Konsekvensutredning 1 (19) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Birgitta Heed/Ingar Werkström Väg- och järnvägsavdelningen Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav av körkort med villkor om alkolås 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Inledning Ett permanent system för körkort med villkor om alkolås efter rattfylleri infördes den 1 januari 2012 genom ändringar i körkortslagen och körkortsförordningen 1. Från samma datum gäller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås (TSFS 2011:71) och styrelsens föreskrifter om godkännande av alkolås som får användas vid sådant villkor (TSFS 2011:70). Det har noterats brister vid tillämpningen av styrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås (TSFS 2011:71). En del av bristerna bedömdes kunna innebära fara för personlig säkerhet och ansågs därför brådskande. Den 1 februari i år beslutade Transportstyrelsen därför om ändringar av dessa föreskrifter, innan konsekvensutredning och remiss 2. Ändringsföreskrifterna (TSFS 2012:10) trädde i kraft den 1 mars 2012. De övriga brister och otydligheter som noterats föranleder ytterligare ändringar av TSFS 2011:71. I samband med remiss av ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. som skedde i december 2011- januari 2012 har det också inkommit synpunkter som bör beaktas även i alkolåsföreskrifterna. 3 Denna remiss omfattar dels de ändringar som beslutades i februari 2012 (TSFS 2012:10), dels ytterligare förslag till ändringar. Synpunkter önskas således även på de beslutade ändringarna. Ändringsföreskrifterna (TSFS 1 Körkortslagen (1998:488, senast ändrad genom 2011:1580) och körkortsförordningen (1998:980; senast ändrad genom 2012:5) 2 Jmfr 4 andra stycket förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 3 Ändring (TSFS 2012:19) av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. utkom från trycket den 16 mars och träder i kraft den 1 april 2012.
Datum Dnr/Beteckning 2 (19) 2012:10) bifogas separat, men den nya lydelsen är också inarbetad i det nya föreskriftsförslaget. Observera att det även föreslås ändringar av de bestämmelser som nyss ändrats genom TSFS 2012:10. De synpunkter som lämnas ska därför utgå från det nya förslaget och inte från de separata ändringsföreskrifterna TSFS 2012:10. Vid de bestämmelser som redan är ändrade anges en fotnot med texten TSFS 2012:10. I anslutning till beskrivningen av respektive bestämmelse nedan framgår också om ändringen redan är beslutad. Förslaget till alkolåsföreskrifterna innehåller hänvisningar till Transportstyrelsens medicinska föreskrifter (TSFS 2010:125 ändrad genom TSFS 2012:19). Observera att dessa hänvisningar avser nya lydelsen av medicinföreskrifterna som träder i kraft 1 april 2012. Här anges i korthet vilka frågor som berörs av de beslutade och de föreslagna ändringarna. Observera att det som här redovisas inte alltid innebär helt nya krav, utan i vissa fall endast är förtydliganden eller mindre justeringar. Ändring av definitionen av begreppet service. Införande av definition av begreppen godkänt utandningsprov och godkänt återkommande utandningsprov. Specificering av tillämpliga diagnossystem. Om kallelse till provtagning och underlåtenhet att komma till provtagning, Om kreatininvärdet vid urinprov. Införande av observationstid för läkarintyg under villkorstid på 2 år. Krav på godkänt återkommande utandningsprov. Förbud mot manipulation av alkolåset och att låta annan lämna utandningsprov. Krav på utandningsprov före omstart i vissa fall. Redaktionella ändringar av bestämmelserna om när service krävs. Förtydligande om kravet på ett servicetillfälle tidigast 2 månader före villkorstidens slut. Extra service inom 7 dagar. Specificering om Transportstyrelsens särskilda beslut om service. Krav på verifiering av nykterhet enligt 12 kap. TSFS 2010:125 vid ansökan om körkortstillstånd vid missbruk/beroende. Uppföljning efter villkorstiden - betydelsen av tidpunkt för ansökan om körkortstillstånd. Tillämpligheten av 12 kap. TSFS 2010:125 efter villkorstiden vid missbruk/beroende. Återgivna bestämmelser i körkortslag har strukits i vissa fall.
