Östra Mellansverige SE12 Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet med fokus på ÖMS
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 2 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se Konsulter Anna Björkesjö, Stockholms Universitet, Åke Nilsson, Demografikonsulten Projektledare Ulla Moberg RTN 9609 0159
Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1 Definition av flyttning... 5 1.2 Definition av familjetyp... 5 2. Flyttarnas demografi... 7 2.1 Åldersfördelning... 7 2.2 Flyttningar mellan Stockholms län och de olika länen i Östra Mellansverige... 16 2.3 Familjetyp... 19 2.4 Flyttarnas aktivitet året efter flytten... 22 2.5 Näringsgren före och efter flytten... 27 3. Bilagor... 32
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 4 Sammanfattning Denna rapport behandlar flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige under åren 1986 2007 utifrån demografiska utgångspunkter. I rapporten redovisas flyttarnas köns- och åldersfördelning samt försörjningsaktivitet, familjeförhållande och näringsgren. I avsnitt 2.1.2 visas att det finns ett tydligt samband mellan antal flyttare och ålder. I unga år flyttar barnen med sina föräldrar, när barnen börjar i skolan minskar hela familjens flyttbenägenhet i takt med att barnen blir äldre. Efter avslutad gymnasieutbildning flyttar många unga för att få ett arbete eller för vidare studier. Mellan 25 till 65 års ålder minskar flyttbenägenheten för varje år, kring pensionsåldern ökar dock antalet flyttare något för att därefter fortsätta att minska med stigande ålder. Generellt är det så att de i 20 34 års ålder utgör den rörligaste delen av populationen, denna grupp studeras närmare i avsnitt 2.1.4. I avsnitt 2.1.3 kan vi läsa att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige varit mycket varierande. Då inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt motsvarande utflyttning, när utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige till Stockholms län. Mönstret kan delvis förklaras av konjunktursvängningarna. Flyttarnas könsfördelning studeras i avsnitt 2.1.5. I båda flyttriktningarna var andelen kvinnor större än 50 procent i åldersklassen 18 22 år samt 65 år och äldre. I åldersklassen 30 44 år var andelen kvinnliga flyttare i båda riktningarna som lägst. Under avsnitt 2.2 behandlas flyttrörelser mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige var för sig. Bland annat visas att Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden haft ett positivt flyttnetto gentemot Östergötlands län medan nettot varit negativt mot Södermanlands län. Avsnitt 2.3 behandlar flyttarnas familjeförhållande. Det visas att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var positivt under hela tidsperioden för gruppen ensamstående utan barn 0 17 år. För de övriga grupperna var flyttnettot negativt. Aktivitet för in- och utflyttade i förvärvsarbetande ålder året efter flytten redovisas under avsnitt 2.4. Antalet studerande efter flytten har ökat betydligt under tidsperioden, detta gäller för båda flyttriktningarna. Det visas även att en större andel som innan flytten var arbetslösa erhållit jobb om de flyttat från Östra Mellansverige till Stockholms län, än om de flyttat åt motsatt håll. Avsnitt 2.5 är det sista i rapporten, där presenteras näringsgren före samt efter flytten för åren 1988 och 1998. Detta är intressant då omstruktureringar av näringslivet gör att folk väljer att flytta samtidigt som flyttningarna påskyndar omstruktureringar av näringslivet.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 5 1. Inledning Rapporten behandlar flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige (ÖMS) utifrån demografiska utgångspunkter. Östra Mellansverige är ett av Sveriges åtta NUTS 2 områden och består av Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län. 1 I rapporten redovisas flyttarnas köns- och åldersfördelning samt aktivitet, familjeförhållande och näringsgren. Syftet är att spegla hur flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige (ÖMS) förändrats under åren 1986 till 2007. 1.1 Definition av flyttning En person som enligt registret över totalbefolkningen (RTB) har en annan bosättningskod vid årets slut jämfört med vid årets början definieras som inrikes flyttare. Detta medför att de personer som först flyttat ut ur ett län och under samma år flyttat tillbaka inte räknas som flyttare i studien. Utflyttningslän utgörs av individens bosättningslän vid årets början och inflyttningslän utgörs av bosättningslän vid årets slut. De som föds under det aktuella året definieras som flyttare om födelselän och bosättningslän vid årets slut skiljer sig åt. De personer som erhållit ändrade bosättningskoder enbart beroende på indelningsförändringar tillhör ej kategorin flyttare. De personer som avlidit eller först flyttat och sedan avlidit under samma år ingår inte heller i populationen flyttare. 2 1.2 Definition av familjetyp De personer som flyttar samtidigt samt har gemensam utflyttnings- och inflyttningsadress anses utgöra en familj. Ytterligare villkor är att antalet vuxna högst får vara två, en kvinna och en man. Mannen får inte vara mer än 15 år äldre eller 6 år yngre än kvinnan, de vuxna får inte ha någon gemensam förälder eller vara den andres förälder. Är nämna villkor uppfyllda anses kvinnan och mannen vara sammanboende vid flytten. I rapporten används fyra olika familjetyper: Om två vuxna har barn under 18 år som flyttar samtidigt anses alla som flyttar tillhöra en familj bestående av sammanboende med barn. Om två vuxna inte har barn under 18 år klassas familjen som sammanboende utan barn. 1 NUTS är den regionala indelning som används inom EU för statistikredovisning. I Sverige utgörs NUTS 1 av hela riket, NUTS 2 av riksområden och NUTS 3 av län. 2 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 239
