Barnavård s vett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, 451 80 Uddevalla. Tfn: 0522 923 23 28 årgången Nr 3, 2008 Oktober Innehållsförteckning: Centrala Barnhälsovårdsteamet 1 Studiedagar och informationsmöten 2 Hej! Nya och gamla kollegor 3 Lästips och artiklar 3 Uppdatering på vaccinationsfronten 4 Nytt vaccin mot mässling, påssjuka, röda hund 5 Livsmedelsverkets saltprogram 6 FoU-Pilotprojekt 7 Redovisning av enkätsvar primärpreventiva 8 programmet mot övervikt Lättare att amma 9 Logopedmottagningen NU-sjukvården informerar 10 Små barn och teve-tittande 11 Viktigt vid dokumentation i den elektroniska 12 BVC-journalen Riskbruksprojektet 12 En riktigt skön höst önskar Centrala Barnhälsovårdsteamet!
1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus 451 80 Uddevalla 0522 923 23 Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se 0522 923 20 verksamhetschef samt mobil 070 657 22 78 barnhälsovårdsöverläkare Eva Fagerlund eva.fagerlund@vgregion.se 0522 922 63 barnhälsovårdsöverläkare Anna-Bodil Bengtsson anna-bodil.bengtsson@vgregion.se 0522 923 19 socionom Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se 0522 923 24 verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se 0522 922 39 dietist Mona Bryggman mona.bryggman@vgregion.se 0522 923 14 psykolog Birgitta Hermansson birgitta.hermansson@vgregion.se 0522 923 23 teamassistent FAX 0522 922 80
2 Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal, våren hösten 2008 Här annonseras endast aktiviteter där Centrala Barnhälsovården är arrangör eller medverkar. Nedanstående är under planering, varför ändring kan komma att ske. Inbjudan sänds ut efter hand per e-post. Sök även på Centrala Barnhälsovårdens hemsida på intranätet. Datum Ämne Målgrupp Arrangör/Föreläsare 1-3 oktober Grundkurs Barnhälsovård Läkare, sjuksköterskor m fl BHV-teamen i Västra Götaland internat nya i sitt arbete på BVC 29 oktober Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC i Tanum/Strömstad 30 oktober Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC i Sotenäs/Lysekil 5 november Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC i Uddevalla Lokal: VC Herrestad 5-7 november Barnhälsovård och Läkare, sjuksköterskor m fl BHV-teamen i Västra Götaland internat Socialpediatrik med arbete på BVC 6 november Genusperspektivet Personal med arbete på CentralaMödrahälsovården kl 1300-1700 MVC, BVC o Barnmottagn och Centrala Barnhälsovården Ägget NÄL Obs tiden! 14 november Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC i Dalsland 20 november Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC på Orust/Munkedal 2 och 9 EPDS - uppsamlingheat Ny personal på BVC Centrala Barnhälsosvården december i FyrBoDal MBHV-psykologverksamheten 3 december Barnnutrition - Nya Personal med arbete på BVC, Centrala Barnhälsovården Uddevalla riktlinjer Barnklinik o andra intresserade alt. 11 december samma program båda dagarna NÄL 4 december Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården privat drivna BVC i Trollhättan/Lilla Edet 8 december Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården BVC i Vänersborg 10 december Lokal BHV-träff Personal med arbete på Centrala Barnhälsovården offentligt drivna BVC i Trollhättan/Lilla Edet