Datum Dnr/Beteckning 3 (19) Samtliga siffror som tidigare angivits med bokstäver anges nu numeriskt: 9, 12, 13, 19, 20 a, 23 och 24. Flertalet förslag syftar till en ökad trafiksäkerhet. I anslutning till respektive bestämmelse nedan beskrivs närmare vad som är problemet och vad som ska uppnås. Närmare redogörelse för problemen och vad som ska uppnås 2 Ändring av definitionen av begreppet service: Gällande definition av begreppet service i 2 innehåller hänvisningar till andra bestämmelser i föreskrifterna som anger när ordinarie service (nuvarande 18 ) och extra service ska ske (nuvarande 19 ). Detta är överflödigt och är inte heller en definition och bör därför strykas. Dessutom innehåller definitionen av service ett krav på service efter särskilt beslut av Transportstyrelsen, utan närmare angivande av när sådant beslut kan fattas. Förutsättningarna för ett sådant krav bör inte anges i en definition och det föreslås därför att även denna del av bestämmelsen i 2 stryks. Se istället förslag till ny 19 a, se nedan. Ändringarna bedöms också göra föreskrifterna lättare att förstå. 2 Införande av definition av godkänt utandningsprov och godkänt återkommande utandningsprov: I de ursprungliga föreskrifterna angavs i 15 att det krävdes ett godkänt utandningsprov d.v.s. ett godkänt utandningsprov före start. Det angavs dock inte vad som var ett godkänt utandningsprov. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2011:70) om godkännande av alkolås ska alkolåset vara inställt så att fordonet enbart kan startas om eventuell alkoholhalt i förarens utandningsluft uppmäts till mindre än 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft. I praktiken var det därmed alkolåset som avgjorde vad som var ett godkänt prov. Transportstyrelsen har därefter bedömt att det är nödvändigt att begreppet godkänt utandningsprov definieras i föreskrifterna om innehav av körkort med villkor om alkolås. För att styrelsen ska kunna undanröja villkoret om alkolås och återkalla körkortet krävs det också i vissa fall att personen bryter mot en bestämmelse i föreskrifterna om innehav av körkort med alkolåsvillkor och genom detta anses olämplig enligt 19 1 körkortslagen (1998:488), se 5 kap. 19, 22 och 23 körkortslagen. Av rättssäkerhetsskäl och trafiksäkerhetsskäl är det därför av vikt att begreppet godkänt utandningsprov definieras. Syftet med ändringen är således dels att tydligt ange vad som krävs av körkortshavaren, dels att kunna neka fortsatt körkortsinnehav i vissa fall. Ändringen är beslutad genom TSFS 2012:10. I TSFS 2011:71 saknades också en definition av godkänt återkommande utandningsprov d.v.s. av godkänt utandningsprov under färd. Det har genom TSFS 2012:10 införts en definition av godkänt återkommande utandnings-
Datum Dnr/Beteckning 4 (19) prov, av samma skäl som anges om införandet av en definition av godkänt utandningsprov. Vid bedömningen av olämplighet enligt 5 kap. 19 körkortslagen ska följande uttalanden i propositionen Alkolås efter rattfylleri (2010/11:26) beaktas 4. Regeringen anser i likhet med Alkolåsutredningen att enstaka startförsök under alkoholpåverkan inte regelmässigt ska leda till att beslutet om körkortsinnehav med alkolåsvillkor automatiskt undanröjs. Alkolåset tjänar just som skydd för körning under alkoholpåverkan och har då fyllt sitt syfte. Det finns vidare fall där deltagaren i försöksverksamheten uteslutits utan att det kunnat klarläggas att deltagaren varit alkoholpåverkad. När nu ett nytt permanent system med alkolås för rattfyllerister införs bör istället gälla att eventuella påvisade misslyckade startförsök ska ingå i det som ska ligga till grund för den lämplighetsbedömning som görs i samband med ansökan om körkort utan villkor om alkolås. Den standard som alkolåset ska följa innebär också att avvikelser tillåts. Det kan därför förekomma att alkolåset registrerar en alkoholhalt på minst 0,1 mg/l i utandningsluften trots att den faktiska halten är något lägre. Föreskrivet krav på godkänt utandningsprov utgör av dessa skäl inte direkt grund för undanröjande av körkortsinnehavet med alkolåsvillkor, utan det krävs en utredning i varje enskilt fall. Det ska beaktas att underkända utandningsprov kommer till Transportstyrelsens kännedom först då uppgifter från alkolåset överförs i samband med ordinarie service var 6:e månad eller vid extra service. Det krävs t.ex. extra service om underkända utandningsprov före start har lämnats vid 5 tillfällen. Extra service krävs också om återkommande utandningsprov (d.v.s. utandningsprov under färd) har underkänts vid 3 tillfällen under en ordinarie serviceperiod på 6 månader eller inte har lämnats i tid vid 3 tillfällen under motsvarande tidsperiod. Den första åtgärd som Transportstyrelsen vidtar i dessa fall kan vara att körkortshavaren får en underrättelse om att händelserna har noterats och att ytterligare händelser kan innebära att villkoret undanröjs och körkortet återkallas. Beroende på vilka uppgifter som inkommer kan det också inträffa att styrelsen direkt underrättar den enskilde om att undanröjande och återkallelse övervägs. 6 Specificering av tillämpliga diagnossystem: Då en myndighet hänvisar till en standard måste hänvisningen göras exakt, d.v.s. till en specifik utgåva av standarden. I annat fall kan standardiseringsorganet genom ett senare beslut förändra innehållet i myndighetens föreskrifter, trots att organet inte har rätt att besluta föreskrifter. På samma sätt bör en hänvisning till system för diagnosklassifikation utformas så att hänvisningen gäller en specifik 4 Sid 44 f.
Datum Dnr/Beteckning 5 (19) version av sådana system. Det föreslås därför att 6 ändras så att hänvisningen avser version IV av DSM och version 10 av ICD. Förslaget överensstämmer med nyligen beslutade ändringar av föreskrifterna TSFS 2010:125 (TSFS 2012:19). 7 Om kallelse till provtagning och underlåtenhet att komma till provtagning: Enligt nu gällande föreskrifter ska provtagning ske oannonserat. I allmänna råd anges att detta innebär att innehavaren inte i förväg bör veta när provtagning ska ske samt att urinprov bör lämnas senast dagen efter uppmaning om provtagning. Den enskilde måste givetvis veta att provtagning ska ske, varför det aldrig kan vara helt oannonserat. Det föreslås därför nu istället en bestämmelse om att kallelse till provtagning ska ske med kort varsel. I allmänna råd till 7 föreslås vidare att detta bör innebära att blodprov lämnas inom några dagar efter kallelse till provtagning. Urinprov bör (liksom enligt nu gällande allmänna råd) lämnas senast dagen efter kallelse till provtagning. Förslagen överensstämmer med nyligen beslutad ändring av föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS 2012:19). Beträffande de olika tidsfrister som föreslås i allmänna råd anför Transportstyrelsen följande. Flertalet narkotika har en kort halveringstid medan flertalet alkoholmarkörer har en längre halveringstid. Som exempel kan anges att CDT har en halveringstid på 1-2 veckor. Det bedöms därför inte nödvändigt att blodprov avseende alkohol lämnas senast dagen efter kallelse, även om det är bra att även sådant prov lämnas i så nära anslutning till kallelsen som möjligt. För den som ska lämna både blodprov och urin kommer tidpunkten för kallelse till provtagningen att sammanfalla. Det kan därför tyckas onödigt med två olika tidsfrister. I de fall endast blodprov ska lämnas behöver den snävare fristen mellan kallelse och provtagning inte tillämpas, vilket torde underlätta både för mottagningen och för den enskilde körkortshavaren. Det föreslås också att underlåtenhet att komma till provtagning ska redovisas i läkarintyget (7 ). Sådan underlåtenhet kan ge misstanke om ett pågående missbruk och kan t.ex. utgöra skäl att begära in ytterligare prover. Förslaget överensstämmer med nyligen beslutade ändringar i föreskrifterna om medicinska krav för innehav av körkort (TSFS 2012:19). Utöver de övergripande syften som anges under inledningen av avsnitt 1 är syftena med dessa förslag att höja kvaliteten vid provtagning och på läkarintyg. 7 Om kreatininvärde under referensvärdet: Kreatininhalten i urin är av avgörande betydelse för bedömning av drogfrihet vid narkotikaprov i urin.
