskapsutbildning. Kommunens egen personal har gått utbildningen och vi erbjuder besöksnäringen samma möjlighet. Vi skapar olika typer av mötesplatser för företagen inom besöksnäringen i syfte att få till samverkan och affärsmöjligheter, och vi tillhandahåller även ett bokningssystem. Tillsammans med näringslivet och besöksnäringen håller vi på att utveckla ett gemensamt platsvarumärke och vi kommer att bättre samordna information och marknadsföring av Karlstad som både besöks- och eventstad. Vi genomför insatser för att locka hit stora arrangemang och event. En checklista för hållbara arrangemang och event har tagits fram och används. Arbetet med att utveckla I2-skogen som natur-, kultur- och friluftsområde pågår. Vandringsleden på Jäverön har rustats upp och har som en av de första lederna i Värmland blivit certifierad som Värmlandsled. I skärgården har vi byggt bryggor, dass och grillplatser längs båtbussrutten mellan Karlstad och Kristinehamn. Vi har också anlagt en ny gästhamn i Inre hamn. Karlstad CCC har stor betydelse för besöksnäringen. Sedan öppnandet har 70 000 besök gjorts på konsertoch kongressanläggningen. Av dessa var cirka 42 000 mötesdeltagare och cirka 28 000 besökte konserter och teaterföreställningar. Mariebergsskogen fortsätter att öka och under år 2012 hade parken drygt 571 000 besökare, en ökning med 21 000 från föregående år. År 2011 kom Mariebergsskogen på 24:e plats på Tillväxtverkets lista över svenska besöksmål. Naturum Värmland i Mariebergsskogen var samtidigt det tredje mest välbesökta av Sveriges 30 naturrum. Under hösten öppnade Sundstabadets nya del med upplevelsebad och ny 25-metersbassäng. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 21

Utbildning och kunskap Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden I dag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. Grunden läggs i förskola och grundskola. Viktiga händelser 35 elever i årskurs 8 läser mandarin inom ramen för moderna språk Karlstads kommun har högst andel behöriga lärare bland landets kommuner enligt Lärarförbundet Gymnasial lärlingsutbildning för ca 40 elever inom yrkesprogrammen har startat Gymnasiesärskolan har fått pris för den kreativa utvecklingen av läsplattor som kommunikationshjälpmedel Mariebergsskolan invigdes efter en omfattande renovering Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras En viktig faktor för att undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet är att klara behörighetskraven till gymnasieskolan och att därefter tillgodogöra sig en gymnasieutbildning. Karlstad har en hög andel invånare med fullföljd gymnasieutbildning, något som utgör en viktig förutsättning för fortsatta studier och arbete. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan har under perioden 2008-2012 varit relativt oförändrad. I likhet med tidigare år uppnår flickor i högre uträckning än pojkar behörighet till gymnasieskolan. Jämfört med andra jämförbara kommuner har vi har högst andel behöriga elever. Andel elever behöriga till gymnasiet 95,0 93,0 91,0 91,9 90,5 89,0 87,0 89,1 86,4 87,7 88,9 86,7 87,6 87,6 87,5 85,0 83,0 81,0 81,8 79,0 77,0 75,0 Linköping Örebro 2011 2012 Jönköping Sundsvall Gävle Karlstad Växjö Luleå Kalmar Större städer Riket Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal 22 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012

Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Under perioden 2008-2012 har det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 i Karlstad varit relativt oförändrat. Liksom tidigare år får flickorna i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna, men år 2012 minskade skillnaden något. Våra elever har det nästa högsta meritvärdet jämfört med andra jämförbara kommuner. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 210,6 216,0 211,6 213,3 216,1 pojkar 204,4 207,1 204,0 200,4 206,1 flickor 217,5 224,9 219,2 225,4 225,8 Riket 209,3 209,6 208,8 210,6 211,4 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal Även när det gäller betygspoäng för gymnasieskolan har utvecklingen varit relativt stabil under perioden 2008-2012. Karlstad följer snittet både för större städer och för riket. Betygspoäng totalt i gymnasieskolan 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 14,1 14,1 14,2 13,9 14,2 Större städer 14,0 14,0 Riket 14,0 14,1 14,0 14,1 14,0 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal Vad gäller andelen av Karlstads tjugoåringar som har fullföljt en gymnasial utbildning har det inte förändrats märkbart under perioden 2008-2012. Karlstad placerar sig över snittet både för större städer och för riket. Andel fullföljd gymnasieutbildning av invånare 20 år 2008 2009 2010 2011 2012 Karlstad 81 80 82 83 82 Större städer 76 77 Riket 72 72 72 73 74 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal Förskolans läroplan har reviderats och grundskolan har fått en helt ny läroplan. Karlstads kommun följde under våren 2012 upp hur införandet gått och pedagoger och lärare är överlag nöjda. Skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och teknik i Karlstad som ska höja kunskapen inom naturvetenskap och teknik för både lärare och elever i de kommunala skolorna fortsatte under år 2012. Sedan projektets start 2010 har andelen elever som uppnår minst godkänt i samtliga naturvetenskapliga ämnen ökat. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas För att möta framtidens kompetensbehov behöver både andelen yrkeshögskoleutbildade och högskoleutbildade öka. Karlstad har en hög utbildningsnivå jämfört med riket. Utbildningsnivån i Sverige ökar stadigt. Karlstad följer utvecklingen, men på en högre nivå. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen och andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka i högre takt än männen. Så ser det ut i hela riket, men skillnaden är något större i Karlstad. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 23

Andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år 2008 2009 2010 2011 Karlstad 43,1 43,6 44,3 45,5 Män 38,5 38,6 38,9 39,9 Kvinnor 47,8 48,7 49,8 51,2 Större städer 39,7 40,4 41,1 41,8 Riket 36,8 37,5 38,3 39,2 Källa: SCB I Karlstad har näringslivet behov av människor med såväl kortare yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar som människor med längre eftergymnasiala utbildningar. Ett samarbete pågår mellan Karlstads kommun, Karlstads Teknikcenter och The Packaging Greenhouse som ska leda till att fler med rätt kompetens kommer ut till företagen. Kommunen arbetar också aktivt tillsammans med näringslivet i gemensamma kartläggningar av kompetensbehoven. Dessa behov kommuniceras till ungdomar och studenter av såväl kommunen, som av klustrens gemensamma strategiska kompetensförsörjningsprojekt KOM-INN och av Region Värmland. Vi samarbetar också med Karlstads Universitet för att höja intresset för eftergymnasiala utbildningar och vi har på prov infört ett fjärde år på teknikprogrammet. Härutöver samarbetar friidrottsgymnasiet med Karlstads Universitet, Svenska friidrottsförbundet samt IF Göta i syfte att stimulera och underlätta för eleverna att kunna kombinera elitsatsning med högskolestudier. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad Flera nya samverkansorganisationer har skapats. Karlstads kommun och Karlstads universitet samarbetar med klusterorganisationerna och näringslivet om etableringen av ett framtida Science Park. Syftet är att skapa en mötesplats för näringsliv, forskare och studenter. Kommunen och universitetet samarbetar även i en nyinrättad styrgrupp; Karlstad som universitetsstad där gemensamma aktiviteter och projekt hanteras. Vi har även inrättat en ny gemensam samrådsarena; Karlstad som studentstad där frågor som studentbostäder, kollektivtrafik och fritidsutbud diskuteras. Detta samråd ersätter det gamla studentrådet och syftet är att skapa goda levnadsvillkor för studenterna under deras studietid. Kommunen har infört en kontaktgaranti för studenter och vi arbetar även för att kunna garantera till exempel ett visst antal praktikplatser, studiebesök och gästföreläsningar varje år. Från och med höstterminen 2012 omfattas även studenter från utlandet och studerande vid yrkeshögskoleutbildningar av den kommunala bostadsgarantin. Samtliga bostadssökande studenter har i enlighet med bostadsgarantin kunnat flytta in i ett studentboende. 24 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012