3 Hej! Nya och gamla kollegor Jag heter Mona Bryggman och är sedan 4 augusti ny psykolog i Centrala barnhälsovårdsteamet Fyrbodal. Det är 42 år sedan jag föddes här på jorden och jag har haft turen att få två underbara pojkar som nu är 7 och 3 år. Min fritid är för närvarande vanligt familjeliv. I mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med människor i olika sammanhang. I början som undersköterska inom sjukvården följt av psykiatrin, sedan i hemsjukvården i Norge. Därefter vidareutbildade jag mig till socialpedagog i Vänersborg. Efter avslutad examen blev jag anställd inom SIS (Statens Institutionsstyrelse) på ett paragraf 12-hem för ungdomar som befann sig i gränslandet mellan socialtjänsten och psykiatrin. Där arbetade jag under en tio års period. För att vidareutbilda mig sökte jag av en tillfällighet till psykologprogrammet. Därefter gjorde jag min PTP-tjänstgöring på en öppenpsykiatrisk mottagning. När den var klar fick jag arbete som mödra- och barnhälsovårdspsykolog i Uddevalla. I detta fält har jag arbetat sedan 2004. Det är mycket utvecklande och givande att få arbeta i detta område med barn och föräldrar. Jag upplever att det är en mycket engagerad och kompetent personalgrupp som jag har möjlighet att samarbeta med i min kliniska vardag. Det utgjorde grunden för att jag bestämde mig för att söka detta arbete inom Centrala BHV-teamet. Barnhälsovården är också ett spännande område med ständiga förändringar och nya utmaningar där vi får förändra både metoder och förhållningssätt för att anpassa oss till dagens föräldrar. Det är min förhoppning att jag kan bidra till att vara med i denna utveckling tillsammans med Er. Det blir intressant att få ta del av hur det fungerar inom BVC i ett större område som Fyrbodal. Det kommer att vara mycket nytt för mig under den närmaste tiden. Jag är tacksam för idéer, synpunkter och förslag om både stort och smått. Med vänlig hälsning Mona Bryggman psykolog i Centrala Barnhälsovårdsteamet Lästips, artiklar Barnbladet 20008 Nr 3 Tema Patientsäkerhet & Allergi Nr 4 Tema Smärta samt Oro och Rädsla
Uppdatering på vaccinationsfronten Pneumokocker Socialstyrelsen har nu beslutat att vaccination mot pneumokocker skall ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet på BVC från 1 januari 2009, SOSFS 2008:7 (M). Det nya programmet gäller alla barn födda från 1 oktober 2008. Vaccinet skall ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder, samtidigt med Pentavac eller Infanrix hexa, men i andra låret. Vaccinet, Prevenar, ges intramuskulärt, dosen är 0,5 ml. Pneumokockinfektion orsakas av en bakterie som kan ge mycket svåra, ibland livshotande, tillstånd som sepsis, arthrit/osteomyelit, och meningit. I efterförloppet av dessa allvarliga infektioner kan bestående hjärnskada eller hörselnedsättning/dövhet komma. I vårt land dör 3-4 barn varje år i pneumokocksjukdom. Incidensen för allvarlig sjukdom är högst för barn under 2 år och äldre över 65 år. Det vaccin som finns för små barn är ett avdödat konjugatvaccin. Det ger skydd mot sju av de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn, vilket motsvarar ett skydd på ca 70 procent. Smittskyddsenheten håller på att ta fram ett nytt informationsmaterial till såväl föräldrar som hälso- och sjukvårdspersonal. Materialet består av tre delar, en föräldrabroschyr med information kring hela vaccinationsprogrammet, faktablad till föräldrar (i princip en kortversion av boken) på flera olika språk samt en bok riktad till hälso- och sjukvårdspersonal. Materialet är i det närmaste klart och utlovas komma under hösten. För barn födda före 1 oktober sker ingen catch up vaccination, de föräldrar som vill ha vaccinet till sina barn får själva bekosta detta. Vi kommer med mer information på höstens schemaresor, men Ni kan redan