Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning



Relevanta dokument
Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning

Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning

Vetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av

Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning. Appendix: Analys av fallstudierna

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Arbetsformer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE

Socialdepartementet Stockholm

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Katrineholm

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Uddevalla

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

It-kostnadsuppdraget

Leda samverkan i trafiksäkerhetsarbetet för vägtrafik - nytt projekt inom Trafikverket GNS Johan Lindberg Matts-Åke Belin

STRATEGISK AGENDA

Forskning och utveckling för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Överenskommelse. innovationsupphandling

Nätverksträff och Arenaträff för UNILINK 4-6 november Ursula Hass, VINNOVA

Praktik i staten 2019

Lokalt företagsklimat Helsingborg

Lokalt företagsklimat Grums

Lokalt företagsklimat Arvidsjaur

Utlysningen Kompetenscentrum 2020 En utlysning inom Kompetenscentrumprogrammet.

Att utvärdera kvalitet

Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Bättre omsorg genom smartare upphandling av välfärdsteknologi

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Lokal samverkan för regional utveckling

Disposition. Vad har hänt? Varför? Nya möjligheter

HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

FoI-propositionen 2012 Vad sa vi?

Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2

Vinnovas samverkansuppdrag. Universitet och högskolor rustade för framtiden Mårten Berg

Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Regeringens beslut. Kopia I:26 Regeringsbeslut Ju2017/09722/SSK. och beredskap Karlstad

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Regeringsuppdrag om förbättrat kunskapsunderlag om järnvägstransporter

SAMORDNINGSFÖRBUNDET SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 5 VÄNERSBORG/MELLERUD Sammanträdesdatum sida (6)

Advisory Board 24 november 2016

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Lokalt företagsklimat Piteå

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Miljö- och hållbarhetsplan 2013 för Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV

Kommittédirektiv. En expertgrupp för digitala investeringar. Dir. 2017:62. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2017.

Yttrande över remiss om prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor

Riksdagens utredningstjänst

Agenda. Information från sekretariatet. Runda Workshop om mål och mätning

På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis?

Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Planerade analysrapporter

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Presentation av resultat av frågeenkät

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

VTI:s forskningsområden

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Utredarforum Effektivt utredningsarbete med kvalitet, integritet och genomslag ÖVER 800 NÖJDA DELTAGARE!

Avrapportering av regeringsuppdraget om att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

1 MSB utlyser medel för ramforskningsprogram inom området samhällets informationssäkerhet. 2 Organisationers informationssäkerhet säkerhetskultur

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Lokalt företagsklimat Hylte

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Uppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Från grundforskning till. Implementering. Forte. Vinnova. Formas. Utvärdering Samverkan Kommunikation. Behovsmotiverad forskning.

Övriga Josefina Syssner, Brita Hermelin, Peter Åbrodd och Christine Erlandsson

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET

Remissyttrande över rapporten "Kvalitetssäkring av forskning (2018:2)"

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Transkript:

Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning Mars 2012 Klas-Herman Lundgren Vetenskap & Allmänhet

Studiens mål Studien undersöker processerna för den forskningsbaserade kunskapsinhämtning (FKI) som sker utanför den ordinarie forskningspolitiska processen via statliga myndigheter.

Frågeställningar i studien FORMER AV KUNSKAPSINHÄMTNING: Hur sker den forskningsbaserade kunskapsinhämtningen vid myndigheter? INTERN ANVÄNDNING: Används den inhämtade kunskapen för myndighetens kvalitetsdrivande arbete? EXTERN ANVÄNDNING: Hur tas resultaten emot vid andra myndigheter, departement/regering eller allmänhet? Används resultaten? ÅTERKOPPLING: Hur sker återkopplingen från de som utför själva kunskapsinhämtningen till myndigheten? Hur återkopplar myndigheten sedan till beställarna? SPRIDNING: Sprids resultaten på andra sätt och följs de upp? Används de av andra myndigheter än de som producerat dem?

