Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 - Etablering av vissa nyanlända statistik kring Inlämnad den 1 november 2013 Avser januari september 2013
Sida: 2 av 76
Sida: 3 av 76 Dnr: AF-2012/445712 Datum: 2013-11-01 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2013 Etablering av vissa nyanlända statistik kring Arbetsförmedlingen ska redovisa statistik med kommentarer kring s genomförande. Redovisningen ska beskriva skillnader mellan nyanlända som kommer från anläggningsboende, respektive eget boende, kvotflyktingar samt anhöriga. Redovisningen ska även innehålla statistik avseende etableringsplanerna i olika kommuner och regioner. Vid behov ska Arbetsförmedlingen inhämta uppgifter från Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 2 maj och 1 november. Beslut i detta ärende har fattats av t.f. generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av Johan Nylander från avdelningen Integration och Etablering. I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektör för avdelningen Integration och Etablering Marie Linell-Persson och biträdande generaldirektör Lena Liljebäck deltagit. Clas Olsson t.f. generaldirektör Arbetsförmedlingen Johan Nylander
Sida: 4 av 76
Sida: 5 av 76 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 8 2. Inledning... 10 2.1 Bakgrund... 10 2.2 Avgränsning... 10 3. Inflöde, utflöde och resultat... 12 3.1 Inflöde och utflöde... 12 3.2 Resultat efter avslutad etableringsplan... 13 3.3 Målgrupp... 16 4. Etableringsinsatser... 18 4.1 Etableringssamtal och etableringsplan... 18 4.1.1 Beslut om rätt till etableringsplan och etableringsplanernas omfattning... 18 4.2 Tid att upprätta etableringsplan... 18 4.3 Aktiviteter i etableringsplanerna... 20 4.3.1 Arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program... 20 4.3.2 Samhällsorientering...22 4.3.3 Svenska för invandrare...22 4.4 Arbetsmarknadspolitiska program...23 4.4.1 Förberedande utbildningar... 24 4.4.2 Arbetsmarknadsutbildning... 25 4.4.3 Arbetspraktik, prova-på-plats och yrkeskompetensbedömning.. 26 4.5 Arbete... 27 4.5.1 Instegsjobb... 28 4.5.2 Nystartsjobb... 28 4.5.3 Arbete utan stöd... 28 4.6 Prestationsförmåga... 29 4.7 Analys av kvinnors möjligheter att delta i arbetsplatsförlagda aktiviteter... 30 4.7.1 Utmaningar... 30 4.8 Ledtider inom etableringsersättningen...32 5. Etableringsplanerna i olika kommuner... 35 5.1 Förklaring till tabellerna... 35 5.2 Glesbygd och större städer...36 5.3 Kommuner med och kommuner utan anläggningsboende... 38 6. Bosättning... 41 6.1 Behov av anvisad bosättning... 41 6.2 Antal bosättningsanvisningar... 42 6.3 Svar på bosättningsanvisningar samt de som avbryter sitt bosättningsärende...43 6.4 Ledtider anvisad bosättning... 45 6.4.1 Inflöde och utflöde i bosättningen... 47
Sida: 6 av 76 6.5 Åtgärder för att förbättra bosättningsarbetet... 48 6.5.1 Utveckling av bosättningsprocessen i samarbete med övriga berörda aktörer... 49 6.5.2 Utveckling av Arbetsförmedlingens interna arbete... 50 7. Valfrihetssystem med etableringslotsar... 52 7.1 Valfrihetssystemet och användandet av etableringslots... 52 7.2 Tjänstens innehåll... 54 7.3 Resultatersättning... 55 7.4 Kvalitetsuppföljning... 56 7.5 Utmaningar... 56 Bilaga 1... 58 Bilaga 2...70 Tabellförteckning Tabell 1 Nyanländas status dagen efter att de har lämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan... 14 Tabell 2 Nyanländas status 90 dagar efter att de har lämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan... 14 Tabell 3 Målgruppen fördelat på kategori... 17 Tabell 4 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO... 19 Tabell 5 Andel som har haft en insats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan... 20 Tabell 6 Andel som har eller har haft förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan... 24 Tabell 7 Andel som har eller har haft instegsjobb, nystartsjobb och arbete utan stöd fördelat på hur länge de har haft etableringsplan... 27 Tabell 8 Tid från inskrivning till första utbetalning av EEM fördelat på kategori och kön... 33 Tabell 9 Tid från inskrivning till första utbetalning EEP fördelat på kategori och kön... 33 Tabell 10 Insatser i etableringsplaner fördelat på kommuner per glesbygd, större städer och övriga... 37 Tabell 11 Insatser i etableringsplaner fördelat på kommuner per omfattning på anläggningsboende...39 Tabell 12 Antal personer som anmält behov av anvisad bosättning... 41 Tabell 13 Antal personer som har anvisats plats för bosättning... 42 Tabell 14 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning 2011, 2012 och perioden januari till och med september 2013... 45 Tabell 15 Andel personer med etableringsplan som har beslut om lots fördelat på kategori och kön... 53 Tabell 16 Etableringsplanernas innehåll per kommun... 58 Tabell 17 Nyanländas status dagen efter att de harlämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan...70
Sida: 7 av 76 Tabell 18 Nyanländas status 90 dagar efter att de har lämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan...70 Tabell 19 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kategori... 71 Tabell 20 Tid från inskrivning till påbörjad arbetsförberedande insats och arbetsmarknadspolitiska program fördelat på kategori... 71 Tabell 21 Tid från inskrivning till påbörjad samhällsorientering fördelat på kategori... 71 Tabell 22 Tid från inskrivning till påbörjad sfi fördelat på kategori... 72 Tabell 23 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots fördelat på kön... 72 Tabell 24 Andel som har haft en insats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan... 73 Tabell 25 Andel som har eller har haft förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan... 73 Tabell 26 Andel som har eller har haft instegsjobb, nystartsjobb och arbete utan stöd fördelat på hur länge de har haft etableringsplan... 74 Diagramförteckning Diagram 1 Månatligt inflöde till de senaste två åren.. 12 Diagram 2 Månatligt inn- och utflöde av personer i bosättningen... 47 Diagram 3 Planerade aktiviteter hos lots utifrån gemensam planering, fördelat på utbildningsbakgrund... 54 Diagram 4 Planerade aktiviteter hos lots utifrån gemensam planering fördelat på kön... 74