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 6 Om en vuxen har minst ett barn med samma flyttidpunkt samt att den vuxne är barnets relationsperson anses alla som flyttar tillhöra en familj bestående av ensamstående med barn. De övriga klassas som ensamstående utan barn, till kategorin räknas även barn över 17 år. Familjer som flyttar i två omgångar redovisas som två familjer, vilket medför att de som klassas som ensamstående kan ha överskattats och att antalet sammanboende kan ha underskattats. 3 3 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 242
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 7 2. Flyttarnas demografi 2.1 Åldersfördelning 2.1.1 Populationernas åldersfördelning Diagram 1 2 visar antalet invånare per åldersklass för åren 1986 till 2007 i Stockholms län samt i Östra Mellansverige. N= 38 630 634 I diagram 1 ovan som visar invånarantal per åldersklass i Stockholms län ser vi att antalet invånare i åldrarna 0 17 ökat med tiden. Det föds många barn i Stockholms län, eftersom det finns många kvinnor i fruktsam ålder. Det stora antalet barn kan också delvis förklaras av att unga utrikesfödda flyttar till länet vilka dessutom i vissa fall föder fler barn än Sverigefödda. Jämfört med åldersfördelningen i övriga Sverige och i Östra Mellansverige så har Stockholms län i genomsnitt en yngre befolkning. Antalet invånare i åldrarna 30 44 och 45 64 år har också ökat med tiden. Störst var ökningen i åldersklassen 45 64 år, från cirka 340 000 invånare år 1986 till 490 000 invånare år 2007. Den totala befolkningen i Stockholms län har under samma tidsperiod ökat från 1 593 333 till 1 949 516 invånare. 4 Invånarantalet i de tre övriga åldersklasserna 23 29, 18 22 samt 65+ har varit relativt konstant mellan åren 1986 och 2007. 4 Källa: SSD, Sveriges Statistiska Databaser (SCB)
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 8 N= 32 699 132 År 1986 var antalet invånare i Östra Mellansverige 1 423 213, år 2007 hade det ökat till 1 534 529. 5 Antalet har i likhet med i Stockholms län ökat mest i åldersklassen 45 64 år, vilket vi ser i diagram 2. I de övriga åldersklasserna har invånarantalet varit relativt konstant mellan åren 1986 till 2007. De i 20-34 års ålder utgör den rörligaste delen av populationen och därför är det intressant att studera denna grupp närmare indelat i femårsklasser med hänsyn taget till kön, vilket görs nedan i diagram 3 4. N= 8 685 407 Diagram 3 visar att antalet invånare i åldern 20 24 år minskade mellan åren 1986 till 2005 för båda könen. Från 2005 har antalet kvinnor och män i åldersklassen varit ungefär lika många, innan var antalet kvinnor betydligt fler än antalet män. Antalet kvinnor och män i åldersklasserna 25 29 och 30 34 år har varit mycket varierande under den aktuella tidsperioden. Årskullarna, t.ex. de stora kullarna från mitten av 60-talet, ger tydligt utslag i befolkningsstatistiken. 5 Källa: SSD, Sveriges Statistiska Databaser (SCB)
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 9 N= 6 463 871 Som vi ser i diagram 4 ovan har antalet invånare i respektive åldersklass fluktuerat mycket i Östra Mellansverige under åren 1986 2007. Antalet män har hela tiden varit högre än antalet kvinnor i samtliga åldersklasser. 2.1.2 Flyttarnas genomsnittliga åldersfördelning Diagram 5 8 visar genomsnittligt antal in- och utflyttare fördelat efter kön och ålder för tidsperioden 1986 2007. Åldern anges som den ålder flyttaren hade vid det aktuella årets slut. Det bör poängteras att nollåringarna endast i genomsnitt levt ett halvt år, vilket medför att deras flyttantal av naturliga skäl är lägre än ettåringarnas. Diagrammen visar att det finns ett tydligt samband mellan flyttnivå och ålder. I unga år flyttar barnen med sina föräldrar, när barnen börjar i skolan minskar hela familjens flyttbenägenhet i takt med att barnen blir äldre. Vid jämförelse mellan diagrammen 5 6 och diagrammen 7 8 ser vi att fler barn flyttat från Stockholms län till Östra Mellansverige än åt motsatt håll. Detta kan bland annat förklaras av att barnfamiljer väljer att flytta ut och bosätta sig i de omkringliggande länen. Efter avslutad gymnasieutbildning flyttar många unga för att få ett arbete eller för vidare studier. Mellan 25 till 65 års ålder minskar flyttbenägenheten för varje år, kring pensionsåldern ökar dock antalet flyttare något för att därefter fortsätta att minska med stigande ålder. Ökad flyttbenägenhet vid pensionsåldern gäller främst de som väljer att flytta från Stockholms län till Östra Mellansverige. Under den aktuella tidsperioden har ungefär lika många kvinnor som män totalt sett flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige. Könsfördelningen i motsatt flyttriktning var också någorlunda jämn. Skillnaden var dock att kvinnornas flyttningar var mer koncentrerade kring 25 års ålder, medan männen drog ut mer på flyttandet över ett längre åldersintervall.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 10 N=107 113 N=108 398 N=102 591 N=101 906