Fallstudier av myndigheter Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Trafikanalys Trafikverket Försäkringskassan Konjunkturinstitutet (KI) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Intervjuer: VTI: Trafikanalys: Trafikverket: Försäkringskassan: Konjunkturinstitutet: SSM: MSB: Gunnar Lindberg, avdelningschef forskning Brita Saxton, GD, ordf. för vet. rådet Gunnar Erikson, avdelningschef analys & gransking Birgitta Nylander, strat. samordnare FoI Laura Hartman, Chef analys och prognos Juhana Vartiainen, Chef för forskningsenhet Kåre Axell, forskningssekreterare Hans-Olov Byquist, enhetschef för forskning

Former av FKI Mestadels intern med egen personal (t.ex. VTI, KI) Intern och extern (t.ex. Trafikanalys, FK) Extern Köp/upphandling Mestadels extern inhämtad från externa aktörer (t.ex. Trafikverket, SSM, MSB) Utlysning

Översikt av FKI vid myndigheter intern Trafikanalys VTI Konjunkturinstitutet Försäkringskassan extern Trafikverket SSM MSB köp/upphandling utlysning

Intern och extern FKI vid myndigheter Intern FKI intern VTI Konjunkturinstitutet Försäkringskassan Trafikanalys Intern och extern FKI Extern FKI extern Trafikverket SSM MSB köp/upphandling utlysning

Utlysningar och köp av FKI vid myndigheter intern VTI Konjunkturinstitutet Försäkringskassan Trafikanalys FKI via köp FKI via utlysningar extern Trafikverket SSM MSB köp/upphandling utlysning

FKI som huvuduppgift? intern VTI Konjunkturinstitutet FKI som huvuduppgift Försäkringskassan Trafikanalys FKI som huvuduppgift extern Trafikverket SSM MSB köp/upphandling utlysning

Intern eller extern FKI slutsatser Motiveringar för extern FKI att myndigheten inte bör göra uppgiften själv att det höjer kvaliteten att myndigheten inte kan/bör rymma all nödvändig kompetens inom sig Motiveringar för intern FKI att det stärker kompetens och kunskapsnivå att myndigheten kan området bäst att resultaten blir mer anpassade till behoven Egen kompetens & kunskap om forskningsfrågor anses centralt för att beställa och bedriva egen FKI Egen forskning anses ge myndigheten kompetens för både intern & extern FKI

Former av FKI slutsatser Resultat Reflektioner Många olika processer vid myndigheterna Processerna anpassade till myndighetens behov I regel nyttiga och effektiva Motiveringarna för vald process skiljer sig åt FKI-processerna beroende av individer och deras kompetens Möjligt att andra individer hade skapat andra processer

Köp och upphandling slutsatser Resultat Reflektioner Lägre risk Går att göra på kort varsel Ger ofta användbara resultat Risker: mindre transparens snäv krets av aktörer likriktade resultat dålig beställarkompetens

Utlysningsförfarande slutsatser Resultat Reflektioner Mer mångfacetterad blandning av aktörer Större konkurrens Högre kvalitet Risker: att relevanskrav inte uppfylls att resultaten blir svåra att använda få ansökningar Mer transparent process Tar mer tid

Intern användning slutsatser Resultat Reflektioner Intern FKI: används Köpt FKI: används i regel Utlysning: svårare att använda (FK) grund för FKI att stötta forskningsområde (SSM) MSB strävar efter att få utlysningar användbara De prioriterar att utföra FKI utifrån kunskapsbehov Mycket lite forskning enbart för att beforska områden Samstämmighet om att forskningen måste komma till användning Om utlysningar ska bli användbara krävs tydlig process

Extern användning slutsatser Resultat Reflektioner Myndigheterna anser sig sällan veta om resultat används i samhället eller av statsmakterna Ofta otydligt gällande statsmakternas användning Mätbart är genomslag i media, förändringar i regelsystem, politiska beslut Processer saknas för att mäta om resultaten kommer till användning Flera myndigheter vill kunna mäta användningen bättre Utvecklingspotential finns