Sida: 8 av 76 1. Sammanfattning In- och utflöde Under slutet av 2012 ökade det månatliga inflödet av arbetssökande till betydligt, främst på grund av situationen i Syrien. Dessa nivåer har fortsatt under 2013 och hittills under året har 11 870 personer tagits emot inom ramen för, vilket utgör ungefär 1 300 personer per månad. Det höga inflödet av personer innebär utmaningar och ställer ökade krav på de aktörer som har ett ansvar för de olika delarna av etableringsprocessen. Sedan december 2010 har 5 098 personer lämnat efter att ha deltagit i etableringsinsatser. 24 procent arbetade eller studerade när de lämnade och 44 procent gick över till någon form av arbetsmarknadspolitiskt program. Etableringsinsatser Vid utgången av september 2013 hade 23 216 personer en etableringsplan. Dessutom medverkade 807 personer i etableringssamtal för att upprätta en sådan. Ju längre tid en person deltar i etableringsinsatser desto större blir deltagandet i arbetsnära insatser och olika typer av anställningar. Av de som haft en etableringsplan i 18 månader eller mer har 21 procent deltagit i en arbetsmarknadsutbildning och 21 procent i en praktik. Vidare har 13 procent haft ett instegsjobb, sex procent ett nystartsjobb och sex procent ett arbete utan stöd. Andelen kvinnor som arbetar och deltar i arbetsnära insatser är genomgående lägre än andelen män. Faktorer som påverkar kvinnors möjligheter att delta i arbetsplatsförlagda aktiviteter är bland annat ohälsa, familjesituation, boendesituation samt väntan på barnomsorg och skolstart. Endast 21 procent påbörjar samhällsorientering under det första halvåret i en etableringsplan vilket är en betydande försämring mot 2012. När det gäller de personer som haft en etableringsplan i 18 månader eller mer är andelen också låg, 41 procent. Tillgången till samhällsorientering i landets kommuner måste därför öka. Under sitt första halvår i en etableringsplan påbörjar 57 procent sfi, vilket är en ökning jämfört med 2012, och efter 18 månader har i princip alla studerat sfi. Nyanlända i anläggningsboende är fortfarande de som i minst utsträckning får tillgång till sfi under det första halvåret i etableringsinsatser. Etableringsplanerna i olika kommuner 54 procent av de som har en etableringsplan bor i en större stad medan åtta procent bor i en glesbygdskommun. Det är vanligare att nyanlända i större
Sida: 9 av 76 städer arbetar jämfört med nyanlända i glesbygd. I större städer är även deltagandet högre i de kommunala insatserna sfi och samhällsorientering. 60 procent av de som har en etableringsplan bor i en kommun utan anläggningsboende. 21 procent bor i en kommun som har anläggningsboende i stor omfattning och resterande 19 procent bor i en kommun med anläggningsboende i liten omfattning. Ju högre grad av anläggningsboende en kommun har desto lägre är andelen personer som arbetar under sin tid med en etableringsplan. Andelen som deltar i en förberedande utbildning är högre i kommuner med stor omfattning av anläggningsboende. I och med att förberedande utbildningar i vissa fall kompenserar för bristande tillgång till sfi har troligen en viss påverkan, då andelen som deltar i sfi på dessa orter är som lägst. I övrigt är etableringsplanens innehåll ungefär detsamma oberoende av omfattningen av anläggningsboende på orten. Bosättning Etableringsreformen innebar att fler personer fick rätt till hjälp med bosättning än tidigare. Det fortsatt höga inflödet till under 2013 har även medfört att antalet personer som anmäler behov av hjälp med bosättning fortsatt att öka ytterligare. Under perioden januari - september 2013 har 10 087 personer anmält behov av hjälp med bosättning. Arbetsförmedlingen har under 2013 fortsatt att förbättra sitt interna arbete med bosättningsprocessen och samverkan med andra aktörer har vidareutvecklats. Antalet personer som anvisas en plats för bosättning har därmed under året ökat. Under perioden januari - september 2013 har 3 025 personer anvisats en plats för bosättning vilket motsvarar 336 personer per månad. Utflödet har dock inte ökat i samma utsträckning som inflödet. Resultaten i bosättningsarbetet är till mycket stor del beroende av kommunernas vilja till och förmåga att ta emot nyanlända. Valfrihetssystem med etableringslotsar Arbetssökande som deltar i erbjuds vid sidan av Arbetsförmedlingens insatser stöd av etableringslotsar. Antalet tillgängliga etableringslotsar har stigit under 2013 och vid utgången av september fanns det 280 leverantörer som bedrev verksamhet på 1 256 adresser i 233 kommuner. Andelen som tar hjälp av en etableringslots är 79 procent av de som har en etableringsplan. I genomsnitt deltar de arbetssökande i aktiviteter hos etableringslotsen i fyra timmar per månad. De vanligaste aktiviteterna är coachande- och samhällsorienterande samtal samt fördjupad kartläggning.
Sida: 10 av 76 2. Inledning 2.1 Bakgrund I och med att lag (2010:197) om etableringsinsatser trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Lagen syftar till att underlätta och påskynda vägen mot ett arbete eller högre studier och därmed ge individen förutsättningar för egen försörjning. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga som ingår i målgruppen för så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Samtalen syftar till att upprätta en individuell etableringsplan med insatser som ska påskynda etablering på arbetsmarknaden. För att stödja individen att genomföra aktiviteterna i sin etableringsplan finns även en etableringslots. Den nyanlände får etableringsersättning vid medverkan till upprättande av en etableringsplan och vid deltagande i aktiviteterna i planen. Utöver etableringsersättning finns tilläggsersättningar till nyanlända med barn och för bostadskostnad. Den 1 december 2010 övergick också bosättningsansvaret från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen när det gäller personer som omfattas av 6 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska hjälpa nyanlända som uttrycker behov av hjälp med bosättning. 2.2 Avgränsning Ny statistisk definition av kvarstående i För att ge en korrekt bild av hur många som är kvarstående respektive lämnar görs från och med denna återrapport en justering av den statistiska definitionen av kvarstående i, då det annars över tid skulle medföra en felaktig beskrivning av antalet kvarstående 1. Motsvarande justering har även gjorts när det gäller sökande med etableringslots. Arbetsförmedlingens senaste återrapport från den 2 maj var baserad på mars 2013 och enligt den gamla definitionen var kvarståendegruppen då 20 226 1 Som kvarstående i etableringen räknades enligt den tidigare definitionen de som fått sitt första etableringssamtal eller sitt första beslut med koppling till och inte fått ett aktivt beslut om att de lämnat. Utöver avbrott och avslag på etableringsplanen räknas nu även avaktualisering från Arbetsförmedlingen som ett aktivt beslut. Den nya definitionen av att lämna etableringen innebär att även de vars beslut om etableringsplan löpt ut tidsmässigt räknas som att de lämnar uppdraget.
