Fullmäktige 12.6.2013, BILAGA 7 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 OCH STYRELSENS UTLÅTANDE OM DEN Styrelsen beslutade 3.6.2013 att föreslå fullmäktige som sitt utlåtande om revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2012 följande: (den kursiverade texten är svaromålet på observationer i utvärderingsberättelsen, utvärderingsberättelsens numrering och rubrik) 4.2 Patientsäkerhet Rekommendation: En plan för förverkligandet av kvalitetsledningen ska utarbetas och genomföras utan dröjsmål. Utvecklingen av kvaliteten på vården och vårdens effektivitet samt patientsäkerheten borde organiseras centraliserat, så att HNS:s värde hög kvalitet och effektivitet förverkligas. Enligt förordningen om patientsäkerhet kan planen för patientsäkerhet och planen för hur kvalitetsledningen ska förverkligas upprättas som separata dokument. Till skillnad mot vad som konstateras i utvärderingsberättelsen har uppgifterna från HNS kvalitetsledningsdokument sammanställts. Detta material uppgår till flera tiotals dokument (olika instruktioner m.m.). Beträffande de flesta av dem är årlig uppdatering inte ändamålsenligt, men med tanke på utveckling av patientsäkerheten är det viktigt att kontinuerligt hitta och genomföra objekt för utveckling av patientsäkerheten. HNS verkställande direktör, chefsöverläkare och övriga ledning svarar var för sig för tillgodoseendet av patientsäkerheten. Som i de flesta andra omfattande uppdragshelheterna är en rationell arbetsfördelning och delegering av uppgifterna det effektivaste sättet att genomföra helheten. Rekommendation: Att tidsschemat för patientsäkerhetsplanen skiljer sig från planeringen av samkommunens ekonomi och verksamhet försvårar uppföljningen och utvärderingen av de mål som har fastställts i patientsäkerhetsplanen. Revisionsnämnden föreslår att patientsäkerhetsplanen enligt kalenderår ska behandlas samtidigt som de andra strategiska dokumenten i enlighet med årsklockan för HNS:s planering och uppföljning. HNS har infört en verksamhetsmodell, där patientsäkerhetsplanen uppdateras kontinuerligt bland annat på basis av rapporterna om farliga händelser. Uppgifterna om patientsäkerhetens tillstånd samlas årligen i en rapport om patientsäkerhet som behandlas i styrelsen. Det är motiverat att uppdatera patientsäkerhetsplanen oftare än en gång om året. Det bör även i övrigt bedömas huruvida den nuvarande cykeln för behandling av strategiska dokument är ändamålsenlig till alla delar, till exempel eftersom det ekonomiska utfallet och verksamhetsutfallet påverkar planeringen för följande period i alltför liten utsträckning. Rekommendation: HNS ska säkerställa att de nyckeltal som beskriver patientsäkerheten är tillförlitliga och jämförbara. Dödlighetstalen för åren 2011 och 2012 har beräknats på olika grunder. Dödlighetstalen baserar sig på uppgifterna om utskrivna patienter (HILMO), men år 2011 relaterades andelen avlidna till antalet besökare och först år 2012 lyckades man efter förhållandevis komplicerade dataurval relatera den till olika personbeteckningar. Således är uppgifterna för 2011 och 2012 inte jämförbara, även om de i sig är korrekta.