Extern styrning och återkoppling slutsatser Resultat Reflektioner Detaljstyrningen från statsmakterna varierar Vissa har mindre intresserade departement och/eller ett fritt uppdrag I regel dialog med och återkoppling till statsmakterna Enklare rapporter, beslutsunderlag, PM, seminarier Egeninitierade uppdrag förekommer Olika styrning utifrån roll. Hård styrning som kan anstränga verksamheten Vissa kanske väl nära beställarna Troligt att beställarkompetens kan förbättras Behov av förkortade eller policyinriktade underlag vid återkopplingen

Myndighetens egen återkoppling av FKI slutsatser Resultat Reflektioner Vissa myndigheter följer externa projekt med utarbetad återkoppling Andra inväntar mestadels resultat Personalens kunskap och beställarkompetens kan stärkas genom processer för löpande återkoppling Mycket individ- och kompetensberoende Ofta sämre vid utlysningar

Spridning slutsatser Resultat Reflektioner Olika typer av publikationer Rapportserier, statistik Seminarier, workshops, konferenser Pressmeddelanden Stor variation ofta diffus Mest skriftlig spridning Face-to-face -spridning vid seminarier och konferenser Större myndigheter behöver sprida forskningsbaserad kunskap internt

Slutsatser Risk att FKI-processer är beroende av individer Olika former av FKI utifrån olika motiveringar Kompetensen inom myndigheten viktig kopplat till egen forskning Inhämtad forskning används mest inom myndigheten själv Ibland är utlyst forskning mindre användbar processer behövs Inga processer för att mäta användning externt Ibland oklart hur resultat mottas och används av statsmakterna Ofta fungerar statsmakternas styrning men kan förbättras Stor variation i spridningen ibland mer planerad

Bilagor

Myndighet Störst mängd FKI internt/externt Internt Externt Hårt styrt KFI i fokus Utlysningar/ program Andra aspekter Trafikverket Ofta Upphandling/ köp/samarb. Bedriver grundforskning (egen eller utlyst) Trafikanalys VTI Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Försäkringskassan Konjunkturinstitutet ( ) ( ) ( )

Avvägning intern /extern FKI Utlysning eller köp vid extern FKI Översikt (FKI=forskningsbaserad kunskapsinhämtning) Detaljstyrt uppdrag? Egen FKI/ forskning? Mest Grundforsk./ tillämpad/ reg.uppdrag FKI i fokus? Önskan om förbättring Trafikverket Till stor del externt Köp/ samarbeten Nej Doktorander & samarbeten Tillämpad, eget behov Nej, stor myndig het Precis infört portföljhantering hur blir mynd. Innovativ? Trafikanalys 50/50 Köp/ samarbeten Nej Ja Tillämpad, eget behov eller utifrån uppdrag Ja Tydligare roll och bättre utvärdering skulle behövas VTI Internt - Nej Ja Tillämpad, men får utse professorer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Externt som regel Externt, liten del internt Utlysningar som regel (110 Mkr). 20 Mkr studiemedel Liten utlysning (6 miljoner) Resten köps (tot 80/100 milj) Nej I regel inte Tillämpad med drag av grundforskning, utifrån eget behov Nej Liten del via projekt/ doktorander Mest grundforskning lyses ut, resten utifrån eget behov Ja Till viss del Till viss del Skulle behöva mer forskning inom omr. som ej beställs, inget övergripande ansv. i sektorn. TV förlorat instrukt. Bättre utvärdering, kommunikation, samverkan med andra myndigheter. Kompetenssäkring vid myndigheten. Behöver även mer forskning har kompetensen att göra den. Försäkringskassan Analys/data internt, forskning externt Liten utlysning (7,9 miljoner), köp ibland Nej, ofta egeninitierat Till viss del analys/ prognoser Grundforsknings-nära, via uppdrag, egen Nej, del av stor myndig het Vill bli mer kunskapsmyndighet, kunna förankra resultaten i hela myndigheten. Behöver mer och bättre styrd forskning. Bättre omvärldsanalys. Konjunkturinstitutet I regel internt Köp Ja FOI, lite ren forskning Mest tillämpad, egen och många uppdrag Ja Mer data, mer ekonomiska resurser (snävt idag).