Sida: 11 av 76 personer. Antalet kvarstående mars 2013 enligt den nya definitionen är 19 628 personer, en differens på 598 individer. När jämförelser i denna rapport görs med 2012 är även statistiken för 2012 framtagen enligt den nya definitionen. Övriga avgränsningar De nyanlända som vid de första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer kan inte registreras i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem utan måste hanteras manuellt. När sedan person- eller samordningsnummer erhålls registreras personen i datasystemet retroaktivt. Under tiden personer hanteras manuellt utgör de inte underlag för återrapporten. Samtliga statistikuppgifter avser fram till och med utgången av september 2013 om inget annat anges. Vid varje ny mätperiod uppdateras data genomgående med den senast kända informationen tre månader bakåt i tiden. Efter tre månader låses uppgifterna och uppdateras inte. Ledtider redovisas som mediantid.
Sida: 12 av 76 3. Inflöde, utflöde och resultat 3.1 Inflöde och utflöde Diagram 1 Månatligt inflöde till de senaste två åren, september 2013 Anmärkning: Som nämndes i avsnitt 2.2 registreras en person retroaktivt först när denne får ett person- eller samordningsnummer. Inflödet för augusti och september månad 2013 kommer därför att stiga ytterligare. Källa: Arbetsförmedlingen; I diagram 1 redovisas det månatliga inflödet till under den senaste tvåårsperioden. Här ingår de som medverkar i upprättandet av en etableringsplan samt de som deltar i en sådan. Vid utgången av september 2013 hade 23 216 personer en pågående etableringsplan och 807 medverkade till att upprätta en sådan. Totalt omfattade därmed målgruppen för vid denna tidpunkt 24 023 personer. Det månatliga inflödet av arbetssökande till har varit högt sedan hösten 2012, till stor del beroende på situationen i Syrien. Under perioden januari september 2013 har 11 870 personer tagits emot inom ramen för, vilket är ungefär 1 300 personer per månad. Det höga inflödet ställer ökade krav på samtliga delar i etableringsprocessen och innebär en utmaning för Arbetsförmedlingen, kommunerna och ytterligare aktörer som har ett ansvar i etableringsprocessen. Utmaningarna
Sida: 13 av 76 ligger exempelvis i att hålla ned ledtiderna fram till upprättandet av en etableringsplan och etableringsinsatser. Sedan trädde i kraft i december 2010 har drygt 30 000 personer omfattats av uppdraget. Ungefär 1 000 av dem har enbart deltagit i etableringssamtal och därefter fått avslag på rätten till etableringsplan. De vanligaste orsakerna till avslag på rätten till etableringsplan är att personen ansöker mer än tolv månader efter folkbokföring, inte har kunnat styrka rätten till etableringsplan eller har en prestationsförmåga som understiger 25 procent. 5 098 personer har sedan starten i december 2010 haft en etableringsplan, lämnat och deras plan avslutats. 3.2 Resultat efter avslutad etableringsplan Då påbörjades i december 2010 och de som ingår i målgruppen har rätt att delta i 24 månader är det först nu som det är meningsfullt med en beskrivning av resultatet hos de som har lämnat uppdraget. Beskrivningen av resultat baseras på personernas status dagen efter (tabell 1) samt 90 dagar efter (tabell 2) det att deras plan avslutades. De personer där den 90 dagen sedan de lämnade har passerat ingår därmed i båda tabellerna. Tabellerna är fördelade efter hur länge personerna har haft en etableringsplan. I bilaga 2 återfinns fördelningen på kön, tabell 17 och 18.
Sida: 14 av 76 Tabell 1 Nyanländas status dagen efter att de har lämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan (antal personer inom parentes), september 2013 Status vid lämnande av etablering Tid med etableringsplan 0-12 mån 13-24 mån > 24 mån Totalt Arbete/Studier 26% (114) 27% (282) 22% (591) 24% (987) varav arbete med stöd 0% (0) 4% (45) 6% (176) 5% (221) varav arbete utan stöd 8% (36) 6% (65) 4% (113) 5% (214) varav nystartsjob b 13% (55) 15% (150) 7% (185) 9% (390) varav avaktualiserad till studier 5% (23) 2% (22) 4% (117) 4% (162) Arbetsmarknadspolitiska program 1% (3) 30% (307) 56% (1530) 44% (1840) varav job b- och utvecklingsgarantin 0% (0) 16% (166) 43% (1175) 32% (1341) varav job b garanti för ungdomar 0% (0) 2% (22) 6% (153) 4% (175) Öppet arbetslös 15% (67) 23% (234) 14% (376) 16% (677) Förhindrad att ta arbete direkt 22% (95) 8% (78) 5% (130) 7% (303) Övriga avaktualiserade från AF 36% (155) 12% (128) 4% (109) 9% (392) Totalt 100% (434) 100% (1029) 100% (2736) 100% (4199) Källa: Arbetsförmedlingen Tabell 2 Nyanländas status 90 dagar efter att de har lämnat sin etableringsplan fördelat på hur lång tid de har haft en etableringsplan (antal personer inom parentes), september 2013 Status vid lämnande av etablering Tid med etableringsplan 0-12 mån 13-24 mån > 24 mån Totalt Arbete/Studier 25% (93) 33% (256) 23% (451) 25% (800) varav arbete med stöd 0% (0) 4% (29) 5% (103) 4% (132) varav arbete utan stöd 9% (35) 7% (52) 4% (84) 5% (171) varav nystartsjob b 8% (32) 17% (132) 8% (167) 11% (331) varav avaktualiserad till studier 7% (26) 6% (43) 5% (97) 5% (166) Arbetsmarknadspolitiska program 2% (6) 32% (251) 59% (1171) 45% (1428) varav job b- och utvecklingsgarantin 0% (0) 26% (202) 49% (962) 37% (1164) varav job b garanti för ungdomar 0% (0) 3% (26) 6% (126) 5% (152) Öppet arbetslös 7% (27) 9% (67) 7% (148) 8% (242) Förhindrad att ta arbete direkt 15% (55) 9% (70) 5% (107) 7% (232) Övriga avaktualiserade från AF 52% (196) 17% (136) 5% (106) 14% (438) Totalt 100% (377) 100% (780) 100% (1983) 100% (3140) Källa: Arbetsförmedlingen