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 11 2.1.3 Flyttarnas åldersfördelning 1986 2007 Vid jämförelse av diagram 9 och 10 kan vi urskilja det typiska mönstret som råder mellan Stockholms län och Östra Mellansverige. När inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt motsvarande utflyttning. När utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige ökar avtar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige till Stockholms län. Detta mönster medför att flyttnettot (diagram 11) varit mycket varierande. Förklaringen till mönstret är delvis konjunkturcykeln. Vid ekonomiska nedgångar minskar antalet arbeten kraftigare i Östra Mellansverige än i Stockholms län och många väljer att flytta för att söka arbete. I goda tider är möjligheten att arbeta och bo på mindre orter större och fler väljer att flytta ut ur huvudstadsregionen, främst de som en gång flyttat in. Gemensamt för diagram 9 och 10 är att det var flest individer som flyttade i åldern 23 29 år. Detta är en ålder då många är i singelstadiet av livscykeln, d.v.s. har flyttat ifrån föräldrarna men ännu inte bildat familj, vilket gör gruppen rörlig. 6 Diagram 11 visar att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var mest positivt för åldersklassen 23 29 år. Nettot har varierat kraftigt under åren i samstämmighet med konjunkturen. Även för personer i åldern 18 22 år var flyttnettot positivt för Stockholms län under åren 1986 2007. Det positiva flyttnettot har dock minskat efter millennieskiftet. Detta kan möjligen förklaras av att ungdomar på senare år valt att flytta från födelselänet och börja arbeta eller studera längre fram i livet än tidigare. För personer över 65 år har nettot varierat kring minus 250 personer per år som valt att flytta från Stockholms län till Östra Mellansverige. Det negativa nettot var som störst under början av 2000-talet. För flyttarna i åldrarna 0 17 år, 30-44 år samt även 45 64 har nettot ur Stockholms läns synvinkel varit starkt påverkat av konjunkturen. Dessa tre grupper inkluderar barnfamiljerna. Mellan åren 1994 1998, under och efter den ekonomiska krisen, var flyttnettot nära noll eller positivt för samtliga åldersklasser. Mest positivt var flyttnettot i åldern 23 29 år, vilket kan förklaras av att det främst är unga och invandrare med sämre fotfäste på arbetsmarknaden som väljer att flytta för att söka arbete vid en lågkonjunktur. 7 6 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid.65 7 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid.45
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 12 N=215 511 N=204 497 N inflyttade =215 511, N utflyttade =204 497
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 13 2.1.4 Åldern 20 34 år Som nämnts tidigare i rapporten utgör de i 20 34 års ålder den rörligaste delen av populationen, denna grupp studeras därför närmare indelat i femårsklasser med hänsyn tagen till kön. Diagram 12 visar hur antalet flyttare per år till Stockholms län från Östra Mellansverige har förändrats för kvinnor och män i åldern 20 34 år under åren 1986 2007. De sex olika kurvorna som visar utvecklingen för olika åldersklasser och kön har i stort sett samma mönster, ett mönster som delvis kan förklaras av konjunkturen. Vid sämre tider är unga människor mest utsatta på arbetsmarknaden och väljer då ofta att flytta från mindre orter till större för att finna arbete. I den yngsta åldersklassen, 20 24 år, har kvinnornas flyttantal varit mycket större än männens trots att det enligt diagram 4 fanns fler män än kvinnor i åldersklassen i Östra Mellansverige under hela tidsperioden. Skillnaden har varierat mellan 200 till 400 fler inflyttade kvinnor per år. Mönstret tyder även på att skillnaderna i flyttantal mellan könen ökat när det totala antalet flyttare ökat. Kvinnorna i åldern 20 24 år och männen 25 29 år har under större delen av tidsperioden haft flest antal inflyttare till Stockholms län per år från Östra Mellansverige. Mönstret tyder på att kvinnorna valt att flytta vid en yngre ålder än männen. Sedan 2004 har dock antalet inflyttade kvinnor i åldern 25 29 år varit fler än i åldern 20 24 år. Detta innebär att åldersklassen med flest antal inflyttade sedan 2004 varit 25 29 år för båda könen. En förklaring kan vara att kvinnor idag utbildar sig under en längre tidsperiod och blir klara med utbildningen efter 24 års ålder. I åldersklassen 30 34 år var flyttantalet betydligt lägre bland kvinnorna jämfört med bland männen under åren 1986 2007. En förklaring är att det fanns fler män än kvinnor inom åldersklassen i Östra Mellansverige under hela tidsperioden enligt diagram 4. En ytterligare förklaring kan vara att kvinnor vanligen bildar familj vid en yngre ålder än männen. I diagram 13 ser man att kvinnorna i åldern 20 24 under större delen av tidsperioden haft flest antal utflyttare från Stockholms län till Östra Mellansverige. Det var betydligt fler kvinnor än män i åldersklassen 20 24 år som flyttade ut under åren 1986 2007. En förklaring kan vara att det mellan 1986 2005 fanns ett större antal kvinnor än män i åldern 20 24 år i Stockholms län, vilket vi ser i diagram 3. Skillnaden är betydligt mindre vid jämförelse av antalet utflyttade kvinnor och män i 25 29 års ålder, dock hade kvinnorna fortfarande något fler flyttare per år. Det bör poängteras att kvinnorna i Stockholms län inom åldersklassen var betydligt fler i antal under i stort sett hela tidsperioden. I åldern 30 34 råder det motsatta förhållandet, fler män än kvinnor flyttade per år. Vi har tidigare i diagram 3 sett att männen i början av perioden var fler än kvinnorna inom åldersklassen men att de sedan 2000 varit ungefär lika många. Vid jämförelse av diagram 12 och 13 ser vi att trenden visat att de som flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige i genomsnitt varit yngre än de som flyttat åt motsatt håll. Det är troligt att många av de som kring 20 års ålder flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige några år senare valt att återflytta.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 14 N Totalt =129 739, N Män =63 822, N Kvinnor =65 917 N Totalt =90 730, N Män =43 042, N Kvinnor =47 688 2.1.5 Könsfördelning och ålder Diagram 14 visar att andelen kvinnor av totalt antal inflyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige var högre än 50 procent i åldersklasserna 18 22 år samt 65 år och äldre under åren 1986 2007. I klassen 18 22 år har andelen kvinnor varierat kring 60 procent av antalet inflyttade. Åldersgruppen 65 år och äldre har uppvisat ett mycket ryckigt förlopp. En anledning till att en så stor andel av de inflyttade över 65 år är kvinnor är att de vanligen lever några år längre än männen. I åldersklasserna 0 17 år samt 23 29 år var andelarna kvinnor och män i stort sett lika stora under hela tidsperioden. I åldersklasserna 30 44 år och 45 64 år var andelen inflyttade kvinnor lägre än 50 procent. Den var lägst i åldersklassen 30 44 år där andelen varierade kring 43 procent.