Datum Dnr/Beteckning 6 (19) Om kreatininhalten är under referensvärdet kan provet inte användas för att bedöma drogfrihet. Detta gäller oavsett om kreatininhalten är låg för att urinen spätts ut genom manipulation på olika sätt eller för att urinen är utspädd av naturliga orsaker, t.ex. att personen har druckit mycket vatten utan avsikt att manipulera provet. I nu gällande föreskrifter anges i allmänna råd att drogfrihet inte bör anses styrkt om kreatininvärdet är under referensområdet. Kreatininhaltens betydelse innebär enligt Transportstyrelsens mening att regleringen inte bör ske i allmänna råd utan i en föreskriftsbestämmelse. Det föreslås därför att rådet ändras till en regel om att sådant värde inte kan ligga till grund för verifiering av nykterhet (7 6). Syftet är att tydliggöra för enskilda och intygsskrivande läkare att provresultat med för låg kreatininhalt inte godtas i körkortsärenden. Förslaget överensstämmer med nyligen beslutad ändring av TSFS 2010:125 (TSFS 2012:19). Det måste samtidigt beaktas att kreatininvärde under referensvärdet inte behöver betyda att personen har brukat narkotika, eftersom urinen kan vara utspädd av en naturlig anledning. Detta är särskilt viktigt att beakta i de fall det är fråga om eventuell återkallelse av ett körkort (och inte en ansökan om körkortstillstånd). Om kreatininhalten är under referensvärdet bör den första åtgärden i många fall vara att förelägga om komplettering med ytterligare prov istället för att återkalla körkortet. Om provtagning efter vistelse med stöd av fängelselagen och övervakning med så kallad fotboja m.m.: Kraven i 12 kap. 10 i TSFS 2010:125 gäller inte vid provtagning enligt 9, 12-13, 20 a, 22. Om det i det enskilda fallet bedöms att det behövs provtagning efter frigivning eller utskrivning får detta särskilt beslutas av Transportstyrelsen. 8 10 Upphävd bestämmelse som återges bestämmelser i körkortslagen: I 8 i nu gällande föreskrifter återges 5 kap. 17 och 18 körkortslagen. Det föreslås nu att 8 upphävs för att undvika dubbelreglering. Som en följd av detta måste bestämmelsen om läkarintyg och viljeförklaring i 9 och 10 ändras. 11 Installation av alkolås inom 4 veckor: Enligt 11 ska körkortshavaren installera ett alkolås i ett fordon inom 4 veckor från villkorstidens början. Det föreslås ingen ändring av denna bestämmelse, men Transportstyrelsen vill i detta sammanhang ta upp en särskild fråga. Enligt 5 kap. 17 körkortslagen får det istället för körkortsåterkallelse beslutas att körkortsinnehavet under viss tid ska vara förenat med villkor om alkolås. Den som ansöker om körkort med sådant villkor får därmed antingen villkor på hela körkortet eller också återkallas hela körkortet. Den
Datum Dnr/Beteckning 7 (19) som hade flera körkortsbehörigheter vid rattfylleriet och som medges villkor om alkolås får därför villkor på alla dessa behörigheter. Det förekommer dock att personer som hade flera körkortsbehörigheter vid rattfylleriet endast söker villkor om alkolås för en enstaka behörighet. Detta kan bero på att sökanden inte anser sig behöva alla behörigheter under villkorstiden och på att sökanden tror att de måste installera alkolås i alla de fordon de har behörigheter för. Även om flera behörigheter förenats med villkor om alkolås kräver Transportstyrelsen inte att alkolås installeras i samtliga de fordonsslag som anges på körkortet. Kravet på alkolås enligt 5 kap. 22 körkortslagen gäller endast fordon som körkortshavaren framför. Den enskilde kan t.ex. välja att bara köra personbil under villkorstiden, trots att körkortet även innehåller behörighet C. Transportstyrelsen anser inte att 11 i föreskrifterna behöver förtydligas, eftersom bestämmelsen inte innehåller något uttryckligt krav på installation av alkolås i alla fordonsslag som körkortet omfattar. Ansökningsblanketten bör dock utformas så att ansökan endast avser frågan om villkor om alkolås, utan specificering av vissa behörigheter. Vid styrelsens beslut kontrolleras vilka körkortsbehörigheter som personen hade vid rattfylleriet och om övriga personliga och medicinska lämplighetskrav är uppfyllda. Om så är fallet meddelas villkor om alkolås för alla dessa behörigheter. I ansökningsblanketten och i beslutet om villkor bör det framgå att alkolås endast måste installeras i de fordon som personen ska köra. En liknande bestämmelse gäller i försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse, utan att det har uppstått behov av förtydligande. 13 Införande av observationstid för läkarintyg under villkorstid på 2 år: Den som har en villkorstid på två år ska enligt 13 i föreskrifterna ge in ett läkarintyg inom 12 månader från villkorstidens början. Något krav på observationstid för sådant intyg angavs inte i de ursprungliga föreskrifterna. Det krävs endast narkotikaprov vid två tillfällen om provtagning sker genom urinprov och vid ett tillfälle om håranalys används istället för urinprov. Provtagningen kan därmed omfatta en mycket begränsad period. Intygsskrivande läkare kan därför anse det svårt att utfärda ett intyg avseende en observationstid på 12 månader. Observationen kan och ska dock avse även andra omständigheter än provtagning; såsom personlig kontakt med läkare och sjuksköterska, telefonsamtal, uppgifter eller iakttagelser från polis och andra personer. Observationstidens längd korrelerar därför inte till antalet prover. Ett krav på observationstid ska därför gälla och bör överensstämma med den villkorstid på tolv månader som har förflutit. Övriga bestämmelser om läkarintyg inför ansökan om alkolåsvillkor samt under och efter villkorstiden innehåller redan krav på viss observationstid.
