Cancer - tidiga tecken och utredningar. Hans Thulesius Allmänläkare, docent i allmänmedicin Växjö/Malmö

Relevanta dokument
Positivt prediktivt värde (PPV) för misstänkta cancersymtom i primärvård för 13 olika cancerformer

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2

Tarmcancer en okänd sjukdom

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserade vårdförlopp

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Tänk SVF! Primärvårdens viktiga roll i införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården xx-xx

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Standardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer

Tjock- och ändtarmscancer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Klinisk nytta av F-Hb

Del 4_5 sidor_13 poäng

Standardiserade vårdförlopp för cancer

Fakta äggstockscancer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Colorektal cancer. Nya fall

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

Information till primärvården. Standardiserat vårdförlopp Skelett- och mjukdelssarkom

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Äldre kvinnor och bröstcancer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Behandling av prostatacancer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Malignitetsutredning. Paul Hannah, urolog

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

BAKGRUND 2 REMISSBESLUT VID MISSTANKE OM CANCER 2 BESLUT OM VÄLGRUNDAD MISSTANKE = START AV SVF 2

Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Utvecklingskraft Cancer

Tjock- och ändtarmscancer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Delexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Del 5_14 sidor_26 poäng

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin Max 10p.

Tjock- och ändtarmscancer

Standardiserade vårdförlopp

Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet

Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

SVF livmoderhalscancer, Checklista från första besöket

Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer

Lärandekonferens 1/12

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Denna rutin gäller för patienter som avslutas i SVF-flödet fram till och med mars 2018

Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017

Ett konstigt PSA prov

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Patientinformation ärftlig cancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Standardiserade vårdförlopp Förkortade versioner för primärvården

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund SR

Prostatacancer. Prostatacancer. Vanligaste cancern hos män fler än fall/år i Sverige

Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Beräkningsunderlag. för andel cancerpatienter som genomgått SVF Version 2.1

Del 2. 7 sidor. 18 poäng

Transkript:

Cancer - tidiga tecken och utredningar Hans Thulesius Allmänläkare, docent i allmänmedicin Växjö/Malmö

Mitt intresse för cancer började på 1970-talet Som hypokondrisk läkarson Projektarbete i samhällsmedicin 1986 2003 avhandling Att balansera i cancervården

Fallet min mamma Född 1937. 4 syskon. Far dog i pankreascancer 75 år. Bror gallvägscancer 71 år. Brorsdotter bröstcancer 31 år, tvillingsysterson tarmcancer 42 år. 2000 bröstcancer, 9 mm, screeningupptäckt, tårtbitsopererad. 2001 cancerceller i gallblåsa. Sommar 2009 trött + smärta hö sida höft? 18/1 2010 subfebril, antibiotika för UVI 1 vecka senare på sjukhus. CRP 300. Stor levertumor. Smärtsam biopsi. Lungmetastaser. Dog 3/3 efter 36 dagar på sjukhus. Värdefull sista tid med mamma på sjukhuset

Kristina

Cancerkalkylen Att upptäcka cancer - en utmaning för varje sjuksköterska!!

Att leta efter en nål i en höstack? Att urskilja de få patienter med symtom orsakade av cancer bland alla man möter eller pratar med varje år. Många patienter har oro för allvarlig sjukdom som cancer

Detta kräver: Lyhördhet för patientens symtom och signaler Stäms av mot vårdens resurser i varje situation. Man kan inte alltid utreda alla signaler och symtom Reflektion i en helhetskalkyl en cancerkalkyl!