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 15 I diagram 15 ser vi att andelen utflyttade kvinnor var större än 50 procent i åldersklasserna 18 22 år och 23 29 år. Precis som för inflyttarna var andelen kvinnor störst i åldersklassen 18 22 år. Andelen var, med undantag kring åren 2000 och 2004, även större än 50 procent i åldersklassen 65 år och äldre. Precis som för inflyttarna var variationen mellan åren inom denna klass stor. Andelen utflyttade kvinnor i åldersklassen 0 17 år från Stockholms län till Östra Mellansverige var något lägre än 50 procent, vilket är naturligt då det föds fler pojkar än flickor. Lägst var andelen utflyttade kvinnor i åldersklassen 30 44 år. Andelen kvinnor i den gruppen har ökat något över tiden och har under de senaste åren varierat kring 46 procent. Kvinnornas flyttantal både vad gäller in- och utflyttning var störst i åldersklassen 18 22 år och lägst i åldersklassen 30 44 år under åren 1986 2007. N Totalt =215 511, N Män =108 398, N Kvinnor =107 113 N Totalt =204 497, N Män =101 906, N Kvinnor =102 591
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 16 2.2 Flyttningar mellan Stockholms län och de olika länen i Östra Mellansverige De flyttrörelser som behandlas i detta avsnitt är de mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige var för sig. Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län ligger alla runt Mälaren och tillhör det område som ofta kallas Mälardalen. Utvecklingen har varit sådan att kommunikationerna mellan Stockholms län och länen i Östra Mellansverige förbättrats med åren. En följd av detta har blivit att fler pendlar mellan en bostad i Östra Mellansverige och en arbetsplats i Stockholms län. Trenden har även varit att om en familj flyttar ut från Stockholms län till ett av grannlänen så har en ökande andel av familjerna minst en familjemedlem som börjat arbetspendla till Stockholms län. Detta brukar kallas regionförstoring. 8 Diagram 16 visar totalt antal inflyttade till Stockholms län från Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län samt totalt antal utflyttade i motsatt riktning. Diagrammet visar även nettot mellan inflyttade och utflyttade. Precis som nämnts tidigare har nettot varit negativt i bättre tider och positivt i sämre vilket medfört ett fluktuerande förlopp. Det ryckiga förloppet beror på att när inflyttningen till Stockholms län ökar så avtar samtidigt utflyttningen till Östra Mellansverige och när utflyttningen från Stockholms län ökar så tenderar samtidigt inflyttningen från Östra Mellansverige att minska. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet var utflyttningen från Stockholms län till Östra Mellansverige större än inflyttningen i motsatt riktning. Kring 1992 bröts detta mönster och 1995 flyttade betydligt fler från Östra Mellansverige till Stockholms län än i motsatt riktning. Under början av 2000-talet var utflyttningen återigen större än inflyttningen. Sedan 2005 har de inflyttade från Östra Mellansverige varit fler än motsvarande utflyttare. N inflyttade =215 511, N utflyttade =204 497 8 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 153
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 17 N inflyttade =68 527, N utflyttade =67 578 Diagram 17 är mycket likt diagram 16 då de flesta flyttningarna mellan Stockholms län och Östra Mellansverige sker mellan Uppsala och Stockholms län. Bortsett från flyttnettot som varierat med konjunkturen så har både antalet inflyttade och utflyttade mellan Stockholms och Uppsala län ökat under tidsperioden, vilket delvis förklaras av den ökade folkmängden i de båda länen. Uppsala län gränsar till Stockholms län, vilket innebär att individer kan arbeta i det ena länet och bo i det andra utan alltför långa pendlingstider. N inflyttade =49 433, N utflyttade =60 110 Som vi kan se i diagram 18 är det fler som flyttar från Stockholms län till Södermanlands län än åt motsatt håll. De som flyttade från Södermanlands län till Stockholms län 2007 bosatte sig främst i Stockholms stad och Södertälje kommun 9. 9 Källa: raps Internetdatabas.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 18 N inflyttade =41 723, N utflyttade =31 328 Som diagram 19 visar har Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden haft ett positivt netto i förhållande till Östergötlands län. Det var endast mellan 1988 och 1990 som nettot var något negativt. Mest positivt var nettot kring 1998, då vinsten låg på mer än 1000 inflyttare per år. N inflyttade =25 649, N utflyttade =19 981 Inflyttarna från Örebro län har som diagram 20 visar varit fler än utflyttarna från Stockholms län under i stort sett hela tidsperioden. Undantagen var kring 1989 samt 2003 då utflyttarna var ungefär 100 stycken fler än inflyttarna. Nettovinsten för Stockholms län mot Örebro län har dock varit lägre än den varit mot Östergötlands län.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 19 N inflyttade =30179, N utflyttade =25500 Diagram 21 visar att flyttnettot mellan Stockholms och Västmanlands län visat ett liknande mönster som i diagram 20. 