Sida: 15 av 76 5 098 personer har haft en etableringsplan men har lämnat och 4 199 personer ingår i tabell 1 2. För 3 140 personer som har lämnat har det hunnit passera 90 dagar sedan de lämnade. I tabell 2 redovisas deras status 90 dagar efter att de lämnade. De personer som har lämnat utgörs främst av personer som fick sin första etableringsplan under uppdragets inledningsskede. Arbetsförmedlingen har sedan december 2010 löpande arbetat med att utveckla och förbättra insatserna och processerna inom uppdraget. Nyanlända som idag tas emot får därför tillgång till fler insatser och bättre förutsättningar för en lyckad etablering än de som togs emot vid reformens ikraftträdande. 24 procent arbetade eller studerade då de lämnade. 90 dagar efter att en person har lämnat är motsvarande andel 25 procent. Som framgår av tabellerna ovan uppvisar de personer som lämnat etableringsplanen under sitt andra år bäst resultat avseende arbete. De som lämnar etableringsplanen för studier gör det i störst utsträckning under sitt första år i etableringsplanen. 19 procent av alla som har lämnat haft ett arbete inom ramen för sin etableringsplan. 3 Personer med en etableringsplan kan arbeta på heltid i upp till sex månader innan deras plan avslutas. I budgetpropositionen för 2013 betonas att nystartsjobb spelar en stor roll för nyanländas möjlighet till fortsatt arbete antingen som komplement till eller efter avslutat instegsjobb. Det poängteras också att nystartsjobben även fortsättningsvis bör spela en viktig roll för utrikesfödda att finna fortsatt arbete efter avslutat instegsjobb. I avsnitt 4.5 framgår det att instegsjobb är den vanligaste anställningsformen under tiden med etableringsplan och tabell 1 och 2 framgår det att nystartsjobb är den vanligaste anställningsformen efter att personen lämnat. Arbetsförmedlingen delar bedömningen att både instegsjobb och nystartsjobb är viktiga för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Vid utgången av 2012 sågs det arbetsmarknadspolitiska regelverket över för att säkerställa fortsatt stöd till de personer som har deltagit den maximala tiden om 24 månader men har fortsatt behov av insatser. Om den nyanlände under denna tid inte har etablerats på arbetsmarknaden eller blivit självförsörjande på annat sätt har denne rätt till inträde i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar. Arbetsförmedlingen har sett över befintliga arbetssätt för att säkerställa att deltagandet i lämpliga 2 Resterande 899 personer hade vid utgången av september lämnat men inte passerat dag 1. Dessa inkluderas inte i tabell 1. 3 Nyanlända kan även haft arbete utanför sin etableringsplan.
Sida: 16 av 76 insatser bibehålls under övergången. Som framgår av tabell 1 och 2 är andelen personer som övergår till jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar också högst för de som deltagit i en etableringsplan den maximala tiden. 44 procent av samtliga som har lämnat gick dagen efter över till arbetsmarknadspolitiska program. Av dem övergick 32 procent till jobb- och utvecklingsgarantin, fyra procent till jobbgaranti för ungdomar och resterande åtta procent deltar i andra arbetsmarknadspolitiska program. Etableringsplanen upphör när personen har arbetat på heltid i sex månader, påbörjar högskolestudier eller då den maximala tiden om 24 månader löper ut. Tabellerna 1 och 2 visar att en del personer lämnar etableringsplanen innan den maximala tiden har passerat utan att gå till arbete eller studier. Under etableringsplanens första år är den vanligaste orsaken att kontakten upphör, se Övriga avaktualiserade från AF. Det finns givetvis flera skäl till att kontakten mellan Arbetsförmedlingen och den arbetssökande upphör. Dessa ärenden är dock svåra att följa upp. Av tabellerna framgår också att det finns personer som är förhindrade att ta arbete direkt. Dessa personer är förhindrade på grund av till exempel föräldraledighet eller sjukskrivning. En del av dem kommer troligen att återvända till. Som framgår av tabell 17 och 18 i bilaga 2 är andelen kvinnor som går till arbete eller studier genomgående lägre än andelen män. Andelen kvinnor och män som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin respektive jobbgaranti för ungdomar efter att de har lämnat är ungefär densamma. 3.3 Målgrupp Vid utgången av september 2013 hade 23 216 personer en etableringsplan och 807 personer medverkade till att upprätta en etableringsplan. Totalt omfattade därmed målgruppen för vid denna tidpunkt 24 023 personer. Migrationsverket kategoriserar nyanlända utifrån deras boende vid tidpunkten för erhållet uppehållstillstånd, det vill säga de som är anläggningsboende (ABO) respektive de som har eget boende (EBO). Indelningen i kategori görs delvis också utifrån vilken grund den nyanlände fick uppehållstillstånd; som kvotflykting eller som anhörig. I tabell 1 nedan redovisas målgruppen fördelat på kategori.
Sida: 17 av 76 Tabell 3 Målgruppen fördelat på kategori (antal personer inom parentes), september 2013 Anhörig ABO EBO Kvot Övriga Totalt 12% (2 997) 21% (4 933) 45% (10 819) 8% (1 849) 14% (3 425) 100% (24 023) Källa: Arbetsförmedlingen Kategorin Övriga består främst av personer i anläggningsboende eller eget boende som ännu inte har skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. 4 Först efter att detta har skett framgår om dessa personer har varit anläggningsboende eller har bott i eget boende under asyltiden. Gruppen är relativt oförändrad men andelen anhöriga och EBO har ökat något jämfört med utgången av 2012. Målgruppens sammansättning har inte förändrats nämnvärt sedan utgången av 2012. 48 procent är kvinnor och 52 procent män. Målgruppen är relativt ung, nästan tre fjärdedelar är under 40 år och nästan en femtedel är under 25 år och 41 procent har en gymnasial utbildning eller högre. 4 Den absoluta merparten av kategorin Övriga utgörs av personer som ännu inte skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. Resterande fåtal individer utgörs av personer där uppgift om kategori ej framgår i den fil som Migrationsverket skickar till Arbetsförmedlingen.