4.3 Tillgången till vård Rekommendation: HNS ska se till att tidsgränserna för att få vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) uppfylls och att HNS informerar om hur lång tid det tar att få vård och om väntetiderna enligt verksamhetsenhet på Internet med fyra månaders mellanrum på det sätt som lagen förutsätter. HNS strävar efter att trygga tillgången till vård genom att optimera allokeringen av resurserna samt genom att utveckla och omorganisera sin verksamhet och sina verksamhetsmodeller mer i riktning mot poliklinisk och dagkirurgisk verksamhet. Vid behov används merarbete, övertidsarbete och eventuellt servicesedlar. Väntetiderna publiceras på Internet vart fjärde månad i anslutning till THL:s officiella rapportering. 4.4 Påverkar inkomstnivån utnyttjandet av sjukhustjänster? Rekommendation: HNS ska ytterligare utveckla både sin egen vårdpraxis och samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården, så att likvärdig och jämlik vård förverkligas inom HNS-området. De ökande skillnaderna mellan olika socialgrupper i sjukdomsincidensen och dödligheten kan påverkas endast i mycket begränsad omfattning med de medel som står till primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens förfogande. Till exempel finns det inte möjligheter att påverka det bakomliggande flerkanalssystemet för finansiering av hälsovården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunerna i sin strategiska planering ställa upp mål för främjandet av hälsa och välfärd samt fastställa de åtgärder som stöder målen. Kommunerna ska bevaka kommuninvånarnas hälsa och välfärd och de faktorer som påverkar dessa inom varje befolkningsgrupp. I enlighet med hälsooch sjukvårdslagen tillhandahåller HNS kommunerna expertis inom hälsofrämjande samt stöder och deltar i upprättandet av de regionala strategierna för främjande av hälsa och välfärd i samarbete med kommunerna. HNS enhet för primärvård koordinerar detta arbete vid HNS. Vården av diabetes som är den vanligaste orsaken till amputation av nedre extremiteter utvecklas i samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. Ett bra exempel på detta är verksamheten vid det nya diabetescentrumet vid Jorv sjukhus. Vid utveckling av specialisters mottagningsoch konsultationsverksamhet inom primärvården kan man även i fråga om andra patientgrupper arbeta mer på verksamhetsmodeller som främjar likabehandling och jämställdhet. I samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården kan man försöka noggrannare utreda servicebehovet hos olika befolknings- och patientgrupper och segmentera tjänsterna så att de bättre svarar mot behovet till exempel när man utvecklar vårdmodeller för långtidssjukdomar. Yrkesmänniskorna inom hälsofrämjande vid HNS enhet för primärvård stöder kommunerna i arbetet inom servicekedjan för att minska skillnaderna i hälsotillståndet. 2 (9)
6.1 Samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården Rekommendation: Ett närmare samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården förutsätter multiprofessionell expertis och ett nätverksliknande verksamhetssätt. Kommunernas primärvård och socialväsende ska i sina egna planer bereda sig på ett närmare samarbete. Det multidisciplinära och nätverksbaserade verksamhetssättet vid enheten för primärvård främjas genom att stärka nätverket för utveckling av primärvården. I praktiken länkas utvecklingsnätverket som uppkommit på basis av det så kallade Rohto-nätverket för utveckling av den rationella läkemedelsbehandlingen till enheten för primärvård, som i fortsättningen stöder de aktörer inom nätverket som utför praktiskt utvecklingsarbete och utbildar nya utvecklare. Även vårdarbetets och munhälsovårdens andel stärks med hjälp av det nätverksbaserade verksamhetssättet. Delvis stakas riktlinjerna för samarbetet ut i planerna för ordnandet av hälsovården som färdigställs och godkänns under år 2013. Samarbetet mellan HNS och socialväsendet intensifieras. Ett bevis på detta är den pågående utredningen som gäller överföringen av Socca, kompetenscentret inom det sociala området i huvudstadsregionen, till HNS. 6.2 Utvärdering av vård- och servicekedjorna Rekommendation: Utvecklingen av vård- och servicekedjorna ska centraliseras, samordnas