Datum Dnr/Beteckning 8 (19) 14 Krav på godkänt återkommande utandningsprov: I de ursprungliga föreskrifterna (TSFS 2011:71) fanns inte något krav på att återkommande utandningsprov (d.v.s. utandningsprov under färd) skulle vara godkända. Detta bedömdes som självklart, bl.a. på grund av bestämmelserna om rattfylleri i 4 och 4 a trafikbrottslagen (1951:649). Som framgår ovan under definitionen av godkänt återkommande utandningsprov kan Transportstyrelsen inte undanröja alkolåsvillkoret och återkalla körkortet på grund av återkommande utandningsprov med en alkoholhalt på 0,1 mg/liter eller mer, om det inte finns en uttrycklig bestämmelse i föreskrifterna om att sådant utandningsprov ska vara godkänt. Det är givetvis av ännu större vikt att det finns möjlighet att undanröja alkolåsvillkoret och återkalla körkortet i dessa fall än vid misslyckade startförsök. Föreskrifterna har därför ändrats genom TSFS 2012:10 så att återkommande utandningsprov ska vara godkänt. Det bör dock observeras att inte heller sådana omständigheter innebär att villkoret om alkolås automatiskt ska undanröjas, utan utredning krävs i varje enskilt fall. Det kan t.ex. förekomma att alkohol påvisas endast på grund av munalkohol och att personen inte är påverkad av alkohol. Personen ska följa de instruktioner som lämnas av leverantören av alkolås vilket bl.a. innebär ett krav att skölja munnen med vatten efter intag av ämnen som innehåller alkohol. Det ska dock inte uteslutas att sådant utandningsprov kan accepteras, om det följs av ett nytt godkänt utandningsprov inom kort. Ytterligare ett skäl mot automatiskt undanröjande är att alkolåset kan innehålla en viss felmarginal. I bevishänseende bör det positiva utslaget enligt propositionen dock utgöra en presumtion för att den som har blåst har alkohol i utandningsluften. 5 14 Förbud mot manipulation av alkolåset och att låta annan lämna utandningsprov: I de ursprungliga föreskrifterna (TSFS 2011:71) saknades en bestämmelse om förbud mot manipulation eller försök till manipulation av alkolåset, liksom förbud mot att den som har körkort med alkolåsvillkor låter någon annan blåsa i sitt ställe. Genom TSFS 2012:10 har det införts förbud mot teknisk eller annan manipulation eller försök till manipulation (14 tredje stycket). Det har också införts förbud för den som har körkort med villkor om alkolås att låta någon annan lämna utandningsprov i alkolåset i sitt ställe för att möjliggöra körning (14 tredje stycket). Dessa ändringar innebär större möjligheter att undanröja villkoret och återkalla körkortet. Bestämmelserna får också antas ha en preventiv effekt. 5 Proposition 2010:11/26 sid 45.
Datum Dnr/Beteckning 9 (19) Fordonet får dock köras även av den som inte har körkort med villkor om alkolås och utandningsprov ska då givetvis lämnas av denna person. Det föreslås därför ett förtydligande om att den som har körkort med villkor om alkolås inte får låta annan lämna utandningsprov i sitt ställe. 17 Krav på utandningsprov före omstart av fordonet i vissa fall: Om återkommande utandningsprov (d.v.s. prov under färd) har underkänts eller inte lämnats i tid kommer det att utlösas ett larm inne i fordonet som ska förmå föraren att stanna. Efter sådant stopp måste föraren lämna ett godkänt utandningsprov före start och därefter som vanligt lämna återkommande utandningsprov vid slumpvisa tillfällen. Kravet på utandningsprov före start angavs tidigare i 15, men anges nu i 14 andra stycket genom TSFS 2012:10. Hänvisningen till 15 har därför ändrats så att hänvisningen gäller både 14 och 15. (I övriga fall kan omstart ske inom 5 minuter efter det att motorn stängts av, 3 kap. 3 TSFS 2011:70.) 18 Redaktionella ändringar om service: Det föreslås en särskild bestämmelse om att körkortshavaren ansvarar för att samtlig föreskriven eller beslutad service sker, att service endast får ske hos företag anvisat av leverantören och att körkortshavaren medger att data överförs från alkolåset till Transportstyrelsen, 18. Dessa bestämmelser anges idag i 18 och 19 och några materiella ändringar föreslås inte. Ändringen sker i syfte att förtydliga och förenkla föreskrifterna så att det inte behövs en upprepad reglering av samma sak i flera bestämmelser. 18 a Förtydligande om kravet på ett servicetillfälle tidigast 2 månader före villkorstidens slut: I tidigare gällande 18 andra meningen angavs att körkortshavaren ansvarar för att service sker inför ansökan om körkortstillstånd utan villkor om alkolås, dock tidigast 2 månader före villkorstidens slut. Kravet på service vid ett tillfälle tidigast 2 månader innan villkorstidens slut syftar till att det ska finnas aktuella uppgifter från alkolåset vid prövningen av ansökan om körkortstillstånd. Ansökan om körkortstillstånd bör samtidigt ske så tidigt som möjligt så att den utredning som behövs (utöver uppgifterna från alkolåset) kan påbörjas. Syftet är att körkort utan villkor om alkolås ska kunna utfärdas så tidigt som möjligt i anslutning till villkorstidens slut. Vid en strikt tolkning av den ursprungliga bestämmelsen i föreskrifterna kunde ansökan om körkortstillstånd inte ske förrän tidigast 2 månader innan villkorstidens slut. Detta stämmer inte överens med 3 kap. 2 körkortsförordningen (1998:980) som anger att sådan ansökan får ske redan 6 månader innan villkorstiden löper ut. Av propositionen Alkolås efter rattfylleri (2010/11:26 sid. 40) framgår också att ansökan om körkort utan villkor om alkolås ska kunna ske innan