nu behöva förbereda den nya vaccinationen. Det är ytterligare ett vaccin som skall in i kylskåpet, för att minska förväxlingsrisken med andra vaccin, på egen hylla. Räcker det befintliga kylskåpet för detta? MMR II I oktober introducerar Sanofi Pasteur MSD ett nytt MMR-vaccin, M-M-RVaxPro. Det nya vaccinet kommer att ersätta MMR II. Några av Er har kanske redan fått det när Ni beställt vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det uppvisar samma immunogenicitet och säkerhet som MMR II, humant albumin är ersatt med rekombinant albumin och det är godkänt för såväl intramuskulär som subcutan administrering. Varje dos är styckeförpackad och två nålar medföljer för respektive i.m. och s.c. bruk. Givet i.m. säger man sig få 40 % mindre lokala reaktioner. Jag tycker man ska ge det nya vaccinet M-M-RvaxPro intramuskulärt i endera låret (M. vastus lateralis) eller armen (M. Deltoideus). Se i övrigt bifogat utskick från Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland. Eva Fagerlund barnhälsovårdsöverläkare
5 Barnhälsovården 2008-09-30 Nytt vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Till alla barnavårdscentraler i Västra Götaland Vaccintillverkaren Sanofi Pasteur MSD introducerar under oktober ett nytt MMR-vaccin, under namnet M-M-RVaxPro. Några fakta om M-M-RVaxPro som alltså helt kommer att ersätta MMR-II : M-M-RVaxPro innehåller samma testade och pålitliga virusstammar som MMR-II och det nya vaccinet uppvisar samma goda immunogenicitet och säkerhet. Humant serumalbumin är ersatt av ett rekombinant albumin. Nytt är att vaccinet levereras så som 10x1 förpackning, men där varje dos är styckeförpackad; en st förfylld spruta (innehållande lösningsmedel) + en st 0,5 ml ampull (frystorkat vaccin) + 2 st nålar (en st för s.c. administrering och en för i.m. administrering). Dessutom finns det på sprutan 2 st klisteretiketter, (batchnummer). M-M-RVaxPro är godkännt för såväl i.m. som s.c. administrering. Man har visat att M-M-RVaxPro ger samma goda immunogenicitet när det ges i. m. som när det ges s.c. Man har visat att M-M-RVaxPro givet i.m. ger ca 40 % färre lokala reaktioner. Praktiska råd : Vår ordination är att ge det nya vaccinet M-M-RVaxPro intramuskulärt i låret, (=färre lokala reaktioner). skulle vaccinet ändå hamna s.c. så är ingen skada skedd. Gör slut på MMR-II-vaccinet på Din mottagning innan byte. 2008-09-30 : Från Centrala Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland genom Daniel Wallmyr, BHV-öl Södra Älvsborg och Jan Johansson, BHV-öl Södra Bohuslän
6 Livsmedelsverkets saltprogram 2007-2011. Livsmedelsverket arbetar med en målsättning om att halvera saltintaget i Sverige fram till år 2011. Nuvarande saltintag för vuxna är ca 10-12 gram per dag. Målet är att gradvis sänka intaget till ca 5-6 gram salt (ca 2,5 g natrium) per dag. Vid minskad saltkonsumtion är det dock viktigt att välja joderat salt. Brist på jod i maten anses vara den vanligaste orsaken till struma. Jodbrist var vanligt i Sverige så sent som under mellankrigstiden. Hushållssaltet jodberikades under 20-talet och nu förekommer inte jodbrist längre. Livsmedelsverket har dock sett tecken på att vuxna i Sverige idag får i sig för lite jod, trots den höga saltkonsumtionen. Detta tros bero på ökad användning av havssalt/flingsalt, som inte är jodberikat. Att salt och små barn inte hör ihop vet ni redan. Anledningen är dels att njurarna inte är färdigutvecklade hos barn under ett år, dels att man vill undvika att barnen vänjer sig vid den salta smaken. Om man