och utvärderas mer systematiskt. Dessutom ska informationen om vård- och servicekedjorna vara mer omfattande än i nuläget. Såsom konstateras i rapporten, har verkställandet av de förslag i anslutning till huvudstadsregionens intentionsavtal som ges i slutrapporten för integrationsgruppen för den specialiserade sjukvården och primärvården fördröjts. Bidragande orsaker till detta har varit osäkerheten om den framtida hälsovårdsstrukturen och patientstyrningen i huvudstadsregionen på grund av SOHÄ-reformen samt problem både i de nuvarande IT-systemen och i de ITsystem som är under utveckling (HNS Extranet medräknat). HNS har fortfarande som mål att utveckla vård- och servicekedjorna. Bland de strategiska nyckelmålen för 2013 finns beskrivningen av servicekedjorna för varje sjukvårdsområde och mätinstrumenten för dessa. I fortsättningen avser man att koppla denna helhet till utvecklingen av verksamhetssätt i anslutning till ibruktagandet av det kommande nya patientdatasystemet. Information om vård- och servicekedjor sprids i mån av möjlighet via plattformen Extranet. 6.3 Metoder för att minska antalet fördröjningsdagar vid förflyttning Rekommendation: Antalet karensdagar inom faktureringen av fördröjningar vid förflyttningen av patienter borde minskas och man borde överväga att höja priset på fördröjningsdagar vid förflyttning. Antalet karensdagar inom faktureringen av fördröjningar vid förflyttningen av patienter har så småningom minskats och priset höjts. Minskningen av karensdagarna kan dock leda till att patienter flyttas i onödan och äventyra patientsäkerheten. För patienten är det en bättre lösning att bli utskriven eller flyttad till rehabiliteringsavdelningen än att i onödan flyttas mellan HNS och hälsovårdscentralen. HNS har därför ordnat med rehabiliteringsplatser för patienter 3 (9)
inom ortopedi och traumatologi samt neurologi som kan användas vid rusning i hemkommunens arrangemang. De flesta problemen i anslutning till fördröjningar vid förflyttningen beror på svårigheterna som Helsingfors hälsovårdscentral och Esbo hälsovårdscentral har i ordnandet av den fortsatta vården för patienter från HNS. För Helsingfors del har det skett en klar förbättring i situationen under första halvan av 2013 och staden har satt upp som mål att få antalet avgiftsbelagda fördröjningsdagar vid förflyttning till noll under 2013. Situationen i Esbo förväntas inte blir bättre förrän det nya hälsocentralssjukhuset står klart. 6.4 Vård av fetma Rekommendation: Fetma är ett betydande folkhälsoproblem, för vilket HNS hittills närmast har erbjudit fetmaoperationer som lösning. Revisionsnämnden anser det vara viktigt att man utvecklar den konservativa vården av fetma och att tillgången till denna inom primärvården förbättras. Samtidigt ska man följa upp utvecklingen av antalet fetmakirurgiska åtgärder och behandlingsresultaten. Den konservativa vården av svår övervikt och fetma har långa traditioner i HUCS och HNS. Viktkontroll i grupper som behandlingsform har sedan mitten på 1980- talet spridits till de övriga enheterna för den specialiserade sjukvården i regionen och på 2000-talet har vård erbjudits och erbjuds fortfarande vid HNS samtliga enheter inom den specialiserade sjukvården samt vid Helsingfors hälsovårdscentrals konsultationspolikliniker för invärtessjukdomar (Dals, Malm och Hertonäs). Årligen varierar antalet grupper vid HNS sjukhus från två till fyra grupper per sjukhus och enligt vår undersökning från år 2010 deltog sammanlagt 350 patienter i gruppvården inom den specialiserade sjukvården. Sett från ett epidemiologiskt perspektiv är fetma ett så omfattande hälsoproblem att det inte kan lösas inom den specialiserade sjukvården. För att samla vårderfarenheter och utveckla vården bör den specialiserade sjukvården för sin del delta i den konservativa vården av fetma, men tyngdpunkten för att genomföra vården bör ligga på primärvården. HNS uppgift är att skapa en atmosfär som bejakar vården, öka tillgången till vård av fetma i samarbete med primärvården och att trygga enhetligheten och kvaliteten av vårdens innehåll. För detta har man organiserat ett fetmacentrum inom HNS medicinska resultatenhet. 