Datum Dnr/Beteckning 10 (19) villkorstidens slut för att undvika ett glapp mellan innehavet av körkort med och utan alkolås. Genom TSFS 2012:10 ändrades bestämmelsen så att service ska ha skett vid ett tillfälle tidigast 2 månader före villkorstidens slut. Därigenom kan service av alkolåset ske även efter ansökan om körkortstillstånd. Som framgår ovan är syftet att inte senarelägga ansökan om körkortstillstånd. Kravet anges i 18 a i anslutning till kravet på ordinarie service. Det bör observeras att detta inte i sig innebär ett extra krav på service utöver ordinarie service var sjätte månad. 19 Extra service inom 7 dagar: I nu gällande föreskrifter anges dels att extra service ska ske så snart som möjligt om förutsättningarna för sådan service uppfylls, dels att alkolåset låser sig om det inte sker extra service inom 7 dagar från sådan händelse. Det föreslås nu att det anges att extra service ska ske inom 7 dagar. Syftet är att förtydliga vikten av att service sker snarast. Ändringen kan också ge en ökad möjlighet att undanröja villkoret och återkalla körkortet i vissa fall för den som inte ser till att service sker inom rimlig tid. Denna situation bedöms inte uppkomma särskilt ofta utan förslaget har mer en preventiv funktion. Jämför ovan om bestämmelserna i körkortslagen om undanröjande av villkoret under avsnittet om införande av en definition av godkänt utandningsprov samt krav på godkänt återkommande utandningsprov. Upplysningen om att alkolåset låser sig efter 7 dagar bör behållas trots att det är just en upplysning, eftersom detta är en mycket viktig information för den enskilde som har direkt samband med kravet om service inom 7 dagar. 19 a Specificering om Transportstyrelsens särskilda beslut om service: I nu gällande föreskrifter anges i 2 om begreppet service att extra service krävs om Transportstyrelsen fattar särskilt beslut om service. Detta bör inte anges i en definition. Det bör också införas närmare förutsättningar för när styrelsen kan fatta sådant beslut. Manipulation eller försök till manipulation av alkolåset kommer i regel att registreras i alkolåset på något sätt, även om det inte alltid framgår exakt vad som har hänt. Om åtgärden är sådan som omfattas av 19 kommer extra service att krävas efter där angivet antal händelser och i samband med sådan extra service överförs informationen till Transportstyrelsen. Även vid ordinarie service enligt 18 a kommer myndigheten att få information om sådana åtgärder. Det kan dock inte uteslutas att myndigheten på annat sätt får indikation på att alkolåset inte fungerar som det ska. Detta kan t.ex. ske genom iakttagelser som ger misstanke om att alkolåset inte förhindrar körning, trots att personen är påverkad av alkohol. Det kan också inträffa att
Datum Dnr/Beteckning 11 (19) körkortshavaren själv beklagar sig över att alkolåset uppmäter alkohol i utandningsluften och inte tillåter körning, trots att personen påstår sig vara nykter. Om personen i sådant fall inte själv begär hjälp av ett serviceställe, försvåras myndighetens bedömning av den fortsatta lämpligheten att ha körkort med alkolåsvillkor. Det förhållandet att kravet på ordinarie service har glesats ut jämfört med försöksverksamheten till var sjätte månad innebär också att en särskild möjlighet att besluta om service är av värde. Möjligheten att besluta om särskild service kommer sannolikt att behöva användas endast i ett fåtal fall. (19 a ). 20 Krav på verifiering av nykterhet vid ansökan om körkortstillstånd för körkort utan villkor om alkolås vid missbruk eller beroende: I de ursprungliga alkolåsföreskrifterna angavs inte att 12 kap. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav vid innehav av körkort m.m. gäller vid ansökan om körkortstillstånd för den som har eller har haft alkolåsvillkor och som har diagnosen beroende eller missbruk. Det har efterfrågats ett förtydligande och det föreslås därför en hänvisning i 20 alkolåsföreskrifterna till 12 kap. styrelsens föreskrifter 2010:125. Detta följer enligt Transportstyrelsens mening av följande regler och förarbeten. För utfärdande av körkort utan villkor om alkolås efter villkorstiden krävs körkortstillstånd (5 kap. 15 b körkortslagen). Det finns inte några särskilda regler om bedömning av lämpligheten för den som har diagnosen missbruk eller beroende och har haft alkolåsvillkor. Därmed gäller ordinarie regler om personlig och medicinsk lämplighet enligt 3 kap. 2 körkortslagen. Den som har diagnosen missbruk eller beroende ska därför verifiera nykterhet enligt ordinarie regler i 12 kap. i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. I prop. 2010/11:26 sid 42 anges också avseende ansökan om körkort utan villkor om alkolås följande: För den som har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk finns redan enligt Transportstyrelsens föreskrifter en mer omfattande lämplighetsprövning. Det innebär bl.a. krav på verifiering av nykterhet i minst sex månader och upp till två år, krav på kontinuerlig läkarkontakt samt särskilda regler om antal provtagningar. Detta omfattar alla som har diagnosen alkoholberoende eller alkoholmissbruk vid ansökan om körkortstillstånd. Därmed kan även personer som fått två års villkorstid på grund av grovt eller upprepat rattfylleri omfattas av de medicinska kraven på nykterhet i 12 kap. i TSFS 2010:125 om diagnos har ställts under villkorstiden och fortfarande gäller. Även den som endast haft en villkorstid på ett år kan omfattas av kravet på verifierad nykterhet i 12 kap. i TSFS 2010:125, om diagnosen beroende