Sida: 18 av 76 4. Etableringsinsatser 4.1 Etableringssamtal och etableringsplan Arbetsförmedlingen ska erbjuda inskrivnings- och etableringssamtal i omedelbar anslutning till att personen har delgivits beslutet om erhållet uppehållstillstånd. Etableringsplanen ska som regel omfatta heltid motsvarande 40 timmar per vecka och pågå i högst 24 månader. 4.1.1 Beslut om rätt till etableringsplan och etableringsplanernas omfattning Den sista september hade 23 216 personer en pågående etableringsplan (EPA). Av dem var det 335 personer som hade en nedsatt plan 5. Nedsättningen av planen berodde i 255 ärenden på föräldraledighet 6 varav 250 var kvinnor och fem män. Resterande 80 personer hade en nedsatt plan på grund av sjukdom eller någon annan nedsättning av prestationsförmågan. 56 av dem var kvinnor och var 24 män. 4.2 Tid att upprätta etableringsplan Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan inom två månader från datum för beviljat uppehållstillstånd. 7 För kvotflyktingar och anhöriga som får sitt uppehållstillstånd i utlandet ska planen upprättas inom två månader från inresedatum eller det första etableringssamtalet. Nedan redovisas ledtiden mellan beviljat uppehållstillstånd och beslut om etableringsplan för de som inte får uppehållstillstånd i utlandet, det vill säga ABO och EBO. För att få en bild av hur lång tid det tar för Arbetsförmedlingen att upprätta en etableringsplan för samtliga kategorier fördelat på kön hänvisas till tabell 19 i bilaga 2. 5 Omfattningen på en etableringsplan kan sättas ner till 75 procent, 50 procent eller 25 procent. 6 Under tiden en person är föräldraledig kan personen antingen ha en nedsatt etableringsplan eller en etableringsplan på heltid. Arbetsförmedlingen kan inte avbryta en pågående plan. I de fall en person blir föräldraledig när denne har en pågående etableringsplan ersätts aktiviteterna med föräldraledighet. Under tiden som personen har en etableringsplan men är föräldraledig utgår ingen etableringsersättning eftersom personen inte deltar i några aktiviteter. Antalet 255 ska därför inte ses som en totalbild av hur många som är föräldralediga inom. 7 Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Sida: 19 av 76 Tabell 4 Antal dagar från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO (antal personer inom parentes) 8, september 2013 Median 2012 2013 - antal dagar ABO 60 (2 679) 58 (1 311) EBO 53 (4 177) 54 (5 422) Andel inom 2012 2013 60 dagar ABO 52% (1 383) 54% (707) EBO 62% (2 588) 61% (3 291) Källa: Arbetsförmedlingen Under etableringssamtalen ska Arbetsförmedlingen genomföra en kartläggning av personens utbildnings- och yrkesbakgrund samt föra en diskussion om framtida arbete eller studier. Arbetsförmedlaren ska också informera om en rad praktiska frågor så som ersättning, vikten av att skaffa ID-kort och bankkonto med mera. Dessutom ska Arbetsförmedlingen under etableringssamtalen ha en dialog om valet av lots och behovet av bosättning och i förekommande fall ta fram ett underlag till bosättning. 9 För att ta fram en etableringsplan krävs det ofta flera etableringssamtal. Under etableringssamtalet ska arbetsförmedlaren tillsammans med personen finna lämpliga aktiviteter för etableringsplanen. När personen får ett beslut om rätt till etableringsplan ska planen vara fylld med aktiviteter från samma dag. Startdatum för lämplig aktivitet och eventuell kö till aktiviteter med ett begränsat antal platser kan därmed påverka ledtiden. Det finns ett antal andra omständigheter som kan fördröja upprättandet av en etableringsplan. Exempel på sådana är att personen reser bort, inte är nåbar, flyttar, inväntar barnsomsorg eller är föräldraledig. I vissa fall kan det även bero på att personen är sjuk och att prestationsförmågan utreds. 10 8 Ärenden där personer fått uppehållstillstånd innan den första november 2010 är inte inkluderade i denna ledtid. 9 Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 10 Arbetsförmedlingens återrapport - Nyanländas etablering reformens första sju månader (2011-08-01) och Arbetsförmedlingens återrapport - Nyanländas etablering reformens första år (2012-02-22).
Sida: 20 av 76 Tabell 4 visar att tiden från uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan är nästintill oförändrad jämfört med 2012. 4.3 Aktiviteter i etableringsplanerna Etableringsplanen ska innehålla undervisning i svenska, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbetslivet. 11 Tabell 5 visar hur stor andel av de med en fastställd etableringsplan som deltagit i aktiviteter som ska ingå i en etableringsplan. Tabellen är fördelad utifrån hur länge personen har haft en etableringsplan, en person kan endast förekomma i ett tidsintervall. Ledtiderna till respektive aktivitetskategori framgår i bilaga 2. Tabell 5 Andel (antal personer inom parentes) som har haft en insats fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan, september 2013 Arbetsförberedande insatser eller arbetsmarknadspolitiska program Kvinnor Män Totalt 0-6 månader 74% (2 892) 86% (3 660) 80% (6 552) 7-12 månader 85% (2 605) 92% (3 420) 89% (6 025) 13-18 månader 93% (1 711) 97% (1 991) 95% (3 702) Mer än 18 månader 95% (2 227) 98% (1 938) 96% (4 165) Totalt 84% (9 435) 92% (11 009) 88% (20 444) Samhällsorientering 0-6 månader 20% (786) 21% (895) 21% (1 681) 7-12 månader 29% (900) 33% (1 227) 31% (2 127) 13-18 månader 35% (642) 35% (720) 35% (1 362) Mer än 18 månader 42% (985) 41% (806) 41% (1 791) Totalt 30% (3 313) 30% (3 648) 30% (6 961) Svenska för invandrare 0-6 månader 55% (2 148) 60% (2 545) 57% (4 693) 7-12 månader 79% (2 427) 85% (3 163) 82% (5 590) 13-18 månader 90% (1 654) 93% (1 917) 91% (3 571) Mer än 18 månader 94% (2 198) 95% (1 885) 95% (4 083) Totalt 75% (8 427) 79% (9 510) 77% (17 937) Källa: Arbetsförmedlingen 4.3.1 Arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program Arbetsförmedlingen ansvarar för att tillhandahålla arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program. Aktiviteterna syftar till att påskynda och underlätta individens etablering på arbetsmarknaden. De vanligaste aktiviteterna inom arbetsmarknadspolitiska program vid utgången av september 2013 var förberedande eller orienterande utbildning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. För redogörelse av dessa 11 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