Tidig diagnos - varför? Chans till bot är högre Små tumörer ger mindre aggressiv behandling Viktigt hos patienter med symtom, psykologiska problem av fördröjd diagnos för patienter och anhöriga. De flesta cancrar hittas inte gm screening = vi måste upptäcka symtomgivande cancer

Tidig diagnos - problem - Screening av symtomfria ökar ej livslängd eller livskvalitet - Indolenta (ofarliga) cancrar och obotliga cancrar upptäcks ofta - Överdiagnostik och överbehandling - koloskopi inte ofarligt - strålning mot bröst kan ge hjärtsjukdom - psykologiska problem av att bli cancerpatient (kan leda till självmord)

Att tänka cancer med Cancerkalkylen: Patientkunskap + kunskap om egenskaper + sjukdomar med ökad risk för cancer Undvik diagnosfällor. Känna till vanliga cancersymtom, röda flaggor

1. Data om enskilda patienter + cancerkunskap Personliga egenskaper, tidigare el nuvarande sjukdomar = ökad risk för cancer Blir ledtrådar när de kombineras med symtomdata: Ålder, rökning, tidigare cancer, högt alkoholintag, ärftlighet, stor kroppsstorlek, fetma, tidig mens /sen menopaus, många sexualpartners, låg socioekonomisk klass, arbetare exponerad för damm/kemikalier, HIV, ulcerös kolit, hepatit, hypertoni, diabetes, atrofisk gastrit, gallbesvär, immunosuppressiv behandling, Downs syndrom, sarkoidos etc.

2. Undvik diagnosfällor Negativa resultat utesluter inte cancer (labprover, rtg och kliniska us) Positiva test/fynd/ röda flaggor måste följas upp. Diagnos av en vanlig sjukdom utesluter inte cancer man kan ha två saker samtidigt. Ökad cancerförekomst med stigande ålder utesluter inte cancer hos yngre personer

2. Undvik diagnosfällor Tidigare skada behöver inte förklara nya symtom Enklaste förklaringen av symtom är inte alltid rätt Vaga symptom blir mindre vaga med en bra anamnes: Tidsförlopp, läge, intensitet, progress OCH patientkunskap!

3. Kunskap om cancersymtom och cancervarningssignaler Vilka symtom är cancersymtom? Hur hög är sannolikheten för att ett visst symtom hos en viss patient är cancer?

3. Kunskap om cancersymtom och cancervarningssignaler Cancerriskbedömningsverktyg (RATs) Från fall-kontrollstudier med cancerrisker för enstaka symtom eller i kombination Används av engelska och danska allmänläkare. Ger varningsflaggor orange/röd

Risk Assessment Tools for cancer Risk Assessment Tools (RATs) riskbedömningsverktyg Fall-kontroll-studier I UK med 5-6 kontroller per cancerfall Prof Willie Hamilton är huvudperson. Han föreläser om RATs över hela världen trots sin dövhet!

Positivt prediktiva värden för cancer Ett positivt prediktivt värde (PPV) för cancer = sannolikhet i procent för en viss cancersjukdom när patienten sökt för ett visst symtom/sjukdomstecken

Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta Ömhet i buken Avvikande rektalundersökning Anemi, Hb 100-130 g/l Anemi, Hb < 100 g/l PPV (%) för tjock-ändtarmscancer (kolorektal cancer), engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,25% KOLOREKTAL CANCER 0.42 0.94 2.4 1.2 1.1 1.1 1.5 0.97 2.3 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 0.81 1.1 2.4 3.0 1.5 1.7 2.6 1.2 2.6 Förstoppning 1.5 3.4 3.1 1.9 2.4 11 2.2 2.9 Diarre 6.8 4.7 3.1 4.5 8.5 3.6 3.2 Rektalblödning 1.4 3.4 6.4 7.4 1.3 4.7 Viktnedgång 3.0 1.4 3.3 2.2 6.9 Buksmärta 1.7 5.8 2.7 >10 Ömhet i buken PPV för varje cell har endast beräknats för minst 10 fall per cell. För Hb < 100 i kombination med ömhet i buken fanns > 10 fall men inga kontroller för detta riskmarkörpar och bedömdes som en PPV av > 10%. Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6

Cancersatsningen varje dag räknas Under devisen Varje dag räknas vill regeringen minska ledtider i cancervården Främsta verktyget = Standardiserade vårdförlopp (SVF) SVF för 27 cancersjukdomar som införs i Sverige under 2015-2018 http://www.regionkronoberg.se/vardgivare/arbets omraden-processer/cancervard/standardiseradevardforlopp-svf-cancer/

Standardiserade vårdförlopp (SVF) På följande sidor sammanfattas SVF för några cancrar. Hur kan SVF användas i Cancerkalkylen?