inte vänjer sig vid mycket salt i maten som barn är det lättare att äta mindre salt som vuxen. Saltrekomendationer för barn: Barn under 2 år bör endast inta 0,5 g salt per MJ. Barn 6 mån-11 mån har ett energibehov på ca 3,2 MJ/ dag. Detta motsvarar 1,6 g salt/dag. Barn 12-23 mån har ett energibehov på ca 4,1 MJ. Detta motsvarar 2,05 g salt/dag Dagsbehovet av jod för barn : 6-11 mån: 50 mikrogram/dag= 0,05 mg/dag 12-23 mån: 70 mikrogram/dag=0,07 mg dag 2-5 år: 90 mikrogram/dag=0,09 mg/dag 6-9 år: 120 mikrogram/dag=0,12 mg/dag Joderat salt innehåller 5 mg jod/100 g, dvs 0,05 mg/g. 1 g jodberikat salt/dag räcker således för att täcka jodbehovet hos barn som är 6-11 månader. 1,5 g jodberikat salt/dag räcker för att täcka behovet av jod för barn som är 12-23 månader gamla. 2 g jodberikat salt per dag räcker för att täcka dagsbehovet av jod för barn 2-5 år gamla. Det finns därför ingen anledning att ligga i den övre gränsen för rekommenderat satltinnehåll i maten, snarare tvärtom. Jod finns även i andra livsmedel tex. fisk och skaldjur samt mjölk, ägg och ost. Ost är dessutom en vanlig saltkälla. Kan vara något att tänka på då barnen skriker Ooottjulle, dvs Ostrulle-på vuxenspråk Industritillverkade barnvällingar och grötar innehåller salt och jod i lagom proportioner, dvs ett barn som enbart livnär sig på industrilagad välling och gröt skulle täcka sitt behov av jod utan att riskera att saltintaget blir för högt. Detta är dock
7 inte att rekommendera. Några portioner gröt/välling/bröstmjölk per dag, i kombination med varierad kost som har en touch av familjens smakpreferenser, osaltat till de minsta och lättsaltat (joderat salt) till de äldre barnen, är helt klart att föredra. Jodberikat mineralsalt och havssalt med reducerad natriumhalt finns att köpa. Detta skulle kunna vara ett sätt att reducera natriumhalten i kosten något. Anna Magouli dietist FOU-Pilotprojekt Centrala Barnhälsovården har ansökt och erhållit lokala FOU-medel, med villkor om godkänd etisk ansökan, för att bedriva en pilotstudie med syfte att minska hög viktuppgång under graviditeten bland obesa kvinnor. Det låter kanske konstigt att CBHV driver projekt som berör graviditet, men det är med fostrets hälsa i sikte som vi ser en vinst med att driva detta projekt. Genom utökat föräldrastöd i grupp á 3 tillfällen, med sjukgymnast- och dietistkontakt hoppas vi kunna minska höga viktuppgångar under graviditeten bland obesa kvinnor och därmed ev. också kunna minska risken för komplikationer såsom graviditetsdiabetes, preeclampsi och LGA. LGA betyder kortfattat att barnets födelsevikt är hög oavsett barnets ålder vid födseln. Tanken är självklart att även papporna är med på föräldragrupperna. Då graviditeten är en tid då motivationen för livsstilsförändring är hög hoppas vi på att hela familjen ändrar livsstil så att fostret som ligger i magen föds till en sund miljö. Kanske kan vi då minska på det genetiska arvets betydelse för risken för framtida övervikt? Denna pilotstudie kommer naturligtvis inte att kunna påvisa allt detta, men vi hoppas kunna se skillnad i viktuppgången under graviditeten bland de kvinnor som deltar i interventionsgruppen jämfört med de som ingår i kontrollgruppen. Om allt faller väl ut, hoppas vi kunna genomföra en större studie i framtiden, där vi även kan följa upp familjerna under lång tid och erbjuda fortsatt stöd under BVC-tiden. Vi återkommer med mer information om detta under resans gång! Anna Magouli dietist Manusstopp för nästa nummer av Barnavård s vett 10 november.