7.2 Produktivitetsskillnader mellan sjukhusen inom kirurgi och produktivitet vid HNS:s operativa enhet Rekommendation: Det ska säkerställas att mertidsarbetet koncentreras till åtgärder och tidpunkter då det är kostnadseffektivt. Även andra alternativ än modellen med mertidsarbete ska utvecklas som incitament, så att man kan öka produktionen under tjänstetid. De enheter som har varit tvungna att låta utföra merarbete för att hålla vårdgarantin strävar under 2013 efter att klart minska merarbetet jämfört med 2012 års nivå. Utifrån situationen efter fyra månader verkar det som om man lyckas nå detta mål; minskningen är 13 procent, eller 0,7 miljoner euro, jämfört med motsvarande period under fjolåret. Man har dessutom vidtagit följande åtgärder som gör det möjligt att dra ner på merarbetet även på lång sikt. Inom ögonsjukdomarna ökas kapaciteten under tjänstetid genom invigningen av Västra Ögonsjukhuset hösten 2013. På årsnivå ska volymen i den nya enheten höjas till fler än 3 000 operationer. 4 (9)
Vad gäller neurokirurgin utreds möjligheterna att ta i bruk en femte operationssal, varigenom man skulle kunna överföra bland annat spinaloperationer som görs som merarbete helt till att göras under tjänstetid. Utvidgningen av servicesedelkonceptet till vissa operativa specialområden (blodkärlskirurgi, ortopedi, handkirurgi, GE-kirurgi) förbereds. Modellen som använts för att understöda verksamheten under tjänstetid och att minska mängden merarbete är en så kallad prestationspremiemodell (en personlig premie för resultatrikt arbete, TTL) Med hjälp av premien var det till exempel möjligt att samma operationsteam slutförde cirka 500 operationer som fortsatte utanför den ordinarie arbetstiden vid den operativa resultatenheten under 2012. Alternativkostnaden för att använda TTL (om operationen hade ställts in) hade varit att utföra hela operationen som merarbete, vilket hade gett en mångfaldig kostnad. Avsikten är att i lönesystemet som utarbetas för budgetplanperioden 2014 2017 utvidga prestationerpremiemodellerna. Bland annat avser man inom grundavlöningen att skapa en alternativ prestations-/belöningspremiemodell vid sidan av tidavlöningen som kan användas för att påverka den individuella produktiviteten då en del av lönen binds till utförda prestationer. 8.2 Användning av inhyrd arbetskraft Rekommendation: HNS borde rapportera användningen av inhyrd arbetskraft som årsverken enligt personalgrupp samt priset på ett årsverke enligt personalgrupp, så att man kan jämföra kostnaderna för inhyrd arbetskraft och egen personal per årsverke. Inom HNS har användningen av inhyrd arbetskraft rapporterats som anskaffningskostnader i euro och som uppskattat antal årsverken. Enheterna har anvisats att kontoföra sina kostnader för den inhyrda arbetskraften per personalgrupp. Kontoföringen verkställs dock inte helt enligt anvisningen, vilket för sin del skapar problem för rapporteringen. Cheferna uppmanas att i fortsättningen fästa mer uppmärksamhet vid noggrann kontoföring. Mätinstrumentet som använts för att jämföra arbetskraftkostnaderna för inhyrd arbetskraft och egna anställda är priset för en personarbetstimme. Priset har fastställts skilt för varje företag i en prislista som finns bifogad till avtalet. Priset för en personarbetstimme hos bemanningsföretagen inkluderar även kostnadsposter (t.ex. löneadministration, förvaltningskostnader), som HNS pris för en personarbetstimme eller ett årsverke inte omfattar. Rapporteringen utvecklas under 2013. Utöver de uppgifter som fås från bokföringen förpliktas företagen att rapportera den inhyrda arbetskraft som skaffats hos dem mer systematiskt både som personarbetstimmar och i euro. 8.3 Utveckling av rekryteringen Rekommendation: Revisionsnämnden förutsätter att det inom HNS finns gemensam praxis för granskning och dokumentation av examina. Revisionsnämnden föreslår även att HNS:s officiella stående anvisningar ska kompletteras beträffande kontroll av personalens kompetens. Examina för yrkesutbildade personer inom hälsovården och legaliseringen som utfärdas av tillsynsmyndigheter granskas i originalbetygen vid rekrytering. Handlingarna kopieras och arkiveras i arbetsgivarens arkiv när anställningen 5 (9)
