Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?



Relevanta dokument
Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Barn och ungas utsatthet för våld

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare Social resursförvaltning

Definition av våld och utsatthet

Trauma och Prostitution

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Psykologisk behandling för barn och ungdomar med sexuella beteendeproblem. Ane:e Birgersson och Johan Nordahl Off.Clinic

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Att vara sin egen fiende

Definition av våld. Per Isdal

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Sexuellt våld om makt, kön och när gråzoner svartnar. Josefin Grände Pelle Ullholm

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Våld i nära relationer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Jämställdhetsutskottet

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Don t worry and don t know

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Mäns våld mot kvinnor

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Ansvar, skuld och förmildrande omständigheter En rapport om våldtäkter med fokus på gärningsmannen

Social dynamik Grundantaganden handlar om fantasier, om att man ersätter den verkliga uppgiften med en fantiserad

Kriminalvårdens brottsofferperspektiv runt klienter dömda för sexualbrott och problematik med våld i nära relation

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Illustrationer av Hanna Stenman

VÅLD I NÄRA RELATION. Jämställdhetsmålen. FOKUS ÄLDRE. Kerstin Kristensen

Bilaga A Traumaintervju

4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Motion till riksdagen 2015/16:2334 av Beatrice Ask m.fl. (M) Arbete mot våld i nära relationer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Ta snacket! Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Värdegrund och Policy. för ATSUB/Göteborg

Hur pratar vi om våldtäkt med killar? Om makt, kön och när gråzoner svartnar. Pelle Ullholm Sexualupplysare RFSU

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

VÅLD I NÄRA RELATIONER

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

rättsapparaten? Eva Diesen

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Transkript:

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården

Sårbara rättigheter Brottsoffersluss

Vem är förövaren?

Den regredierade pedofilen Primärt intresse i jämnåriga Pedofili först som vuxen Konflikter eller problem framkallar Intresset kan vara tillfälligt Ofta en impulshandling Offret substitut för vuxen Offret oftast en flicka Samtidig kontakt med vuxna Social men saknar vänskapsrelationer Övergreppet - misslyckad lösning på problem i nuet

Den fixerade pedofilen Primärt intresse för barn Pedofili sedan ungdomsåren Ej yttre påfrestning eller inre konflikt framkallar Planerade övergrepp Identifierar sig med offret i en pseudoroll som förälder Offret ofta en pojke Lever ofta ensam Inget drogmissbruk Dåligt socialt nätverk Övergreppet ofullkomlig lösning av livsproblem

En klinisk bild av våldtäktsmannen Att inte vara herre över sig själv Har svårt att skilja ut sig själv från andra Han har låg självkänsla Han är misstänksam Han anpassar sig överdrivet Han lider av otillräcklighetskänslor

Forts.En klinisk bild av våldtäktsmannen Han förnekar ofta närhetsbehov, oro och olust Han bagatelliserar problem & idealiserar sin uppväxt Han har ofta stark ångest Han skyller sina problem på omgivningen Aggressionen sexualiseras och ageras ut i våldtäkt

Perversionens dynamik Depression och ångest upplevs som tomhet, leda o vrede Förvrängd självbild Oförmåga till relationer Skapande av kognitiva förvrängningar Skam Försvarsåtgärder Obehag Trauma Iscensättning av onanifantasier Onanifantasier Omvändning fantasi/verklighet Omvändning offer/förövare Utvälja och uppvakta barnet/offret

Vad är ett trauma i detta sammanhang? Sexuella övergrepp Fysiska övergrepp Psykiska övergrepp Sexuell gränslöshet

Forts. Vad är ett trauma? Drogmiljöer Vittne till våld Mansförakt Kvinnoförakt Kärlekslöshet och allmän gränslöshet

Viktiga behandlingsprinciper Fokus på klientens riskfaktorer för återfall i brott Förmåga till ansvarstagande hållning Empati med brottsoffret Utmana förövarens försvar Utforska nya strategier

Forts. Viktiga behandlingsprinciper Våga tala direkt om våldet, undvika omskrivningar Skilja på handling och person? Väcka hopp Bryta ensamheten kring brottet Icke- aggressivt förhållningssätt

ROS-programmet

ROS-Relation och samlevnadsprogrammet Kognitiva förvrängningar Relationer Känslor Empati & offermedvetenhet Sexuellt avvikande fantasier o tändningsmönster R.A.S- risker, analyser och strategier

Kognitiva Förvrängningar & sexuella övergrepp Han sa aldrig nej.jag tänkte att det inte var så farligt, att han inte tog skada av det jag gjorde med honom Hon sökte kontakt med mig Hon var så förförisk, hade hon inte gått omkring så lättklädd hade det här aldrig hänt! I andra kulturer mognar barn fortare, hon hade fått sin mens så jag tänkte att hon nog var tillräckligt stor

ROS Ca 36 +18 sessioner i grupp Varje session ca 3 h 2-3 ggr/vecka + tid för självstudier 1 h individuell terapi/ vecka Kan fortsätta även efter avslutad grupp Två programledare varav en är psykolog

Vilka är de läkande faktorerna med sexualbrottsbehandling i grupp? Väckande av hopp Brytande av ensamhet Utbyte av information och råd Ökad medvetenhet om uppväxtförhållandenas betydelse Lärande av varandras erfarenheter & positiv gruppkänsla Existentiella diskussioner

IDAP Integrated Domestic Abuse Programme Ett behandlingsprogram för vuxna män som använder hot och våld mot sina kvinnliga partner/fd partner

Programmets mål Att ge deltagarna förståelse för sina våldshandlingar och sättet de påverkar kvinnans tankar, handlingar och känslor Att öka deltagarnas förståelse för våldets orsaker i dess sociala och kulturella sammanhang Öka deltagarnas vilja till förändring Stötta ansvarstagande Finna nya handlingsstrategier

Modulernas tema Icke våld Icke hotfullt beteende Respekt Stöd och tillit Ärlighet och ansvarstagande Sexuell respekt Partnerskap Ansvarsfullt föräldraskap Förhandling och rättvisa

Collusion Att stödja och bekräfta männens förminskande och beskyllningar beträffande det våld han utövat, vilket innebär minskad möjlighet till förändring och ökad risk för återfall.

Är det någon idé att behandla sexualbrottsdömda? Återfall i sexualbrott (20 studier) Behandlade = 10 % Obehandlade = 17 % Uppföljningstid under 5 år Hansson et. al. 2002Doren, Thornton & Harasymiw (2002) Återfall i sexualbrott utifrån hög och lågrisk-klienter Högrisk Obehandlade 21 % Behandlade 11 % Lågrisk Obehandlade 11 % Behandlade 8 %

Schmucker 2005 Senaste forskning Lösel& Behandlade 10% återfall Obehandlade 16% återfall 69 studier,80 oberoende jämförelser mellan behandlade och obehandlade sexualbrottslingar (N= 22,181)

Brottsofferdagen hanna.harnesk@kriminalvarden.se tel:031-7528875