2.3 Familjetyp Diagrammen 22 28 som visar antal in- och utflyttade efter familjeförhållande har ett kortare tidsintervall (1998 2007) än övriga diagram i rapporten. Detta beror på att SCB innan 1998 inte lyckats härleda familjeförhållande för samtliga flyttare. Det var framför allt gruppen ensamstående utan barn 0 17 år som flyttade mellan Stockholms län och Östra Mellansverige under åren 1998 2007, vilket är naturligt då ensamstående inte behöver ta hänsyn till någon familjemedlem och har möjlighet att vara mycket rörliga. Det bör dock påpekas att det främst är personer i 20 till 30 års ålder som flyttar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige, en ålder då många ännu inte bildat familj. Antalet inflyttade kvinnor och män var ungefär lika många och har följt ett liknande mönster över tiden med en svacka i antal kring 2002. Antalet utflyttade kvinnor och män har däremot ökat något med tiden. Bland de utflyttade var antalet män inom gruppen ensamstående utan barn 0 17 år under hela tidsperioden något fler än antalet kvinnor. Vi ser i diagrammen 22 27 att det var näst vanligast att gruppen sammanboende utan barn 0 17 år flyttade, detta gäller i båda riktningarna. Könsfördelningen inom gruppen var mycket jämn vilket är naturligt. Vi ser i diagram 25 att antalet utflyttare inom gruppen ökat något sedan 1998. När vi studerar diagrammen 22 27 ser vi att gruppen ensamstående med barn 0 17 år hade lägst antal flyttare för båda könen och i båda flyttriktningarna. Under åren 1998 2007 har ungefär totalt 300 per år flyttat till Stockholms län från Östra Mellansverige och ungefär lika många har flyttat i motsatt riktning. Bland de in- och utflyttade männen 18 år och äldre tillhörde extremt få gruppen ensamstående med barn 0 17 år vilket kan förklaras av att barn med föräldrar som inte bor ihop vanligen är folkbokförda hos mamman. De som flyttar från Stockholms län till Östra Mellansverige, varav många är återflyttare, är i genomsnitt äldre än inflyttarna och deras familjeförhållanden är därför annorlunda. Det är ett större antal inom grupperna sammanboende utan barn 0 17 år och sammanboende med barn 0 17 år som flyttat från Stockholms län till Östra Mellansverige än i motsatt riktning.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 20 Diagram 28 visar att flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige var positivt under hela tidsperioden 1998 2007 för gruppen ensamstående utan barn 0 17 år. Det positiva flyttnettot för denna grupp var som lägst kring 2002 2003 och enligt diagram 16 var även det totala flyttnettot som lägst under samma period. För de tre övriga grupperna var flyttnettot för Stockholms län mot Östra Mellansverige negativt under åren 1998 2007, med undantag för gruppen sammanboende utan barn 0 17 år som mellan 1998 1999 hade ett positivt flyttnetto på cirka 250 personer per år. N=96 564 N=48 172
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 21 N=48 392 N=87 480 N= 44 196
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 22 N= 43 284 N inflyttade =96 564 N utflyttade =87 480 2.4 Flyttarnas aktivitet året efter flytten Följande diagram visar aktivitet för in- och utflyttare i förvärvsarbetande ålder (20 64 år) året efter flytten. Gruppen arbetslösa inkluderar även personer i arbetsmarknadsåtgärder. Övriga inkluderar förtidspensionärer, sjukskrivna, socialbidragstagare samt personer som ej förvärvsarbetar och inte erhåller några bidrag. Antalet in- och utflyttare mellan Stockholms län och övriga Sverige inom olika aktivitetsgrupper samvarierar med konjunkturen. Vid hög arbetslöshet ökar både in- och utflyttningen av arbetslösa och vid låg arbetslöshet minskar in- och utflyttningen inom samma grupp. För de med förvärvsarbete gäller att när utbudet av arbeten i övriga Sverige ökar så ökar utflyttningen av personer som innan flytten hade ett arbete, när utbudet minskar avtar utflyttningen inom gruppen. 10 Samma mönster gäller sannolikt mellan Stockholms län och Östra Mellansverige. 2.4.1 Inflyttade Enligt diagram 29 har antalet förvärvsarbetande av de inflyttade minskat med drygt 2000 personer mellan åren 1986 1992. Mellan 1992 till 1998 ökade antalet 10 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 119
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 23 förvärvsarbetande året efter flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige kraftigt från ungefär 3800 till 7500 personer, för att därefter sjunka till ungefär 5500 år 2002. Efter 2002 har antalet förvärvsarbetande av samtliga inflyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige återigen ökat något. Under samma tidsperiod har antalet i grupperna studerande och övriga ökat och var kring år 2005 1100 per år av de inflyttade. Antalet som studerade året efter flytten började öka kraftigt år 1991, delvis på grund av den högre arbetslösheten men också som en följd av det ökade intresset för längre studier. Antalet arbetslösa av samtliga året efter flytten har varierat med konjunkturen och nådde sin topp åren 1992 1996 då det låg någorlunda konstant på cirka 700 per år av de inflyttade. N=153 477 N=8 905 Diagram 30 visar att den största gruppen var förvärvsarbetande bland de som året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige var arbetslösa under tidsperioden 1986-2005, med toppnivåer under åren 1994 till 1998 då arbetslösheten var hög. Även relativt många var arbetslösa året efter flytten.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 24 N=92 162 Från diagram 31 ser vi att den största delen av de som året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige förvärvsarbetade även gjorde det året efter. Arbetslösheten för de med förvärvsarbete innan flytten var generellt mycket låg under tidsperioden. Antalet som studerade efter flytten fördubblades mellan åren 1986 och 2007. N=30 870 I diagram 32 ser vi att antalet som studerade innan flytten ökat markant mellan åren 1992 till 1998. Diagrammet visar att det var vanligast att de som året innan flytten till Stockholms län studerade förvärvsarbetade året efter. Näst vanligast var att de som studerade året innan flytten även studerade året efter flytten; denna grupp har även ökat över tiden och legat kvar på en högre nivå.