inleds. I betygskopiorna antecknas initialerna för den person som granskat dem och datumet för granskningen. Personalsekreteraren registrerar examen i systemet HUSPlus. Rätten att utöva yrket kontrolleras i systemet Terhikki. I HNS intranät finns en anvisning om hur behörigheter och legaliseringar ska kontrolleras. För att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt har cheferna informerats om detta med ett meddelande. Om granskningen och dokumentationen av examina upprättas enligt rekommendationen ett officiellt direktiv år 2013. I juni 2013 ordnas som del av HNS och Valviras samarbete en eftermiddagsutbildning om yrkesrättigheter och säkerställandet av dessa för cheferna. Rekommendation: HNS borde tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen och andra aktörer (till exempel HOAS) utreda möjligheterna att själv låta bygga bostäder genom att utnyttja kompetensen och erfarenheten hos HNS-Fastigheter. Antalet personalbostäder som HNS äger har under 2001 2013 minskat med cirka 500 bostäder. Orsaken till minskningen i antalet bostäder har varit förändringarna i de regionala bostadsbehoven. Till exempel i västra och mellersta Nyland finns det fortfarande bostadsobjekt där man har hyrt ut bostäder åt utomstående om inga hyresgäster har kunnat hittas bland personalen. Detta för att minska risken för att bostäder står tomma. Antalet bostäder i huvudstadsregionen är dock konstant. Det är utmanande att hitta lämpliga byggsamarbetsprojekt i Helsingforsregionen. HNS-Fastigheter har ställt preliminära förfrågningar om samarbetsmöjligheterna till studentstiftelser och pensionsförsäkringsbolag. Därtill utreder HNS-Fastigheter Ab under våren 2013 samarbetsmöjligheterna med representanter för Esbo och Helsingfors städer. 8.4 Ledning genom växelverkan Rekommendation: Inom HNS bör man fästa uppmärksamhet vid att utvecklingssamtalen genomförs jämlikt i fråga om arbetstagare som befinner sig i olika skeden av sin karriär. Utvecklingssamtal är ett bra redskap för att stödja den yrkesmässiga utvecklingen och ge respons i synnerhet i fråga om nya arbetstagare och arbetstagare som befinner sig i början av karriären. Genomförandet av utvecklingssamtal påverkas väsentligt av åtgärder som enhetsledningen vidtar och av stödet till cheferna. Praxisen för utvecklingssamtalen har varit ett tema i HNS alla chefsutbildningar. Under år 2012 förnyades anvisningarna och blanketten för utvecklingssamtalen. I samband med förnyelsen och i informationsmöten som hållits för chefer återkom upprepade gånger de utmaningar som stora enheter med fler än 50 personer har i genomförandet av utvecklingssamtalen. Detta har även en inverkan på hur väl man hinner hålla utvecklingssamtalen med nya anställda. När det gäller nya anställda är en välskött inskolningsprocess det främsta sättet att stöda framgångsrikt arbete och att ge respons till den nya medarbetaren samt att ta del av hans eller hennes utvecklingsidéer beträffande enhetens verksamhet. Till anvisningen om utvecklingssamtal fogas information om tillvägagångssättet för utvecklingssamtal för nya anställda samt om kopplingen mellan utvecklingssamtalet och inskolningen. Under år 2013 bearbetas HNS interna anvisningar om grupputvecklingssamtal och insamlas respons på användningen av dessa. 6 (9)
Rekommendation: Man ska inom HNS säkerställa att personalenkäterna ger tillförlitlig information. Dessutom ska man kritiskt utvärdera utdelningsgrunderna för incitamentsersättningarna i anknytning till arbetsmiljöbarometern. Arbetslivsbarometern är en enkät som utvecklades i anslutning till förändringsundersökningen 2002 HNS. Arbetet fick understöd av Arbetarskyddsfonden och arbetsministeriets program för finansiering för utveckling av arbetsorganisationer (TYKE). Med i forskningsgruppen satt Arbetshälsoinstitutet, Kuopio universitet och en arbetsgrupp från utvecklingsprojektet för utbildningen HNS Kvalitetsexpert som analyserade elva motsvarande enkäter. Bakom ligger Arbetshälsoinstitutets enkät om arbetshälsa som även används i undersökningarna Sjukhuspersonalens välbefinnande och Kommun10. Enkäten förnyas vid behov årligen utifrån responsen som kommer in. År 2013 ska bland annat de frågor i enkäten som hänför sig till flera olika ämnesområden uppdelas i flera frågor, fler anvisningar fogas till enkäten och de öppna frågorna uppdateras. Enligt