8 Såhär svarade ni på enkäten om det primärpreventiva programmet mot övervikt Under vårens lokala BHV-träffar i FyrBoDal delade vi ut en enkät om det primärpreventiva programmet mot övervikt till samtliga BVC-sjuksköterskor. De allra flesta av er har besvarat enkäten och det vill vi tacka för! BHV-teamen i VG-regionen har fattat beslut om att ta fram ett gemensamt primärpreventivt program samt material mot övervikt. En tvärprofessionell arbetsgrupp har utsetts att driva detta arbete. Vi tar till oss informationen om hur ni arbetar med materialet/metoden samt era synpunkter kring detta och förmedlar dem vidare till arbetsgruppen för det gemensamma primärpreventiva programmet. Här nedan följer en sammanfattning av vad ni svarade på frågorna som hade färdiga svarsalternativ. Många av er har också svarat utförligt på de mer öppna frågorna och vi tar till oss informationen, men presenterar inte någon statistisk sammanställning av de öppna frågorna. Totalt 57 enkäter av 80 utdelade har besvarats. Det primärpreventiva programmet mot övervikt Drygt hälften av er svarade att ni känner till det primärpreventiva programmet. 9 svarade nej på frågan. Övriga känner till delar av programmet, t ex materialet som används. Mat och Lek De flesta svarade att de använder sig av materialet Mat och Lek. Av de som använder sig av broschyren har drygt hälften svarat att de går igenom den med föräldrar som också får med sig den hem.10 svarade att de endast delar ut broschyren. Ca hälften av de som svarat att de använder sig av broschyren delar ut den till alla familjer vid 2,5-årskontrollen. Några har svarat att de delar ut den till alla familjer någon gång då barnet är mellan ett och sex år gammalt. En liten del har svarat att de endast delar ut den vid behov eller vid begynnande övervikt hos barnet. 10 svarade att de inte använder broschyren alls. Detta berodde till stor del på att de inte känner till den, eller att de sett den, men inte vetat hur den skall användas. Ungefär hälften av er, anser att Mat och Lek är bra som den är, men några tycker att den kan förbättras vad gäller bilder och/eller text. Strukturerade samtal om mat och aktivitet 12 har svarat att de genomför strukturerade samtal om mat och aktivitet med syfte att förebygga övervikt vid 1, 2.5 och 4 års ålder. 18 har svarat att de har strukturerade samtal vid något/några av dessa tillfällen. Nära hälften svarade att de endast talar om mat och aktivitet i samband med övrig information. Stödfrågor 10 har svarat att de använder stödfrågorna vid de strukturerade samtalen. 15 har svarat att de utgår ifrån stödfrågorna vid samtal om mat och aktivitet. Många har svarat att de inte känner till stödfrågorna eller hur de ska användas.
9 24 (kanske de som använder stödfrågorna?) tycker att de är bra. Någon tyckte att de kunde förändras, men övriga har svarat att de inte vet, (kanske för att de inte känner till dem?). Mat/Dryck Vad ska jag välja istället? 20 har svarat att de använder materialet och 32 har svarat att de inte gör det. 12 går igenom och delar ut materialet till familjer med extra behov. 13 delar endast ut materialet till familjer med extra behov. En del använder materialet som lathund vid samtal om mat. Hälften av de som svarat att de inte använder materialet uppger att det beror på att de inte känner till materialet eller hur det skall användas. 6 har svarat att de inte prioriterat detta i sitt arbete. 18 tycker inte att materialet behöver förändras. 11 tycker att det behöver förändras och 24 vet inte (kanske för att de inte känner till materialet?). Slutsats För en del av er verkar det primärpreventiva programmet och dess material vara en självklarhet och ni arbetar strukturerat utefter det. För många är endast materialet som hör till programmet bekant och används inte rutinmässigt. De flesta som använder sig av materialet tycker att det fungerar bra. Detta tycker vi ändå är ganska bra resultat med tanke på den tid som passerat sedan utbildningstillfället då det primärpreventiva programmet presenterades. Vi tror att ett nytt utbildningstillfälle inom kort vore positivt, och planerar för detta. Dessutom har vi förstått att vi måste lägga mycket kraft på implementeringen och