Datum Dnr/Beteckning 12 (19) eller missbruk ställs när villkorstiden är slut och personen då ännu inte fått körkortstillstånd. Det bör noteras att bestämmelsen i 12 kap. 10 i TSFS 2010:125 om provtagning efter vistelse med stöd av fängelselagen, övervakning med så kallad fotboja m.m. gäller inför ansökan om körkortstillstånd. 20 a Krav vid ansökan om körkortstillstånd för körkort utan villkor om alkolås i övriga fall: Den som har meddelats körkort med villkor om alkolås och som har fällts till ansvar för grovt rattfylleri eller upprepade fall av rattfylleri inom fem år före ansökan om körkortstillstånd, ska enligt 3 kap. 1 tredje stycket körkortsförordningen bifoga ett särskilt läkarutlåtande till sådan ansökan. I nu gällande alkolåsföreskrifter anges vilka provtagningskrav som gäller för den som omfattas av kravet på sådant utlåtande vid ansökan om körkortstillstånd (nu gällande 20 ). Som framgår ovan kan det även i denna grupp finnas personer som visar sig ha diagnosen missbruk eller beroende och som därför omfattas av kraven på verifiering av nykterhet i 12 kap. i styrelsens föreskrifter TSFS 2010:125, se ovan. Det föreslås därför nu ett förtydligande om att de särskilda kraven på provtagning och observationstid efter grovt rattfylleri och upprepade fall av rattfylleri endast gäller för den som inte har diagnosen missbruk eller beroende vid ansökan om körkortstillstånd. 21 Uppföljning efter villkorstiden - betydelsen av tidpunkt för ansökan om körkortstillstånd: Den som har haft körkort med alkolåsvillkor och som har diagnosen missbruk eller beroende har följts under villkorstiden med läkarintyg och loggar från alkolåset. Därutöver gäller ordinarie krav på verifiering av nykterhet enligt TSFS 2010:125 vid ansökan om körkortstillstånd. Dessa personer har därmed följts under lång tid och på flera sätt. Enligt nu gällande alkolåsföreskrifter omfattas dessa personer därför av lägre krav på uppföljning efter det att körkortstillstånd meddelats, än den som inte har haft villkor om alkolås. Läkarintyg ska således ges in endast vid två tillfällen; efter 6 månader och efter 12 månader. Detta skiljer sig från kravet i 12 kap. 17-19 i TSFS 2010:125 som föreskriver att läkarintyg ska ges in vid tre tillfällen; efter 6 månader, efter ytterligare 6 månader och efter ytterligare 12 månader. Det föreskrivs också lägre antal provtagningstillfällen än kravet på frekventa och upprepade prover i TSFS 2010:125. Det bedöms dock inte rimligt att lägre uppföljningskrav ska gälla för evigt efter villkorstiden. Det föreslås därför nu att endast den som ansöker om körkortstillstånd inom 6 månader från villkorstidens slut ska omfattas av de lägre uppföljningskraven.
Datum Dnr/Beteckning 13 (19) 21 a Tillämpligheten av 12 kap. TSFS 2010:125 efter villkorstiden vid missbruk/beroende: I 21 i nu gällande föreskrifter anges att vissa bestämmelser i 12 kap. i TSFS 20102:125 inte gäller efter villkorstiden. Undantagen blev dock för omfattande. Kraven på kontinuerlig läkarkontakt och krav på fortsatt nykterhet liksom reglerna om metadon, subutex m.m. bör gälla även den som har haft körkort med alkolåsvillkor. Det föreslås därför nu ändring som anges i nya 21 a. Det bör även här noteras att bestämmelsen i 12 kap. 10 i TSFS 2010:125 om provtagning efter vistelse med stöd av fängelselagen, övervakning med så kallad fotboja m.m. gäller vid uppföljning efter villkorstiden. 22 Tillämpliga föreskrifter efter villkorstiden i övriga fall: Den som inte har diagnosen missbruk eller beroende men som ändå ska ge in särskilt läkarutlåtande i nykterhetshänseende vid ansökan om körkortstillstånd (3 kap. 1 körkortsförordningen) ska enligt 22 i alkolåsföreskrifterna följas med läkarintyg även efter villkorstiden. I 22 anges vilka bestämmelser som då är tillämpliga. Det föreslås nu ett förtydligande om att denna bestämmelse endast gäller den som inte har diagnosen missbruk eller beroende Införandet av en ny 21 i föreskrifterna innebär också att hänvisningarna i 22 måste ändras. Det bör noteras att kravet på antalet läkarintyg och antal provtagningar enligt 22 a 24 i alkolåsföreskrifterna överensstämmer med motsvarande krav i 13 kap. i TSFS 2010:125. Det krävs således samma antal läkarintyg och samma antal provtagningstillfällen enligt båda dessa föreskrifter. Det kan därför ifrågasättas om det överhuvudtaget behövs några bestämmelser om detta i alkolåsföreskrifterna eller om det endast ska hänvisas till 13 kap. i TSFS 2010:125. Körkort med alkolåsvillkor medges endast efter rattfylleri med påvisande av alkohol. Det krävs därför alltid 4 alkoholprover och 1 narkotikaprov vid uppföljningen. I 13 kap. i TSFS 2010:125 regleras både rattfylleri med påvisande av narkotika och rattfylleri med påvisande av alkohol. Kravet på 4 prover avser därför ibland narkotika och ibland alkohol. Det bedöms därför enklare att reglera uppföljningskraven direkt i alkolåsföreskrifterna.