rekommendationen tillfogas anställningens karaktär till bakgrundsinformationen (visstidsanställning/fast anställning). Under året fästs särskild uppmärksamhet vid att utveckla rapporteringen av arbetslivsbarometern och utnyttjandet av resultaten i enheterna. Eventuell mer omfattande redigering av enkäten görs 2014. Arbetslivsbarometerns prestationspremier baserar sig på Programmet för arbetshälsa och belöningsstrategin, som godkänts av styrelsen. Målet med att belöna en toppenhet har varit att sporra arbetsgemenskaperna till att utveckla sådan verksamhet som främjar arbetshälsan. Målet med att dela ut prestationspremier till tio enheter har varit att höja svarsprocenten för arbetslivsbarometern. Belöningssystemet kommer att utvärderas och förnyas när de nya handlingsprogrammen för arbetshälsan/arbetarskyddet upprättas under 2013. Rekommendation: Intranätets användarorientering ska förbättras genom att man ser till att innehållet är uppdaterat och lättnavigerat. Överlappningarna i systemen ska avhjälpas för att främja effektiv informationsförmedling och effektivt utnyttjande av informationen. Förnyelsen av intranätet har pågått länge och projektet har stött på flera tekniska problem. Det nya intranätet publicerades och togs i bruk år 2012. Eftersom det nya intranätet inte är klart än har även det gamla intranätet fortfarande använts. Det lönar sig inte längre att uppdatera informationen i det gamla intranätet och därför är en del av informationen som finns där föråldrad. Målet är att det gamla intranätet tas ur bruk under 2013 och att HNS övergår helt till det nya intranätet. Samtidigt blir det nya intranätet webbläsarens ingångssida för alla HNS-anställda. Den största skillnaden mellan det gamla och det nya intranätet är just användarorienteringen. I det nya intranätet används arbetsrum som enheter och grupper kan dela sinsemellan för att producera information. Dessutom har alla användare en egen profilsida i det nya intranätet. 7 (9)
9 Kontrollerad och balanserad ekonomi Rekommendation: Styrelsen borde göra en grundligare analys av varför målen inte förverkligades. Det väsentliga är att göra en noggrannare utredning av bland annat orsakerna till att personalmängden och antalet årsverken ökade avsevärt och överskred siffrorna i budgeten, varför den goda produktivitetsökningen under tidigare år blev långsammare år 2012 och vad de betydande skillnaderna mellan sjukvårdsområdena i fråga om produktivitet och produktpriser beror på. HNS har under de senaste fyra åren gjort långsiktiga satsningar på att ta fram sådan uppdaterad och tillförlitlig information som krävs för att leda och styra verksamheten. Såsom Revisionsnämnden konstaterar i sin utvärderingsberättelse, skapade förbättringen av rapportegenskaperna i portalen HNS-Total år 2012 bättre möjligheter än förr till kunskapsledning. HNS enhetsspecifika månatliga verksamhets- och budgetrapportering har som mål att analysera väsentliga budgetavvikelser och förändringar mot det föregående året. Som underlag för analysen bör varje enhet identifiera de faktorer i verksamheten som har orsakat avvikelserna eller förändringarna. För att kunna ta fram en analys av hög kvalitet måste man förstå relationerna mellan orsak och verkan i verksamheten och ekonomin. Analysen på samkommunens nivå baserar sig på de enhetsspecifika (sjukvårdsområden, affärsverk, balansenheter, dotterbolag och resultatområden) analyserna. I rapporteringen av 2012 års bokslut tog alla enheter i bruk en enhetlig analysmodell för analys av rörelseintäkter och -utgifter, summan av avskrivningar samt utfallet av personårsverken. År 2013 togs denna analysmodell i bruk i den månatliga rapporteringen om verksamheten och ekonomin. Den enhetsspecifika analysen gör det möjligt att jämföra olika enheter på HNS nivå och mäta dem med varandra. En systematisk mätning mellan olika enheter inom HNS samt utvecklandet av mätningen på olika delområden ingår i de strategiska nyckelmålen för år 2013. Som stöd för förståelsen av relationerna mellan orsak och verkan i verksamheten och ekonomin inleds år 2013 en systematisk ekonomiutbildning för HNS chefer (högsta ledningen, mellanchefer och närmaste chefer). Utbildningshelheten har som mål att ge cheferna vid HNS bättre