Cancerkalkylen och standardiserade vårdförlopp (SVF) För varje cancer - sammanfattade SVF-texter Misstanke och Välgrundad misstanke För debutsymtom/tecken - PPV värden i %

Bröstcancer bakgrund 2016: 7558 nya fall,1391 dog (58 fall hos män,13 dog). 60 69 åringar - flest nya sjuka 5-års-överlevnad 90%, 10- års-överlevnad drygt 80%. 106 000 lever med bröstcancer, ny, botad eller med återfall. Risk att insjukna i bröstcancer före 75 år = 10% Hälften av nya patienter screening-upptäckta (hälsoundersökning mammografi) En allmänläkare upptäcker ett nytt fall varje/vartannat år

Bröstcancer när välgrundad misstanke? + PPV från England = varierar beroende på kvinnans ålder Knuta/knöl i bröst 4,8% - 48% Knuta/knöl i armhålan ändrad kontur på bröst nytillkommet indragen bröstvårta 2,6% - 12% rodnad eller svullnad på hud över bröst utan annan förklaring blodig eller ofärgad sekretion från enstaka mjölkgång 1,2% - 23% ensidigt eksem på bröstvårta sårbildning på bröstvårta eller i anslutning till bröstkörtlar ny ensidig smärta i bröst mer än 4 veckor 0,2% - 2,8% återkallade för klinisk undersökning efter screening fynd vid bilddiagnostik Något av ovan = remiss till bröstenhet för fortsatt utredning

PPV (%) för bröstcancer, engelska kvinnor, >40 år BRÖSTCANCER Ålder i år Smärta i bröst PPV för enskilt symtom /riskmarkör Bröstvårtesekretion Bröstvårteindragning Bröstresistans Bröstresistans +smärta i bröstet 40-49 0.17 1.2 a 4.8 4.9 50-59 0.8 2.1 2.6 8.5 5.7 60-69 1.2 2.3 3.4 25 6.5 >70 2.8 23 12 48 >5 b Figur 1. Bröstresistans + smärta i bröst är PPV när en kvinna har haft både en resistans och smärta i bröstet vid minst ett tillfälle året före indexdatum. a) Bröstvårteindragning rapporterades av 4 fall och 0 kontroller i åldern 40-49 år. Således kan ingen PPV beräknas, även om PPV sannolikt är högt. b) Bröstresistans + smärta i bröst rapporterades av 8 fall och 0 kontroller Således kan ingen PPV beräknas men med tanke på det relativt stora antalet fall med denna kombination har det uppskattats till > 5%. Walker S, Hyde C, Hamilton W. Risk of breast cancer in symptomatic women in primary care: a case-control study using electronic records. Br J Gen Pract. 2014;64:e788-93

Prostatacancer bakgrund 2016: 10473 nya fall, 2347 dog Sällsynt före 50 års ålder. Var sjunde man i 75-årsåldern har/har haft prostatacancer. Merparten symtomfria = diagnos pga högt PSA-vä rde. En allmänläkare upptäcker minst ett nytt fall varje år

Prostatacancer - när utreda symtom? + PPV från England >40 år : Tilltagande skelettsmärtor skelettmetastaser utan känd primärtumör allmänna cancersymtom -trötthet, aptitlöshet 0,75% - 2,1% långvarigt blod i sperma (utred även för infektion) vattenkastningsbesva r (IPSS 20 eller kateterbehov) som ökat betydligt senaste året 2,2% - 5% Synligt blod i urinen remitteras enligt SVF för cancer i urinblå sa - 1%-1,6%