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 25 2.4.2 Utflyttade N=131 227 I diagram 33 ser vi att antalet som förvärvsarbetade året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige har samvarierat med konjunktursvängningarna, med två toppar kring 1989 1990 samt 2002 2003 och en svacka kring 1992 1997. Vi ser också att antalet utflyttare som var arbetslösa året efter flytten var som störst under 1990-talets kris. Antalet som studerar året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige har ökat med tiden från ungefär 200 år 1986 till 1100 år 2005. N=4 650 Mellan åren 1993 1997 var arbetsmarknadsläget som sämst i landet och många som året innan flytten var arbetslösa var arbetslösa även året efter flytten. 11 Under åren 2001 2002 minskade antalet utflyttade arbetslösa samtidigt som en större andel av de som året innan flytten var arbetslösa förvärvsarbetade året efter. Efter de goda åren har utflyttningen av arbetslösa åter ökat, vilket troligen kan förklaras av ett försämrat arbetsutbud i Stockholms län under de senaste åren. 12 I diagram 34 syns 1990-talets ekonomiska kris som en topp i antalet utflyttade arbetslösa från Stockholms län till Östra Mellansverige. 11 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 118 12 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 119
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 26 N=91 741 Antalet utflyttade förvärvsarbetande från Stockholms län till Östra Mellansverige (diagram 35) har under tidsperioden 1986 2005 haft två toppar, 1989 1990 och 2001 2004, vilka inträffade när sysselsättningen var som högst både i Stockholms län och i övriga Sverige. 13 Trenden har varit den att när utbudet av arbeten i landet ökat så har utflyttningen tilltagit från Stockholms län. En stor grupp som då flyttat har varit återflyttare som fått arbete i sina hembygder. När arbetsmarknaden försämrats har utflyttningen minskat och inflyttningen ökat, vilket kan förklaras av att när utbudet av arbeten i dåliga tider minskar är minskningen större i övriga Sverige än i Stockholms län. Den ekonomiska krisen på 1990-talet medförde således att färre flyttade ut, vilket visas som en svacka i antal för samtliga grupper. N=15 126 Som vi ser i diagram 36 så var det få studenter som flyttade från länet för att fortsätta studera i Östra Mellansverige innan 1990. Från och med den ekonomiska krisen på 1990-talet, med ett utökat antal studieplatser vid landets högskolor och universitet, har antalet ökat drastiskt. Antalet som året innan flytten studerade och året efter flytten arbetade har också ökat med tiden, dock bör hänsyn tas till att allt fler valt att studera under de senaste åren. Det bör också nämnas att folkbokföringens regler ändrades 1991, viket innebar att studenterna måste vara folkbokförda på den ort där de bor och studerar. Tidigare hade många varit folkbokförda hos sina 13 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 118
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 27 föräldrar. Regeländringen innebar att antalet folkbokförda studenter i Stockholms län ökade. Vid jämförelse av diagrammen 32 och 36 ser vi att det är vanligast att studenter som flyttar till Stockholms län från Östra Mellansverige året efter flytten förvärvsarbetar, medan det är vanligast att studenter som flyttar åt motsatt håll fortfarande studerar året efter flytten. 2.5 Näringsgren före och efter flytten Diagrammen 37 till 40 visar näringsgren året före samt året efter flytten för in- och utflyttade i åldern 20 64 år. Detta är intressant då omstruktureringar av näringslivet gör att man väljer att flytta samtidigt som flyttningar påskyndar omstruktureringen av näringslivet. Året 1988 har valts eftersom inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige då var låg. På motsvarande sätt har året 1998 valts eftersom inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige då var hög. Av intresse är att se om det finns några stora skillnader i flyttarnas val av näringsgrenar mellan år präglade av låg och hög inflyttning. Dock måste man ta hänsyn till att näringslivet förändrats mellan åren 1988 och 1998. Vilken näringsgren en flyttare tillhör bestäms utifrån de egenskaper som dennes arbetsplats hade året före flytten samt året efter flytten. Arbetsplatser med likartad produktion (samma mix av arbetskraft, insatsvaror och kapital) samt likartade produkter (tjänster) tillhör samma näringsgren. 14 N=5 780 14 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 136
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 28 Under år 1988 var det ungefär 5 800 personer i åldern 20 64 år som flyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige. Detta flyttantal är lågt och förklaras av att Sverige då befann sig i en högkonjunktur och att det fanns gott om arbeten i landet. I diagram 37 ser vi att det var 26 procent av individerna som inte förvärvsarbetade året innan flytten; denna andel minskade med tio procentenheter året efter flytten. Efter flytten var det en större andel av individerna som arbetade inom näringsgrenarna byggindustri, civila myndigheter, försvar, internationella organisationer, energi- & vattenförsörjning, avfallshantering, handel, transport, magasinering, kommunikation, hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinär och kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster jämfört med året innan flytten. Störst var ökningen inom näringsgrenarna kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster och handel, transport, magasinering, kommunikation. Det första förklaras av att Sveriges finansiella centrum finns i Stockholms län och att en flytt till länet kan betraktas som en karriärmöjlighet. Även bland personer sysselsatta inom handel, transport, magasinering, kommunikation 15 finns liknande förklaringar. Det var enligt diagram 37 en mindre andel av flyttarna från Östra Mellansverige till Stockholms län som året efter flytten 1988 jobbade inom näringsgrenarna forskning och utveckling samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri. N=10 094 15 RTK (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. Rapport 2:2007. Sid. 149