Datum Dnr/Beteckning 14 (19) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar 13 Observationstid vid läkarintyg för den som har 2 års villkorstid: För den som har en villkorstid på 2 år och ska ge in läkarintyg 1 år efter villkorstidens början föreslås ovan en observationstid på 12 månader. Om observationstiden istället skulle bestämmas till sex månader skulle konsekvensen av detta bli att den som tillåts ha körkort trots rattfylleri inte står under observation under hela villkorstiden. Detta bedöms orimligt från trafiksäkerhetssynpunkt, inte minst eftersom det inte krävs provtagning vid ett flertal tillfällen. Detta skulle troligen kunna uppfattas som stötande för allmänheten. 14 Krav på godkänt återkommande utandningsprov: I förslaget anges att varje återkommande utandningsprov ska vara godkänt. Ett alternativ skulle kunna vara att ange ett specifikt högsta antal tillåtna underkända utandningsprov som bestäms till 3 tillfällen eller fler. En sådan reglering skulle t.ex. kunna innebära att undanröjande inte kan ske om utandningsprovet underkänts vid endast ett tillfälle trots en mycket hög alkoholkoncentration. 21 Uppföljning efter villkorstiden - betydelsen av tidpunkt för ansökan om körkortstillstånd: I avsnitt 1 föreslås att de lägre kraven för läkarintyg och provtagning efter villkorstiden för den som har beroende eller missbruk ska gälla endast för den som har sökt körkortstillstånd inom 6 månader från villkorstidens slut och som har meddelats körkortstillstånd efter sådan ansökan. Ett alternativ till detta skulle kunna vara att de lägre kraven endast skulle gälla för den som har ansökt om körkortstillstånd innan villkorstiden är slut. Detta kan dock anses som ett för högt krav. Ett annat alternativ skulle kunna vara att de lägre kraven endast gäller den som meddelats körkortstillstånd inom 6 månader från villkorstidens slut. Denna tid skulle sannolikt vara tillräckligt för att myndigheten i de flesta fall skulle hinna utreda och pröva en ansökan som inkommit senast vid villkorstidens slut. Förslaget har dock nackdelen att myndighetens handläggningstid avgör vilka regler som ska gälla, vilket kan anses vara orättvist mot den enskilde som har gjort allt som kan förväntas i samband med ansökan. Förslaget är heller inte förutsägbart för den enskilde. Syftet att förmå sökanden att inge sin ansökan så snart som möjligt uppnås sannolikt inte i lika hög grad. Den enskilde kan också tro att handläggningstiden är
Datum Dnr/Beteckning 15 (19) kortare än i verkligheten och ansöker därför för sent för att omfattas av de lägre kraven. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd 2 och 14 Om det inte hade införts en definition av begreppet godkänt utandningsprov och godkänt återkommande utandningsprov samt ett krav på godkänt återkommande utandningsprov, skulle Transportstyrelsen inte kunna återkalla körkortet trots att alkolåset påvisat en alkoholkoncentration på minst 0,1 mg/liter utandningsluft. Detta skulle således ha kunnat få allvarliga effekter från trafiksäkerhetssynpunkt. Det bör också beaktas att det är ett minimikrav i EU:s direktiv (1991/439/EEG) om körkort att körkort inte får utfärdas för förare som inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd. 14 Om det inte hade införts ett förbud mot manipulation av alkolåset skulle även detta ha kunnat få allvarliga effekter från trafiksäkerhetssynpunkt, eftersom körkortet inte heller då hade kunnat återkallas. 7 Om bestämmelserna om kallelse till provtagning och om kreatininvärdet inte harmoniseras med föreskrifterna och allmänna råden om medicinska krav för innehav av körkort m.m. blir effekten en sämre kvalitet på de intyg som utgör grund för Transportstyrelsens bedömning. Intygsskrivande läkare blir också tvingade att hålla reda på fler regler vilket sannolikt uppfattas som belastande. 3 Vilka berörs av regleringen? Körkortshavare, intygsskrivande läkare och laboratorier samt Transportstyrelsens körkortsavdelning. När det gäller antalet berörda körkortshavare har regeringen uppskattat att ca 3 000 personer kommer att ansöka om villkor om alkolås per år. 6 Indirekt berörs också leverantörer av alkolås och de serviceställen som anlitas av dessa leverantörer. Hittills har 2 ansökningar om godkännande av alkolås bifallits, vilket innebär att 2 alkolåsleverantörer berörs för närvarande. 6 Prop. 2010/11:26 sid 59.