Prostatacancer när utreda symtomfria män? Handläggning av män utan symtom Symtomfria män som önskar prostatakontroll el PSA-test ska ta del av Socialstyrelsens PSA-broschyr Män (symtomfria) med förväntad livstid <10 år avråds PSA-testning Prostatapalpation kan vara av värde för äldre symtomfria män som är oroliga för prostatacancer. Män <50 år ska upplysas om att prostatacancer är mycket sällsynt i deras ålder och att PSA-testning <50 års ålder = för män med ärftlighet för tidig prostatacancer. Män >50 år med >10 års förväntad livstid ska, om de önskar efter information om fördelar + nackdelar med test, erbjudas PSA-test, ev kompletterad med prostatapalpation De som inte tagit del av Socialstyrelsens PSA-broschyr bör inte PSA-testas.

Hematuri Viktminskning Nykturi Startbesvär Rektalpalpation: benign förstoring Rektalpalpation: malign förstoring Pollakissuri, trängning PPV (%) för prostatacancer, engelska män >40 år. Bakgrundsrisk 0,35%. PROSTATACANCER 1.0 0.75 2.2 3.0 2.8 12 2.2 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 1.6 1.9 3.3 3.9 1.8 Hematuri 2.1 12 9.4 1.8 Viktminskning 3.3 2.8 3,9 15 3.2 Nykturi 2.0 3.3 10 4.7 Startbesvär 3.1 Pollakissuri, trängning 4.0 Rektalpalpation: benign förstoring 13 Rektalpalpation: malign förstoring Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6

Tjock-ändtarmscancer bakgrund 2016: 6893 nya fall, 3202 dog Nästan lika många kvinnor som män Var 20:e person 5% < 50 år vid diagnos. 80% aktuella för botande behandling. En allmänläkare upptäcker ett nytt fall varje/vartannat år

Tjock-ändtarmscancer - när misstänka? blod i avföringen anemi (blodbrist) Misstanke ska inom 10 dagar leda till: Sjukhistoria (inflammatorisk tarmsjd? Ärftlighet?) ändtarmspalpation rektoskopi vid anemi även lab utredning för anemi

Tjock-ändtarmscancer - när välgrundad misstanke? vid ett eller flera av följande: ändring av annars stabila avföringsvanor i >4 veckor utan annan förklaring hos pat >40 år bilddiagnostik inger misstanke rektoskopi eller rektalpalpation inger misstanke synligt blod i avföringen hos högriskpatient* *HÖGRISKPATIENT har: haft tjock-ändtarmscancer eller ingår i polypuppföljningsprogram haft kolit (ulcerös kolit el mb Crohn) i minst 20 år två förstagradssläktingar med tjock-ändtarmscancer någon släkting med tjock-ändtarmscancer el livmodercancer < 50 år

Tjock-ändtarmscancer - när välgrundad misstanke? + PPV från England synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar annan blödningskälla 2,4% synligt blod i avföringen där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots behandling av annan blödningskälla 7% blodbrist som inte förklaras av standardutredning, 0,4%- 9% (ålders och anemiberoende) OBS! Blodförtunnande medicin minskar inte sannolikheten för att blod i avföringen eller anemi kan innebära tjock-ändtarmscancer

Förstoppning Diarre Rektalblödning Viktnedgång Buksmärta Ömhet i buken Avvikande rektalundersökning Anemi, Hb 100-130 g/l Anemi, Hb < 100 g/l PPV (%) för tjock-ändtarmscancer (kolorektal cancer), engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,25% KOLOREKTAL CANCER 0.42 0.94 2.4 1.2 1.1 1.1 1.5 0.97 2.3 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 0.81 1.1 2.4 3.0 1.5 1.7 2.6 1.2 2.6 Förstoppning 1.5 3.4 3.1 1.9 2.4 11 2.2 2.9 Diarre 6.8 4.7 3.1 4.5 8.5 3.6 3.2 Rektalblödning 1.4 3.4 6.4 7.4 1.3 4.7 Viktnedgång 3.0 1.4 3.3 2.2 6.9 Buksmärta 1.7 5.8 2.7 >10 Ömhet i buken PPV för varje cell har endast beräknats för minst 10 fall per cell. För Hb < 100 i kombination med ömhet i buken fanns > 10 fall men inga kontroller för detta riskmarkörpar och bedömdes som en PPV av > 10%. Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6