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 29 År 1998 flyttade ungefär 10 100 personer i åldern 20 64 år till Stockholms län från Östra Mellansverige vilket var drygt 4 300 fler personer än år 1988. Sverige befann sig år 1998 vid en vändpunkt efter 1990-talets krisår. Enligt diagram 38 var det nästan 50 procent av flyttarna som inte förvärvsarbetade året innan flytten till Stockholms län från Östra Mellansverige; denna andel sjönk till 25 procent året efter flytten. Diagrammet visar att ökningen av antalet sysselsatta var som störst inom näringsgren kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster efter flytten. Detta var under slutet av 1990-talet en mycket expansiv näringsgren i Stockholms län. Historiskt sett hade näringsgrenen flest anställda kring millennieskiftet 2000. Det var även en betydligt större andel av flyttarna som arbetade inom näringsgrenen handel, transport, magasinering, kommunikation året efter flytten jämfört med året innan. Om vi jämför diagram 37 och 38 ser vi att näringsgrenarna kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster och handel, transport, magasinering, kommunikation är de näringsgrenar som både år 1988 och 1998 hade den största ökningen i förvärvsarbetande efter flytten till Stockholms län, jämfört med när flyttarna året innan arbetade i Östra Mellansverige. Ingen av näringsgrenarna hade en lägre andel av flyttarna sysselsatta året efter flytten 1998 till Stockholms län från Östra Mellansverige jämfört med andelarna året innan flytten. Detta förklaras av att en stor andel av de som året innan flytten tillhörde gruppen ej förvärvsarbetande året efter flytten erhållit ett arbete, vilket bland annat beror på att många av de inflyttade går från studier till förvärvsarbete i samband med flytten till Stockholms län. N=6 096
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 30 År 1988 flyttade cirka 6 100 personer i åldern 20 64 år från Stockholms län till Östra Mellansverige, vilket var drygt 300 fler än antalet som samma år flyttade i motsatt riktning. Diagram 39 visar andelen utflyttade per näringsgren året före samt året efter flytten. Vi ser att andelen som inte förvärvsarbetar året efter flytten var några procentenheter högre än året innan. Året efter flytten var det en något högre andel av individerna som arbetade inom näringsgrenarna byggindustri, hälso- & sjukvård, socialtjänst, veterinär samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri. Samtidigt var en något lägre andel av flyttarna sysselsatta inom näringsgrenarna civila myndigheter, försvar, internationella organisationer, forskning & utveckling, utbildning, handel, transport, magasinering, kommunikation och kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster året efter flytten jämfört med året innan flytten. N=6 570 År 1998 flyttade knappt 6 600 personer från Stockholms län till Östra Mellansverige, vilket var nästan 500 fler än 1988. Det var under året ca 3 500 fler som flyttade till Stockholms län från Östra Mellansverige än som flyttade i motsatt riktning. Diagram 40 visar att ungefär 40 procent av flyttarna från Stockholms län till Östra Mellansverige inte förvärvsarbetade året innan flytten och att andelen ökade något året efter flytten. Om vi jämför dessa andelar med diagram 39 ser vi att en betydligt högre andel stod utanför arbetsmarknaden 1998 jämfört med 1988. En
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 31 förklaring till detta är den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten i mitten av 1990-talet. Det var en något större andel som året efter flytten arbetade inom näringsgrenarna forskning och utveckling, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinär samt utvinning av mineral, tillverkningsindustri jämfört med året innan flytten. Inom näringsgrenarna handel, transport, magasinering, kommunikation samt personliga och kulturella tjänster var det en lägre andel som jobbade året efter flytten från Stockholms län till Östra Mellansverige än året innan flytten. Vid jämförelse av diagrammen 37 40 ser man att vid inflyttningen till Stockholms län från Östra Mellansverige både år 1988 och 1998 så minskade andelen ej förvärvsarbetande betydligt. Medan vid utflyttning åt motsatt håll så ökade andelen ej förvärvsarbetande något både 1988 0ch 1998. Vid jämförelsen ser man också att förändringarna mellan näringsgrenar vid inflyttning till Stockholms län från Östra Mellansverige var betydligt större jämfört med förändringarna vid utflyttning i motsatt riktning både år 1988 och 1998.
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 32 3. Bilagor Tabell 1: Totalt antal inflyttade från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass 0 17 18 22 23 29 30 44 45 64 65+ Totalt 1986 1 260 2 010 2 481 1 915 638 243 8 547 1987 1 057 1 673 2 392 1 701 675 207 7 705 1988 1 088 1 587 2 343 1 589 657 204 7 468 1989 990 1 408 2 337 1 592 670 236 7 233 1990 1 064 1 310 2 498 1 597 717 197 7 383 1991 1 273 1 289 2 754 1 841 814 276 8 247 1992 1 252 1 209 2 556 1 615 745 233 7 610 1993 1 259 1 398 2 676 1 772 826 338 8 269 1994 1 590 1 491 3 386 2 253 995 368 10 083 1995 1 575 1 746 3 735 2 377 996 347 10 776 1996 1 611 1 770 3 834 2 425 1 046 344 11 030 1997 1 723 1 807 4 247 2 524 1 104 370 11 775 1998 1 627 1 896 4 706 2 655 1 176 399 12 459 1999 1 456 1 906 4 597 2 356 1 188 294 11 797 2000 1 240 1 765 4 415 2 324 964 261 10 969 2001 1 082 1 551 3 975 2 149 1023 243 10 023 2002 1 082 1 531 3 662 2 053 922 215 9 465 2003 1 072 1 551 3 610 2 107 972 314 9 626 2004 1 312 1 518 3 796 2 224 1 135 329 10 314 2005 1334 1 545 4 173 2 408 1 158 419 11 037 2006 1 358 1 762 4 517 2 681 1 164 386 11 868 2007 1 258 1 803 4 468 2 668 1 194 436 11 827 Totalt 28 563 35 526 77 158 46 826 20 779 6 659 215 511