Sida: 21 av 76 program se avsnitt 4.4 om Arbetsmarknadspolitiska program. De vanligaste aktiviteterna inom arbetsförberedande insatser var arbetsförberedande aktivitet 12 och social aktivitet inför arbete 13 Det är inte ovanligt att nya etableringsplaner har dessa två insatser som svarar mot personens behov av så kallat socialt stöd. Därefter förekom kommunal vuxenutbildning. Att studera på kommunal vuxenutbildning är en viktig insats som kan ge personen den behörighet som krävs för att bli antagen till högskolan. Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 80 procent av deltagarna en arbetsförberedande insats eller ett arbetsmarknadspolitiskt program, jämfört med 73 procent 2012. Andelen stiger över tid och 96 procent av alla personer som har haft en etableringsplan i 18 månader eller mer har haft dessa aktiviteter. Färre kvinnor än män har deltagit i en arbetsförberedande insats eller ett arbetsmarknadspolitiskt program, 84 procent av kvinnorna och 92 procent av männen. Jämfört med 2012 har skillnaden ökat något, då var andelen 84 procent av kvinnorna och 89 procent av männen. Skillnaden är störst i gruppen som har haft en etableringsplan i noll till sex månader. Det bör dock beaktas att i slutet av september 2013 hade 1 413 kvinnor och 34 män en etableringsplan men var föräldralediga och deltog därför inte i några aktiviteter. Detta påverkar andelen som deltagit i en aktivitet. 14 Som framgår av tabell 24 i bilaga 2 är det ABO och kvotflyktingar som i störst utsträckning fått tillgång till arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program. Jämfört med 2012 är den största skillnaden att kvotflyktingar får större tillgång till arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadspolitiska program under det första halvåret, 82 procent jämfört med 69 procent. Ledtiden mellan inskrivning och påbörjad arbetsförberedande insats eller arbetsmarknadspolitiskt program är 46 dagar, vilket är nästintill oförändrat jämfört med 2012. För kvinnor är ledtiden 54 dagar och för männen 40 dagar. En trolig förklaring till att ledtiden är lång för kvinnor är att den sociala situationen under den initala tiden i etableringsplanen fördröjer möjligheterna att delta i aktivieter. Se vidare avsnitt 4.7. 12 Flexibla aktiviteter såsom CV-skrivning, intervjuteknik och förberedelser inför bedömning av utländska betyg. 13 Flexibla aktiviteter såsom studiebesök, lära sig använda allmänna kommunikationer och deltagande i föreningsliv. 14 Under tiden som personen har en etableringsplan men är föräldraledig utgår ingen etableringsersättning eftersom personen inte deltar i några aktiviteter.
Sida: 22 av 76 Arbetsförmedlingen arbetar för att bristande kunskaper i svenska inte ska vara ett hinder för att kunna delta i aktiviteter. Myndigheten har bland annat infört möjligheten att få språkstöd i samband med en aktivitet. Det är viktigt att leverantörer av insatser uppfyller kravet på att erbjuda språkstöd åt de personer som behöver det. För att sänka tröskeln till arbetsplatser för personer med bristande kunskaper i svenska har Arbetsförmedlingen i ett pilotprojekt prövat yrkesrollen Kundresurs. Syftet med Kundresursen är att ge ett språkligt och kulturellt stöd till både arbetssökande och arbetsgivare under exempelvis en praktik eller vid starten på en anställning. 4.3.2 Samhällsorientering Samhällsorientering tillhandahålls av kommunerna och ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället samt en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Därför är det viktigt att samhällsorienteringen erbjuds tidigt i etableringsprocessen. Av de som haft en etableringsplan längre än ett år är det endast 38 procent som har deltagit i samhällsorientering. 15 Det innebär att 62 procent 16 inte har avslutat samhällsorienteringen inom ett år vilket förordningen kräver. 17 Det är en försämring jämfört med 2012 då motsvarande andel som fick tillgång till samhällsorientering var 55 procent. Det bör särskilt noteras att av de som haft en etableringsplan och lämnat var det nästan en tredjedel som inte fått delta i samhällsorientering. Som framgår av tabell 24 i bilaga 2 deltar kvotflyktingar i störst utsträckning i samhällsorientering, 48 procent, vilket troligen beror på att kommunerna har bättre förutsättningar för att planera mottagandet av kvotflyktingar jämfört med de andra kategorierna. Ledtiden mellan inskrivning och påbörjad samhällsorientering är 98 dagar, vilket är nästintill oförändrat jämfört med 2012. Ledtiden för kvinnor är längre än för männen, 111 dagar jämfört med 89 dagar. 4.3.3 Svenska för invandrare Under det första halvåret i en etableringsplan påbörjar 57 procent sfi, jämfört med 53 procent 2012. Andelen stiger över tid och näst intill alla personer som har haft en etableringsplan i 18 månader eller mer har studerat sfi. Färre kvinnor än män studerar sfi under det första halvåret med 15 Det vill säga personer i tidsintervallen 13 18 månader och Mer än 18 månader sammanlagt. 16 Av de med fastställda planer 17 4 förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
Sida: 23 av 76 etableringsplan, 55 procent av kvinnorna jämfört med 60 procent av männen. Som framgår av tabell 24 i bilaga 2 deltar kvotflyktingar i störst utsträckning i sfi under de första sex månaderna, 82 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Troligen beror det på att kommunerna har bättre förutsättningar för att planera mottagandet av kvotflyktingar jämfört med de andra kategorierna. Ledtiden mellan inskrivning och påbörjad sfi är 42 dagar, jämfört med 41 dagar 2012. Ledtiden för ABO är längst med 91 dagar, vilket är en ökning jämfört med 2012 då det var 61 dagar. Detta beror till stor del på att kommunerna inte alltid erbjuder sfi under tiden som denna grupp vistas på anläggningsboende. För att möta problemet har Arbetsförmedlingen tecknat avtal med flera kommuner om ersättning för att de erbjuder sfi till anläggningsboende. I september 2013 fanns denna möjlighet på 66 orter. Om kommunen inte erbjuder personen att delta i sfi har Arbetsförmedlingen också möjligheten att erbjuda den förberedande utbildningen yrkessvenska. 4.4 Arbetsmarknadspolitiska program Tabell 6 visar hur stor andel av de med en etableringsplan som har eller har haft en förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning eller arbetspraktik. Tabellen är fördelad utifrån hur länge personen har haft en etableringsplan, en person kan endast förekomma i ett tidsintervall.