uppföljningen av det kommande gemensamma primärpreventiva programmet. Övrigt I slutet av enkäten fick ni svara på vad ni anser er behöva i form av material, utbildning etc inom nutritionsområdet. Vi tackar återigen för visat intresse och tar till oss era synpunkter och hoppas att det kommer att återspeglas till er. Anna Magouli dietist Lättare att amma Reviderad ny upplaga, den 7:e i ordningen, kan beställas på www.gothiaforlag.se eller direkt från Gothia Förlag, Box 22543, 104 22 Stockholm. Kundservice: 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67. Man talar inte om mjölksjöar längre utan endast om mjölkgångar och alveoler. Alveolen beskrivs som en liten hålighet. I övrigt talas om amningens förutsättningar, hur man kommer igång med amningen, vardagsamning, svårigheter och var man kan söka hjälp och råd. Nina Knutsson verksamhetsutvecklare
10 Logopedmottagningen NU-sjukvården informerar Tidigare under hösten fick ni alla ett utskick med information från logopedmottagningen. Detta är en uppdatering med bl.a. aktuella väntetider. Fortfarande gäller att vi har stora svårigheter att uppfylla vårdgarantin. Det har inte heller öppnats möjligheter att skicka patienter vidare till andra logopedmottagningar inom regionen. Vi planerar en kökortningsinsats innan jul som samordnas med övriga kliniken och innebär utökad mottagning ett antal fredagseftermiddagar samt lördagar. Vi arbetar också för att lösa hur alla barn med behov av behandling skall kunna erbjudas sådan. Sista september uppgick köerna för nybesök till logopedmottagningen till 16 veckor för prio 2, till 24 veckor för prio 3. Vi hade också 39 patienter på väntelista med patientvald väntan, dvs. man har valt att ej åberopa vårdgarantin. För dessa patienter uppgick väntetiderna 080930 till 20 veckor för prio 2, 35 veckor för prio 3. Totalt stod 105 patienter på väntelistan varav 93 var barn. Cirka 90 barn står också på den så kallade preliminärbokningslistan och inväntar behandlingsinsats eller uppföljning. Av logopedmottagningens 6,25 tjänster (0,75 tjänst har tillkommit då en tjänst tillhörande rehabmedicin avd 20 har förts över till logopedmottagningen) ägnas i dagsläget ca 2,2 till barnlogopedi. Medel har äskats för utökning av tjänstefaktorer inför 2009. Vi strävar efter att återgå till en geografisk områdesuppdelning, men än så länge kallar vi patienter till det sjukhus där de snabbast kan få en tid. Namn och kontaktuppgifter till logopedmottagningen finner ni nedan samt på NU-sjukvårdens intranät, se under Öron, näsa, hals och käkkirurgiska kliniken. Trots att köerna är långa är det naturligtvis angeläget att ni fortsätter att remittera alla barn som faller ut vid screeningar och som är i behov av logopedkontakt. Behovet av våra resurser måste vara tydligt. Det är också viktigt att ni på remissen anger om patienten väljer att acceptera vårdgarantin eller ej. Detta styr vilken väntelista patienten placeras på och hur vi handlägger ärendet om vårdgarantin ej kan uppfyllas. Logopederna noterar tacksamt att fler och fler sköterskor bifogar sina bedömningsunderlag (frågeformulär, testblanketter o.d.) med remisserna. Något vi fortfarande önskar är att telefonnummer till inremitterande sköterska finns med på remissen. Det är inte alltid lämpligt för oss att försöka nå er via det publika numret där man skall knappa in personnummer, ange vilka symtom man har etc. Man förväntas ofta knappa in ett telefonnummer för att bli uppringd en viss tid, men det är ofta så att man är upptagen med annan patient då klockslaget infaller. Vi vore därför tacksamma om det finns möjlighet att ange ett direktnummer till remitterade sköterska eller nummer till en sekreterare/motsvarande där meddelande kan lämnas. Det händer att vi, efter bedömning på logopedmottagningen, i remissvaret rekommenderar bedömning av psykolog och barnläkare och eventuell remiss till habiliteringen. I enstaka fall accepteras inte remissen av habiliteringen. I sådana fall får logopedmottagningen ingen information från habiliteringen då vi inte är remitterande instans. Det är därför viktigt att ni från BVC i förekommande fall då åter kontaktar logopedmottagningen så att barnet får sin logopediska behandling.