FKI-process vid Försäkringskassan Eget initiativ Uppdrag Brett regeringsuppdrag FKI Intern Analyser, prognoser, statistik inom socialförsäkringsområdet Extern Utlysningar - Forskningsprogram (7,9 mkr) Köpt forskning och data Användning Spridning Serier, rapporter (t.ex. Socialförsäkringsrapport) Seminarier (t.ex. forskarseminarium, forskardag) Pressmeddelanden Internt till hela FK Samarbete med Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten Dialog, samtal, rapporter

FKI-process vid Konjunkturinstitutet FKI Användning Spridning Eget initiativ Detaljerade Regeringsuppdrag Intern Prognoser som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken Analyser, simulering, studier om ekonomisk utveckling i Sverige och internationellt Regelbundna rapporter (t.ex. Konjunkturbarometer, Lönebildningsrapporten) Seminarier Working papers Pressmedelanden, presskonferenser Samarbeten med IFAU, ESV, SCB Extern Upphandlad forskning och data från lärosäten Dialog, samtal, specialstudier, rapporter

FKI-process vid Strålsäkerhetsmyndigheten FKI Användning Spridning Eget initiativ Intern Doktorander Extern Brett Regeringsuppdrag Upphandlad forskning från lärosäten, industri, konsulter inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet Utlysningar Forskningsprogram (ca 6 mkr) Forskningsrapportering Pressm./media Seminarier Konferenser Dialog, samtal, beslutsunderlag

Samtal, rapporter, seminarium, löpande dialog FKI- process vid Trafikanalys FKI Användning Spridning Eget initiativ Intern Detaljerat regeringsuppdrag Utvärdera, analysera, redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom transportområdet Samla in, sammanställa, sprida statistik om transportområdet Extern Köp forskning från lärosäten, konsulter, andra myndigheter Rapporter Statistik Seminarier Pressmeddelanden Samarbete med VTI, Trafikverket

FKI-process vid Trafikverket FKI Användning Spridning Eget initiativ Brett samt detaljerat (t.ex. kapacitetsutredning) regeringsuppdrag Intern Doktorander Extern Köpt forskning inom transportområdet från lärosäten, VTI, Trafikanalys Rapporter Seminarier Databas Media Praktiskt arbete Samarbete med VTI, Trafikanalys, Transportinspektionen, Energimyndigheten Dialog, samtal, rapporter

FKI-process vid MSB FKI Extern Användning Spridning Eget initiativ Brett regeringsuppdrag Utlysningar Forskningsprogram (120 mkr) Köpt forskning och data från lärosäten och myndigheter Rapporter Seminarier Mässor Material till allmänheten Samarbete med FOI Dialog, samtal, rapporter

FKI process vid VTI Eget initiativ FKI Användning Spridning Brett regeringsuppdrag (får uppdrag av andra myndigheter, t.ex. Trafikverket, Vinnova) Intern Forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter Professorstjänster Rapporter Working Papers Pressmeddelanden Bibliotek & informationscenter Samarbeten inom transportsektorn Transportforum Expertroll Rapporter, presentationer, expertroll

Kriterier för val av myndigheter för fallstudie Kriterier för myndighet för fallstudie Bedriver kunskapsinhämtning utanför den ordinarie forskningspolitiken (reglerad av forsknings- och innovationsprop.) Området för kunskapsinhämtning bör vara ett med stort kunskapsbehov för samhället/statsmakterna och ha en tydlig frågeställning Kriterier för val av fallstudier där spridning önskas mellan fallen Storlek på statsanslag för FoU (exkl. ALF-medel) Fördelning egen/utlagd FoU Den mån medel används för att ge input till den egna verksamheten, den mån medel används för att lyfta och uppmärksamma områden och den mån de används för upphandling av kunskapsinhämtning/forskning Grad av tydlighet från statsmakterna i vad som efterfrågas och krävs Myndighetens organisation (huvudfokus på FoU?, nystartad? osv.)