Sida: 24 av 76 Tabell 6 Andel (antal personer inom parentes) som har eller har haft förberedande utbildning, arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik fördelat på hur länge de har haft en etableringsplan, september 2013 Förberedande utbildning Kvinnor Män Totalt 0-6 månader 46% (1 789) 62% (2 644) 54% (4 443) 7-12 månader 67% (2 062) 79% (2 944) 74% (5 006) 13-18 månader 78% (1 432) 90% (1 855) 84% (3 287) Mer än 18 månader 82% (1 931) 92% (1 820) 87% (3 751) Totalt 64% (7 214) 77% (9 263) 71% (16 477) Arbetsmarknadsutbildning 0-6 månader 1% (27) 1% (52) 1% (79) 7-12 månader 4% (108) 8% (282) 6% (390) 13-18 månader 10% (190) 23% (474) 17% (664) Mer än 18 månader 13% (313) 29% (576) 21% (889) Totalt 6% (638) 12% (1 384) 9% (2 022) Arbetspraktik 0-6 månader 1% (55) 3% (147) 2% (202) 7-12 månader 6% (196) 14% (506) 10% (702) 13-18 månader 12% (213) 19% (383) 15% (596) Mer än 18 månader 18% (414) 26% (514) 21% (928) Totalt 8% (878) 13% (1 550) 10% (2 428) Källa: Arbetsförmedlingen 4.4.1 Förberedande utbildningar Förberedande utbildningar riktar sig till personer som behöver förbereda sig för ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Utbildningarna omfattar bland annat aktiviteter för att kartlägga yrkesbakgrunden, lära sig yrkesinriktad svenska eller förbereda sig för studier. Under det första halvåret i en etableringsplan deltar 54 procent av personerna i en förberedande utbildning, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Andelen stiger över tid och av de personer som har haft en etableringsplan i 18 månader eller mer har 87 procent deltagit, jämfört med 89 procent för 2012. Totalt sett deltar färre kvinnor än män i någon av dessa utbildningar, 64 procent av kvinnorna jämfört med 77 procent av männen. Skillnaden är nästintill oförändrad jämfört med 2012. Skillnaden är som störst under det första året i etableringsplanen. Som framgår av tabell 25 i bilaga 2 är det ABO som under de första sex månaderna deltar i förberedande utbildningar i störst utsträckning, 65 procent. Andelen har ökat jämfört med 2012, då andelen var 62 procent. Anledningen till detta är troligen kopplat till brist på tillgång till sfi vilket får som konsekvens att många inom denna grupp istället deltar i förberedande utbildningar. I tabell 11 framgår det att 45 procent av de som bor i
Sida: 25 av 76 kommuner med anläggningsboende studerar sfi, vilket kan jämföras med 58 procent för de som bor i kommuner utan anläggningsboende. Arbetsförmedlingen har i en särskild granskning undersökt deltagandet i förberedande utbildning utifrån kön och utbildningsnivå. Granskningen visar att kvinnor deltar i mindre utsträckning än män inom alla utbildningsnivåer. Skillnaden är ungefär lika stor i alla utbildningsgrupper förutom för personer med förgymnasial utbildning kortare än nio år. I denna grupp är skillnaden betydligt mindre. 4.4.2 Arbetsmarknadsutbildning En arbetsmarknadsutbildning är en yrkesinriktad utbildning som svarar mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden, exempelvis inom omvårdnad, lager eller restaurang. Under det första halvåret i en etableringsplan deltar en procent av personerna i en arbetsmarknadsutbildning, vilket är lägre än 2012 då andelen var två procent. Andelen stiger över tid och av de personerna som har haft en etableringsplan i 18 månader eller mer har 21 procent deltagit, jämfört med 16 procent för 2012. En trolig anledning till att andelen har ökat i detta tidsintervall var de utbildningsmässor som Arbetsförmedlingen arrangerade under hösten 2012. Totalt sett deltar färre kvinnor än män i en arbetsmarknadsutbildning, sex procent av kvinnorna jämfört med tolv procent av männen. Skillnaden är störst för de som har haft en etableringsplan i 18 månader eller mer. Som framgår av tabell 25 i bilaga 2 deltar ABO i störst utsträckning i en arbetsmarknadsutbildning, 13 procent jämfört med tio procent 2012. Anhöriga deltar i en arbetsmarknadsutbildning i minst utsträckning, fem procent, vilket är oförändrat jämfört 2012. Andelen som deltar i arbetsmarknadsutbildning är ungefär densamma inom alla utbildningsnivåer utom för personer med en eftergymnasial utbildning som är längre än två år, som deltar i minst utsträckning. Anledningen till att det är så få med denna utbildningsbakgrund som deltar är troligen att arbetsmarknadsutbildningar inte är lämpade för denna grupp, då utbildningarna är inriktade på yrken som inte kräver en eftergymnasial utbildning. Personer med en förgymnasial utbildning som är kortare än nio år är de som deltar i arbetsmarknadsutbildningar i näst minst utsträckning. Det kan bero på att det ibland krävs vissa förkunskaper för dessa utbildningar. Arbetsförmedlingen arbetar för att fler med denna utbildningsbakgrund ska kunna delta i arbetsmarknadsutbildningar, exempelvis genom språkstöd.