PPV (%) för tjock-ändtarmscancer hos engelska kvinnor relaterat till hemoglobin-värde Åldersgrupp, Hemoglobinvärde i gram per liter år: Årlig incidens i % per åldersgrupp <90 90-99 100-109 110-119 120-129 >130 30-59 0.02 0.9 0.3 0.4 0.1 0.0 0.0 60-69 0.11 >5* 2.7 1.2 0.4 0.2 0.3 70-79 0.21 8.6 3.6 1.9 0.5 0.3 0.4 >80 0.27 7.1 2.2 1.2 0.6 0.3 0.4 *41 fall men inga kontroller hade denna kombination, PPV kan därmed inte beräknas men skattas till >5 Hamilton W, Lancashire R, Sharp D, Peters TJ, Cheng KK, Marshall T. The importance of anaemia in diagnosing colorectal cancer: a case-control study using electronic primary care records. Br J Cancer. 2008 Jan 29;98(2):323-7

PPV (%) för tjock-ändtarmscancer hos engelska män relaterat till hemoglobin-värde Åldersgrupp, år: 30-59 60-69 70-79 >80 Årlig incidens i % per åldersgrupp 0.026 0.19 0.35 0.43 Hemoglobinvärde i gram per liter <90 90-99 100-109 110-119 120-129 >130 1.3 1.4 0.8 0.8 0.2 0.1 7.6 7.2 2.3 1.4 0.7 0.3 8.8 4.0 3.2 1.5 1.0 0.4 6.8 6.0 1.6 1.0 0.6 0.4

Lungcancer bakgrund 2016: 3955 nya fall, något fler kvinnor än män (kvinnor röker mer) 3677 dog. Merparten 60-80 år gamla, ovanligt <40 års ålder Rökning orsakar 9 av 10 fall En allmänläkare upptäcker ett nytt fall vartannat år 15% i tidiga stadier kan opereras och 55 60% av dem botas.

Lungcancer - när misstanke? + PPV från England Nya luftvägssymtom (t.ex. hosta eller andnöd) >6 veckor hos rökare eller tidigare rökare >40 års ålder 0,4%-0,9% Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring 0,8%- 1% Blodig hosta 2,4% - 17% Vid misstanke ska pat remitteras för lungröntgen eller CT thorax

Lungcancer - när välgrundad misstanke? Filterfunktion lungröntgen/dt Om lungröntgen el DT (datortomografi) visar cancermisstanke = remiss till utredning enligt standardiserat vårdförlopp Vid DT kan välgrundad misstanke uppstå eller misstanken avskrivas.

Lungcancer - när välgrundad misstanke? PPV från England Röntgen ger misstanke om lungcancer Metastas ger misstanke om lungcancer Upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak, även vid normal röntgen 17%

Hosta Trötthet Andnöd Bröstsmärtor Viktminskning Aptitförlust Trombocytos Patologisk spirometri Hemoptys PPV (%) för lungcancer, engelska män +kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,18% LUNGCANCER 0.40 0.43 0.66 0.82 1.1 0.87 1.6 1.6 2.4 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 0.58 0.63 0.79 0.76 1.8 1.6 2.0 1.2 2.0 Hosta 0.57 0.89 0.84 1.0 1.2 1.8 4.0 3.3 Trötthet 0.88 1.2 2.0 2.0 2.0 2.3 4.9 Andnöd 0.95 1.8 1.8 2.0 >10 4.1 Bröstsmärtor 1.2 2.3 6.1 1.5 9.2 Viktminskning 1.7 0.9 2.7 >10 Aptitförlust 3.6 >10 Trombocytos >10 Patologisk spirometri 17 Hemoptys Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6