11 Tack för ett gott samarbete, som vi hoppas fortsätta och utveckla i framtiden! Om ni har frågor är ni varmt välkomna att kontakta oss. Ni når oss via sekreterare 0522 932 79 eller 0520 918 19. Ni kan också ringa direkt på nedanstående nummer. Med vänlig hälsning, Logopedmottagningen, Öron, näsa, hals och käkkirurgiska kliniken, NU-sjukvården cheflogoped Anna Hellström Carlén 0520 47 84 84 logoped Anda Roman Svantesson 0520 918 20 logoped Hedvig Eriksson 0520 47 84 35 logoped Lisa Mattsson 0522 926 74 logoped Emelie Ström 0522 926 79 Små barn och teve-tittande I början på 90-talet gav Barnmiljörådet och Svenska Barnläkarföreningen ut en folder med information och råd till småbarnsföräldrar med titeln Små barn och våld på TV hur ska vi göra? Den är delvis inaktuell och jag vill därför gärna tipsa om: Små barn och och teve-tittande. Här finns aktuella fakta och råd till föräldrar med barn 1-6 år. Ett avsnitt kring dataspel finns också med. Författare är Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin. Foldern är utgiven av Gothia Förlag, tel kundservice 08-462 26 70. Något att dela ut till föräldrar? Diskutera i föräldragrupper? Samarbeta med barnomsorg och folkhälsa kring temat? Anna-Bodil Bengtsson socionom Tommy Young Tommy would not go to bed, But sat watching TV instead, As he stayed up to stare His face went all square And aerials grew from his head. Ur Funny folk poems about people av Robert Fisher
12 Viktigt vid dokumentation i den elektroniska BHV-journalen Tänk på att läkare och sjuksköterskor har olika sökord i BHV-journalen och därför inte skall skriva i varandras inloggning. Om du har problem med att doktorn inte vill logga in i eget namn se då till att du är utloggad innan t ex läkarmottagningen startar. På så sätt slipper du också problem med att det blir fel vid signering. Nina Knutsson verksamhetsutvecklare Riskbruksprojektet I förra numret av Barnavårdsvett berättade vi om det nya informationsmaterialet om alkohol Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig med film och broschyr. Nu har materialet kompletterats med bilder ritade av barn. Barns tankar om alkohol ett material där barn i ord och bild har visat vad de tycker när vuxna använder alkohol. Materialet består av 5 inplastade bilder i A 5-format med en teckning på den ena sidan och en barntext på den andra. Till materialet medföljer samma bilder och texter i papperskopior i A4-format. Bilderna kan med fördel användas i föräldragrupp och är ett komplement till materialet: föräldrabroschyren Barns tankar om alkohol och två personalhandledningar Samtala om alkohol med föräldrar i barnhälsovården och skrivbordsguiden Att samtala om alkohol med föräldrar i barnhälsovården. Materialet finns att beställa på nedanstående sida http://www.lvn.se/templates/page 5121.aspx?epslanguage=EN Materialet finns också på Riskbruksprojektets hemsida Barnhälsovård/ Barns tankar om alkohol http://www.fhi.se/templates/page 8718.aspx De inplastade bilderna kan med fördel användas i föräldragrupp. Bilderna och texterna kan ge inspiration till att utveckla alkoholsamtalen, skapa diskussion och väcka tankar kring föräldrar barn och alkohol. Låt dem gå runt till föräldrarna som kan välja vilken/vilka bilder de vill diskutera, i mindre grupper eller alla tillsammans. Papperskopiorna kan Du som gruppledare använda. Tänkbara frågeställningar: Vad tänker du om barnens bilder? Vad är det som förvånar dig? Vad känner du igen? Finns det någon anledning att ändra sina alkoholvanor när man fått barn? Vad tänker du kring mäns och kvinnors alkoholvanor? Nina Knutsson verksamhetsutvecklare