kunskaper om ekonomi för att stöda och effektivisera den dagliga ledningen. I utbildningen behandlas bland annat vikten av att förstå betydelsen av dagliga val och beslut för det ekonomiska utfallet. Chefernas ekonomiutbildning är en del av HNS chefers tjänstgöring. Med den säkerställs på ett täckande sätt att alla chefer inom HNS ökar sina kunskaper om ekonomin. För att få till stånd en analys av hög kvalitet och uppnå bättre förståelse för kopplingen mellan verksamheten och ekonomin ordnas dessutom en expertutbildning inom ekonomiförvaltning för ekonomiexperter vid olika enheter inom HNS. Målet är att under 2013 utbilda sammanlagt 40 ekonomiexperter. Rekommendation: Styrelsen ska för fullmäktige lägga fram en plan för att balansera HNS:s ekonomi under de kommande åren genom att beakta bland annat investeringsfinansieringen, de ökande kostnaderna för låneskötsel, den ökande ränterisken och kommunernas betalningsförmåga. HNS styrelse behandlade i februari och mars 2013 åtgärder för balansering av ekonomin för 2013. I detta sammanhang beslutades att förbereda för styrelsen ett långsiktigare balanseringsprogram för åren 2013 2016, med hjälp av vilket undereller överskottet för tidigare räkenskapsperioder ska så småningom kunna nollställas. Programmet bereds för enheterna och för samkommunsnivån i 8 (9)
samband med budgetberedningen för 2014. I beredningen iakttas HNS:s strategiska mål samt den prognostiserade befolkningsutvecklingen i HNS-området, kommunernas ekonomiska situation och utvecklingsvyer. ffektiv verksamhet, ökad produktivitet och priskonkurrenskraftiga tjänster är strategiska nyckelmål som stakar ut riktlinjerna för verksamhetens långsiktiga utveckling. Förverkligandet av de förra säkerställer för sin del förverkligandet av en balanserad ekonomi. Som en del av 2013 års budget har varje resultatområde, affärsverk, balansenhet och dotterbolag utarbetat ett balanserat styrdokument för sin enhet. Som grundval för dessa används de strategiska nyckelmålen för HNS samkommun. Således säkerställs enhetligheten av den verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningen i hela koncernen som härletts ur samkommunens strategi. HNS samkommunsledning håller i enlighet med årsklockan tre gånger per år ledningens uppföljningsmöte med samtliga enheter. I mötet behandlas nuläget för enhetens verksamhet och ekonomi och man följer speciellt upp framskridandet av de åtgärder som vidtas för att uppnå de i budgeten uppställda målen. 10 Reform av ledarskapet och organisationen Rekommendation: HNS styrelse ska utreda möjligheterna att minska antalet nivåer i förvaltningsstrukturen och utvärdera kostnadseffekterna och andra konsekvenser av de olika alternativen. Styrelsen ska samtidigt även fundera på huruvida koncernsektionen är nödvändig. HNS har bantat förtroendemannaorganisationen genom att övergå från modellen med nio affärsverk till sju affärsverk, som i stället för de tidigare nio direktionerna har två direktioner. Tjänstemannaorganisationen har under de senaste åren bantats genom att avveckla ledande befattningar inom HNS och HUCS förvaltning. Enligt den senaste åtgärden ska verkställande direktören för HNS den 1 juli 2013 även ta över ledningen av HUCS sjukvårdsområde. HUCS organisationsstruktur förnyas som bäst med det så kallade kompetenscentrumsprojektet, varvid de nuvarande resultatenheterna och klinikgrupperna slås samman från två organisationsnivåer till endast en organisationsnivå. Styrelsen beslutade att välja medlemmarna till koncernsektionen för 2013 2017, men sektionens ställning ska förtydligas. Den ska i fortsättningen fokusera på uppföljning av HNS-koncernens dotter- och intressebolag. 10.4 Intern kontroll och riskhantering Rekommendation: Styrelsen och ledningen för samkommunen ska främja tillsynssystemets funktion bland annat genom att uppdatera direktiven om tillsynssystemet och öka informationen om styrelsens och verkställande direktörens direktiv och riktlinjer. Rekommendationen i utvärderingsberättelsen är beaktansvärd både vad gäller uppdatering av direktiven om tillsynssystemet och informationen om riktlinjerna. Verkställande direktören initierar åtgärderna för utveckling av det ovan nämnda på det sätt som föreslås i rekommendationen. 9 (9)