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 33 Tabell 2: Antal inflyttade män från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass 0 17 18 22 23 29 30 44 45 64 65+ Totalt 1986 634 769 1 280 1 107 332 111 4 233 1987 528 662 1 186 971 359 96 3 802 1988 556 593 1 177 906 367 102 3 701 1989 517 537 1 155 931 363 111 3 614 1990 551 514 1 284 935 370 97 3 751 1991 647 495 1 434 1 070 457 113 4 216 1992 652 470 1 293 949 423 91 3 878 1993 636 571 1 366 1 052 458 150 4 233 1994 819 583 1 702 1 355 545 160 5 164 1995 797 722 1 879 1 407 549 136 5 490 1996 812 716 1 924 1 433 564 145 5 594 1997 852 740 2 050 1469 595 159 5 865 1998 824 760 2 356 1 576 643 163 6 322 1999 740 768 2 327 1 407 610 132 5 984 2000 636 729 2 210 1 393 528 109 5 605 2001 542 644 1 974 1 262 543 116 5 081 2002 520 627 1 718 1 181 511 90 4 647 2003 569 644 1 753 1 216 532 138 4 852 2004 669 613 1 745 1 306 611 151 5 095 2005 654 611 1 995 1 385 623 181 5 449 2006 676 724 2 208 1 583 613 169 5 973 2007 635 718 2 146 1 543 620 187 5 849 Totalt 14 466 14 210 38 162 27 437 11 216 2 907 108 398
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 34 Tabell 3: Antal inflyttade kvinnor från Östra Mellansverige till Stockholms län fördelat efter år. År/Åldersklass 0-17 18-22 23-29 30-44 45-64 65+ Totalt 1986 626 1 241 1 201 808 306 132 4 314 1987 529 1 011 1 206 730 316 111 3 903 1988 532 994 1 166 683 290 102 3 767 1989 473 871 1 182 661 307 125 3 619 1990 513 796 1 214 662 347 100 3 632 1991 626 794 1 320 771 357 163 4 031 1992 600 739 1 263 666 322 142 3 732 1993 623 827 1 310 720 368 188 4 036 1994 771 908 1 684 898 450 208 4 919 1995 778 1 024 1 856 970 447 211 5 286 1996 799 1 054 1 910 992 482 199 5 436 1997 871 1 067 2 197 1 055 509 211 5 910 1998 803 1 136 2 350 1 079 533 236 6 137 1999 716 1 138 2270 949 578 162 5 813 2000 604 1 036 2 205 931 436 152 5 364 2001 540 907 2 001 887 480 127 4 942 2002 562 904 1 944 872 411 125 4 818 2003 503 907 1 857 891 440 176 4 774 2004 643 905 2 051 918 524 178 5 219 2005 680 934 2 178 1 023 535 238 5 588 2006 682 1 038 2 309 1 098 551 217 5 895 2007 623 1 085 2 322 1 125 574 249 5 978 Totalt 14 097 21 316 38 996 19 389 9 563 3 752 107 113
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 35 Tabell 4: Totalt antal utflyttade från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass 0 17 18 22 23 29 30 44 45 64 65+ Totalt 1986 1 563 927 1 719 1 786 881 421 7 297 1987 1 691 904 1 783 1 886 835 433 7 532 1988 1 999 990 2 071 2 188 1 056 470 8 774 1989 2 269 932 2 167 2 448 1 070 473 9 359 1990 2 504 886 2 318 2 464 1 126 494 9 792 1991 2 386 843 2 115 2 452 1 321 571 9 688 1992 1 572 857 1 706 1 838 1 052 493 7 518 1993 1 474 998 1642 1 699 1 104 532 7 449 1994 1 542 1 076 1 687 1 780 1 092 497 7 674 1995 1 392 1 093 1 740 1 682 1 005 431 7 343 1996 1 464 1 104 1 705 1 703 1 052 426 7 454 1997 1 515 1 185 1 825 1 978 1 223 439 8 165 1998 1 682 1 362 1 997 2 130 1 324 509 9 004 1999 1 792 1 251 2 208 2 260 1 345 482 9 338 2000 1 807 1 335 2 369 2 524 1 501 546 10 082 2001 2 096 1 489 2 505 2 837 1 773 645 11 345 2002 2 191 1 500 2 553 2 941 1 801 620 11 606 2003 2 201 1 464 2 524 3 152 1 837 604 11 782 2004 1 961 1 457 2 418 2 916 1 799 638 11 189 2005 1 768 1 583 2 247 2 779 1 782 652 10 811 2006 1 718 1 563 2 196 2 593 1 665 626 10 361 2007 1 756 1 648 2 238 2 772 1 791 729 10 934 Totalt 40 343 26 447 45 733 50 808 29 435 11 731 204 497
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 36 Tabell 5: Antal utflyttade män från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass 0 17 18 22 23 29 30 44 45 64 65+ Totalt 1986 805 355 849 1 009 456 204 3 678 1987 856 356 841 1 030 446 207 3 736 1988 1 036 405 986 1 207 553 224 4 411 1989 1 165 362 1 020 1 336 563 228 4674 1990 1 312 342 1 065 1 339 614 223 4 895 1991 1 165 327 1 006 1 320 683 269 4 770 1992 808 382 812 1 010 569 221 3 802 1993 745 411 782 951 598 226 3 713 1994 781 476 838 968 592 235 3 890 1995 709 481 826 910 552 202 3 680 1996 718 467 795 908 587 190 3 665 1997 776 484 914 1 065 657 197 4 093 1998 845 607 960 1 131 696 237 4 476 1999 908 572 1 058 1 221 703 213 4 675 2000 927 597 1 080 1 400 782 284 5 070 2001 1 081 592 1 160 1 508 934 311 5 586 2002 1 118 636 1 196 1 593 940 307 5 790 2003 1 104 603 1 186 1 673 953 292 5 811 2004 952 610 1 157 1 573 910 331 5 533 2005 928 673 1 076 1 475 951 315 5 418 2006 877 661 1020 1 394 867 307 5 126 2007 875 707 1 028 1 509 929 366 5 414 Totalt 20 491 11 106 21 655 27 530 15 535 5 589 101 906
Flyttningar mellan Stockholms län och Östra Mellansverige 37 Tabell 6: Antal utflyttade kvinnor från Stockholms län till Östra Mellansverige fördelat efter år. År/Åldersklass 0 17 18 22 23 29 30 44 45 64 65+ Totalt 1986 758 572 870 777 425 217 3 619 1987 835 548 942 856 389 226 3 796 1988 963 585 1 085 981 503 246 4 363 1989 1 104 570 1 147 1 112 507 245 4 685 1990 1 192 544 1 253 1 125 512 271 4 897 1991 1 221 516 1 109 1 132 638 302 4 918 1992 764 475 894 828 483 272 3 716 1993 729 587 860 748 506 306 3 736 1994 761 600 849 812 500 262 3 784 1995 683 612 914 772 453 229 3 663 1996 746 637 910 795 465 236 3 789 1997 739 701 911 913 566 242 4 072 1998 837 755 1 037 999 628 272 4 528 1999 884 679 1 150 1 039 642 269 4 663 2000 880 738 1 289 1 124 719 262 5 012 2001 1 015 897 1 345 1 329 839 334 5 759 2002 1 073 864 1 357 1 348 861 313 5 816 2003 1 097 861 1338 1 479 884 312 5 971 2004 1 009 847 1 261 1 343 889 307 5 656 2005 840 910 1 171 1 304 831 337 5 393 2006 841 902 1 176 1 199 798 319 5 235 2007 881 941 1 210 1 263 862 363 5 520 Totalt 19 852 15 341 24 078 23 278 13 900 6 142 102 591
RTN 9609 0159