Sida: 26 av 76 Arbetsförmedlingen har i en särskild granskning undersökt deltagandet i arbetsmarknadsutbildning utifrån kön och utbildningsnivå. Granskningen visar att kvinnor deltar i mindre utsträckning än män inom alla utbildningsnivåer. Könsskillnaden i deltagande är ungefär lika stor i alla utbildningsgrupper förutom för personer med eftergymnasial utbildning som är längre än två år. I denna grupp är skillnaden betydligt större. 4.4.3 Arbetspraktik, prova-på-plats och yrkeskompetensbedömning Syftet med arbetspraktik är att personen ska få praktisk erfarenhet av ett yrke eller en yrkesorientering. En form av arbetspraktik är prova-på-plats som syftar till att ge arbetssökande, med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv, en tidig kontakt med arbetslivet i Sverige inom områden som överensstämmer med personens erfarenheter och utbildningar. Personen kan även få en yrkeskompetensbedömning inom ramen för arbetspraktiken. Den syftar till att ge möjlighet för den arbetssökande att visa upp sina kunskaper och att få en bedömning av dem. Personen får efter aktiviteten ett intyg där kompetensen bedöms. Av alla i har 2 428 personer haft en praktikplats, 47 av dessa utgjordes av en prova-på-plats. Tio procent av alla beslut om praktikplats innehöll en yrkeskompetensbedömning. Under det första halvåret i en etableringsplan deltar två procent av personerna i arbetspraktik, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i 18 månader eller mer är andelen 21 procent, jämfört med 28 procent för 2012. En delförklaring kan vara att flera i detta tidsintervall istället har deltagit i en arbetsmarknadsutbildning, se avsnitt 4.4.2. Totalt sett deltar färre kvinnor än män i en arbetspraktik, åtta procent av kvinnorna jämfört med 13 procent av männen. Skillnaden är som störst under början av etableringsplanen. Jämfört med 2012 har både andelen män och kvinnor som deltagit i praktik minskat. Dock är skillnaden mellan kvinnor och män ungefär densamma i alla intervall jämfört med 2012. Som framgår av tabell 25 i bilaga 2 deltar anhöriga i en arbetspraktik i minst utsträckning, sju procent, vilket är oförändrat jämfört 2012. Andelarna har minskat något för alla kategorier jämfört med 2012. Arbetsförmedlingen har i en särskild granskning undersökt deltagandet i arbetspraktik utifrån kön och utbildningsnivå. Granskningen visar att kvinnor deltar i mindre utsträckning än män inom alla utbildningsnivåer.
Sida: 27 av 76 4.5 Arbete Arbete parallellt med deltagande i etableringsinsatser ökar möjligheterna att nå målen med etableringsplanen. Personen kan arbeta parallellt med sina etableringsinsatser inom eller utanför ramen för etableringsplanen. Tabell 7 visar hur stor andel av de med en etableringsplan som har eller har haft ett instegsjobb, nystartsjobb eller arbete utan stöd. Tabellen är fördelad utifrån hur länge personerna har haft en etableringsplan, en person kan endast förekomma i ett tidsintervall men i flera typer av anställningar. Statistiken innehåller inte arbeten som omfattar mindre än åtta timmar per vecka. Tabell 7 Andel (antal personer inom parentes) som har eller har haft instegsjobb, nystartsjobb och arbete utan stöd fördelat på hur länge de har haft etableringsplan 18, september 2013 Instegsjobb Kvinnor Män Totalt 0-6 månader 1% (39) 3% (136) 2% (175) 7-12 månader 4% (111) 14% (503) 9% (614) 13-18 månader 5% (89) 16% (332) 11% (421) Mer än 18 månader 8% (182) 19% (368) 13% (550) Totalt 4% (421) 11% (1 339) 8% (1 760) Nystartsjobb 0-6 månader 0% (>5) 1% (64) 1% (68) 7-12 månader 1% (31) 5% (203) 3% (234) 13-18 månader 1% (27) 6% (130) 4% (157) Mer än 18 månader 2% (58) 9% (185) 6% (243) Totalt 1% (120) 5% (582) 3% (702) Arbete utan stöd 0-6 månader 1% (26) 1% (54) 1% (80) 7-12 månader 2% (48) 4% (141) 3% (189) 13-18 månader 3% (48) 6% (116) 4% (164) Mer än 18 månader 4% (87) 8% (162) 6% (249) Totalt 2% (209) 4% (473) 3% (682) Källa: Arbetsförmedlingen Av de som vid utgången av september 2013 hade en etableringsplan var det sammanlagt 2 741 personer som har eller har haft någon form av arbete, vilket motsvarar tolv procent. Det utgör en ökning jämfört med 2012 då andelen var elva procent. Av alla som har lämnat arbetade eller studerade 24 procent dagen de lämnade, se vidare avsnitt 3.2. Kvinnor har arbetat i mindre utsträckning än män inom samtliga anställningsformer. Det bör dock noteras att könsskillnaden i andelen som arbetat är mindre i arbete utan stöd jämfört med instegsjobb och 18 En person kan ha haft flera olika anställningsformer. Detta innebär att antalet personer avseende de olika typerna av anställningar i tabellen inte kan adderas till en totalbild för arbete inom.
Sida: 28 av 76 nystartsjobb. Personer med en förgymnasial utbildning som är kortare än nio år har arbetat i minst utsträckning inom samtliga anställningsformer. 4.5.1 Instegsjobb Instegsjobb är ett anställningsstöd till arbetsgivaren. Personerna ska ha möjlighet att studera sfi och anställningen ska innehålla handledande inslag. Nästan alla personer inom kvalificerar sig till instegsjobb. Andelen som har eller har haft ett instegsjobb är totalt åtta procent, vilket är en ökning jämfört med 2012, då den var sex procent. Två procent har ett instegsjobb under det första halvåret i en etableringsplan. 2012 var motsvarande andel en procent. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i 18 månader eller mer är andelen 13 procent. 2012 var motsvarande andel 14 procent. Som framgår av tabell 26 i bilaga 2 har anhöriga ett instegsjobb i minst utsträckning, tre procent. Andelarna är nästintill oförändrade för anhöriga, dock har andelarna för de resterande kategorierna ökat jämfört med 2012. 4.5.2 Nystartsjobb Nystartsjobb är en lönesubvention som skapar incitament för arbetsgivare att anställa personer som inte har haft ett arbete eller stått utan arbete under lång tid. Nästan alla personer inom kvalificerar sig för nystartsjobb. Andelen som har eller har haft ett nystartsjobb är totalt tre procent, vilket är oförändrat jämfört med 2012. En procent har ett nystartsjobb under det första halvåret i en etableringsplan, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i 18 månader eller mer är andelen sex procent. 2012 var motsvarande andel åtta procent. Som framgår av tabell 26 i bilaga 2 är EBO den kategori som har haft nystartsjobb i störst utsträckning, fem procent. Andelen för de resterande kategorierna är en till två procent. 4.5.3 Arbete utan stöd Andelen som har ett arbete utan stöd är totalt tre procent, vilket är oförändrat jämfört med 2012. En procent har eller har haft ett arbete utan stöd under det första halvåret i en etableringsplan, vilket är oförändrat jämfört med 2012. Andelen stiger över tid och för de personer som har deltagit i en etableringsplan i 18 månader eller mer är andelen sex procent. 2012 var motsvarande andel sju procent.