Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning



Relevanta dokument
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Bevattning i grönsaksodling

A changing climate för Findus Grönsaker

Tillskottsbevattning till höstvete

BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne

Ragnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Jordbrukets behov av vattenförsörjning

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån

Bevattning och växtnäringsutnyttjande

Projekt Lantbruk. Rapport avseende spridning av bekämpningsmedel intill dräneringsbrunnar 2018

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Klimatförändringarna och vår anpassning

Tid Programpunkt Inledare

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Kväveläckage från jordbruket

Framtidsklimat i Hallands län

Krav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018

Tillstånd för bevattning

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Bevattningsstrategier

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Kraftsamling Växtodling. Bevattning

Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016

Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat

Hydrologi, grunder och introduktion

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

WHO 2017: Tobacco and its environmental impact

Finns det vatten så det räcker?

EN KONFERENS KRING MODERN VATTENPLANERING

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Hur mycket jord behöver vi?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad händer när vattnet tar slut?

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning

Kan vi förebygga vattenbrist?

Kort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Vad innebär vattendirektivet?

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Morotsproduktionen i Sverige

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Bevattningsstrategier på friland

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Transkript:

Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Bevattning - teknik Årlig vattenanvändning i världen Bevattning globalt 280 miljoner hektar = 18 % av den odlade arealen bevattnas. Ytbevattningsmetoder >80 % Ca 40 % av livsmedelsproduktionen sker på bevattnade arealer 20 % Ca 70 % av vattenanvändningen går till bevattning (1 ton spannmål - 1000 ton vatten) Överexploatering av vatten- resurser, försaltning, försumpning, låg vatteneffektivitet 70 % Jordbruksproduktionen behöver öka med 70 % till 2050 = 9,1 miljarder människor. 1

Lagring och distribution av vatten Cirka 40 000 stora dammar =>1 000 000 m3 Dikesgrävning 1934 Totalt finns i Sverige cirka 30 000 dikningsföretag. Exempel Staffanstorp kommun Underhållet av markavvattningen är ofta eftersatt. Rensning Ytvattenhantering Täckdikning 2

Täckdikning Reglerbar dränering Åker, hektar Systemtäckdikat 2,7 milj. 1,2 milj. Ca 1 m Årligt behov av underhåll Funktionstid 50 år 24 000 ha 100 år 12 000 ha Årlig täckdikning 6 000 ha Årlig täckdikning 1970-1989 15-20 000 ha Reglerbar dränering Kalkfilterdiken för minskade fosforförluster Fördelar Nackdelar Förbättrad Högre kostnader vattenhushållning Mer tillsyn Högre skördar Begränsning till Mindre kväve- och relativt plana fält och fosforförluster genomsläppliga jordar 3

Nederbörd Bevattning vattentillgång Avdunstning = Avrinning 100 000 hektar bevattnas torrår Bevattning i Sverige Cirka 100 miljoner kubikmeter vatten Cirka 5000 anläggningar 70-80 % av arealen frukt, bär, potatis och grönsaker kan bevattnas 6-700 mm 4-500 mm 2-300 mm Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning 2-3000 m 3 /hektar Vatten för bevattning Större bevattningsprojekt, exempel Ytvatten ca 65 % Grundvatten ca 20 % Byggda magasin ca 15 % 1975 Sävare, R-län 12 delägare 14 km ledning 1977 Skeby, R-län 18 11 1977 Hangelösa, R-län 23 31 1978 Lönsås, E-län 18 13 1979 Everöd, L-län 21 6 1975 Dimbo, R-län. Damm, 11 hektar 10 delägare 1984 Gotland. Fyra kommunala bevattningsdammar 2002 Emåns bevattningsamfällighet >100 medlemmar 2004 Listerlandet, Blekinge 27 bevattningsdammar 4

Listerlandet, Blekinge Grundvattenuttag 27 st bevattningsdammar Cirka 350 000 m 3 Yt och dräneringsvatten Emåns bevattningssamfällighet Bevattningsuttag kompenseras genom flödestillskott (samordnad reglering) vid lågvattenföring 22 mil lång 4500 km 2 avrinningsområde 100 dammar, 43 kraftstationer 25 reglerade sjöar >100 bevattnare Vramsåns avrinningsområde Bevattning - vattenhushållning Grödans behov Markens egenskaper Väderleken Bevattningstekniken Vattentillgången 5

Temperatur Instrålning Luftfuktighet Vind Vattenbalans Växttillgängligt vatten på olika jordar Transpiration Nederbörd Bevattning Evaporation Dränering Perkolation Bevattningsgivor Metoder för att bedöma bevattningsbehovet 1. Grödan 2. Marken 3. Vattenbalans Grundrotade kulturer (ex. lök, purjolök, sallat, spenat) 15-20 mm IR-termometer Avdunstningsmätare Djuprotade kulturer (ex. vitkål, blomkål, morot, bönor) 30-3535 mm Tensiometer 6

Mätinstrument för vatten i marken Bevattningsprognos. Internetbaserad tjänst. Uppgifter om jordart, gröda, tidpunkt för sådd, uppkomst och bevattning matas in Bevattningsbehovet för olika fält beräknas dagligen med klimatdata från närmaste SMHI-station Vatten i rotzonen 1. Fieldscout 2. Aquaflex 3. Easy Ag 4. Delta-T Från Ekelöf, J. 2009. Utvärdering av prognosmetoder för bevattning i potatis Bevattning - teknik Spridningsbilder för storspridare och ramp Släpslangsbevattning? Diker 7-8 m/sek 7

Underbevattning Underbevattning, Estland, 250 hektar Plana fält Hög genomsläpplighet Hög naturlig grundvattennivå Ragnabo dämme Reglerbar dränering Underbevattning Damm för dräneringsvatten Våtmark http://ragnabodata.se/damme/ Droppbevattning Försök på Gotland 2005. Andreas Wiklund, Joakim Ekelöf Droppbevattning i potatis Bäddodling med droppbevattning 8

Spridningsförluster vid bevattning 1. Avdunstning från dropparna i luften 2. Vindavdrift Normal sommardag (20-25 gr, 50 % rel fukt, 2-5 m/s Varm, torr, blåsig dag (25-30 gr, 30 % rel fukt, > 5 m/s) Bevattningsmaskin, Ramp 20-30 mm munstycke < 5 % < 2 % 5-(10) % < 3 % Natt, svag vind < 2% < 1% Vatteneffektivitet för olika bevattningssystem 75-80 % 85-90 % 70-75 % 3. Förluster på grund av ojämn spridning, för stora givor, nederbörd efter bevattning etc. kan vara mycket större än de direkta spridningsförlusterna 90-95 % SMHI:s klimatscenarier för 70-100 år framåt i tiden 3-6 grader varmare Längre växtperiod Högre årsnederbörd Torrare somrar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet Markavvattning, invallning, dränering, bevattning 9