Datum Dnr/Beteckning 16 (19) 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Den ökade möjligheten att undanröja alkolåsvillkoret och återkalla körkortet innebär sannolikt kostnader och andra konsekvenser för arbete och privatliv för enskilda. Undanröjande av villkoret och återkallelse av körkortet kommer dock sannolikt inte att bli tillämpligt i särskilt många fall, med hänsyn till uttalandena i propositionen Alkolås efter rattfylleri (2010/11:26). Möjligheten för Transportstyrelsen att besluta om extra service finns redan idag men har förtydligats. Det bör betonas att det inte bedöms troligt att sådana beslut kommer att fattas mer än i enstaka fall. Vid sådant beslut kan dock kostnaderna för hyra eller köp av alkolås påverkas. Av kostnadsanalysen inför TSFS 2011:71 framgår att kostnaden för extra service uppskattas till 500-700 kr per tillfälle. 7 Tydligare bestämmelser om provtagning och läkarintyg kan innebära att Transportstyrelsen inte behöver begära in komplettering i lika hög utsträckning som annars. Förslagen kan därför innebära en besparing i tid och pengar för myndigheten. För enskilda kan förslagen innebära mindre besvär eftersom reglerna för provtagning blir tydligare och behovet av kompletterande provtagning minskar. Detta kan också innebära att körkort utan villkor om alkolås återfås tidigare än då ytterligare utredning krävs. Detta är också positivt när det gäller möjligheten att få eller behålla ett arbete som kräver innehav av körkort. För intygsskrivande läkare kan de tydligare reglerna innebära en besparing i tid. Regler om kallelse till provtagning kan i mindre utsträckning påverka rutiner vid laboratorier och läkarmottagningar. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen En del av föreslagna eller beslutade förändringar innebär högre krav för den enskilde körkortshavaren. Detta bör vägas dels mot behovet till ändring från trafiksäkerhetssynpunkt, dels mot det faktum att förändringarna innebär tydligare krav för enskilda och myndigheten vilket ökar förutsägbarheten och rättssäkerheten. Värdet av föreslagna och beslutade förändringar bedöms därför överväga. 7 TSV 2010-6204 sid 37 (tabell 3).
Datum Dnr/Beteckning 17 (19) 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? EU:s direktiv (1991/439/EEG) om körkort innehåller regler om att körkort inte får utfärdas eller förnyas till den som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd 8. Direktivet innehåller dock inte några bestämmelser om körkort med villkor om alkolås och om körkortsingripande. Nu föreslagna och beslutade ändringar går därmed utöver minimikraven i direktivet men bedöms inte strida mot direktivet. Det finns inte heller i övrigt några internationella regler om alkolås. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande bedöms inte behövas. Särskild information till läkare och laboratorier bör tas fram för www.transportstyrelsen.se och för Trafikmedicinska rådets nyhetsblad. Information bör också läggas ut på Körkortsportalen. Enskilda körkortshavare informeras i samband med beslutet om villkor om alkolås och informationen på Körkortsportalen kommer också att uppdateras. De som redan har meddelats körkort med villkor om alkolås omfattas från och med ikraftträdandet av de nya reglerna. Villkorskoder på körkortet är inte ett tillåtet sökbegrepp i vägtrafikregistret enligt 4 kap. 1 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Det är i och för sig möjligt att i Transportstyrelsens ärendehanteringssystem W3D3 få fram vilka personer som har medgivits körkort med villkor om alkolås enligt de nya reglerna. En sådan sökning kan dock inte göras på ett enkelt sätt och är mycket tidskrävande. Informationen måste sedan skickas manuellt. Antalet bifallsbeslut uppskattas för närvarande till ca 100 och antalet ansökningsärenden ökar hela tiden. En sökning och manuellt utskick till alla som erhållit bifallsbeslut fram till den 1 juli 2012 bedöms därför kräva alltför mycket resurser för att detta skulle vara försvarligt med hänsyn till körkortsavdelningens resurser. Någon möjlighet att särskilt informera dessa personer i samband med införandet bedöms därför inte finnas. I samband med ingivande av läkarintyg bör det dock vara möjligt att informera om de nya reglerna. Flertalet nya krav anges redan sedan tidigare i en viljeförklaring som sökanden skriver under i samband med ansökan. 8 Bilaga III artikel 14.
Datum Dnr/Beteckning 18 (19) 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? De föreslagna och beslutade ändringarna bedöms inte få annat än marginella effekter för företag. 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Bestämmelserna om kallelse till provtagning, införandet av en observationstid på 12 månader för det läkarintyg som ska ges under en villkorstid på 2 år och kravet på nykterhet efter villkorstiden för den som har diagnosen missbruk eller beroende innebär att högre krav ställs på läkarmottagningar. Förslagen berör således både offentliga och privata vårdcentraler, psykiatriska mottagningar och särskilda beroendemottagningar samt mottagningar inom företagshälsovården. Bestämmelserna om kallelse till provtagning berör även laboratorier vilka också kan vara offentliga eller privata. Storleken på företagen varierar kraftigt. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? - Vårdcentraler och andra läkarmottagningar påverkas troligen marginellt både tidsmässigt och administrativt av bestämmelserna om kallelse till provtagning. Detta bedöms inte innebära några ökade kostnader. - Kravet på nykterhet vid diagnosen missbruk eller beroende gäller sedan flera år enligt 12 kap. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Dessa krav har på grund av felaktiga hänvisningar i alkolåsföreskrifterna inte varit tillämpliga under en kort period (sedan den 1 januari 2012). - Införandet av en observationstid på 12 månader innebär inte ett krav på ökat antal prover och bedöms därför inte med automatik innebära en ökad kostnad, varken för företaget eller för den enskilda körkortshavaren. 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Några andra kostnader bedöms inte heller uppkomma.
Datum Dnr/Beteckning 19 (19) 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Bestämmelserna påverkar inte konkurrensförhållandena även om de delvis riktar sig mot företagen eftersom det ställs krav på hur provtagningen ska gå till. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Någon annan påverkan bedöms inte uppkomma. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Birgitta Heed 010-495 57 54, birgitta.heed@transportstyrelsen.se Ingar Werkström 010-495 56 84, ingar.werkström@transportstyrelsen.se Birgitta Stener 010-495 59 02, birgitta.stener@transportstyrelsen.se