Hosta PPV (%) för lungcancer, rökande engelska män + kvinnor > 40 år. Bakgrundsrisk 0,18% Trötthet Andnöd Bröstsmärtor Viktminskning Aptitförlust Trombocytos Patologisk spirometri Hemoptys LUNGCANCER, RÖKARE 0.86 0.77 1.2 1.3 2.1 1.8 4.2 4.0 4.5 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 1.3 1.0 1.4 0.86 2.3 2.8 6.5 3.6 3.9 Hosta 1.2 1.4 1.3 2.0 2.3 2.4 >10 6.1 Trötthet 1.5 2.2 3.1 5.5 2.4 >10 6.9 Andnöd 1.4 4.4 7.6 >10 >10 4.1 Bröstsmärtor 1.7 5.0 >10 >10 Viktminskning 2.7 Aptitförlust 12 Hemoptys Hamilton W. The CAPER studies: five case-control studies aimed at identifying and quantifying the risk of cancer in symptomatic primary care patients. Br J Cancer 2009; 101 (suppl 2): P80-6

Urinblåse- och övre urinvägscancer bakgrund 2016: 2119 nya fall (72% män), 793 dog Ovanlig <50 år. Rökningsrelaterad En allmänläkare upptäcker ett nytt fall vartannat år

Urinblåse-/övre urinvägscancer när välgrundad misstanke? + PPV från England Remiss samma dag till urologisk klinik utan egen utredning : Synligt blod i urinen (=makroskopisk hematuri) >50 års ålder 2,6% - 6% <50 år med riskfaktorer för urinblåsecancer i anamnesen Misstanke om urinblåsecancer vid bilddiagnostik (DT urografi frfa) eller cystoskopi i samband med annan utredning. OBS! bakteriuri eller blodförtunnande medicinering ej minskar sannolikheten för att synligt blod i urinen beror på bakomliggande urinblåsecancer.

PPV (%) för urinblåsecancer, engelska män + kvinnor > 60 år Förhöjda infl markörer Förstoppning Förhöjt kreatinin Buksmärtor Leukocytos Urinvägsinfektio n Dysuri Mikroskopisk hematuri Makroskopisk hematuri URINBLÅSECANCER 0.1 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 0.6 2.6 PPV för enskilt symtom/ riskmarkör 0.2 0.3 0.2 0.2 0.4 0.7 1.3 3.3 Förhöjda infl markörer 0.1 0.2 0.2 0.3 0.5 0.3 2.0 1.7 Förstoppning 0.3 0.3 0.5 0.5 1.1 3.1 Förhöjt kreatinin 0.2 0.2 0.5 0.3 1.7 2.1 Buksmärtor 0.4 0.8 3.9 4.6 Leukocytos 0.5 0.7 1.4 2.2 Urinvägsinfektion 1.0 4.5 3.9 Dysuri 6.1 Makroskopisk hematuri Shephard EA, Stapley S, Neal RD, Rose P, Walter FM, Hamilton WT. Clinical features of bladder cancer in primary care. Br J Gen Pract. 2012 ;62:e598-604. Price SJ, Shephard EA, Stapley SA, Barraclough K, Hamilton WT. Non-visible versus visible haematuria and bladder cancer risk: a study of electronic records in primary care. Br J Gen Pract. 2014;64:e584-9

Min senaste blåscancerpatient Man född 23. Vital. Bor med hustru i egenbyggd villa. Dotter avled i bröstcancer 52 år gammal. Synligt blod i urinen 2013. Opererad genom cystoskopi + cellgift i blåsan 2015 anemi å trötthet, inte mkt smärta. 2016 pneumoni, viktnedgång och avtackling Dotter undersköterska skötte honom Hembesök en söndagkväll febr 2016. Avled natten till måndag efter två små doser morfin sista dygnet

Ett förlopp där två processer ingår En process drar utredningen av cancer framåt En process tar hand om patientens behov som kräver åtgärder 2015-12-04 Standardiserat vårdförlopp i cancervården. Lägesrapport 2015 47

Tack för uppmärksamheten!